I analysen av kvalitativ data är ett förhållningssätt att forskaren sätter parentes runt sin förför- ståelse och försöker öppet analysera framkommen data (Fejes & Thornberg, 2015). Det handlar om att lyfta data från en beskrivande nivå till en mer tolkande. Denna analysprocess syftar till att ge informanternas konkreta yttrande en teorianknytning (a.a.). Analysprocessen ger också forskaren möjlighet till nya perspektiv på undersökta fenomen (Kvale & Brinkmann, 2014). I analysprocessen organiseras data som sedan bryts ner till hanterbara enheter och kodas. Fors- karen gör därefter synteser och söker efter mönster (Fejes & Thornberg, 2015). Ett vanligt an- greppssätt när det gäller analys av kvalitativ data är tematisk analys (Bryman, 2011). En sådan analys menar författaren går ut på att identifiera centrala teman och subteman. De här temana
33
framkommer efter noggrann läsning av transkriberingen av genomförda intervjuer. Braun och Clarke (2006) menar att tematisk analys möjliggör en flexibilitet i arbetet med insamlad data. De pekar dock på att det inte är en specifik metod utan mer ett analytiskt verktyg som kan bidra till en detaljerad, men komplex data. Sex olika steg kan ses som centrala i en tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). De olika stegen är:
1. Göra sig bekant med datan – transkribera och läsa igenom data flera gånger.
2. Skapa koder – leta efter intressanta utsagor och systematiskt koda dem.
3. Söka efter teman – sortera koderna i möjliga teman och samla relevant data till de olika
temana.
4. Granska de funna temana – kontrollera så att tema och dataexcerpten har ett tydligt
samband.
5. Förfina och namnge – fortsatt analys av teman och en tydlig definition av varje tema,
som nu även namnges.
6. Skriva rapporten – analys av teman fortsätter under skrivandet av rapporten. Här behö-
ver även forskaren visa på en tydlig koppling till syfte, frågeställningar och relevant litteratur.
Under analysarbetet följde jag i stora drag Braun och Clarkes (2006) steg för hur kvalitativt analysarbete kan gå till.Jag hade hela tiden studiens syfte och frågeställningar centrala i detta arbete. För att bekanta mig med och få en god kunskap om vilken data som framkommit under intervjuerna, började jag med att lyssna igenom dem. Därefter transkriberade jag alla intervjuer, vilket var en tidsödande, men givande process. Transkriberingsprocessen är en viktig del där forskaren lär känna sin data (Dalen, 2015; Braun & Clarke, 2006). Efter transkriberingen av intervjuerna skrev jag ut dem i pappersformat.Jag läste igenom utskrifterna flera gånger för att få ytterligare insikt i informanternas utsagor. För varje genomläsning ökade mitt helhetsintryck av intervjuerna och jag fick en djupare förståelse för min data. Under läsningen av transkript- ionerna letade jag efter mönster och betydelser, som utifrån studiens syfte visade på lärares olika uppfattningar om sin relation till forskning. I detta arbete försökte jag dock ha en förut- sättningslös inställning för att fånga upp både var tyngdpunkten låg i undersökningen, men också uppfattningar som visade på variationer i lärarnas svar. Jag letade även efter likheter och skillnader i utsagorna. Jag gjorde under alla genomläsningar kontinuerliga anteckningar i mar- ginalen om tankar som jag sedan analyserade vidare.
När jag kände att jag hade tillräckligt med kunskap om innehållet i intervjuerna färgkodade jag materialet för att få en tydligare överblick över olika mönster som framkommit. Jag använde
34
pennor i olika färger för att markera de olika passagerna. Jag började även med att organisera de olika passagerna i ett Word-dokument på datorn, men upplevde att det var svårt att få en helhetsbild av utsagorna och valde därför att fortsätta arbetet med utskrifterna i pappersformat. I den här fasen är det viktigt att koda utifrån många olika teman och vara medveten om att utdrag av kodad data kan passa in i flera olika teman (Braun & Clarke, 2006).
Nästa steg i analysprocessen är enligt Clarke och Braun (2006) att sortera koderna i olika teman och underteman. Jag kopierade mina utskrifter med hjälp av en färgkopiator och kunde på så sätt klippa ut och lägga de olika koderna under respektive tema och undertema. Jag hade flera kopior och kunde därmed lägga samma kod under flera olika teman (a.a.). I nästa steg pekar Braun och Clarke (2006) på att det är viktigt att data inom samma tema har ett tydligt samband, men att det samtidigt ska vara en klar skillnad mellan de olika temana. Jag granskade mitt material som nu var indelat i olika teman och gjorde en del justeringar. Något tema tog jag bort och några slog jag ihop till ett gemensamt tema. För att få en överblick över mina teman och underteman gjorde jag en enkel temaskiss (a.a.). Innan nästa fas som innebär en tydlig definition av varje tema och namngivning av de olika temana (a.a.) så läste jag igenom transkriptionerna igen. Jag återvände även till mitt syfte och mina frågeställningar för att kontrollera att alla tema hade relevans för mitt arbete. Varje tema namngavs utifrån innehåll enligt följande; Kanaler
för möte med forskning; Motiv för forskningsanvändande; Resultat av forskningsanvändande och Hinder och stöd.
Jag skrev sedan ner studiens resultat utifrån ovan nämnda teman. Varje tema tydliggjordes med citat som exemplifierade framkomna resultat. Sista fasen i analysarbetet innebär författande av rapporten där den analytiska processen är en fortsatt viktig del (Braun & Clarke, 2006). Förfat- tarna menar vidare att skrivandet är en integrerad del av analysen där forskaren ständigt behöver gå tillbaka till rådata, den kodade datan, citaten och den analys av datan som gjorts. I resultat- diskussionen speglar jag resultaten mot teori och litteratur.