Lärarens vardag är fylld av många måsten, vad är det då som motiverar och driver lärare till att ta sig tid till att tillägna sig ny forskning? Två övergripande motiv framträdde, dels ett intresse att utveckla sina egna kunskaper, dels ett upplevt behov på skolan. Lärarna tar själva initiativ till att ta del av forskning, men det finns också till största del en positiv inställning till skolornas olika utbildningsinsatser. Lärarna ger också uttryck för en tilltro till att forskningen kan bidra med ny kunskap.
Eget intresse/behov
Under intervjuerna upplevde jag att det bland lärarna fanns en stor egen vilja och intresse för användande av forskningsbaserad kunskap. Min uppfattning är att lärarna ser det som en viktig del i att kunna göra ett bra jobb.
Lärarna har flera tankar kring vilken forskning som var användbar just för dem i deras yrkesroll. De ser att bl.a. ett behov av att ta del av nya kunskaper inom ämnet de undervisar i. Lärarna menar att det alltid finns ett behov av att utveckla och fördjupa sina ämneskunskaper. Någon lärare menar att det är viktigt att hålla sig à jour och följa nya rön inom ämnet. Läraren ser att goda ämneskunskaper är viktigt för att kunna göra undervisningen intressant och givande för eleverna. Läraren uttrycker sig det enligt följande:
Jag skulle vilja dels ha mer ämnesinriktad forskning så att man kan ut- veckla sitt arbete i de ämnen man undervisar i så att man verkligen gör det bästa som går. (Lärare 5, Sjövikskolan)
Citatet visar på ett behov av och intresse för att få fördjupade ämneskunskaper och läraren me- nar att det då går att utveckla sitt arbete på bästa sätt. Läraryrket innebär som tidigare nämnts en mängd olika uppgifter och görande under en skoldag. Kärnan i läraryrket är dock att för- medla kunskaper. Lärarnas tydliga fokus på kunskaper i sitt ämne kan ses som ett uttryck för vikten av den kunskapsförmedlande uppgiften.
44
Lärarna tar också upp olika typer av pedagogisk forskning, där skolforskning i stort verkar in- tressera flera, men också mer praxisnära forskning. Lärarna på olika skolor lyfter att det skulle vara intressant att få mer kunskap om hur olika praktiska faktorer påverkar elevernas inlärning. Lärarna tar upp som exempel flerlärarsystem på mellanstadiet. De utgår här från egna erfaren- heter och ser ett behov att utvärdera denna modell. En lärare säger:
Vi har ju hållit på mycket att trixa med det på den här skolan. Det är ju en lärare i varje klass och ibland har det varit tre lärare på varje klass och ibland har det varit tre-lärarsystem på två klasser. Det tycker jag är intressant. Vad har det för effekt? (Lärare 4, Sjövikskolan)
Läraren beskriver flera olika sätt att organisera undervisningen på. Man kan här ana en viss skeptisk inställning från lärarens sida till alla olika varianter av lärarsystem. Läraren ger uttryck för en önskan om att en ökad forskning inom området kan ge svar på den frågan om vilket system som är mest lämpligt.
Lärarna pekar på professionens breda uppdrag och lyfter att lärares arbete innebär ett stort an- svar och många skilda arbetsuppgifter som kan vara svåra att hinna med. En lärare menar att det då är bra att få ta del av ny kunskap som ”någon annan” har tagit fram och ser att forskning kan bidra till att underlätta arbetet genom att där finns en samlad lärarkunskap. Läraren ger också uttryck för att man som lärare ibland behöver motivera sin yrkesverksamhet och de val lärare gör i sin dagliga praktik. Hon menar då att det känns tryggt att kunna luta sig mot forsk- ning och ser att det finns en styrka i det.
En annan lärare ger ett mer explicit uttryck för ett behov att i mötet med elever och föräldrar kunna visa på en professionalitet. Läraren är nu färdigutbildad speciallärare, men har även tidi- gare arbetat som speciallärare och gör i följande citat en jämförelse med hur det var innan ut- bildningen:
Jag kände att när man möter elever och föräldrar då blir det problem om man ska tala om vad man gör. Då gör jag saker och ting för att hjälpa dom, men jag vet inte varför. (Lärare 2, Skogsängskolan)
I citatet kan härledas en vilja att kunna visa på ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och föräldrar. Lärarens uppfattning kan tolkas som att utbildningen till speciallärare har gett en ökad professionalitet och en ökad medvetenhet om vilken påverkan olika insatser får för ele- verna.
45
Behov på skolnivå
Lärarna framför tankar om ett ökat forskningsanvändande som en bidragande faktor för att få en likvärdig undervisning. De menar att det till viss del finns en skillnad mellan undervisningen i olika klasser på samma skola. En lärare påtalar att det kanske är svårt att få en helt likvärdig skola i hela Sverige, men menar att det i alla fall bör var en likvärdig undervisning på samma skola. Hon lyfter vidare följande på temat:
Vi såg ett behov av att det skulle bli en likvärdig undervisning. Att det inte skulle bero på vilken lärare man hade utan den skulle vara kollegial på hela skolan och att det skiljde sig så mycket i klassrummen och vad det berodde på? Man hade gjort så mycket ”hitte på”. (Lärare 6, Ha- galundskolan)
Läraren förmedlar en bild av att innan de inledde samarbetet med forskare på universitet kunde undervisningen skilja sig åt, beroende på vilken lärare som undervisade. Här kan man ana att lärare ifrågasätter hur likvärdig undervisning skolan hade innan. Läraren lyfter vidare att de såg ett problem med låg måluppfyllelse och att detta också var en orsak till att skolan såg ett behov av att utveckla sin verksamhet. Läraren uttrycker följande:
Det var ju låg måluppfyllelse, det var, vi ville inte jobba kvar där. Det var stökigt, det var rörigt och sen fick vi en ny rektor som verkligen tog tag i det. Och då bestämde vi att vi skulle bli en forskningsskola. Jobba på ett forskningsbaserat sätt. …ja, vi har ju gått från trettiofem till åttio procent (måluppfyllelse, min kommentar) i år, förra sexorna. (Lärare 6, Hagalundskolan)
Av citatet framkommer en uppfattning om att samarbetet med forskarna och det forskningsba- serade arbetssättet som blev en följd av samverkan, har varit den största orsaken till en ökad måluppfyllelse. Här kan man ana att läraren har en tilltro till ett sådant praxisnära samarbete och vilka effekter det kan få. Läraren påtalar dock också under intervjun att det finns fler bidra- gande orsaker till den ökade måluppfyllelsen och att det med stor sannolikhet är en kombination av dessa åtgärder som har lett till de ökade elevresultaten.