Bearbetning av data

Före augusti 2016 var hus 303 helt uthyrt till en kund varför även elabonnemanget ägdes och administrerades av denna kund. Det innebär att data saknas över importerad el för att kunna ana-lyseras före augusti 2016. För att kunna bedöma hus 303 över ett fullständigt år och systemet som en helhet har data från januari - juli 2017 använts för perioden januari - juli 2016. Detta förtydligas i figur 4.2 men markeras inte framöver i rapporten.

Figur 4.2.Import från elnätet för hus 303. Orange data är från 2017 och blå data från 2016.

5. Resultat

5.1 Effektanalys av grundfall

5.1.1 Effektanalys per månad

I figur 5.1 nedan ses den årliga importen från elnätet i blått, medeleffekten per månad i rött och maxeffekten per månad som svarta ringar för hus 304 där både kylanläggning och fastighetsel omfattas av abonnemanget.

Hus 304

Figur 5.1.Årlig import från elnät och medeleffekt och maxeffekt per månad.

I figuren är det tydligt att månaderna juni till september har högsta max- och medeleffekterna över året. Övriga månader är relativt lika där mars och april har låga medeleffekter. Dessa låga mede-leffekter beror på att produktionen från solanläggningen är högre än under de tidigare månaderna samt att kylbehovet är lågt. Ökningen av både max- och medeleffekter i maj till september beror på den ökade temperaturen vilket leder till ett större behov av kyla som överskuggar den ökade produktionen av solel som sker under sommarmånaderna.

Hus 305

Figur 5.2 nedan visar den årliga importen från elnätet i blått, medeleffekten per månad i rött och maxeffekten per månad som svarta ringar för hus 305 för enbart kylanläggningen.

I figuren framträder ett liknande mönster som föregående hus. En skillnad är att medeleffekten inte minskar på samma sätt under Mars och April vilket beror på att detta abonnemang inte hade någon solanläggning ansluten till sig och därmed inte tar del av någon solelsproduktion. Det är även här högre max- och medeleffekter mellan månaderna maj till september, men i det här fallet framträder de ännu tydligare på grund av att ingen fastighetsel är ansluten till abonnemanget.

Maxeffekterna är högst under månaderna april till september. Under övriga månader är maxeffek-ten relativt låg utom i november där toppeffekmaxeffek-ten uppstår efter en nedgång av effekmaxeffek-ten.

Figur 5.2.Årlig import från elnät och medeleffekt och maxeffekt per månad för hus 305, abonnemang för kyla.

Den övre figuren i figur 5.3 visar den årliga importen från elnätet i blått, medeleffekten per månad i rött och maxeffekten per månad som svarta ringar för hus 305 för enbart fastighetselen. Den nedre figuren visar förbrukningen för samma abonnemang i den lila kurvan samt medeleffekten per månad i rött. Förbrukningen innebär den solel som använts i huset tillsammans med importerad el från elnätet.

I figur 5.3a beter sig medeleffekten annorlunda än de tidigare fallen. Medeleffekten sjunker från mars fram till juli och ökar därefter hela året ut. Solanläggningen i hus 305 är ansluten till detta abonnemang och är den naturliga förklaringen till varför elimporten minskar under de soligare månaderna då solelproduktionen ökar. Om man istället ser på enbart förbrukningen i figur 5.3b ses en relativt jämn medelförbrukning över året, med undantaget för en dipp i juli då semesterperioden är den bidragande orsaken.

(a) Import från elnätet, medeleffekt per månad samt maxeffekt per månad för Hus 305 fastighetsel.

(b) Förbrukning och medeleffekt per månad för Hus 305 fastighetsel.

Figur 5.3.Import från nätet i den övre och faktisk förbrukning för hus 305 fastighetsel i det nedre diagram-met.

Hus 306

Figur 5.4 nedan visar den årliga importen från elnätet i blått, medeleffekten per månad i rött och maxeffekten per månad som svarta ringar för hus 306 där både kylanläggning och fastighetsel omfattas av abonnemanget, liknande hus 304.

Figur 5.4.Årlig import från elnät och medeleffekt och maxeffekt per månad.

Eftersom abonnemanget omfattar kyla och fastighetsel precis som för hus 304 har även effekterna liknande mönster. Max- och medeleffekterna under mars och april är något lägre än föregående månader följt av högre effekter under sommaren mellan maj till september. Skillnaden för mede-leffekterna är inte lika tydlig som för hus 304 vilket mest beror på att solanläggningen är större på hus 306 jämfört med hus 304.

5.1.2 Effektanalys per dygn

I den övre figuren i figur 5.5 presenteras en exempelvecka under juni där importen från elnätet ses i blått, medeleffekten per månad i rött och maxeffekten per månad som en svart ring. I nedre figuren ses samma kurvor samt även förbrukningen i huset i lila och den producerade solelen i gult.

(a) Hus 305 - Kylmaskin

(b) Hus 306

Figur 5.5.Jämförelse mellan hus 305 kyla och hus 306.

För abonnemanget i Hus 305 för kyla där ingen solanläggning är ansluten, se figur 5.5a, inträffade effekttoppen kl 14.00 i juni. Under helgerna körs inte kylmaskinen och effekten blir därför väldigt låg. För hus 306 där en solanläggning är ansluten syns det att under en solig dag med hög so-lelsproduktion kapas effekttoppen (jämför den lila kurvan med den blå). När soso-lelsproduktionen avtar går importen från elnätet upp och en fördröjning av toppen ses som under juni inträffade kl 18.00.

5.1.3 Effekttoppsanalys

Hus 304

I figur 5.6 presenteras antalet effekttoppar för import av elnät respektive förbrukning, uppdelat på perioderna maj-september och övriga månader, dvs. januari till april och augusti till december. I figur 5.6a följer perioderna varandra relativt väl. Störst antal toppar sker timme 16. I figur 5.6b ses att topparna fördelar sig med flest toppar timme 13 och 14 för perioden maj-september samt kl 14

(a) Import från elnät (b) Förbrukning

Figur 5.6.Antalet effekttoppar för import av el till vänster och förbrukning till höger, indelat i dygnets timmar uppdelat mellan månaderna maj-september och övriga månader.

för övriga månader. Jämförs figurerna mot varandra ses det att import från elnät där solproduktion är inräknat göra att topparna fördelar sig över fler av dygnets timmar.

Hus 305

I figur 5.7 presenteras antalet effekttoppar för import av elnät respektive förbrukning, uppdelat på perioderna maj-september och övriga månader, dvs. januari till april och augusti till december för hus 305. Figuren visar både abonnemanget för kyla och för fastighetsel.

Eftersom kylabonnemanget inte har någon solcellsanläggning ansluten till sig är figur 5.7a och 5.7b identiska. Topparna fördelar sig under maj-september med ett stegrande antal och flest under timme 16. För övriga månader är absolut flest toppar under timme 07.

För figur 5.7c verkar periodernas toppar följa varandra någorlunda väl där båda perioderna har flest toppar timme 7. I figur 5.1.3 är det mer toppar mitt på dagen mellan 12 och 16. För maj till september sker flest toppar timme 12 och 13.

Hus 306

I figur 5.8 presenteras antalet effekttoppar för import av elnät respektive förbrukning, uppdelat på perioderna maj-september och övriga månader, dvs. januari till april och augusti till december för hus 306. I figur 5.8a är topparna relativt lika fördelat på de två perioderna. För maj-september sker flest toppar timme 17 medan övriga månader har flest toppar fördelat jämt mellan timme 16 och 17. I figur 5.8b är topparna för förbrukningen flest 15 för maj-september och 14 för övriga månader.

(a) Kyla import från elnät (b) Kyla förbrukning

(c) Fastighetsel import från elnät (d) Fastighetsel förbrukning

Figur 5.7.Antalet effekttoppar för import av el till vänster och förbrukning till höger, indelat i dygnets timmar uppdelat mellan månaderna maj-september och övriga månader. Kyla överst i rött och fastighetsel under i grönt.

(a) Import från elnät (b) Förbrukning

Figur 5.8.Antalet effekttoppar för import av el till vänster och förbrukning till höger, indelat i dygnets timmar uppdelat mellan månaderna maj-september och övriga månader.

5.2 Ökad egenförbrukning av solel

Den beräknade egenförbrukningen av solel presenteras i tabell 5.1.

Tabell 5.1. Resultat för beräkning av egenförbrukning för 2016.

Grundfall

Export till elnät Producerad solel Egenförbrukning [kilowattimme (kWh)] [kWh]

Hus 303 27 438 49 346 44,4%

Hus 304 570 41 565 98,6%

Hus 305 4 448 40 469 89,0%

Hus 306 3 255 59 372 94,5%

Summa 35 711 190 753 Medel: 81,6%

Likströmsnät

Likströmsnät 1 504 190 753 99,2%

I tabellen kan det utläsas att den minsta egenförbrukningen utan likströmsnät är i hus 303 och uppgår till 44,4 procent. Medelvärdet för egenförbrukningen utan likströmsnät i grundfallet är 81,6 procent. Med likströmsnätet installerat blir den totala egenförbrukningen 99,2 procent. I grundfallet var den årliga importen från elnätet 936 524 kWh. Mängden importerad el minskade till 34 207 kWh för likströmsnätet och blev totalt 902 317 kWh.

5.3 Minskning av effekttoppar

Minskningen av effekttopparna återges i tabell 5.2. I tabellen presenteras värdena för grundfallet och likströmsnätet. De värden där en minskning av effekttoppar har skett för likströmsnätet har grön bakgrund medan ökade effekttoppar har röd. Oförändrade värden har vit bakgrund.

I tabell kan det utläsas att samtliga abonnemang, utom det för fastighetselen i hus 305, får mins-kade effekttoppar. Anledningen till det är att den solel som finns tillgänglig inte har fördelats i grundfallet men i modellen fördelas den ut proportionerligt beroende på förbrukning. Det inne-bär att fastighetsabonnemanget får en mindre mängd solel än det som var fallet under 2016, som istället går till de övriga husen.

Förändringen i effekttoppar över ett år är totalt 2671 − 2476 = 196 kW lägre för modellen. Med 40 kr/kW resulterar det i en besparing på 7 830 kr per år.

Tabell 5.2. Grundfallet jämfört med modellens effekttoppar. I kolumnerna för modellen där värdena har en grön bakgrund har en minskning skett, röd bakgrund en ökning och vit bakgrund ingen förändring. Samtliga värden i tabellen har enheten kilowatt [kW]

Hus 303 Hus 304 Hus 305 Hus 305 Hus 306 Totalt

Fastighetsel Kyla

2016 Modell 2016 Modell 2016 Modell 2016 Modell 2016 Modell 2016 Modell

Jan 13,8 13,8 46,4 46,4 31,1 31,0 25,2 25,2 47,9 47,9 164,4 164,3

Feb 12,0 12,0 45,6 45,5 32,3 32,3 28,9 27,0 48,4 48,3 167,2 165,1

Mar 17,4 17,2 44,0 43,3 28,8 28,6 34,1 26,7 47,7 46,8 172,1 162,7

Apr 10,8 10,8 50,1 45,0 24,7 25,1 64,8 36,2 44,0 43,8 194,4 160,8

Maj 10,2 10,2 92,4 87,6 24,7 27,7 76,8 58,3 90,9 90,0 295,1 273,8

Jun 21,0 18,3 88,5 80,2 24,2 25,6 67,2 44,8 85,6 76,6 286,5 245,5

Jul 12,6 9,4 93,0 92,3 27,4 26,9 73,2 54,0 93,2 91,1 299,4 273,6

Aug 22,8 20,7 86,5 83,9 29,9 31,1 62,4 47,3 87,4 87,1 289,0 270,1

Sep 23,4 19,1 81,5 78,0 29,2 29,7 63,6 44,9 85,5 78,2 283,2 250,0

Okt 23,4 18,4 49,2 48,3 27,2 26,8 27,6 24,6 47,8 47,7 175,1 165,8

Nov 24,6 24,0 44,4 44,2 27,2 27,3 48,0 47,5 48,3 48,3 192,5 191,3

Dec 12,0 12,0 37,7 37,6 30,8 30,8 24,0 24,0 48,2 48,2 152,7 152,7

Summa 204,0 186,0 759,2 732,2 337,7 343,0 595,8 460,5 774,8 754,0 2671,5 2475,7

5.4 Byte av abonnemang

5.4.1 Möjligheter för minskad säkringsstorlek utifrån effekt

I figur 5.9 presenteras delar av resultatet från effektanalysen. Effektgränserna för de olika säk-ringsklasserna 63, 50 och 35 A ses i blått, grönt respektive svart.

(a) Hus 303 (b) Hus 304 (Notera den utökade tidsaxeln)

(c) Hus 305 - Fastighetsel (d) Hus 305 - Kyla

Figur 5.9.Import från elnät, export från elnät samt producerad solel under år 2016

Utifrån figur 5.9a syns det att effekten för hus 303 aldrig överstiger nivån för en 35 A säkring.

För hus 304, figur 5.9b, ser man tydligt att effekten minskar då kylmaskinen flyttades i årsskiftet 2016/2017 och inte längre går på samma abonnemang. Effekten där en kylmaskin flyttades till hus 305 och lades upp på ett eget abonnemang. Efterflytten överstiger aldrig effekten gränsen för en 63 A säkring.

För hus 305s fastighetsel, som ses i figur 5.9c, låg effekten under nivån för en 50 amperes säkring.

För övriga hus var effekterna över gränsen för möjligheten att minska huvudsäkringen, ett exempel återges för kylan i hus 305 5.9d, men gränsen överskreds även för hus 306. Dessa hus uteslöts därmed för studier av möjligheten för ombyggnation.

5.4.2 Möjligheter för minskad säkringsstorlek utifrån elanläggning

På grund av att det i hus 304 och 305 sitter en större typ av elcentral och strömtransformator ansluten till elmätaren krävs omfattande ombyggnation för att övergå till en lägre säkring och en direktansluten elmätare, se figur 5.10 för ett exempel i hus 304. Därför bedömdes det att ombygg-nation av dessa centraler är alltför omfattande och inte ekonomiskt försvarbart.

Figur 5.10.Elcentral i hus 304.

I hus 303 sitter en mindre strömtransformator (se figur 5.11) vilket innebär en mindre mängd arbete för ombyggnad än de ovanstående. Utifrån platsbesöket gav anlitade elektrikern en upp-skattning att en sådan ombyggnad är praktisk genomförbar och skulle uppupp-skattningsvis kosta ca 15 kSEK.

Figur 5.11.Elcentral i hus 303, den mindre invikta bilden visar en strömtransformator.