Besparingar vid minskad säkringsstorlek

Genom att byta hus 305 elanläggning till en 35 A säkring och byta effektabonnemanget till ett T4 tidstariff säkringsabonnemang har en besparing på 4 700 kr årligen beräknats.

5.5 Ekonomisk analys

5.5.1 LCC-kalkyl

Resultaten av den ekonomiska analysen presenteras nedan i tabell 5.3.

Tabell 5.3. Resultaten utifrån den LCC-kalkyl som utförts. I kolumnerna ses grundläget och modellens värden. Kostnader och nuvärde är avrundat till närmaste kSEK.

Före Likströmsnät

Investeringskostnad [kSEK] 0 531

Förändring årliga kostnader [kSEK] 0 -13

Energibehov [kWh] 936 524 902 317

Nuvärde [kSEK] 14 580 14 474

Resultat Lönsamt

I tabellen ser man parametrarna för LCC-kalkylen före grundfallet samt med likströmsnät. Föränd-ring årliga kostnader för likströmsnätet är kostnadsbespaFöränd-ringen för minskade effekttoppar samt en mindre säkring som beskrevs i kapitel 5.3 respektive 5.4.3.

Energibehovet är för likströmsnätet den reducerade mängd el som behöver köpas in i enlighet med det minskade importbehovet identifierat i kapitel 5.2, ca 34 MWh. 34 MWh motsvarar 34 kSEK vid ett elpris på 1 kr. Energibesparingen ändras, beroende på år, successivt på grund av att modellen tar hänsyn till inflation och ökande elpris.

Det innebär att med 13 kSEK och dessutom 34 MWh mindre energibehov blev det beräknade nuvärdet för grundfallet var 14 246 kSEK och för likströmsnätet 14 070 kSEK vilket därmed resulterar i 178 kSEK lägre kostnader sett över kalkylperioden och således är investeringen efter uppsatta parametrar lönsam.

5.5.2 Känslighetsanalys

Resultatet av känslighetsanalysen presenteras i tabell 5.4.

Tabell 5.4. Resultaten av känslighetsanalysen. I kolumnerna ses orginalvärdet och den brytpunkt när in-vesteringen skulle varit på gränsen mellan lönsam och icke-lönsam. Kostnader är avrundat till närmaste kSEK.

Orginalvärde Brytpunkt

Nominell kalkylränta 5% 8,4%

Investeringskostnad [SEK] 531 708

Årliga drift- och underhållskostnader [SEK] -13 -1

I kolumnen “Originalvärde” ses det parametervärde som använts i kalkylen. Kolumnen “Bryt-punkt” visar värdet för parametern som skulle resulterat i att kalkylen är på gränsen mellan lön-samt och icke-lönlön-samt om alla andra parametrar hålls lika.

6. Diskussion

6.1 Effektanalys av grundfall

6.1.1 Effektanalys per månad

Utifrån den effektanalys som utförts är det tydligt att kylmaskinen påverkar förbrukningen av el i stor utsträckning. Samtliga byggnader med kylmaskin anslutet har både ökad förbrukning och högre effekttoppar under de varmare sommarmånaderna. Detta blir extra tydligt om man studerar hus 305 där fastighetselen och kylan är separerade. Tydligaste exemplet ses i figur 5.2. Det är också tydligt att fastighetselen inte är lika väderberoende som kan utläsas i figur 5.3, där endast medeleffekten blir lägre i juli vilket mest troligt beror på att verksamheten minskar pga. semester.

Den avvikande toppen som ses i november för hus 305 kyla i figur 5.2 är oklar men kan tänkas bero på ett strömavbrott följt av uppstart av flertal förbrukare.

6.1.2 Effektanalys per dygn

Analysen per dygn visar att solel och kylbehov korrelerar relativt väl tidsmässigt. Detta kan utläsas i exemplet i figur 5.5b där toppen över dygnet är lägre på grund av den solel som producerats.

Figuren visar också att det finns möjligheter att förbättra korrelationen mellan förbrukning och solel. Om kylmaskinen exempelvis skulle kunna startas något tidigare på dygnet för att träffa solelsproduktionen bättre hade effekttopparna kunnat minska ytterligare.

6.1.3 Effekttoppsanalys

För hus 304 och 306, vilket är de abonnemangen som har både fastighetsel och kyla anslutet, ser man att med en solanläggning ansluten förskjuts topparna 2 timmar tidigare under dagen. Detta förtydligar konstaterandet från föregående kapitel att det finns missmatchning av solelsproduktion och förbrukning. Om stora förbrukare kan flyttas för att matcha solelsproduktion bättre skulle det möjligtvis gå att ytterligare sänka effekttoppar i systemet. Ett exempel vore att ställa in styrningen av kylan för att starta 2 timmar tidigare och förkyla huset eller se över möjligheten att styra den direkt mot effekten av den producerade solelen.

För hus 305 kan främst slutsatsen att perioderna skiljer sig åt dras. Under sommaren är det tydligt att flest toppar sker mitt under dagen och på eftermiddagen. För övriga månader återfinns en stor del toppar under timme 7 vilket kan kopplas till startströmmar. Start av kylmaskiner kan förknip-pas med hög förbrukning. Om den sedan enbart behöver arbeta konstant på rätt låg effekt ges en hög topp vid uppstart. Under sommaren behöver kylmaskinerna arbeta hårdare och effektbehovet stiger successivt medan starteffekten är lägre än det högsta effektbehovet senare under dagen.

Generellt kan man se att med en solcellsanläggning anslutet är topparna mer spridda. Detta beror förmodligen till stor del på den intermittenta naturen som solelsproduktion förknippas med. Vid soliga dagar med växlande molnighet kan solproduktionen variera kraftigt medan de stora förbru-kande kylmaskinerna styrs av utetemperaturen och förmodligen inte varierar i samma utsträckning som produktionen av el.

Analysen som utförts tar inte hänsyn till storleken av toppar vilket skulle kunna vara en förbättring vid vidare studier. Även en annorlunda uppdelning av perioder skulle kunna ge mer information än de relativt grova indelningarna som utförts i den här studien.

6.2 Ökad egenförbrukning av solel

I resultaten i 5.1 ser man att i grundfallet skulle enbart ca 45 procent av solelen från den nyinstal-lerade solanläggningen på hus 303 kunnat användas. Det innebär i princip att det hade varit svårt att motivera anläggningen eftersom man idag får för liten ersättning för el som matas ut på elnä-tet. Generellt har Vasakronans fastigheter en högre elkonsumtion jämfört med den producerade solelen som kan fås av taken, vilket kan ses för de övriga husen, som alla har en egenförbrukning på närmare eller över 90 procent. För modellen över likströmsnätet ökar egenförbrukningen från medelvärdet 81,6 till 99,2 procent vilket bidrar till att motiverar utbyggnaden av solanläggningen på hus 303 samt ytterligare anläggningar på de övriga taken. Det finns mer utrymme på hus 303 och 305s tak som kan utnyttjas för ytterligare solceller utan att riskera en överdriven överproduk-tion av solel. Eftersom systemet är modulärt kan dessutom fler byggnader och solanläggningar anslutas till nätet, vilket också planeras för tre närliggande fastigheter inom Vasakronan.

Eftersom resultatet baseras på modellen som skiljer sig från verkligheten finns det osäkerhet i de faktiska siffrorna. Däremot är det troligt med en markant ökad egenförbrukning. Resultaten som Eksta bostad har kommit fram till, där deras egenförbrukning beräknats öka från 55% till 90%, är i linje med detta arbete.

6.3 Minskning av effekttoppar

Utöver den besparing av energi som uppnås genom att nyttja en större del av solelen sker även en minskning av effekttopparna, eftersom energibehovet ofta är som störst när solelsproduktionen är störst, på grund av kylmaskinerna. I modellen som upprättats blir minskningen egentligen bara en bonus utan kravet att reglera eller styra systemet. Enligt resultatet för hus 305 i tabell 5.2 kan man se att topparna för abonnemanget med enbart kyla minskar mest, vilket troligen beror på att abonnemanget i grundfallet inte har någon solel alls ansluten. Att solanläggningen är ansluten till enbart fastighetselen och inte till kylmaskinen kan också förklara till varför egenförbrukningen är lägre för hus 305 jämfört med hus 304 och 306 som båda har kyla anslutet.

6.4 Byte av abonnemang

Analysen och den praktiska bedömningen visar att även om effekterna är låga kan det i vissa fall vara svårt att motivera en minskad huvudsäkring. Den uppenbara fördelen är det ekonomiska incitament av att betala mindre totalt sett för abonnemanget. En riskfaktor är att med lägre huvud-säkring är det större risk för ett strömavbrott. En fördel med Ferroamps system är att Energyhuben kan användas som säkerhet och se till att effekten inte överstiger säkringsnivån genom att använda effekt från likströmsnätet om effektbehovet skulle bli större än huvudsäkringen klarar av.

Om huvudsäkringen byts till en lägre och abonnemanget förändras till ett säkringsabonnemang innebär det att kostnaden för effekttoppar utesluts. Ser man i tabell 2.1 och 2.2 är det ingen skill-nad i överföringsavgiften i abonnemangen. Därmed bör möjligheten att optimera abonnemanget undersökas genom att använda utrymmet mellan faktisk förbrukning och säkringsgränsen för att förse likströmsnätet med el och minska effekttoppar i de andra abonnemangen. Detta kan göras

genom att importera el från elnätet (köpa) så nära säkringsgränsen som möjlig och låta det som inte förbrukas i huset exporteras till likströmsnätet och användas i de andra byggnaderna.

6.5 Ekonomisk analys

Den ekonomiska analysen visar att likströmsnätet är lönsamt med de parametrar som valts för analysen. Största bidragande faktorerna till lönsamhet beror på de besparingsmöjligheter som identifierats och kvantifierats. Den ökade egenkonsumtion som uppnås, vilket minskar den mängd el som behöver köpas, är den största faktorn varav minskningen av effekttoppar den andra och kostnadsbesparingarna vid en mindre säkring och byte av abonnemang den sista.

En faktor som skulle kunna bidra till en mindre investeringskostnad är om det förbereds för ett likströmsnät samt solanläggningar installeras redan när byggnaden konstrueras. Kostnader ökar när elanläggningar behöver byggas om och kablar förläggas i mark där redan bebyggelse finns.

Om man väljer att inte förändra abonnemanget i hus 303 skulle de årliga drift- och underhållskost-naderna utgöras av enbart av de minskade effekttoppar, som beskrevs i kapitel 5.4, och uppgå till -7 830 kr. Med resultatet från känslighetsanalysen, där brytpunkten för drift- och underhållskost-nader är -684 kr, innebär det att investeringen skulle vara lönsam även ingen förändring utförs.

Den ökade mängden el som används och därmed minskar behovet av att köpa el ger alltså tillräck-ligt mycket kostnadsbesparing för att motivera investeringen. Dessutom talar känslighetsanalysen för att de besparingsåtgärder som föreslagits inte nödvändigtvis måste utföras för att investeringen ska ses som lönsam. Även om effekttopparna inte minskar i den utsträckning som beräknats är det troligt att de minskar tillräckligt för att investeringen fortfarande ska betraktas lönsam.

Något som bör tilläggas är att solcells anläggningen på hus 303 dimensionerades utifrån möjlighe-ten att förbruka den tillkommande solelen i de andra husen. Detta innebär att om inget likströms-nät skulle funnits hade anläggningen varit mindre eller inte ens kunnat motiveras ekonomiskt på grund av den låga förbrukningen i hus 303. Kalkylen hade kunnat genomföras genom att model-lera en solanläggnings storlek dimensionerad för hus 303s förbrukning. Det hade resulterat i en mindre mängd solel tillgänglig för förbrukning och därmed kunnat ge andra resultat. Vad som är tydligt är att likströmsnätet bidrar till möjligheten att optimera solcellsanläggningar efter takyta och maximera produktionen istället för att minska storleken till grund av förbrukningen.

Förutom de ekonomiska värdena likströmsnätet kan generera finns andra mervärden systemet har medfört. Till exempel har likströmsnätet genererat stort intresse från media och intressenter i branschen. Det har skrivits artiklar i tidningar och hållits flertalet seminarium där Vasakronan varit inbjuden och fått möjlighet att berätta om projektet. Installationen av nätet har fungerat varumärkesbyggande och stärker Vasakronans profil som organisation med fokus på ny teknik, miljö och energieffektivisering. Detta har givetvis gynnat Vasakronan på sätt som är svåra att bedöma rent ur ett ekonomiskt värde.