72 g o d b e b y g g d m il jö
Delmålet bedöms bli mycket svårt att nå i tid, efter som många kommuner fortfarande saknar aktuella program och strategier för de frågor som omfattas av delmålet. Detta gör det också svårare för kommu nerna att tillämpa plan och bygglagen (PBL) på ett bra sätt. Mer resurser för arbetet och bättre metoder behövs för att nå målet.
Statliga satsningar kan förbättra läget. Att kommu nerna kan söka bidrag till planeringsunderlag för vind kraft bedöms till exempel få stor effekt. Mer än 190 kommuner arbetar med att ta fram sådana underlag. Enligt Boverkets och länsstyrelsernas årliga miljö målsenkät efterlyser nästan hälften av kommunerna regionala planeringsunderlag, oftast för transport och energifrågor. Boverket och länsstyrelserna genomför
under 2010 ett utvecklingsarbete om bland annat planeringsunderlag.
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse delmål, 2010
Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning.
Det har tidigare bedömts att kraftfulla insatser behövs för att delmålet ska kunna nås. Några sådana samlade åtgärder har dock inte vidtagits. Ett upp drag om ökad statlig samverkan i arbetet med håll bar stadsutveckling har dock getts till bland annat Boverket. En pågående kompetenssatsning för förbättrad tillämpning av PBL kan också förmodas
60 20 80 100 40 procent
figur 15.1 Andel kommuner med aktuella program och strategier för fysisk planering och samhällsbyggande 2009
källa: miljömålsenkäten 2009 transport handel kultur-
miljö estetik vattenstrukturgrön-/ energi
ja, kommunomfattande nej, men arbete pågår
nej ja, för del av kommunen
Ungefär hälften av kommunerna som svarat på miljömålsenkäten 2009 anger att de har tillgång till aktuella program och strategier för de frågor som omfattas av delmålet. Vanligast är planerings- underlag för kulturmiljö, men många av dessa är över 30 år gamla. Andelen kommuner som bedömer att de har aktuella planerings- underlag har minskat något sedan 2008.
31 24 39 13 24 49 9 19 20 34 23 27 14 10 13 16 30 32 43 31 40 37 21 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Transport Handel Kulturmiljö Estetik Grön/
vattenstruktur Energi
#REFERENS! Ja, kommunomfattande Ja, för del av kommunen Nej, men arbete pågår
%
Tillgång till dokument 2009
Andel av de kommuner som svarat på respektive fråga
0 20 40 60 80 100 120 Ej antikvarie 0,2 – 0,99 årsarbeten Minst 1,0 årsarbeten
kommuner med färre än 25 000 inv
kommuner med 25-50 000 inv
kommuner med 50 000 inv eller fler 60 40 100 80 120 20 antal kommuner
figur 15.2 Tillgång till antikvarisk kompetens i kommuner fördelat på kommunstorlek 2009
ej antikvarie 0,2–0,9 årsarbeten minst 1,0 årsarbeten
källa: miljömålsenkäten 2009 kommuner med färre än 25 000 invånare
kommuner med 50 000 invånare eller fler kommuner med 25 000–50 000 invånare
Tillgången till antikvarisk kompetens på kommunal nivå är mycket begränsad. År 2009 hade en knapp fjärdedel av kommunerna tillgång till antikvarisk kompetens minst en dag i veckan (0,2 års- arbeten). Endast i hälften av fallen var det en heltidstjänst eller mer. Tillgången till antikvarisk kompetens är starkt förbunden med kommunstorlek. Figuren bygger på svar från 170 av 290 kommuner.
73 g o d b e b y g g d m il jö
gynna förutsättningarna att nå delmålet. De juridiska förutsättningarna för att tillvarata bebyggelsens kultur värden riskerar däremot att försämras om föreslagna förändringar av PBL genomförs. Situationen försvå ras av att tillgången till antikvarisk kompetens och kunskapsunderlag på kommunal nivå fortsatt är låg. Antalet värdefulla byggnader som är skyddade mot rivning är fortfarande mycket litet. Med nuvarande förutsättningar kommer delmålet inte att nås.
buller delmål, 2010
Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.
Stora insatser har gjorts för att genom skyddsåtgärder dämpa bullret inomhus för de mest utsatta. Samtidigt har trafikökningen inneburit att fler människor expo neras för ljudnivåer strax över riktvärdena. De mest exponerade har alltså fått minskad belastning medan fler exponeras för buller i de lägre intervallen.
Hur många som är exponerade inomhus för trafik buller över de riktvärden som riksdagen bestämt är osäkert. Den senaste beräkningen av exponering över riktvärden utomhus för vägtrafikbuller visar dock en väsentlig ökning mellan 2000 och 2006. Sammantaget bedöms därför det totala antalet exponerade för olika typer av trafikbuller överstigande riksdagens riktvär den inomhus inte ha minskat under perioden 1998 till 2009. Bedömningen är att delmålet inte nås.
uttag av naturgrus delmål, 2010
År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år.
Delmålet bedöms bli mycket svårt att nå till år 2010. För att mindre naturgrus ska användas behövs en ökad användning av bergmaterial. Förändringar av miljöbal
ken under året gör det allt svårare för naturgrustäkter att få tillstånd. Under 2010 integreras dessutom rapporte ringen av produktionsstatistik från täkter i den obliga toriska miljörapporteringen, vilket ger bättre underlag för att följa hur mycket naturgrus som används över tid. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar lösning för behovet av ballastmaterial krävs regionala materialför sörjningsplaner. Länsstyrelserna har ansvar för att ha ett aktuellt underlag om hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. I dag är det få länsstyrelser som har beskrivit och tagit ställning till sin framtida syn på lämplig materialförsörjning i länet.
avfall
delmål, 2005–2015
Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som
20 80 100 60 40 miljoner ton
figur 15.3 Uttag av ballastmaterial 1984–2008
1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
källa: sveriges geologiska undersökning morän naturgrus
delmål 2010
krossberg
Uttagen av naturgrus var 19 miljoner ton år 2008 och minskade med 1 miljon ton från 2007. Naturgrus används till betong och minskat byggande under lågkonjunkturen har bidragit till det lägre uttaget. När konjunkturen vänder förväntas byggandet öka vilket åter kan leda till ett större naturgrusuttag.
0 20 40 60 80 100 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Mton
74 g o d b e b y g g d m il jö
möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att:
•
Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå.•
Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.•
Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat mat- avfall till såväl hemkompostering som central behandling.•
Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.•
Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.Delmålet bedöms bli svårt att nå, vilket är en ny bedömning jämfört med förra året. Endast målsätt ningen om minskad deponering är uppnådd, medan övriga delar av målet troligen blir svåra att nå.
Återvinningen av matavfall från hushåll och andra källor fortsätter att öka. År 2008 återvanns nästan 20 procent av matavfallet, men det är ändå långt från målet på 35 procent år 2010. Återföringen av fosfor till produk tiv mark har ökat betydligt de senaste åren och uppgick år 2008 till uppskattningsvis 35 procent av fosforfören ingarna i avlopp. Ökningen beror bland annat på att allt fler reningsverk certifierar sitt slam enligt en frivillig överenskommelse. Trots detta kan målsättningen om att 60 procent av fosforföreningarna i avlopp ska åter föras till produktiv mark bli svår att nå till 2015.
Svårast att uppnå är troligen målet om att den totala mängden avfall inte ska öka. För detta krävs kraftfulla åtgärder.
energianvändning m.m. i byggnader delmål, 2020/2050
Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till använd- ningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.
Utvecklingen går åt rätt håll eftersom uppvärmning en av bostäder och lokaler blir mer energieffektiv, andelen förnybar energi ökar och andelen fossila bränslen minskar. Det är dock osäkert om de angivna målnivåerna kan nås i tid utan ytterligare åtgärder. Åtgärder för att uppnå delmålet behövs både vid ny byggnad och i den befintliga bebyggelsen.
3 2 1 4 5 miljoner ton
figur 15.4 Behandlad mängd hushållsavfall 1998–2008
2000 2004
Mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Materialåtervinningen inklusive biologisk behandling uppgick till 48 procent under 2008, vilket är nästan 2 procent mindre än året innan. Minskningen beror troligen på vikande efterfrågan på återvunnet material och det kan bli svårt att nå målet på minst 50 procent materialåtervin- ning år 2010. Deponering är den enda delen av målet som bedöms nås i tid.
1998 2002 2006 2008
källa: avfall sverige materialåtervinning, exkl. biologisk behandling biologisk behandling deponering
förbränning med energiutvinning total mängd
0
500000
1000000
1500000
2000000
2500000
3000000
3500000
4000000
4500000
5000000
1998
2000
2002
2004
2006
2008
ton
år
Behandlad mängd hushållsavfall 1998-2008
Farligt avfall
Materialåtervinning
Biologisk behandling
Förbränning med
energiutvinning
Deponering
Totalt behandlad mängd
75 g o d b e b y g g d m il jö
Energimyndigheten fick under 2009 ansvar för att skriva frivilliga avtal om energieffektivisering med kommuner och landsting, som är stora fastighets ägare. Systemet med energideklarationer håller på att utvärderas. I december 2009 hade över 200 000 bygg nader och lokaler godkända energideklarationer och ägarna har fått förslag på energihushållande åtgärder.
god inomhusmiljö delmål, 2010/2015/2020
År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att
•
samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,•
radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft, och att•
radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3luft.
Nya undersökningar bekräftar att det blir mycket svårt att nå hela delmålet i tid. Boverkets undersök ning av bland annat byggnaders tekniska utform ning, BETSI, visar till exempel att endast 60 procent av byggnaderna som omfattas av den obligatoriska ventilationskontrollen är utan anmärkning. Det nya Energideklarationsregistret ökar möjligheten till tillsyn, men samtidigt omfattas småhus inte av den återkommande ventilationskontrollen.
Målen för radon nås sannolikt i tid för skolor, för skolor och flerbostadshus, men inte för småhus. Det går fortfarande för långsamt med radonmätning och åtgärder i småhus. Boverket har på uppdrag av reger ingen föreslagit att delmålet kompletteras med mål om fukt och mögel samt buller inomhus.
når vi de regionala målen?
Hälften av länen bedömer att målet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in, medan övriga bedömer det som mycket svårt eller omöjligt att nå. Län med höga befolkningskoncentrationer, konkurrens om mark, ökad vägtrafik och bullerproblem gör den mer negativa bedömningen. Län med lägre exploateringstryck ser ljusare på möjligheterna. Målet behöver prioriteras i samhällsplaneringen, bland annat måste översikts- planer bli bättre och mer aktuella. I större expansiva kommuner framträder ofta målkonflikter och i mindre kommuner kan resursbrist begränsa möjligheterna att nå målet. Mål för buller och inomhusmiljö bedöms ofta som mycket svåra att uppnå. Flera län framhåller att kulturmiljövärden inte skyddas i önskvärd utsträckning. Samtidigt pekar länen på många positiva insatser och inget bedömer att utvecklingen av miljötillståndet går åt fel håll. 150 200 100 50 terawattimmar
figur 15.5 Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service m.m. 1970–2008
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 20052008
källa: scb och energimyndigheten el
oljeprodukter fjärrvärme
övriga bränslen biobränslen, torv m.m.
Den slutliga energianvändningen inom sektorn har minskat något och står för närvarande för runt 37 procent av den totala slut- använda energin i Sverige. Viktigt för arbetet med att minska be- roendet av fossila bränslen är att bostäder och lokaler i dag enbart står för cirka 10 procent av Sveriges växthusgasutsläpp, vilket tyder på att den största reduktionen finns att hämta inom andra samhällssektorer.
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
1970
1973 1976
1979
1982
1985 1988
1991
1994
1997
2000
2003
2006
Övriga bränslen Biobränslen, torv m.m. Fjärrvärme El Oljeprodukter76 e t t r ik t v ä x t - o c h d ju r l iv