har ökat de senaste decennierna, men inte tillräckligt. Sannolikt byggs till exempel fortfarande skogsbil vägar som skadar våtmarker. Trots stora insatser från myndigheter, organisationer och markägare skapas dessutom alltför få våtmarker i odlingslandskapet. Trenden för utvecklingen av miljötillståndet är otydlig. Bedömningen är att trenden ändrats från positiv till neutral sedan föregående år. Orsaken är att åtgärdsarbetet går för långsamt. Biologisk mångfald i våtmarker är inte prioriterat i miljöarbetet i stort. Mer resurser behövs för att återuppta hävden av tidigare brukade våtmarker, vil ket gynnar både biologisk mångfald och kulturvärden.
Exploatering av våtmarker och utvinning av energitorv kan komma att öka, vilket skulle inverka negativt på möjligheten att nå målet. Regeringen har tagit bort den så kallade stoppregeln i den juridiska prövningen av torvtäkter, och uttalat att Sverige bör verka för en mildare syn på torv som bränsle inom FN:s klimatpanel och EU:s regelverk.
Miljööverdomstolen har under 2009 beslutat godkänna kalkutvinning i anslutning till Natura 2000områden* på norra Gotland vilka har våtmarker med mycket höga naturvärden.
Våtmarker hör till de naturtyper som kan komma att drabbas hårdast av klimatförändringar. Många våtmarker är redan påverkade av markavvattning och blir extra sårbara vid till exempel torrperioder. Det är viktigt att klimatarbetet även ser till behovet av att återställa våtmarker utifrån deras vattenreglerande potential, som kan bidra till samhällets arbete med klimatanpassning.
För att målet ska nås krävs bättre hänsyn inom främst skogsbruket, till exempel genom att skogsbru ket lämnar kantzoner mot myrar och undviker kör skador. Vattenlandskapet har helt förändrats de senas te seklen och det är bra att det satsas på våtmarker för att minska läckaget av näringsämnen till havet. Sam tidigt är det viktigt att även stärka andra ekosystem tjänster, som våtmarkernas vattenreglerande funktio ner och att de är livsmiljöer för djur och växter.
Når vi delmålen?
myrskyddsplanen delmål, 2010Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010.
Delmålet är inte möjligt att nå i tid. I dagsläget åter står att skydda 238 områden i myrskyddsplanen till
m i l j ö k v a l i t e t s m å l e l v a
57 m y l l r a n d e v å t m a r k e r
år 2010. Arbetet har en jämn men alltför låg takt. I många delar av landet har det varit svårt att prioritera skydd av myrar i förhållande till långsiktigt skydd av skogsmark, som under det gångna året fått ytterligare politisk prioritet.
Skyddet av myrar är inriktat på naturvärden men omfattar i vissa fall också höga kulturmiljövärden som till exempel uppstått när människor genom histo rien brukat myrarna för slåtter. Den typen av värden behöver uppmärksammas i än högre grad i skydd och förvaltning.
skogsbilvägar delmål, 2006
Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våt- marker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt.
Målet har inte nåtts och inga nya data eller åtgär der har tillkommit under året. Skogsstyrelsen har informerat markägare och genomfört utbildningar, men de få samråden om skogsbilvägar har inte ökat. Uppskattningsvis anmäls endast var tredje ny väg till Skogsstyrelsen. Årligen byggs 1 700 kilometer skogsbilvägar och bedömningen är att delar av dessa fortfarande berör värdefulla våtmarker. Därtill finns ett stort tryck på nya vägar i skogslandskapet för eta blering av vindkraftverk och kommunikationsmaster.
våtmarker i odlingslandskapet delmål, 2010
I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010.
Målet bedöms inte längre möjligt att uppnå till 2010 eftersom arbetet går för långsamt. Under perioden 2000–2009 har 7 322 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats i odlingslandskapet. Politiska priorite ringar att minska övergödningen av havet ger dock tyngd åt våtmarksarbetet. Våtmarker behöver även anläggas, restaureras och hävdas för deras vattenreg lerande funktioner och för att gynna biologisk mång fald, inklusive fisk. Målet kommer troligen att kunna nås till år 2015.
Markägarnas intresse och åkermarkens värde har stor betydelse för delmålet. I några län finns stort intresse från markägare, i andra län behöver det öka. Flera länsstyrelser bedömer att takten främst begrän sas av deras resurser till handläggning av våtmarks stöd och vattenverksamhet.
Stora arealer våtmark har tidigare dikats ut inom jord och skogsbruket, något som ofta regleras i så kallade markavvattningsföretag. En del av de upp skattningsvis 30 000 markavvattningsföretagen i 30
20 40 50 60 70
antal våtmarker 10
figur 11.1 Skydd av våtmarker i myrskyddsplanen 2009
Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Skåne Blekinge Halland Örebro Västra Götaland Värmland GävleborgDalarna Västmanland Västerbotten Norrbotten Jämtland Västernorrland
källa: vic natur, naturvårdsverkets databas över skyddad natur nya myrobjekt som saknar skydd
skyddade myrobjekt från 1994 års plan myrobjekt som ska skyddas till 2010
Nationellt återstår 238 myrar att skydda till år 2010 enligt myr- skyddsplanen från 1994. Med långsiktigt skyddade myrobjekt avses områden som i sin helhet skyddats som nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde, Natura 2000-område och/eller med naturvårdsavtal. Delmålet omfattar inte de 119 nya skyddsvärda objekt som upptäcktes när myrskyddsplanen reviderades 2006.
0 10 20 30 40 50 60 70 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg
Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland
Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten
antal Andel skyddade våtmarker i Myrskyddsplanen
nya myrobjekt som saknar skydd myrobjekt som ska skyddas år 2010 skyddade myrobjekt från 1994 års plan
58 m y l l r a n d e v å t m a r k e r
jordbruksmark har sannolikt förlorat sin ursprungliga betydelse och skulle kunna ändras för att återskapa våtmarker. Det är dock ofta juridiskt komplicerat och kräver samordning för att få alla berörda parter att komma överens. Alltså behövs resurser för utred ningar och omprövningar.
Bättre styrning och bättre samordning mellan flera markägare behövs för att få till stånd rätt våtmark på rätt plats i landskapet samt för att genomföra stora, kostnadseffektiva våtmarksprojekt. Flertalet länsstyrelser har tagit fram planeringsunderlag och Naturvårdsverket har under 2009 publicerat vägled ning för detta arbete. Regeringen har för 2010 avsatt särskilda medel för länsstyrelsernas och kommuners arbete med att återskapa våtmarker i enlighet med planeringsunderlaget. Pengarna kommer sannolikt att användas till uppsökande verksamhet för att väcka markägares intresse och erbjuda stöd och rådgivning.
Från 2010 finns möjlighet att finansiera förunder sökningar, projektering och tillståndsansökningar för våtmarker genom landsbygdsprogrammet*. Ersätt ningarna för våtmarker har också ändrats från 2010 och det är nu möjligt att få full ersättning vid större våtmarksprojekt. Dessutom är ersättningen för sköt sel höjd för våtmarker som anlagts på åkermark.
Ytterligare en nyhet som kan påverka delmålet positivt är att kommuner och ideella föreningar kan söka bidrag inom satsningen Lokala vattenvårds
projekt (LOVA*) för åtgärder som minskar övergöd ningen i Östersjön och Västerhavet. Till exempel kan det röra samarbete kring våtmarker mellan jord brukare i en kommun.
Huvuddelen av länen bedömer att målet kan nås med ytterligare åtgärder. Endast Blekinge bedömer att målet kommer att nås, bland annat eftersom länets värdeful- laste våtmarker kommer att ha ett långsiktigt skydd inom några år. Kronobergs län och Halland bedömer å andra sidan att målet inte kan nås eftersom arbetet med skydd av myrar och återskapande av våtmarker går alltför lång- samt. Jämtland ser ett växande problem i barmarkskörning liksom i utbyggnaden av vindkraft som kräver nya vägar
och ledningar, och bedömer att utvecklingen av tillståndet i miljön är negativ. Östergötland pekar på att skogsmarks- gödsling och dikesrensning eventuellt kan öka och försämra möjligheterna att nå målet. Resurserna till anläggning och restaurering av våtmarker har ökat. Samtidigt har medel för skydd och skötsel av värdefulla våtmarker minskat. Flera län framhåller att skogsbruket är ett betydande hot mot våt- markerna. Klimatförändringar, torvtäkter, bristande skötsel av kulturhistoriska värden och igenväxning är andra hot.
4 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 6 8 10 12 14
figur 11.2 Total areal anlagda och restaurerade våtmarker i odlingslandskapet 2000–2009
källa: jordbruksverkets databaser prost och dawa samt uppgifter från länsstyrelser, svensk våtmarksfond och wwf tusen hektar
anlagda
delmål 2010
restaurerade
Arealen nytillkommen anlagd och restaurerad våtmark i odlings- landskapet ökar, även om delmålet om 12 000 hektar inte nås till 2010. Merparten utgörs av våtmarker som anlagts i södra Sverige genom landsbygdsprogrammet. 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Areal (ha) År Restaurerade Anlagda når vi de regionala målen?
59 l e v a n d e s k o g a r