ålder
– Ja, mycket bättre – Ja, till stor del bättre – Samma
– Nej, till stor del värre – Nej, mycket värre Total 4,3 % 19,1 % 63,8 % 4,3 % 8,5 % 100 % (2) (9) (30) (2) (4) (47) 4,1 % 21,6 % 63,6 % 8,4 % 2,3 % 100 % (150) (798) (2354) (312) (84) (3698) 48. Att bo på landsbygden eller
tätort – Större tätort – Mindre tätort – Landsbygd Total 14 % 66,0 % 20,0 % 100 % 7 33 10 50 10,6 % 49,3 % 40,1 % 100 % (395) (1825) (1484) (3704)
40 51. Universitetsutbildning** – Ja – Nej Total 32 % 68 % 100 % (16) (34) (50) 24,1 % 75,9 % 100 % (918) (2889) (3807) 54. Kön* – Man – Kvinna Total 62,0 % 38,0 % 100 % (31) (19) 50 45,3 % 54,7 % 100 % (1694) (2049) (3743) 55. Ålder*** – Medelvärde – Std 50,0 16,5 56,2 16,8 * p< .019, Pearson Chi-square
** p< .008, Oberoende Mann-Whitney U test *** p<.004, T-test
41
Tabell 3. Medelvärde, median, standardavvikelse, minimum, maximum, bortfall och totalt
antal svarande för de två frågorna ”Nöjd med tänder” och ”Att ha god munhälsa livet ut” (Kalmar län).
Antalet svarande på fråga ”Nöjd med dina tänder?” (Kalmar län)
Antalet svarande på fråga ”Att ha god munhälsa livet ut?”(Kalmar län) Medelvärde 2.11 2.48 Median 2.00 2.00 Std. Deviation 0,674 0,973 Minimum 1 1 Maximum 4 5 Bortfall 34 36 N 3773 3771
42
Tabell 4. Svarsfrekvensen, procent och kumulativ procent för frågan ”Är du nöjd med
nuvarande munhälsa?” (Kalmar län)
Frekvens Procent Kumulativ procent Ja, mycket
nöjd
502 13,3 13,3
Ja, i stort sett nöjd 2515 66,7 80 Nej, inte särskilt nöjd. 588 15,6 95,6 Nej, absolut inte nöjd 168 4,5 100 Total 3773 100 Bortfall 34 Total 3807
43
Tabell 5. Svarsfrekvensen, procent och kumulativ procent för fråga: ”Tror du att du kommer ha
god munhälsa livet ut?” (Kalmar län).
Frekvens Procent Kumulativ procent Ja, absolut 578 15,3 15,3 Ja, kanske 1443 38,3 53,6 Vet inte 1223 32,4 86 Nej, troligtvis inte 423 11,2 97,2 Nej, absolut inte 104 2,8 100 Total 3771 100 Bortfall 36 Total 3807
44
Tabell 6. Svarsfrekvensen för frågor kring nuvarande och framtida munhälsa fördelat på de
två kommunerna E=Emmaboda kommun och K=Kalmar kommun.
Är nöjd med nuvarande munhälsa?
Tror att kommer ha god munhälsa livet ut? E K E K Antal 321 286 321 286 Medelvärde 2,17 2,08 2,0 2,42 Median 2,00 2,00 3,00 2,00 Std. Deviation 0,712 0,686 1,019 0,983 Minimum 1 1 1 1 Maximum 4 4 5 5 Bortfall 1 1 1 1
45
Tabell 7. Svarsfrekvensen för fråga ”Är du nöjd med nuvarande munhälsa?”, fördelat på de
två kommunerna E=Emmaboda kommun och K=Kalmar kommun.
Frekvens Procent Kumulativ procent E K E K E K Ja, mycket nöjd 38 45 11,8 15,7 11,8 15,7
Ja, i stort sett nöjd
209 186 65,1 65,0 76,9 80,7
Nej, inte särskilt nöjd
54 43 16,8 15,0 93,7 95,7
Nej, absolut inte nöjd
20 12 6,2 4,2 100 100
Total 321 286 100 100
Bortfall 1 1
46
Tabell 8. Svarsfrekvensen för fråga ”Tror du att du kommer ha god munhälsa livet ut?”,
fördelat på de två kommunerna E=Emmaboda kommun och K=Kalmar kommun.
Frekvens Procent Kumulativ procent E K E K E K Ja, absolut 47 48 14,6 16,8 14,6 16,8
Ja, kanske 102 116 31,8 40,6 46,4 57,3
Vet ej 122 87 38,0 30,4 84,4 87,7
Nej, troligtvis inte 36 25 11,2 8,7 95,6 96,4
Nej, absolut inte 14 10 4,3 3,5 100 100
Total 321 286 100 100
Bortfall 1 1
47
Tabell 9. Svarsresultat för bakomliggande faktorer som hypotetisk påverkar munhälsa,
Emmaboda kommun och Kalmar kommun
Emmaboda kommun % (N) Kalmar kommun % (N) Fråga 10. Födelseland Sverige 91,8 % (290) 93,4% (268)
Annat nordiskt land 1,6 % (5) 1,4 % (4)
Utomnordiskt land 6,6 % (21) 5,2 % (15)
Total 100 % (316) 100 % (287)
Fråga 11. Anser du att ditt allmänna
hälsotillstånd är bättre eller sämre jämfört med dina jämnåriga
Ja, mycket bättre 3,1 % (10) 3,1 % (9)
Ja, i stort sett bättre 21,7% (70) 24,7% (71)
Ungefär lika bra 61,8 % (199) 61,7 % (177)
Nej, i stort sett sämre 10,2% (33) 8,0 % (23)
Nej, mycket sämre 3,1 % (10) 2,4 % (7)
Total 100 % (322) 100 % (287)
Fråga 12. Huvudsaklig sysselsättning
Arbetar 48,8% (157) 54,4 % (156) Studerar 3,4 % (11) 5,2 % (15) Arbetslös 2,5 % (8) 1,1 % (3) Pensionär 36,7 % (118) 31,7 % (91) Sjukskriven 0,6 % (2) 0,3 % (1) Annat 4 % (13) 3,1 % (9) Kombination 4 % (13) 4,2 % (12) Total 100 % (322) 100 % (287) Fråga 13. Könsfördelning Man 43,8 % (141) 45 % (129) Kvinna 56,2 % (181) 55 % (158) Total 100 % (322) 100 % (287) Fråga 14. Utbildningsnivå Inte högskola 76 % (245) 59,6 % (171) Högskola 24 % (77) 40,4 % (116) Total 100 % (322) 100 % (287)
48
Fråga 15. Socialt umgänge
Inget 0,9 % (3) 0,7 % (2) 1-2 pers 7,5 % (24) 7 % (20) 3-5 pers 24 % (77) 18,1 % (52) 6-10 pers 24,8 % (80) 29,3 % (84) 11-15 pers 13,3 % (43) 12,9 % (37) Mer än 16 pers 29,5 % (95) 32 % (92) Total 100 % (322) 100 % (287)
Fråga 16. Hur ofta använder du tandborste
Sällan/aldrig 0,6 % (2) 1 % (3) 1 g/vecka 0,9 % (3) 0,3 % (1) 1 g/dag 15,6 % (50) 12,6 % (36) 2 ggr/dag 71,4 % (230) 73,5 % (211) >3 ggr/dag 11,5 % (37) 12,6 % (36) Total 100 % (322) 100 % (287)
Fråga17. Hur ofta använder du fluorskölj
Sällan/aldrig 64 % (206) 68,3 % (196) 1 g/vecka 17,1 % (55) 15,4 % (44) 1 g/dag 14 % (45) 11,5 % (33) 2 ggr/dag 3,4 % (11) 3,1 % (9) >3 ggr/dag 1,5 % (5) 1,7 % (5) Total 100 % (322) 100 % (287)
49
BILAGOR
Bilaga 1. Resultat av litteratursökning: Beskrivning av artiklar utifrån författare och tidskrift,
titel, syfte, material och metod samt konklusion relaterat till studiens relevans för uppsatsen.
Författare och tidskrift
Titel Syfte Material och Metod Konklusion
Hugoson A et al Swedish Dental Journal. (2005).
Oral Health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). Jämföra uppgifter om munhygiensvanor och - kunskaper i fyra epidemiologiska studier från 1973, 1983, 1993 och 2003. Granskning om tandvårdsvanor och kunskaper i oral hälsa.
Förbättring över tid har konstaterats vad gäller munhygiensvanor och kunskap om oral hälsa.
Hsu KJ et al. Oral Health & Preventive Dentistry. (2013).
Impact of Oral Health behaviours and oral habits on the number of remaining teeth in older Taiwanese.
Utvärdera effekten av orala hälsobeteenden på återstående tänder hos äldre i Taiwan.
Frågeformulär/enkät om tändernas status genom muntlig tentamen.
Viktigt att tandläkare fortsätter förmedla information om goda tandvårdsvanor samt om röknings negativa effekt på oral hälsa.
Naidoo S et al. Journal of the South African Dental Association. (2001).
Perceptions of Oral Health: the South African Demographic
and Health Survey of 1998.
Undersöka den vuxna befolkningens uppfattningar om oral hälsa.
Insamling av data kring orala hälsoproblem.
Politikerna bör ha en högre prioritet vad gäller orala hälsofrågor.
Kiyak HA et al. Journal of Dental Education . (2005).
Barriers to and enablers of older adults' use of dental services.
Undersöka äldre vuxnas tillgång till tandvård och hur man kan göra det bättre för kommande generationer.
Litteraturstudie. Fördelaktigt att förmedla kunskaper för god munhygien till allmänheten vid en tidig ålder för att minska orala hälsoproblem i framtiden.
Suominen-Taipale AL et al. Community Dental Health. (2001).
Self-reported dental health, treatment need and attendance among older adults in two areas of Finland.
Utvärdera skillnader i tandhälsa och behov för äldre vuxna i två områden i Finland med hänsyn till skillnader i socioekonomiska bakgrunder.
Datainsamling genom hälsoundersökning och intervju. 1500 personer mellan 65-75 år.
Ekonomin och antalet tänder påverkar tandläkarbesöken hos äldre i Finland.
Rothnie JJ et al. The New Zeeland Dental Journal. (2012).
An exploratory study of pregnant women's knowledge of child oral Health care in New Zeeland.
Bedöma blivande mödrars kunskap om barns orala hälsa och lämpliga förebyggande strategier.
Enkätundersökning delades ut av BVC till egna klienter vid möten under en
månadsperiod.
Större delen av deltagarna var omedvetna om lämplig oral hälsa för sina barn.
Sandberg GE et al. Diabetes Research and Clinical Practice. (2002)
Type 2 diabetes and oral Health.
Studera munhälsa hos patienter med diabetes typ 2 och hos patienter utan diabetes.
Klinisk samt röntgenundersökning.
Personer med diabetes typ 2 hade en sämre munhälsa jämfört med icke-diabetiker.
Ichikawa K et al Gerodontology. (2011).
Relationships between the amount of saliva and medi cations in elderly individuals.
Undersöka mediciner som påverkar salivmängden hos äldre.
177 män och 191 kvinnor 79- 80 år.
Antalet samt typer av läkemedel påverkar salivvolymen hos äldre.
Simunković SK et al. Gerodontology. (2005).
Oral Health among among institutiona- lised elderly in Zagreb, Croatia.
Bedöma tand- och munhälsa hos äldre.
Klinisk undersökning. Studien visar på en dålig tandhälsa inom åldersgruppen.
Petersen PE et al. Acta Odontologica Scandinavica. (2000).
Oral Health behaviour and attitudes in Lithuania
Beskriva attityder och beteenden med avseende på oral hälsa hos vuxna i Litauen.
Enkätundersökning. Förebyggande
tandvårdsprogram bör införas i Litauen.
50
Dagnelie G et al. Investigative
Ophthalmology & Visual. (2013).
Age-related psychophysical changes and low vision.
Hur synen förändras med åldern och hur den belastar samhället.
Relevant litteratur samlades in.
Synförmåga hos den åldrande befolkningen är en viktig aspekt och forskningsagenda under kommande år. Synen försämras med åldern.
Hugoson A et al. Swedish Dental Journal. (2004).
Oral Health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003).
Analysera olika kliniska och radiografiska data om oral hälsa. Resultaten jämfördes för år 1973, -83, -93 och 2003.
Granskning av kliniska och röntgenologiska fynd.
Det har skett en stor förbättring i oral hälsa under 30-årsperioden.
Lundegren N et al. Acta Odontologica Scandinavica. (2012).
Oral Health in the adult population of Skåne, Sweden: a clinical study.
Beskriva oral hälsa hos den vuxna befolkningen i Skåne med särskild hänsyn till ålder, kön, etnicitet och utbildning.
Klinisk undersökning, röntgenundersökning och frågeformulär.
Generellt var oralhälsan bra i Skåne. Ålder, utbildningsnivå och etnicitet spelade roll, men inte kön.
Richards W et al. Primary Dental Care: journal of the Faculty of General Dental Practitioners (UK). (2002).
Oral ill-health and
deprivation among patients of a general dental practice in South Wales.
Rapportera huruvida personer från utsatta områden drabbas av mer ohälsa.
Klinisk undersökning och frågeformulär.
Individer från fattiga områden upplever större ohälsa.
Tsakos G et al.
Psychosomatic Medicine. (2013).
Social relationships and oral health
among adults aged 60 years o r older.
Bedöma sambandet mellan sociala relationer och orala hälsoresultat.
Data samlades in från National Health and Nutrition Examination Survey.
Fler vänner, bättre tänder. Färre vänner, sämre tänder. Sociala relationer kan vara en markör för oral funktion och subjektiv munhälsa.
Bharateesh et al. International Journal of Preventive Medicine. (2012).
Diabetes and Oral Health: A Case-control Study.
Att jämföra oral hälsa mellan diabetiker och icke-diabetiker .
300 patienter med diabetes undersöktes enligt WHO:s kriterier under en 8- månadersperiod.
Oral hälsa är en integrerad del av den allmänna hälsan. Diabetiker har större behandlingsbehov jämfört med icke-diabetiker.
Quandt SA et al. Journal of the American Geriatrics Society. (2009).
Disparities in oral Health status between older adults in a multi ethnic rural community: the rural nutrition and oral Health study.
Jämföra oral hälsostatus enligt etnicitet och socioekonomisk status bland afroamerikaner, amerikan- indianer och vita.
Data från muntligt prov och självrapportering hos 635 deltagare i ålder 60 år och uppåt.
Orala hälsoskillnader förknippas med etnicitet. Dock inte med socioekonomisk status.
Elani HW et al. Journal of Dental Research. (2012).
Socio-economic inequalities and oral Health in Canada and the United States.
Sammanfatta
socioekonomiska skillnader i oral hälsa hos den vuxna befolkningen i USA och Kanada under de senaste 35 åren.
Två riksrepresentativa undersökningar från Kanada och US National Health and Nutrition Examination Surveys.
Oral hälsa har förbättrats för vuxna i både Kanada och USA.
Mancini M et al. Current Alzheimer Research. (2010).
Oral Health in Alzheimer's Disease.
Sammanställa uppgifter om munhälsa och tandvård för sjukdomar som påverkas av Alzheimers sjukdom.
Granskningsstudie. Sjukdomen har negativ inverkan på munhälsan.
Blinkhorn AS et al. International Dental Journal. (2001).
Dental Health knowledge and attitudes of regularly attending mothers of high- risk, pre-school children.
Kartlägga kunskaper om och attityder till tandhälsa hos mödrar till små barn med hög risk för karies samt utvärdera deras tandborstningsteknik.
Enkätfrågor och observation av tandborstning.
Kunskap, attityder och beteende för tandhälsa var hos mödrarna ytliga. Demonstrerad tandborstningsteknik otillräcklig.
Fure S et al. Gerodontology. (2004).
Ten-year cross-sectional and incidence study of coronal and root caries and some related factors in elderly Swedish individuals.
Studera om karies var relaterad till särskilda faktorer hos äldre personer över 65 år under en tioårsperiod.
Klinisk undersökning och intervju.
Med stigande ålder behövs mer kariesförebyggande åtgärder.
51
Pattussi MP et al. Community Dentistry and Oral Epidemiology. (2010).
Self-rated oral Health and associated factors in Brazilian elders.
Identifiera bakomliggande faktorer för dålig självuppskattad oral hälsa bland äldre
Datakälla: år 2002 till 2003, material samlades in från Brasilianska
hälsomyndigheten. 250 städer från alla delstater, cirka 5000 pers ingick.
Sociala faktorer samt subjektiva och kliniska orala symptom bör tas hänsyn till när det gäller självskattad oral hälsa.
Kim JK et al. Special Care in Dentistry: official Publication of the American Association of Hospital Dentists. (2012).
Prevalence of oral Health problems in U.S. adults, NHANES 1999-2004.
Undersöka om ålder är en indikator för orala hälsoproblem tillsammans med etnicitet och socioekonomisk status.
Data från National Health and Nutrition Examination Surveys 1999-2004.
Resultatet pekar på en snabbare progression av orala hälsoproblem med åldern bland afroamerikaner.
Arcury TA et al. Journal of Applied Gerontology: the official journal of the Southern Gerontological Society. (2013).
Ethnic Variation in Oral Health and Social Integration among Older Rural Adults.
Undersöka etniska variationer i munhälsa i relation till social integration hos äldre vuxna på landsbygden.
Data samlades in genom intervjuer och enkät.
Äldre vuxna afroamerikaner och amerikan-indianer har sämre munhälsa än vita äldre vuxna. Munhälsan påverkar social integration.
Padilha DM et al. Journal of the American Geriatrics Society. (2007).
Hand function and oral hygiene in older institutionalized Brazilians.
Utvärdering av munhygien hos äldre personer och om det finns skillnader mellan grupper med olika grader av handfunktion.
49 äldre ingick i studien. Skillnaden mellan grupperna kontrollerades för med hjälp av variansanalys enligt MMSE.
Deltagare med dålig handfunktion hade mer plack.
Vered Y et al. BMC Public Health. (2008).
Changing dental caries and periodontal disease patterns among a cohort of Ethiopian immigrants to Israel: 1999- 2005.
Mäta förändrade mönster av karies, parodontal hälsa och tandrengöring hos etiopiska invandrare till Israel.
Data samlades in för perioderna 1999-2000 och 2004-2005. Frågeformulär.
Sämre paradontal hälsa hos invandrargruppen.
Blinkhorn AS et al. International Dental journal. (2001).
Dental Health knowledge and attitudes of regularly attending mothers of high- risk, pre-school Children.
Studera kunskaper om och attityder till tandhälsa hos en grupp mödrar till små barn med hög kariesrisk samt utvärdera
tandborstningsteknik.
Frågeformulär om tandhälsokunskap och - attityder samt studerades då de borstade sina barns tänder.
Kunskap, attityd och beteende om tandhälsa var ytliga.
Lukacs JR et al. American Journal of Human biology: the official journal of the Human Biology Council. (2011).
Gender differences in oral Health in South Asia: metadata imply multifactorial biological and cultural causes.
Undersöka omfattningen och etiologi av könsskillnader i oral hälsa.
Litteraturstudie. Könsskillnader i oral hälsa i södra Asien.
Al-Hussaini R et al. Medical principles and practice: international journal of the Kuwait University, Health Science Centre. (2003).
Dental Health knowledge, attitude and behaviour among students at the Kuwait University Health Sciences Centre.
Fastställa kunskaper om tandhälsa bland studenter vid Kuwait University Health Sciences Centre .
Enkätundersökning. Otillräcklig kunskap om orsaker till och förebyggande av tandsjukdomar.
Al-Ansari JM et al. Journal of Allied Health. (2007).
Gender differences in oral Health Knowledge and behaviour of the Health science college students in Kuwait.
Fastställa skillnader i beteende och munhälsokunskap samt tillhörande faktorer mellan män och kvinnor.
Enkätundersökning. Kvinnliga studenter borstar och använder fluortandkräm flitigare än manliga studenter som dessutom hade sämre munhälsokunskaper.
De Palma P et al. Acta Odontologica Scandinavica. (2005).
Oral Health of homeless adults in Stockholm, Sweden.
Registrera och beskriva oralt hälsotillstånd bland hemlösa vuxna i Stockholm.
Klinisk undersökning och muntlig tentamen.
Hemlösa hade färre kvarvarande tänder än befolkningen i övrigt. Förlust av tänder kan skapa tuggproblem vilket kan leda till stort behandlingsbehov.
Almas K et al. Saudi Medical Journal. (2003).
The knowledge and practices of oral hygiene methods and attendance pattern among school teachers in Riyadh, Saudi Arabia.
Ta reda på kunskap om och metoder för munhygien bland lärare i Riyadh i
Saudiarabien.
Frågeformulär bland 470 lärare.
Liknande kunskaper bland manliga och kvinnliga lärare. Dock behövs en ökad kunskap om oral hälsa för att få positiv effekt av skolans
52 vidareförmedling av dessa kunskaper.
Strömberg E et al. Community Dentistry and Oral Epidemiology. (2012).
Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living.
Undersöka munhygiensvanor bland äldre personer boende i eget hem och med måttliga till stora hemvårdsbehov.
Frågeformulär och klinisk undersökning.
Goda munhygienvanor förknippas med mindre förekomst av plack och orala sjukdomar.
Soell M et al. Diabetes & Metabolism. (2007)
The oral cavity of elderly patients in diabetes.
Förhållandet mellan diabetes och oral hälsa.
Litteraturstudie. Människor med diabetes löper större risk att drabbas av orala sjukdomar.
Syrjälä AM et al. Gerodontology. (2012).
Dementia and oral Health among subjects aged 75 years or older.
Sambandet mellan demens och oral hälsa.
75 dementa patienter och 278 icke-dementa patienter. Intervju och klinisk undersökning.
Patienter med
demenssjukdomar löper ökad risk för dålig munhälsa och dålig oralhygien.
Lukacs JR et al. American Journal of Human Biology: the official journal of the Human Biology Council. (2006).
Explaining sex differences in dental caries prevalence: saliva, hormones, and "life- history" etiologies.
Könsskillnader vad gäller kariesprevalens.
Litteraturstudie. Hormonella förändringar har stor effekt på oral hälsa hos kvinnor och är en viktig orsak till könsmässiga skillnader för karies.
53