1
Bakomliggande faktorer av betydelse för
upplevelsen av nuvarande och framtida
oral hälsa.
En litteraturstudie och utvärdering av en
enkät om munhälsan i Kalmar län.
Författare: Visar Biljali
Handledare: Björn Axtelius – Samhällsodontologi
Examensarbete (30hp) Malmö högskola
Tandläkarprogrammet Odontologiska fakulteten Augusti / År 2014 205 06 Malmö
2
ABSTRACT
Purpose: To investigate underlying factors of importance for the adult population’s
self-perceived present and future oral health. Material and method: The thesis consists of a literature study combined with analyses of parts of a survey which was conducted in 2011 and concerns Kalmar County with a particular focus in this thesis on Emmaboda and Kalmar municipalities. Results: The literature study resulted in a selection of articles concerning underlying factors related to oral health. The analyses of the survey show that Emmaboda generally had a higher prevalence of factors, compared to Kalmar, when it comes to
hypothetically disease-related factors affecting oral health. The population in Emmaboda also perceived their oral health more negatively. Conclusion: Differences in socioeconomic factors, educational level, general health and well-being, and knowledge of oral health have a substantial impact on the population’s perceived oral health. Keywords: Oral health, self-perceived oral health, educational level, general health, general well-being, knowledge, oral hygiene.
SAMMANFATTNING
Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som påverkar hur den vuxna befolkningen
upplever sin nuvarande och framtida orala hälsa. Material och metod: Uppsatsen består av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkätundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar län och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhälsa. Analyserna av enkäten visade att Emmaboda
3 i jämförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan påverka munhälsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade även en mer negativ uppfattning om sin munhälsa. Slutsatser: Skillnader med avseende på socioekonomiska faktorer, allmänt hälsotillstånd och välbefinnande, utbildningsnivå samt kunskap om munhälsa, har en stark påverkan på befolkningens upplevelse av den egna munhälsan. Nyckelord: Munhälsa, upplevelse av munhälsa, utbildningsnivå, allmänhälsa, välbefinnande, kunskap, munhygien.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT/ SAMMANFATTNING 2 2-3 INLEDNING Bakgrund Syfte 7 7-10 11MATERIAL OCH METOD 12
Litteratursökning och – urval 12
Beskrivning av epidemiologisk studie av
Kalmar län, specifikt Kalmar kommun och Emmaboda kommun
13
RESULTAT 14
Litteratursökning och – urval 14
Munhälsa och ålder 14-15
Munhälsa och allmänt hälsotillstånd 15-16
Munhälsa och socioekonomiska faktorer 16
Munhälsa och utbildningsnivå 16
Kunskap om munhälsa 17
Munhälsa och kön 17-18
Munhälsa och utländsk bakgrund 18
Hypoteser 18-19
ENKÄTSTUDIE
5 Respondenternas upplevelse av nuvarande och framtida munhälsa i
Kalmar län samt i Emmaboda och Kalmar kommun
20
Bakomliggande faktorer 21-23
DISKUSSION 24-29
Uppsatsens styrkor och svagheter 29-30
Slutsatser 30
REFERENSER 31-37
Tabell 1. Resultat av litteratursökning på PubMed. 38
Tabell 2. Bortfallsanalys: svarsfrekvens, antal, procent och statistiskt
signifikanta skillnader mellan svarande och icke-svarande för sju stycken utvalda frågor.
39-40
Tabell 3. Medelvärde, median, standardavvikelse, minimum,
maximum, bortfall och totalt antal svarande för de två frågorna ”Nöjd med tänder” och ”Att ha god munhälsa livet ut” (Kalmar län).
41
Tabell 4. Svarsfrekvensen, procent och kumulativ procent för frågan
”Är du nöjd med nuvarande munhälsa?” (Kalmar län).
42
Tabell 5. Svarsfrekvensen, procent och kumulativ procent för fråga:
”Tror du att du kommer ha god munhälsa livet ut?” (Kalmar län).
43
Tabell 6. Svarsfrekvensen för frågor kring nuvarande och framtida
munhälsa fördelat på de två kommunerna Emmaboda kommun och Kalmar kommun.
44
Tabell 7. Svarsfrekvensen för fråga ”Är du nöjd med nuvarande
munhälsa?”, fördelat på de två kommunerna Emmaboda kommun och Kalmar kommun.
6
Tabell 8. Svarsfrekvensen för fråga ”Tror du att du kommer ha god
munhälsa livet ut?”, fördelat på de två kommunerna Emmaboda kommun och Kalmar kommun.
46
Tabell 9. Svarsresultat för bakomliggande faktorer som hypotetisk
påverkar munhälsa, Emmaboda kommun och Kalmar kommun.
47-48
7
INLEDNING
Bakgrund
Befolkningen i Sverige blir allt äldre och bevarar även fler tänder allt högre upp i åldrarna. Munnen är en betydelsefull del av kroppen: för individens utseende, självkänsla och för det intryck individen ger andra människor. Munhälsan påverkar hur vi talar, äter och känner smaken av mat, tuggar samt hur vi beter oss socialt, vilket sammantaget visar att munhälsan är avgörande för den allmänna hälsan. Det är viktigt för både hälsa och livskvalitet att munhålan är smärt- och infektionsfri (1).
Med stigande ålder minskar salivproduktionen vilket kan få flera konsekvenser. Risken för karies, tandköttssjukdomar och andra orala infektioner ökar. Muntorrhet kan för äldre personer vara ett smärtsamt tillstånd då det kan leda till svårigheter att äta, tala och svälja (2,3). Vissa läkemedel, vars användning ökar med stigande ålder, har minskad
salivproduktion och muntorrhet som biverkning (3). Orala problem såsom smärta,
inflammation eller förlust av tänder påverkar individens aptit och kan medföra svårigheter att äta. I slutändan resulterar dessa faktorer i en försämrad livskvalitet.
Munhälsan har förbättrats under de senaste 40 åren både i Sverige och andra industriländer, vilket bland annat stöds av bedömningar av ökande antal kvarvarande tänder hos äldre (4-10). Antalet tandlösa individer minskar i Europa men det finns också en brist på
befolkningsstudier om tandlöshet och tandlossning i många länder (10). Dessutom finns fortfarande stora geografiska skillnader mellan länder avseende antalet kvarvarande tänder och dessa skillnader återfinns även inom samma land, mellan grupper med olika social
8 bakgrund. Mycket tyder alltså på att ojämlikhet i munhälsostatus på grund av
socioekonomiska och livsstilsfaktorer alltjämt består (11-15).
Det finns några svenska studier som har rapporterat förekomsten av tandlöshet över tid. En av dem visade att tandlösheten bland 50-åriga kvinnor har minskat kraftigt från 18 % till 1 % under en period på 24 år (6). Studier som gjordes i Jönköpings län visade på en betydande nedgång i förekomsten av tandlösa bland 40 till 70 år gamla män och kvinnor under en 30-årsperiod: 16 % år 1973, 12 % år 1983, 8 % år 1993 och 1 % år 2003 (6,7).
En annan studie som gjordes i Jönköpings län hade som syfte att analysera olika kliniska och röntgenologiska data om munhälsa och att jämföra resultaten med de tvärsnittsstudier som genomfördes 1973, 1983, 1993 och 2003. Några exempel på viktiga förändringar över tid som påvisades var att det genomsnittliga antalet tänder ökade och att individer upp till 60 års ålder hade fler mer eller mindre fulltaliga tänder. Även antalet kariesangrepp och restaureringar minskade och under perioden skedde även en minskning till hälften med avseende på
förekomsten av plack och gingivit. Vidare var bennivån vid 60 års ålder år 2003 motsvarande bennivån vid 40 års ålder år 1973 och andelen rotfyllda tänder var lägre år 2003 i alla
åldersgrupper i jämförelse med 1973, 1983 och 1993. Sammanfattningsvis visar Jönköpingsstudierna på en stor och övergripande förbättring av munhälsan under 30-årsperioden och man förväntar ett fortsatt minskat tandvårdsbehov hos den svenska
befolkningen även i framtiden (6,7). Andra resultat som framgår av Jönköpingsstudierna är emellertid att kunskapen om etiologin för tandsjukdomar förändrades särskilt mycket mellan 1973 och 2003. Medan frekvensen för tandborstning har ökat sedan 1973 (2003 borstade mer än 90 % tänderna en eller två gånger om dagen) så har användningen av tandtråd och
9 Enligt Lalonde (16) finns fyra grupper (Health Fields) av faktorer bakom oral ohälsa, närmare bestämt biologiska, individrelaterade, samhällsrelaterade och vårdorganisatoriska faktorer.
Vad gäller biologiska faktorer kan dessa hänföras till faktorer som bidrar till en sjukdoms naturliga utveckling genom individens åldrande – ”the natural course of disease” (17).
Vad gäller individrelaterade faktorer finns i Europa fortfarande stora skillnader när det gäller hälsa och sjukdom (18,19), bland annat beroende på att individer har en egen uppfattning om innebörden av begreppet oral hälsa. För de flesta människor är det rimligt att anta att god munhälsa betyder att man är fri från sjukdomar eller att dessa inte på ett väsentligt sätt påverkar livskvaliteten (20,21). Vad gäller individens hälsorelaterade livsstil, konsumerade i åldersgruppen 3 till 20 år upp till 45 % av respondenterna läsk varje dag eller flera gånger i veckan, enligt en studie som gjordes i Jönköpings län. Trettio och fyrtioåringar visade sig dock inte besöka tandläkare lika regelbundet år 2003 som år 1993. I dessa åldersgrupper rapporterade 21 % respektive 24 % av individerna att de inte hade besökt tandläkare under de senaste 2 åren. Studien som gjordes i Jönköpings län år 2003 visade att nästan alla individer använde fluortandkräm, vilket är positivt med tanke på att fluor har en positiv effekt på tänderna. Generellt sett uppvisar dock den svenska befolkningen en positiv utveckling vad gäller tandläkarbesök och munhälsa (4,5,11,12,22).
Vad gäller samhällsrelaterade faktorer så är människors sätt att definiera hälsa emellertid kopplat till deras sociala och kulturella situation (23,24). Flera studier visar att det finns en gradient mellan socioekonomiskt status och orala sjukdomar, på så sätt att ju lägre social status man har, desto sämre upplever individen sin munhälsa (11,12,24,25). Materiell välfärd,
10 beteende och livsstil är således viktiga faktorer på både situationell och strukturell nivå för oral sjukdomsutveckling (11,25)
Vad gäller vårdorganisationsfaktorer så visade den tidigare refererade studien i Jönköpings län att det var uppenbart att tandvården utgjorde den viktigaste informationskällan för patienten. Men även information från vänner och släktingar var viktigt för åldersgruppen 20 till 30 år. År 2003 besökte cirka 90-95% av alla personer tandläkaren i Sverige regelbundet, varje eller vartannat år, troligen åtminstone delvis som ett resultat av ett aktivt arbete från vårdorganisationen att säkra upp regelbundna återbesök.
Orala sjukdomar är ett stort folkhälsoproblem på grund av deras höga prevalens och incidens. (22). Två faktorer som i framtiden kan komma att påverka befolkningens munhälsa och behovet av tandvård är av demografisk karaktär: en åldrande befolkning i bemärkelsen en högre andel äldre, samt invandring. Med tanke på att befolkning i Sverige blir allt äldre så kommer det att ställa allt högre krav på tandvårdens organisation (4).
Studier har visat att personer med utländsk bakgrund både har och upplever en sämre munhälsa (26-28). Detta kan bero på flera faktorer och tidigare forskning har pekat på till exempel otillräcklig kunskap om munhygien, beteende och kostvanor. Även kulturella skillnader med avseende på matvanor kan påverka. Studier visar att invandrare till exempel äter mer kolhydratrik mat vilket kan påverka tänderna på ett negativt sätt (28). Somliga invandrare betraktar även sina tänder som mindre betydelsefulla än resten av kroppen och därmed prioriteras inte tandvården. Invandrare tenderar även att inte besöka tandläkaren lika ofta som etniska svenskar (4,5,29,30).
11
Syfte
Av bakgrundsbeskrivningen ovan framgår att orala sjukdomar utgör ett stort
folkhälsoproblem och att munhälsan har en viktig inverkan på individers livskvalitet. Även om munhälsan generellt sett har förbättrats i såväl Sverige som andra industriländer de senaste decennierna, så visar studier att skillnader såväl mellan som inom länder består. Därtill har nya utmaningar tillkommit, bland annat i form av ett multietniskt samhälle och en åldrande befolkning. Studier visar även på tendenser till att egenvårdande insatser för att upprätthålla en god munhälsa försämras i Sverige. Mot denna bakgrund formulerar uppsatsen sitt syfte som är att studera hur befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hälsa, samt viktiga bakomliggande faktorer.
Uppsatsens frågeställningar rör hur framförallt utbildningsnivå, allmänhälsa, ålder, kön, utländsk bakgrund och kunskap om förebyggande åtgärder påverkar individers upplevelse av nuvarande och framtida munhälsa.
12
MATERIAL OCH METOD
Uppsatsen består av både en litteraturstudie och en analys av delar av en enkätundersökning. Med litteraturstudien avses en kartläggning av tidigare forskning genom systematiska sökningar i medicinska biblioteksdatabaser. Enkätundersökningen består av svar från en undersökning som gjordes i Kalmar län och som kommer att bearbetas med företrädesvis deskriptiva statistiska metoder.
Litteratursökning och urval
För att kartlägga forskningsläget avseende faktorer som påverkar munhälsan, gjordes sökningar efter vetenskapligt granskade artiklar samt avhandlingar i biblioteksdatabasen Pubmed (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/). Sökorden var oral health som
kombinerades med sökorden age, education, educational level, ethnicity, gender, general
health, general well-being, knowledge and oral hygiene samt socio-economy.
Inklusionskriterierna för hög relevans vid sökningen i Pubmed var att de vetenskapligt granskade artiklarna skulle vara engelskspråkiga, publicerade efter 1985, handla om den vuxna befolkningen (personer äldre än 19 år) och vara tillgängliga i fulltext utan kostnad. Sökorden skulle finnas med i antingen artiklarnas titel eller abstrakt för att inkluderas. Dessa kriterier innebar att publikationer som till exempel berörde yngre patienter eller var skrivna på annat språk än engelska exkluderades. Totalt gjordes sökningar vid fyra tillfällen, vilket resulterade i 144 artiklar som selekterades baserade på titel och abstract och sedan lästes i fulltext. Efter att ha lästs i fulltext valdes slutligen 58 artiklar ut.
13
Beskrivning av epidemiologisk studie av Kalmar län, specifikt Kalmar kommun
och Emmaboda kommun
Uppsatsen använder sig av resultaten från en enkätundersökning som genomfördes i Kalmar län. Undersökningen som helhet genomfördes 2010-2012 då Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola fick i uppdrag att genomföra kartläggningen. Baserat på en poweranalys, skickades under 2011 en enkät ut till ett slumpvis utvalt stickprov från befolkningsregistret, bestående av 7200 personer i åldrarna 20 till 89 år boende i Kalmar län. Urvalet förvärvades från SPAR (Statens person- och adressregister). Enkäten bestod av 56 frågor med 4 till 12 svarsalternativ. Frågorna berörde patienternas upplevda munhälsa och behov av tandvård, erfarenheter av tandvårdsbesök, allmänhälsa och socioekonomiska situation. Enkäten besvarades av 3806 personer vilket gav en svarsfrekvens på 54,7 %. En bortfallsanalys gjordes genom att ringa upp 50 slumpvis utvalda icke-svarande personer och ställa ett antal frågor utvalda ur enkäten. Dessa svar jämfördes därefter med svaren från respondenterna i syfte att bedöma bortfallets påverkan på representativiteten i de inlämnade svaren.
Två kommuner i Kalmar län har valts för uppsatsens analyser. Kommunerna är valda strategiskt då de är två kontrasterande poler i ett kontinuum från en modern, välintegrerad kommun (Kalmar) till en mer traditionell kommun med åldrande befolkning (Emmaboda).
Studien är prövad och godkänd av Regionala Etikprövningsnämnden i Lund, Dnr 2011/366.1
14
RESULTAT
Litteratursökning
Urval
Resultaten av litteratursökningen redovisas i tabell 1. Det totala antalet träffar blev 2991 artiklar, varav 90 valdes ut baserat på titel och därefter valdes 54 artiklar som baserades på abstracts. Efter att ha läst dessa 58 artiklar i fulltext valdes slutligen totalt 36 artiklar som ingår i studien. Dessa bedömdes relevanta för uppsatsens ämnesområde och syfte. Nedan presenteras artiklarnas resultat mer ingående.
Munhälsa och ålder
Det finns många sjukdomar och mediciner som är förknippade med hög ålder. Till exempel försämras immunförsvaret och därmed ökar känsligheten även för orala sjukdomar. Fjorton stycken av de utvalda artiklarna berör munhälsa och ålder och resultaten pekar på att ålder i sig har en påverkan på den orala hälsan. Äldre har rapporterat att de har större problem med sina tänder och trots att denna grupp har färre antal kvarvarande tänder så anses det likväl angeläget att uppmana dem till att upprätthålla en god munhygien. Att ha en god munhälsa är en viktig del av livskvaliteten hos äldre (31). Allmänt dålig munhälsa och mer specifikt till exempel nedsatt salivsekretion, näringsbrist, avancerad tandlossning och en negativ
självuppfattning om munhälsa, har visat sig ha ett samband med ökad ålder.
Studier har visat att antalet kvarvarande tänder minskar vid stigande ålder. Äldre har även i större utsträckning tandproteser, vilket påverkar inställningen till den egna munhälsan
15 negativt. Personer med tandproteser upplever sig dessutom ha en sämre livskvalitet och ju fler kvarvarande tänder man har desto positivare uppfattar man sin munhälsa (4,5). Med ökad ålder försämras även synen vilket gör det svårare att genom egenvård upprätthålla en god munhygien. Äldre har även större hjälpbehov avseende upprätthållande av munhälsa samt har mer plack och mer gingivit.
En studie av Fure (32) som studerade äldre svenskar över en tioårsperiod, visade att 95 % av deltagarna hade utvecklat en eller flera kariesangrepp under 10-årsperioden (32). Resultatet visade att förekomsten av koronal karies och rotkaries ökade med åldern på grund av ogynnsamma karies - relaterade faktorer. Således behövs det med stigande ålder mer kariesförebyggande åtgärder för att minska risken för karies angrepp (32,33).
Munhälsa och allmänt hälsotillstånd
Tre av de utvalda artiklarna berör specifikt kopplingen mellan munhälsa och
allmänsjukdomar. Äldre personer med demenssjukdomar (t ex Alzheimers), personer som har diabetes och personer med olika handikapp (till exempel nedsatt handfunktion) har visats uppleva en sämre munhälsa. En studie gjord av Syrjälä undersökte äldre personer med olika demenssjukdomar och visade de hade en större sannolikhet att få en sämre tandhälsa i
framtiden (34). I Brasilien gjordes en studie som undersökte äldre med olika grader av nedsatt handfunktion och resultaten visade att dessa personer hade mer dentalt plack än personer med bättre handfunktion (35). Undersökningar har även visat att personer som tar många
mediciner eller som har ett nedsatt immunförsvar både har och upplever en sämre munhälsa.
Ju fler mediciner man använder desto sämre blir salivsekretionen (3). En studie som gjordes av Isfeld och Friedman visade att dålig salivsekretion kan påverka munhälsan negativt genom till exempel minskad smakupplevelse, ökad kariesrisk då salivens skyddande mekanism
16 saknas och sväljsvårigheter, vilket sammantaget ger en generellt försämrad livskvalitet.
Saliven har också en viktig roll för att kunna ge patienten möjlighet att kommunicera verbalt då den smörjer munslemhinnan (2,3,31,35).
Munhälsa och socioekonomiska faktorer
Sju av de utvalda artiklarna berör samband mellan munhälsa och olika socioekonomiska faktorer. Att till exempel ha det sämre ekonomiskt ställt påverkar den upplevda munhälsan och livskvaliteten negativt. En studie av vuxna hemlösa i Stockholm visade att denna grupp har färre kvarvarande tänder jämfört med befolkningen i övrigt (36). Resultateten visade även att hemlösa hade fler extraherade tänder, mer plack och högre DMFT än övriga befolkningen. En annan studie som gjordes i Finland visade att privatekonomi och antal kvarvarande tänder är faktorer som har visat sig bestämma frekvensen för tandläkarbesök (36,37). Att komma från eller bo i områden med socioekonomiska problem har också, enligt en studie gjord i Wales (38), visat sig ha ett samband med en sämre upplevd munhälsa.
Munhälsa och utbildningsnivå
En studie gjord av Lundegren i Malmö (26) tittar på socioekonomiska faktorer som anses vara relaterade till oral hälsa, däribland utbildningsnivå. Resultaten visar att personer med lägre utbildningsnivå hade färre tänder kvar, hade fler kariesskador, hade sämre parodontala förhållanden och högre DMFT (26,39). I en annan studie av Lundegren (27) undersöktes 451 slumpmässigt utvalda personer mellan 20 och 89 år, där resultaten visade att saknade tänder, karies och DMFT var högre bland dem med en lägre utbildningsnivå. Personer med högre utbildning uppger oftare att god munhälsa bidrar till en bättre livskvalitet. Man känner sig också i större utsträckning bekymmersfri och kan också uppsöka tandvården när det behövs eftersom man i regel har det bättre ekonomiskt ställt (38,39).
17
Kunskap om munhälsa
Framförallt sex stycken av de utvalda artiklarna berör kunskap om munhälsa och kunskaper om dess upprätthållande. Epidemiologiska studier gjorda i Jönköpings län har visat att kunskapen om munhygien har förbättrats över en 30-årsperiod. Generellt vill den vuxna befolkningen i Sverige spendera mer pengar för att bibehålla sina tänder, och då är det viktigt med information angående munhygien. Studier visar att trots information om hur man
upprätthåller en god munhygien så brister kunskapen om både orsaker och förebyggande insatser. Det finns även en viss skillnad mellan könen vad gäller kunskap om tandborstning och kvinnor har visats ha både bättre kunskaper och vara flitigare med att borsta tänderna (4,5,40,41). Studier visar att en större andel av befolkningen får tandvårdsråd från tandvården men också att en större andel unga vuxna får information från sitt sociala nätverk. Sociala medier som informationskälla har dock minskat i betydelse, allt enligt en jämförelse med förhållandena vid 1990-talets början. De flesta tandkrämer innehåller fluor som används för att förebygga karies och det är en viktig uppgift för tandvården att informera om
tandborstningens och fluorens positiva inverkan på tänderna. Studier som har gjorts bland gravida kvinnor i Nya Zeeland och bland lärare i Saudiarabien visade att dessa grupper inte hade tillräckliga kunskaper för att upprätthålla en adekvat munhygien och för att förmedla denna vidare till barnen (42,43).
Munhälsa och kön
Fyra stycken av de utvalda artiklarna berör munhälsa och kön och utifrån dessa kan sägas att kön verkar samvariera med munhälsan, men att sambanden är komplexa. En studie visar till exempel att män har en sämre självuppskattad munhälsa, medan en studie i Sydasien visar att kvinnor upplever en sämre munhälsa än män (41,44). Det har även rapporterats att kvinnor
18 upplever muntorrhet i högre grad än män. En annan studie som gjordes av Lukács visar att kvinnors munhälsa avtar snabbare än vad männens gör och pekar på ett antal tänkbara orsaker, däribland tidigare utbrott av tänder hos flickor, vilket ger en längre exponering för den kariesframkallande orala miljön, bättre tillgång till livsmedel och frekvent småätande under matlagningen, samt graviditet där hormoner spelar en stor roll (41). Vidare anser kvinnor i större utsträckning än män att munhälsan har en stor inverkan på livskvaliteten (44).
Munhälsa och utländsk bakgrund
Sverige har relativt snabbt blivit ett multikulturellt samhälle genom invandring från alla olika delar av världen. Detta har även inneburit en mångfald i både synen på och behovet av upprätthållande av munhälsa. Framförallt fyra stycken av de selekterade artiklarna berör munhälsa och etnicitet och dessa studier har visat att personer med utländsk bakgrund både har och upplever en sämre munhälsa (26,27,39). Detta kan bero på flera faktorer och tidigare forskning har pekat på till exempel otillräcklig kunskap om munhygien, beteende och
kostvanor. Studierna från denna litteratursökning visar att invandrare äter mer kolhydratrik mat vilket kan påverka tänderna på ett negativt sätt. En studie gjord i Norge visade att status som invandrare var förknippade med högre kariesrisk och erfarenhet av karies. Invandrade föräldrars attityd till munhygien, kost och andra kariesrelaterade beteenden skilde sig även gentemot infödda norrmän. Somliga invandrare betraktar även sina tänder som mindre betydelsefulla än resten av kroppen och prioriterar därmed inte tandvård. Invandrare tenderar även att inte besöka tandläkaren lika ofta (26-30,45)
Hypoteser
Följande hypoteser kan formuleras som ett resultat av litteraturgenomgången:
19
Allmänhälsa, ålder och kön påverkar upplevelsen av framtida munhälsa.
Personer med utländsk bakgrund upplever en sämre nuvarande munhälsa.
Socioekonomiska faktorer påverkar den upplevda nuvarande och framtida munhälsan.
Kunskap om hur man upprätthåller en god munhälsa påverkar upplevelsen av både nuvarande och framtida munhälsa.
Enkätstudie
Bortfallsanalys
Resultaten av bortfallsanalysen redovisas i tabell 2. Av de 7200 enkäter som ursprungligen skickades ut återsändes 242 stycken på grund av att de inte kunde levereras till mottagaren. Av de resterande 6958 personer som fick enkäten var 3151 stycken av olika anledningar icke-svaranden (non-responders). Av dessa kontaktades 50 stycken slumpmässigt utvalda personer för en kort intervju kring åtta stycken enkätfrågor. Dessa frågor berörde respondenternas tillfredsställelse med sina egna tänder, bedömning av nuvarande behov av tandvård, huruvida de hade erhållit tandvård under de senaste fem åren, bedömning av den egna allmänhälsan jämfört med personer i samma ålder, huruvida de bodde på landsbygd eller i tätort samt deras utbildning, kön och ålder.
Svarande (responders) och icke-svarande skiljde sig signifikant åt med avseende på fyra av frågorna. Den första berörde egenbedömning av nuvarande tandvårdsbehov och i det avseendet ansåg sig 29,6% av svarande ha åtminstone ett något stort behandlingsbehov jämfört med 15,6% av de icke-svarande. Den andra berörde boende och resultaten visade att svarande oftare bodde på landsbygd (40,1%) jämfört med svarande (20,0%) och att icke-svarande oftare var boende i mindre tätorter (66 %) jämfört med icke-svarande (49,3%). Den tredje berörde kön och resultaten visade att svarande i större utsträckning var av kvinnligt kön
20 (54,7%) jämfört med icke-svarande (38,0%). Angående den fjärde frågan, som berörde ålder, så visade resultaten att svarande var äldre med en medelålder på 56,2 år, jämfört med svarande som hade en medelålder på 50,0 år. Sammanfattningsvis skiljde sig således icke-svarande från icke-svarande genom att de hade ett mindre självbedömt behandlingsbehov samt genom att de i större utsträckning bodde i mindre tätorter, var av manligt kön och yngre.
Respondenternas upplevelse av nuvarande och framtida munhälsa i Kalmar län samt i Emmaboda och Kalmar kommun
Tabell 3-5 visar svarandestatistiken för Kalmar län för de två frågorna som berör upplevelsen av nuvarande respektive framtida munhälsa. Intressant att notera är att en klar majoritet av respondenterna i Kalmar län är mycket nöjda eller i stort sett nöjda med sin nuvarande munhälsa, samt att majoriteten även ställer sig positiv till sin framtida munhälsa. En stor andel har emellertid i det sistnämnda avseendet svarat ”vet ej”, vilket rimligtvis har sin förklaring i att många känner osäkerhet inför att bedöma hur munhälsan kan komma att utvecklas på sikt.
Nästa steg består i att identifiera skillnader mellan Emmaboda och Kalmar kommun som ska analyseras i förhållande till socioekonomiska skillnader mellan de bägge kommunerna. Nedan redovisas i tabell 6 svarsstatistiken för de bägge kommunerna och i tabell 7 och 8 hur
resultaten fördelats på svarsalternativen. Intressant att notera är att respondenterna i
Emmaboda kommun överlag är mindre nöjda med sin nuvarande munhälsa i jämförelse med respondenterna i Kalmar kommun, vilket avspeglas dels av att andelen som svarat ”mycket nöjd” är något mindre samt att andelen som svarat negativt, alltså antingen ”inte särskilt nöjd” eller ”absolut inte nöjd”, är något större. Mönstret går igen och förstärks när det kommer till frågan hur man bedömer sin framtida munhälsa, det vill säga att respondenterna i Emmaboda är mer negativa jämfört med respondenterna i Kalmar kommun.
21
Bakomliggande faktorer av betydelse
I detta avsnitt sätts skillnader mellan de undersökta kommunerna i samband med
bakomliggande faktorer som antas förklara hur respondenterna upplever sin nuvarande och framtida munhälsa, närmare bestämt födelseland, allmänt hälsotillstånd, huvudsakliga
sysselsättning, kön, utbildningsnivå, ålder och sociala umgängesvanor. Resultaten redovisas i tabell 9.
Beträffande respondenternas födelseland så visar resultaten att andelen utlandsfödda är större i Emmaboda jämfört med Kalmar kommun, både vad gäller födda i annat nordiskt land och födda i utomnordiskt land. Dessa resultat talar således för att en anledning till respondenternas sämre upplevda munhälsa i Emmaboda kan vara den högre andelen utlandsfödda.
Vad beträffar respondenternas bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd jämfört med
jämnåriga så visar resultaten på skillnader mellan kommunerna som i viss mån är motstridiga. Detta beror på att andelen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som ”mycket bättre” är lika mellan kommunerna, men andelen som bedömer det som ”i stort sett bättre” är högre i Kalmar. När det kommer till andelarna för de negativa svarsalternativen, det vill säga ”i stort sett sämre” och ”mycket sämre”, så är emellertid andelarna i bägge fallen högre för
Emmaboda kommun. Slutsatsen kan därmed dras att respondenterna i Emmaboda kommun generellt sett bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som något sämre än vad respondenterna i Kalmar kommun gör. Resultaten talar således för att det finns ett positivt samband mellan det allmänna hälsotillståndet och munhälsan.
22 När det kommer till huvudsaklig sysselsättning, vilket är en indikator på socioekonomiska förhållanden, så visar resultaten på viktiga skillnader mellan kommunerna. Till att börja med är andelen arbetslösa något högre i Emmaboda och samma gäller även för andelen
pensionärer och sjukskrivna. Dessa resultat talar således för att arbetslöshet, ålder och sjukdom påverkar upplevelsen av munhälsan negativt. Andelen studerande är förvisso något högre i Emmaboda kommun vilket skulle kunna ha en både negativ och positiv inverkan på munhälsan. Till exempel kan studerande antas vara yngre vilket generellt förknippas med ett bättre allmänt hälsotillstånd, men å andra sidan kan studier även vara kopplat till arbetslöshet och låg inkomst vilket är faktorer som antas påverka munhälsan negativt. Skillnaderna mellan kommunerna med avseende på andelen studerande är emellertid liten och tar inte ut effekten av övriga resultat som talar för att respondenterna i Emmaboda kommun generellt sett har sämre socioekonomiska villkor jämfört med Kalmar kommun.
Beträffande könsfördelning så skiljer sig kommunerna åt genom att andelen kvinnor är något högre i Emmaboda (56,3% jämfört med 55,1%). Som tidigare diskuterades är sambanden mellan kön och munhälsa komplexa och att mer utförligt analysera dem faller utanför ramen för denna undersökning. Vi noterar emellertid inför uppsatsens diskussion och slutsatser att könsfördelningen skiljer sig åt mellan de undersökta kommunerna och att detta kan påverka munhälsan.
En annan skillnad mellan kommunerna avser utbildningsnivå. Resultaten visar att andelen högskoleutbildade är anmärkningsvärt högre i Kalmar kommun.
Vad beträffar sociala umgängesvanor så efterfrågades i enkäten hur många personer respondenterna träffade eller samtalade med under en vecka. Resultaten talar för att
23 15 stycken personer eller fler var högre samt eftersom andelen som svarat ”inget socialt umgänge” eller som endast träffar ett fåtal personer var något högre i Emmaboda.
Skillnader mellan kommunerna avseende respondenternas åtgärder för att upprätthålla en god munhälsa studeras genom frekvensen för tandborstning och användande av fluorsköljning. Beträffande tandborstning så visar resultaten att hög frekvens, det vill säga tandborstning två eller fler gånger per dag, är vanligare i Kalmar kommun. När det kommer till lägre frekvens, det vill säga tandborstning en gång om dagen och mer sällan, så är resultaten något mer motstridiga i den meningen att andelen som angett att de borstar ”sällan eller aldrig” är högre i Kalmar än i Emmaboda kommun. Beträffande fluorsköljning så visar resultaten att
respondenterna i Kalmar kommun är flitigare användare, då andelen som använder sådana medel en till två gånger om dagen är högre jämfört med Emmaboda. Om resultaten av de två faktorerna tandborstning och användande av fluorsköljning vägs samman så talar resultaten för att respondenterna i Kalmar kommun i större utsträckning vidtar åtgärder för att
24
DISKUSSION
I uppsatsens inledningskapitel formulerades syftet att studera hur befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hälsa, samt viktiga bakomliggande faktorer. En litteraturstudie genomfördes där litteratursökningen resulterade i ett urval av vetenskapliga artiklar som representerar aktuell internationell forskning kring uppsatsens ämnesområden. Med utgångspunkt i en genomgång av tidigare forskning, bildades fem hypoteser som har varit vägledande för uppsatsens undersökningar av enkätdelen. Hypoteserna har såledestestats genom att analysera resultaten av en aktuell enkätundersökning från Kalmar län där en jämförelse mellan två kommuner, Kalmar och Emmaboda med olika socioekonomiska karaktäristika, var i särskilt fokus.
Resultaten från enkätstudien visade att respondenterna i Emmaboda kommun generellt sett hade en mer negativ uppfattning om sin nuvarande såväl som av sin framtida munhälsa, i jämförelse med Kalmar kommun. Detta sattes i samband med från litteraturen funna hypotetiskt påverkande faktorer, som skiljde sig åt mellan kommunerna, och resultaten diskuteras och sammanfattas nedan med utgångspunkt i de fem hypoteserna.
Den första hypotesen, ”personer som är högutbildade är mer nöjda med sin nuvarande
munhälsa”, undersöktes genom att analysera skillnader mellan kommunerna med avseende på hur stor andel av respondenterna som angett att de har högskole- eller universitetsutbildning. Resultaten visade att Kalmar kommun hade en högre andel än Emmaboda, vilket således ger empiriskt stöd åt hypotesen. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning, till exempel en studie som visade att patienter med mindre antal tänder var mer benägna att vara
25 lågutbildade, men även mer benägna att vara rökare samt mindre frekventa användare av tandtråd (46). En annan studie har visat att avsaknad av universitets-/högskoleutbildning hade ett samband med en sämre munhälsa och att personer som hade en lägre utbildningsnivå hade större problem med till exempel tandlossning/parodontit än övriga befolkningen. Även studier som är gjorda i Sverige visar liknande resultat, det vill säga att personer med lägre utbildning upplever en sämre munhälsa (39,47).
Den andra hypotesen, ”allmänhälsa, ålder och kön påverkar upplevelsen av framtida munhälsa”, undersöktes genom att analysera hur respondenterna själva bedömer sin allmänhälsa i förhållande till sina jämnåriga. Resultaten visade att respondenterna i
Emmaboda kommun bedömde sin allmänhälsa som något sämre jämfört med Kalmar, vilket därmed ger stöd åt hypotesen. Studier som har gjorts i Kroatien visade att äldre hade sämre munhälsa, vilket alltså överensstämmer med uppsatsens resultat och ger stöd åt hypotesen att åldern påverkar munhälsan på ett negativt sätt (32,48). Dessutom försämras synen med åldern vilket i sig kan påverka munhälsan negativt. Vad gäller allmänhälsan så visar tidigare studier att den kan påverka munhälsan på ett negativt sätt, då det bland annat blir mer vanligt med sjukdomar och mediciner med ökande ålder. Dessa mediciner kan inverka negativt på
munhälsan genom att saliven och dess skyddande funktion reduceras. Användningen av olika mediciner som leder till salivnedsättning kan emellertid påverka munhälsan negativt på flera olika sätt och på så sätt ge en försämrad livskvalitet. Det finns även andra sjukdomar som kan påverka munhälsan negativt, till exempel olika demenssjukdomar och diabetes. Studier visar att människor med demenssjukdom och diabetes hade ett sämre parodontal status samt högre kariesaktivitet (31,33,49,50).
26 Vad gäller könsskillnader så visar studier att kvinnor har en sämre munhälsa än män och att kvinnor har mer karies och parodontala sjukdomar. Detta ger stöd åt hypotesen att kön spelar roll i sjukdomsbilden samt för upplevelsen av munhälsa. En annan studie pekar på liknande resultat, det vill säga att kvinnor har en sämre munhälsa än vad män har. Studien pekar på ett antal olika faktorer som kan ha betydelse, till exempel att kvinnor får sina permanenta tänder något tidigare än män, att småätande under graviditeten påverkar munhälsan negativt, samt att även hormoner och själva graviditeten påverkar munhälsans utveckling (43,44,51).
Den tredje hypotesen, ”personer med utländsk bakgrund upplever en sämre nuvarande munhälsa”, undersöktes genom att jämföra hur stor andel av respondenterna i de två kommunerna som var födda antingen i ett annat nordiskt land eller i ett utomnordiskt land. Resultaten visade att Emmaboda kommun i bägge fallen hade den högsta andelen, vilket stöder hypotesen. En studie som gjordes i Region Skåne (26,27) visar att patienter med utländsk bakgrund hade en sämre munhälsa. Anledningen till att utlandsfödda individer upplever en sämre munhälsa kan vara att de kommer från krigsdrabbade områden där vikten läggs på att överleva snarare än att ta hand om sin munhygien, men även att de ofta äter en mer fiberrik mat vilket i sig kan ha en negativ påverkan på tänderna. Studier som har gjorts i bland annat Israel visar att invandrare har en sämre munhälsa samt att de äter en mer
kolhydratrik kost (27,39,45,52). Andra studier som har gjorts i USA visar att minoriteter i landet har en sämre munhälsa än majoriteten som består av vita (”Caucasian”) människor (52). Anledningarna till att individer med utländsk bakgrund har en sämre munhälsa är emellertid ett förhållandevis outforskat område, varför framtida forskning med fördel kan rikta sitt fokus mot denna grupp.
27 Den fjärde hypotesen, ”socioekonomiska faktorer påverkar den nuvarande och framtida upplevda munhälsan”, undersöktes förutom genom ovan nämnda faktorer, även genom att studera skillnader mellan kommunerna med avseende på respondenternas sysselsättning, ålder och sociala umgängesvanor. Emmaboda kommun utmärkte sig genom att respondenterna i högre grad är arbetslösa, har högre medelålder och har mer begränsat socialt umgänge, vilket samtliga är faktorer som tidigare forskning har satt i samband med sämre munhälsa.
Resultaten stöder således hypotesen om socioekonomiska faktorers betydelse. En studie som gjordes i Finland utvärderade olika grupper och områden utifrån hur ofta befolkningen besökte tandläkare samt varför, där de främsta orsakerna identifierades. Studien visade att de främsta orsakerna till tandläkarbesök bland äldre personer var antal tänder samt inkomst (37,53,54). Emellertid visar studier som har gjorts i USA och Kanada att socioekonomiska ojämlikheter har minskat med tiden och att detta har bidragit till att förbättra munhälsan hos befolkningen (55). Även för Sverige visar studier som har gjorts över en period av 30 år att det har skett en förbättring av munhälsan hos befolkningen, sannolikt till en del beroende på utvecklingen mot större grad av jämlikhet i samhället (4,5).
Slutligen har vi den femte hypotesen, ”kunskap om hur man upprätthåller en god munhälsa påverkar upplevelsen av både nuvarande och framtida munhälsa”, vilken undersöktes genom att studera skillnader med avseende på frekvensen för tandborstning och fluorsköljning. Respondenterna i Kalmar kommun var emellertid flitigare användare av både tandborste och fluorsköljning, vilket antyder att man generellt sett hade både bättre kunskaper och vidtog fler åtgärder för att upprätthålla en god munhälsa. En studie som har gjorts bland äldre visar att bra vanor för att upprätthålla en god munhygien minskade risken för karies. En studie gjord i nya Zeeland fokuserade på kunskap bland gravida kvinnor. Frågorna som ställdes till
28 De flesta kvinnor trodde att barnen inte bör besöka tandläkaren förrän vid två års ålder och vissa trodde att man inte ska besöka tandläkaren förrän vid fyra års ålder. Vad gäller tandborstning så trodde de flesta av de blivande mödrarna att man inte ska börja borsta barnens tänder förrän vid två års ålder. En annan studie som gjordes i Litauen visade att 44 % av de tillfrågade inte visste vad fluor hade för inverkan på tänder. För att uppnå ett bra resultat och en god munhygien så bör alltså kunskap ges till befolkningen, vilket studier har pekat på (42,56). Andra studier som har gjorts bland studenter och lärare visade att dessa inte hade tillräckliga kunskaper om hur man upprätthåller en god munhygien. Viktigt är därför att man ger information för att minska munhälsoproblem i framtiden (57). En annan studie som gjordes bland studenter i Kuwait vad gäller kunskapen om och användningen av fluor och tandborstning, visade att manliga studenter var sämre än kvinnliga samt att kvinnliga studenterna oftare borstade tänderna, det vill säga två gånger om dagen och med
fluortandkräm (40). Borstningen har en god effekt på att minska plackförekomsten samt minska oral ohälsa (51,58). Slutligen, vad gäller Sverige, så visar studier att både den orala hälsan och kunskapen om oral hälsa har förbättrats under de senaste 30 åren (4,5)
Att munhälsa har stor betydelse för individens allmänna hälsotillstånd och välbefinnande har tidigare påpekats i uppsatsen. Betydelsen kan vidgas ytterligare eftersom rätten till hälsa även betraktas som en mänsklig rättighet, enligt ingressen till Världshälsoorganisationens (WHO) konstitution från 1946. Man menar bland annat att rätten till hälsa inte är en isolerad rättighet, utan att när den kränks så kränks även flera andra mänskliga rättigheter så som till exempel förbudet mot omänsklig och förnedrande behandling eller rätten till liv. Ansvaret och makten för att utforma riktlinjer och mål för sjukvård och folkhälsa ligger hos de enskilda staterna och strävandet efter bästa uppnåeliga hälsa kan ske genom utvecklandet av hälsopolicys, genom implementering av WHO:s hälsoprogram eller genom lagstiftning. Ett viktigt mål är
29 emellertid att mänskliga rättigheter ska kunna åtnjutas av alla, oavsett om de är en stats
medborgare eller inte.
Sammanfattningsvis visade uppsatsens empiriska undersökningar att respondenterna i
Emmaboda kommun i större utsträckning upplevde sin nuvarande och framtida munhälsa som sämre i jämförelse med Kalmar kommun. När detta relaterades till bakomliggande faktorer visade resultaten att Emmaboda kommun i så gott som samtliga fall utmärkte sig genom att faktorerna som antas ha en negativ inverkan på munhälsan var starkare alternativt mer vanligt förekommande jämfört med Kalmar kommun. Resultatet från litteratursökningen, som
resulterade i de fem formulerade hypoteserna, verifierades således i uppsatsens enkätdel.
Uppsatsens styrkor och svagheter
Till att börja med bör framhävas att uppsatsen har en viktig empirisk fördel i och med tillgången till en aktuell och omfattande enkätundersökning för Kalmar län. Enkätens frågor är formulerade så att man får en bild av i vilken utsträckning respondenterna är nöjda med sina tänder men även av deras allmänna hälsotillstånd, deras etnicitet, sociala situation samt vilken inställning de har till tandvården. En nackdel med enkäten är att den skickades hem till respondenterna, vilket kan ha inverkat på enkätsvarens validitet. Från ett källkritiskt
perspektiv kan man till exempel tänka att respondenterna i olika grad var seriösa när de besvarade enkäten, att vissa av dem kan ha haft ett handikapp eller att språkliga problem påverkade svaren. Dylika felkällor kan alltså i viss mån ha påverkat enkätstudiens resultat och därmed även uppsatsens. Ett sätt att kringgå dessa problem hade varit att intervjua personer i samband med att de uppsöker vård, vilket å andra sidan hade påverkat urvalet av
30 Sammanfattningsvis utgör enkätstudien från Kalmar län ett empiriskt underlag för att besvara uppsatsens syfte. Det bör dock tilläggas att det huvudsakliga metodologiska angreppssättet, det vill säga tolkning av deskriptiv statistik, ger förhållandevis grova resultat. Ett förslag på ett alternativt metodologiskt angreppssätt, som tillåter att mer precist analysera hur olika faktorer var för sig och genom eventuell samverkan påverkar munhälsan, hade varit genom att använda multivariata regressionsanalyser.
Slutsatser
Genom en litteraturstudie i kombination med en analys av svaren från en aktuell
enkätundersökning har uppsatsen undersökt samband och bakomliggande faktorer mellan upplevelsen av nuvarande och framtida munhälsa. Litteratursökningen gav en god översikt över faktorer som antas påverka hur patienter upplever sin nuvarande och framtida munhälsa, vilket möjliggjorde att formulera relevanta hypoteser som kunde testas empiriskt genom en analys av svaren från enkätundersökningen. De slutsatser som kan dras av uppsatsens undersökningar är att socioekonomiska faktorer, allmänt hälsotillstånd och välbefinnande, utbildningsnivå och kunskap om munhälsa har en stark påverkan på upplevelsen av både nuvarande och framtida munhälsa. Detta bekräftas av en systematisk jämförelse av två kommuner där befolkningens sammansättning skiljer sig åt med avseende på dessa faktorer.
31
REFERENSER
1) Stenman U, Ahlqwist M, Björkelund C, Hakeberg M. Oral
health-related quality of life-associations with oral health and conditions in Swedish 70-year-old individuals. Gerodontology. 2012 Jun; 29(2):e440-6.
2) Friedman PK, Isfeld D. Xerostomia: the "invisible" oral health condition. Todays FDA. 2010 Jan-Feb; 22(1):61-3.
3) Ichikawa K, Sakuma S, Yoshihara A, Miyazaki H, Funayama S, Ito K, Igarashi A. Relationships between the amount of saliva and medications in elderly individuals. Gerodontology. 2011 Jun; 28(2):116-20.
4) Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Helkimo AN, Lundin SA, Norderyd O, Sjodin B, Sondell K. Oral health of individuals aged 3–80 years in Jonkoping, Sweden during 30 years (1973–2003). I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J. 2005; 13(4):125–138.
5) Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Helkimo AN, Lundin SA, Norderyd O, Sjodin B, Sondell K. Oral health of individuals aged 3–80 years in Jonkoping, Sweden during 30 years (1973–2003). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J. 2005; 13(4):139–155.
6) Ahlqwist M, Bengtsson C, Hakeberg M, Hagglin C. Dental status of women in a 24-year longitudinal and cross-sectional study. Results from a population study of women in Goteborg. Acta Odontol Scand. 1999 Jun; 57(3):162-7.
7) Ahlqwist M, Bengtsson C, Grondahl HG, Lapidus L. Social factors and tooth loss in a 12-year follow-up study of women in Gothenburg, Sweden. Community Dent Oral Epidemiol. 1991 Jun; 19(3):141-6.
32 8) Ahlqwist M, Begtsson C, Grondahl HG, Lapidus L. A 12-year cross-sectional and
longitudinal radiographic study of dental restorations in women in Gothenburg, Sweden. Community Dent Oral Epidemiol. 1988 Jun; 16(3):175-80.
9) Hiidenkari T, Parvinen T, Helenius H. Missing teeth and lost teeth of adults aged 30 years and over in south-western Finland. Community Dent Health. 1996 Dec; 13(4):215-22.
10) Muller F, Naharro M, Carlsson GE. What are the prevalence and incidence of tooth loss in the adult and elderly population in Europe? Clin Oral Implants Res. 2007 Jun; 18 Suppl. 3:2–14.
11) Holst D. Oral health equality during 30 years in Norway. Community Dent Oral Epidemiol. 2008 Aug; 36(4):326-34.
12) Celeste RK, Nadanovsky P, Fritzell J. Trends in socioeconomic disparities in the utilization of dental care in Brazil and Sweden. Scand J Public Health. 2011 Aug; 39(6):640-8.
13) Donaldson AN, Everitt B, Newton T, Steele J, Sherriff M, Bower E. The effects of social class and dental attendance on oral health. J Dent Res. 2008 Jan; 87(1):60-4. 14) Aleksejuniene J, Holst D, Grytten JI, Eriksen HM. Causal patterns of dental health in
populations. An empirical approach. Caries Res. 2002 Jul-Aug; 36(4):233-40. 15) Hjern A, Grindefjord M, Sundberg H, Rosen M. Social inequality in oral health and
use of dental care in Sweden. Community Dent Oral Epidemiol. 2001 Jun; 29(3):167-74
16) http://www.phac-aspc.gc.ca/ph-sp/pdf/perspect-eng.pdf 17) Lockhart PB, Bolger AF, Papapanou PN.
33 the evidence support an independent association? A scientific statement from
the American Heart Association. Circulation. 2012 May 22; 125(20)
18) Mackenbach JP, Stirbu I, Roskam AJ, Schaap MM, Menvielle G, Leinsalu M, Kunst AE. Socioeconomic inequalities in health in 22 European countries. European Union Working Group on Socioeconomic Inequalities in Health. N Engl J Med. 2008 Jun; 358(23):2468-81.
19) Mackenbach JP, Bos V, Andersen O, Cardano M, Costa G, Harding S, Reid A, Hemström O, Valkonen T, Kunst AE. Widening socioeconomic inequalities in mortality in six Western European countries. Int J Epidemiol: 2003 Oct; 32(5):830-7. 20) Nordenfelt L. Ill health or illness: a reply to Hofmann. Health Care Anal. 2013 Dec;
21(4):298-305.
21) Tengland PA. A two-dimensional theory of health. Theor Med Bioeth. 2007 Oct; 28(4):257-84.
22) Petersen PE. The World Oral Health Report 2003: continuous improvement of oral health in the 21st century–the approach of the WHO Global Oral Health Programme. Community Dent Oral Epidemiol. 2003 Dec; 31 Suppl. 1:3–23.
23) Mackenbach JP, Kunst AE, Cavelaars AE, Groenhof F, Geurts JJ. Socioeconomic inequalities in morbidity and mortality in Western Europe. The EU Working Group on Socioeconomic Inequalities in Health. Lancet. 1997 Jun 7;349 (9066):1655-9.
24) Cunha-Cruz J, Hujoel PP, Nadanovsky P. Secular trends in socio-economic disparities in edentulism: USA, 1972–2001. J Dent Res. 2007 Feb; 86(2):131-6. 25) Watt RG. From victim blaming to upstream action: tackling the social determinants of
oral health inequalities. Community Dent Oral Epidemiol. 2007 Feb; 35(1):1-11 26) Lundegren, N. Oral health and self-perceived oral treatment need of adults in Sweden.
34 27) Lundegren N, Axtelius B, Akerman S. Oral health in the adult population of Skåne,
Sweden: a clinical study. Acta Odontolog Scand. 2012.27 Dec; 70(6):511-9 28) Vered Y, Zini A, Livny A, Mann J, Sgan-Cohen HD. Changing dental caries and
periodontal disease patterns among a cohort of Ethiopian immigrants to Israel: 1999-2005. BMC Public Health. 2008 Oct 2; 8:345.
29) Kiyak HA, Reichmuth M. Barriers to and enablers of older adults' use of dental services. J Dent Educ. 2005 Sep; 69(9):975-86.
30) Skeie MS, Riordan PJ, Klock KS, Espelid I. Parental risk attitudes and caries-related behaviours among immigrant and western native children in Oslo. Community Dent Oral Epidemiol. 2006 Apr; 34(2):103-13.
31) Mancini M, Grappasonni I, Scuri S, Amenta F. Oral health in Alzheimer's disease: a review. Curr Alzheimer Res. 2010 Jun; 7(4):368-73.
32) Fure S. Ten-year cross-sectional and incidence study of coronal and root caries and some related factors in elderly Swedish individuals. Gerodontology. 2004 Sep; 21(3):130-40.
33) Dagnelie G. Age-related psychophysical changes and low vision. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2013 Dec 13; 54(14): 88-93.
34) Syrjälä AM, Ylöstalo P, Ruoppi P, Komulainen K, Hartikainen S, Sulkava R, Knuuttila M. Dementia and oral health among subjects aged 75 years or older. Gerodontology. 2012 Mar; 29(1): 36-42.
35) Padilha DM, Hugo FN, Hilgert JB, Dal Moro RG. Hand function and oral hygiene in older institutionalized Brazilians. J Am Geriatr Soc. 2007 Sep; 55(9):1333-8.
36) De Palma P, Frithiof L, Persson L, Klinge B, Halldin J, Beijer U. Oral health of homeless adults in Stockholm, Sweden. Acta Odontol Scand. 2005 Feb; 63(1):50-5.
35 37) Suominen-Taipale AL, Nordblad A, Alanen P, Alha P, Koskinen S. Self-reported
dental health, treatment need and attendance among older adults in two areas of Finland. Community Dent Health. 2001 Mar; 18(1):20-6.
38) Richards W. Oral ill-health and deprivation among patients of a general dental practice in South Wales. Prim Dent Care. 2002 Jul; 9(3):105-12.
39) Kim JK, Baker LA, Seirawan H, Crimmins EM. Prevalence of oral health problems in U.S. adults, NHANES 1999-2004: exploring differences by age, education, and
race/ethnicity. Spec Care Dentist. 2012 Nov-Dec; 32(6):234-41.
40) Al-Ansari JM, Honkala S. Gender differences in oral health knowledge and behavior of the health science college students in Kuwait. J Allied Health. 2007 spring;
36(1):41-6.
41) Lukacs JR, Largaespada LL. Explaining sex differences in dental caries prevalence: saliva, hormones, and "life-history" etiologies. Am J Hum Biol. 2006 Jul-Aug; 18(4):540-55.
42) Rothnie JJ, Walsh CA, Wang MJ, Morgaine KC, Drummond BK. An exploratory study of pregnant women's knowledge of child oral health care in New Zealand. N Z Dent J. 2012 Dec; 108(4):129-33.
43) Almas K, Al-Malik TM, Al-Shehri MA, Skaug N. The knowledge and practices of oral hygiene methods and attendance pattern among school teachers in Riyadh, Saudi Arabia. Saudi Med J. 2003 Oct; 24(10):1087-91.
44) Lukacs JR. Gender differences in oral health in South Asia: metadata imply multifactorial biological and cultural causes. Am J Hum Biol. 2011 May-Jun; 23(3):398-411.
36 45) Quandt SA, Chen H, Bell RA, Anderson AM, Savoca MR, Kohrman T, Gilbert GH,
Arcury TA. Disparities in oral health status between older adults in a multiethnic rural community: the rural nutrition and oral health study. J Am Geriatr Soc. 2009 Aug; 57(8):1369-75.
46) Hsu KJ, Yen YY, Lan SJ, Wu YM, Lee HE. Impact of oral health behaviours and oral habits on the number of remaining teeth in older Taiwanese dentate adults. Oral Health Prev Dent. 2013 Nov; 11(2):121-30.
47) Naidoo S, Chikte UM, Moola H, Steyn K. Perceptions of oral health: the South African Demographic and Health Survey of 1998. SADJ. 2001 Nov; 56(11):505-10. 48) Simunković SK, Boras VV, Pandurić J, Zilić IA. Oral health among institutionalised
elderly in Zagreb, Croatia. Gerodontology. 2005 Dec; 22(4):238-41.
49) Bharateesh J, Ahmed M, Kokila G. Diabetes and Oral Health: A Case-control Study. Int J Prev Med. 2012 Nov; 3 (11):806-9.
50) Soell M, Hassan M, Miliauskaite A, Haïkel Y, Selimovic D. The oral cavity of elderly patients in diabetes. Diabetes Metab. 2007 Apr; 33 Suppl. 1:S10-8.
51) Al-Hussaini R, Al-Kandari M, Hamadi T, Al-Mutawa A, Honkala S, Memon A. Dental health knowledge, attitudes and behaviour among students at the Kuwait University Health Sciences Centre. Med Princ Pract. 2003 Oct-Dec; 12(4):260-5.
52) Arcury TA, Chen H, Savoca MR, Anderson AM, Leng X, Bell RA, Quandt SA. Ethnic Variation in Oral Health and Social Integration among Older Rural Adults. J Appl Gerontol. 2013 Apr 1; 32(3):302-323.
53) Tsakos G, Sabbah W, Chandola T, Newton T, Kawachi I, Aida J, Sheiham A, Marmot MG, Watt RG. Social relationships and oral health among adults aged 60 years or older. Psychosom Med. 2013 Feb; 75(2):178-86.
37 54) Pattussi MP, Peres KG, Boing AF, Peres MA, da Costa JS. Self-rated oral health and
associated factors in Brazilian elders. Community Dent Oral Epidemiol. 2010 Aug; 38(4):348-59.
55) Elani HW, Harper S, Allison PJ, Bedos C, Kaufman JS. Socio-economic inequalities and oral health in Canada and the United States. J Dent Res. 2012 Sep; 91(9):865-70.
56) Petersen PE, Aleksejuniene J, Christensen LB, Eriksen HM, Kalo I. Oral health behavior and attitudes of adults in Lithuania. Acta Odontol Scand. 2000 Dec; 58(6):243-8.
57) Blinkhorn AS, Wainwright-Stringer YM, Holloway PJ. Dental health knowledge and attitudes of regularly attending mothers of high-risk, pre-school children. Int Dent J. 2001 Dec; 51(6):435-8.
58) Strömberg E, Hagman-Gustafsson ML, Holmén A, Wårdh I, Gabre P. Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living. Community
38
Tabell 1. Resultat av litteratursökning på PubMed.
Datum Nyckelord Begränsad Antal träffar Baserad på Titel Baserad på Abstrakt 2013-03-19 Oral Health AND Education English, Age: 19+ 519 9 5 2013-03-19 Oral Health AND Education level English, Age: 19+ 55 2 2 2013-03-27 Oral Health AND General health English, Age: 19+ 642 15 9 2013-03-27 Oral Health AND General well-being English, Age: 19+ 642 19 11 2013-03-28 Oral Health AND Knowledge AND Oral hygiene English, Age: 19+ 35 9 5 2013-03-28 Oral Health AND Ethnicity English, Age: 19+ 93 8 5 2013-03-30 Oral Health AND Socio-economy English, Age: 19+ 33 6 4 2013-03-30 Oral Health AND Age English, Age: 19+ 722 14 10 2013-03-30 Oral Health AND Gender English, Age: 19+ 250 8 3 Totalt 2991 90 54
39
Tabell 2. Bortfallsanalys: procent, svarsfrekvens och statistiskt signifikanta skillnader mellan
svarande och icke-svarande för åtta stycken utvalda frågor.
Ej svarat % (N)
Svarat % (N) Fråga
1. Nöjd med sina egna tänder
– Ja, mycket nöjd – Ja, i stort sett nöjd – Nej, inte särskilt nöjd – Nej, absolut inte nöjd Total 14,9 % 63,9 % 19,1 % 2,1 % 100 % (7) (30) (9) (1) (47) 13,3 % 66,7 % 15,6 % 4,4 % 100 % (502) (2515) (588) (169) (3774) 19. Bedömning av behovet av tandvård idag****
– Ett stort behov – Ett något stort behov – Ett litet behov
– Inget behov Total 6,7 % 8,9 % 44,4 % 40 % 100 % (3) (4) (20) (18) (45) 6,8 % 23,0 % 60,8 % 9,4 % 100 % (240) (816) (2155) (332) (3543)
24. Har fått tandvård under de senaste fem åren
– Folktandvården – Privat tandvårdsklinik – Utomlands – Inte fått tandvård Total 50 % 45,8 % 0 % 4,2 % 100 % (24) (22) (0) (2) ( 48) 48 % 46,9 % 1,3 % 3,8 % 100 % (1757) (1714) (50) (139) (3660)
38. Bedömning av allmän hälsa jämfört med personer i samma ålder
– Ja, mycket bättre – Ja, till stor del bättre – Samma
– Nej, till stor del värre – Nej, mycket värre Total 4,3 % 19,1 % 63,8 % 4,3 % 8,5 % 100 % (2) (9) (30) (2) (4) (47) 4,1 % 21,6 % 63,6 % 8,4 % 2,3 % 100 % (150) (798) (2354) (312) (84) (3698) 48. Att bo på landsbygden eller
tätort – Större tätort – Mindre tätort – Landsbygd Total 14 % 66,0 % 20,0 % 100 % 7 33 10 50 10,6 % 49,3 % 40,1 % 100 % (395) (1825) (1484) (3704)
40 51. Universitetsutbildning** – Ja – Nej Total 32 % 68 % 100 % (16) (34) (50) 24,1 % 75,9 % 100 % (918) (2889) (3807) 54. Kön* – Man – Kvinna Total 62,0 % 38,0 % 100 % (31) (19) 50 45,3 % 54,7 % 100 % (1694) (2049) (3743) 55. Ålder*** – Medelvärde – Std 50,0 16,5 56,2 16,8 * p< .019, Pearson Chi-square
** p< .008, Oberoende Mann-Whitney U test *** p<.004, T-test
41
Tabell 3. Medelvärde, median, standardavvikelse, minimum, maximum, bortfall och totalt
antal svarande för de två frågorna ”Nöjd med tänder” och ”Att ha god munhälsa livet ut” (Kalmar län).
Antalet svarande på fråga ”Nöjd med dina tänder?” (Kalmar län)
Antalet svarande på fråga ”Att ha god munhälsa livet ut?”(Kalmar län) Medelvärde 2.11 2.48 Median 2.00 2.00 Std. Deviation 0,674 0,973 Minimum 1 1 Maximum 4 5 Bortfall 34 36 N 3773 3771
42
Tabell 4. Svarsfrekvensen, procent och kumulativ procent för frågan ”Är du nöjd med
nuvarande munhälsa?” (Kalmar län)
Frekvens Procent Kumulativ procent Ja, mycket
nöjd
502 13,3 13,3
Ja, i stort sett nöjd 2515 66,7 80 Nej, inte särskilt nöjd. 588 15,6 95,6 Nej, absolut inte nöjd 168 4,5 100 Total 3773 100 Bortfall 34 Total 3807
43
Tabell 5. Svarsfrekvensen, procent och kumulativ procent för fråga: ”Tror du att du kommer ha
god munhälsa livet ut?” (Kalmar län).
Frekvens Procent Kumulativ procent Ja, absolut 578 15,3 15,3 Ja, kanske 1443 38,3 53,6 Vet inte 1223 32,4 86 Nej, troligtvis inte 423 11,2 97,2 Nej, absolut inte 104 2,8 100 Total 3771 100 Bortfall 36 Total 3807
44
Tabell 6. Svarsfrekvensen för frågor kring nuvarande och framtida munhälsa fördelat på de
två kommunerna E=Emmaboda kommun och K=Kalmar kommun.
Är nöjd med nuvarande munhälsa?
Tror att kommer ha god munhälsa livet ut? E K E K Antal 321 286 321 286 Medelvärde 2,17 2,08 2,0 2,42 Median 2,00 2,00 3,00 2,00 Std. Deviation 0,712 0,686 1,019 0,983 Minimum 1 1 1 1 Maximum 4 4 5 5 Bortfall 1 1 1 1
45
Tabell 7. Svarsfrekvensen för fråga ”Är du nöjd med nuvarande munhälsa?”, fördelat på de
två kommunerna E=Emmaboda kommun och K=Kalmar kommun.
Frekvens Procent Kumulativ procent E K E K E K Ja, mycket nöjd 38 45 11,8 15,7 11,8 15,7
Ja, i stort sett nöjd
209 186 65,1 65,0 76,9 80,7
Nej, inte särskilt nöjd
54 43 16,8 15,0 93,7 95,7
Nej, absolut inte nöjd
20 12 6,2 4,2 100 100
Total 321 286 100 100
Bortfall 1 1
46
Tabell 8. Svarsfrekvensen för fråga ”Tror du att du kommer ha god munhälsa livet ut?”,
fördelat på de två kommunerna E=Emmaboda kommun och K=Kalmar kommun.
Frekvens Procent Kumulativ procent E K E K E K Ja, absolut 47 48 14,6 16,8 14,6 16,8
Ja, kanske 102 116 31,8 40,6 46,4 57,3
Vet ej 122 87 38,0 30,4 84,4 87,7
Nej, troligtvis inte 36 25 11,2 8,7 95,6 96,4
Nej, absolut inte 14 10 4,3 3,5 100 100
Total 321 286 100 100
Bortfall 1 1
47
Tabell 9. Svarsresultat för bakomliggande faktorer som hypotetisk påverkar munhälsa,
Emmaboda kommun och Kalmar kommun
Emmaboda kommun % (N) Kalmar kommun % (N) Fråga 10. Födelseland Sverige 91,8 % (290) 93,4% (268)
Annat nordiskt land 1,6 % (5) 1,4 % (4)
Utomnordiskt land 6,6 % (21) 5,2 % (15)
Total 100 % (316) 100 % (287)
Fråga 11. Anser du att ditt allmänna
hälsotillstånd är bättre eller sämre jämfört med dina jämnåriga
Ja, mycket bättre 3,1 % (10) 3,1 % (9)
Ja, i stort sett bättre 21,7% (70) 24,7% (71)
Ungefär lika bra 61,8 % (199) 61,7 % (177)
Nej, i stort sett sämre 10,2% (33) 8,0 % (23)
Nej, mycket sämre 3,1 % (10) 2,4 % (7)
Total 100 % (322) 100 % (287)
Fråga 12. Huvudsaklig sysselsättning
Arbetar 48,8% (157) 54,4 % (156) Studerar 3,4 % (11) 5,2 % (15) Arbetslös 2,5 % (8) 1,1 % (3) Pensionär 36,7 % (118) 31,7 % (91) Sjukskriven 0,6 % (2) 0,3 % (1) Annat 4 % (13) 3,1 % (9) Kombination 4 % (13) 4,2 % (12) Total 100 % (322) 100 % (287) Fråga 13. Könsfördelning Man 43,8 % (141) 45 % (129) Kvinna 56,2 % (181) 55 % (158) Total 100 % (322) 100 % (287) Fråga 14. Utbildningsnivå Inte högskola 76 % (245) 59,6 % (171) Högskola 24 % (77) 40,4 % (116) Total 100 % (322) 100 % (287)
48
Fråga 15. Socialt umgänge
Inget 0,9 % (3) 0,7 % (2) 1-2 pers 7,5 % (24) 7 % (20) 3-5 pers 24 % (77) 18,1 % (52) 6-10 pers 24,8 % (80) 29,3 % (84) 11-15 pers 13,3 % (43) 12,9 % (37) Mer än 16 pers 29,5 % (95) 32 % (92) Total 100 % (322) 100 % (287)
Fråga 16. Hur ofta använder du tandborste
Sällan/aldrig 0,6 % (2) 1 % (3) 1 g/vecka 0,9 % (3) 0,3 % (1) 1 g/dag 15,6 % (50) 12,6 % (36) 2 ggr/dag 71,4 % (230) 73,5 % (211) >3 ggr/dag 11,5 % (37) 12,6 % (36) Total 100 % (322) 100 % (287)
Fråga17. Hur ofta använder du fluorskölj
Sällan/aldrig 64 % (206) 68,3 % (196) 1 g/vecka 17,1 % (55) 15,4 % (44) 1 g/dag 14 % (45) 11,5 % (33) 2 ggr/dag 3,4 % (11) 3,1 % (9) >3 ggr/dag 1,5 % (5) 1,7 % (5) Total 100 % (322) 100 % (287)
