Den empiriska undersökningen gav även en överblick om vilka sociala medier som respondenterna föredrar, detta genom ett utformande av åtta olika påståenden. Detta för att konkretisera vilken information som bör förmedlas i respektive social media,
därigenom skildrar undersökningen respondenternas attityder genom att ställa de olika sociala medierna i paritet mot varandra. Vilket ligger i linje med den teoretiska
referensramen för att studera vilket budskap som bör kommuniceras i respektive informationskanal. För att därigenom motsvara respondenternas preferenser genom att förmedla attraktiv information i de önskvärda informationskanalerna.
Den empiriska studien tydliggör att Facebook betraktas som mest ändamålsenlig i syfte att publicera information och skapa publicitet i form av reklam. Författarna förmodar att detta beror på att Facebook uppnår en större genomslagskraft än de övriga sociala medierna med tanke på att antalet registrerade medlemmar är betydligt större för Facebook än för Twitter och LinkedIn (Facebook, 2012; Twitter, 2012; LinkedIn, 2012). Utifrån dessa avseenden når budskapet ut till en större population, vilket torde medföra en större genomslagskraft för budskapsgivaren. Detta resonemang grundar författare även genom tidigare resultat i den empiriska studien som visar att Facebook används i störst utsträckning gällande att hitta information.
Vilket förtydligar att respondenterna sannolikt ser Facebook som mest tillämpbar för detta ändamål.
I avseendena att utvidga kundkommunikation och möjligheterna att stärka
kundrelationer visar den empiriska studien att LinkedIn föredras framför Facebook och
Twitter för dessa ändamål. Detta kan bero på att LinkedIn till stor grad specialiserar sig mer mot att kommunicera utifrån en yrkesmässig basis tillskillnad från de andra
specifika sociala medierna. Vilket kan tänkas medföra en attityd gentemot att LinkedIn har en starkare företagsmässig förankring som kan skapa en mer uppriktig dialog med intressenter. Respondenternas förhållningssätt till sociala medier i dessa avseenden skildras även i tidigare resultat som åskådliggjorts i den empiriska studien. Där tidigare resultat visar att respondenterna använder sig av LinkedIn i första hand för att inhämta information om företag, detta styrker resonemanget om att LinkedIn är mest tillämpbar för detta ändamål. Dessutom påvisar tidigare resultat i den empiriska studien att
LinkedIn uppfattas som mest applicerbar utifrån syftet att inbringa betydelsefull information i association med respondenternas arbetsuppgifter.
Utifrån påståendena att få återkoppling i form av ”feedback” samt att förmedla kundsupport och -service är Facebook den mest ändamålsenliga i förhållande till Twitter och LinkedIn. Detta styrks även i den empiriska studien som påvisar att Facebook används i störst utsträckning beträffande att komma i kontakt med andra användare, vilket är i närliggande anknytning till att utbyta information i form av
”feedback” och kundsupport.
Som underlag för marknadsundersökningar betraktas LinkedIn bland respondenterna som det mest användbara sociala mediet, tätt följt av Facebook. LinkedIn’s höga
anförtroddhet som underlag för marknadsundersökningar beror enligt författarna till stor del på att respondenterna använder LinkedIn i större utsträckning för hjälp i
arbetsuppgifterna. Detta har tidigare poängterats i den empiriska studien, som även belyser att respondenterna föredrar LinkedIn i avseendet att inhämta information om företag.
LinkedIn prefereras till störst grad av respondenterna gällande vilken social media som är ändamålsenlig i förhållande till att förmedla information rörande jobb och
karriärmöjligheter. Respondenternas inställning gentemot LinkedIn har i förhållande till de andra sociala medier betraktats som mer positiv i den empiriska studien, gällande inhämtande av företagsmässig information. Detta kan vara en bakomliggande faktor, vilket enligt författarna medför att LinkedIn förknippas som mest tillämpbar för att förmedla jobb och karriärinformation.
Av de tillfrågade individerna i den empiriska studien rekommenderades Facebook överlag som det mest applicerbara sociala mediet i BAE Systems aktuella B2G-miljön.
Fortsättningsvis visade det sig att respondenterna i näst störst majoritet
rekommenderade LinkedIn, generellt sett rekommenderar respondenterna Twitter i minst utsträckning. Detta är genomgående för hela den empiriska studien, där respondenternas låga förtroende gentemot Twitter i förhållande till Facebook och LinkedIn beror till stor del enligt författarna på att Twitter används i mindre utsträckning. Vilket i sin tur kan resultera i en begränsad medvetenhet kring
användandet. Den begränsade medvetenheten kring Twitter samt den öppenhet som råder gentemot andra användare kan tänkas skapa en negativ attityd mot Twitter i den mån att det inte går kontrollera främmande information. Denna typ av främmande information kan exempelvis vara kommentarer och åsikter som är av en karaktär som missgynnar BAE Systems eller de andra intressenterna i den aktuella affärsmiljön. Med
2009, s. 2171). Detta resonemang misstänker författarna även har inverkan på varför en del av respondenterna väljer att inte rekommendera någon av de specifika sociala medierna.
Anledningen till varför Facebook och LinkedIn rekommenderas i större utsträckning av respondenterna, antar författarna beror på att både Facebook och LinkedIn används i en större utsträckning av respondenterna. Vilket medför en större medvetenhet runt
användandet om de sociala medierna, samtidigt som Facebook utifrån ett
företagsperspektiv kan nå ut till en större målgrupp (Casteleyn et al., 2009, s. 439-442).
Varvid LinkedIn’s applicerbarhet i denna B2G-miljö kan motiveras genom att stärka relationer mellan parter, samt hitta intressenter som passar in utifrån företagets
affärsmiljö (Comer, 2011, s. 10-11). Detta har även indikerats i den empiriska studien som visar att information i form av exempelvis marknadsundersökningar, publicitet av information samt budskap i association med arbetsuppgifter har Facebook och LinkedIn varit de som bäst motsvarat respondenternas preferenser.