Bedömning

I den nya läroplanen finns det kunskapskrav istället för mål. Tabell 6 visar kunskapskraven för nya betyget E (godkänt) i svenska till vänster, nya betyget i svenska som andraspråk till höger.

Tabell 6. Betyg E – Svenska och svenska som andraspråk, betyg godkänt svenska som andraspråk.

Svenska Lgy-11

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig

framställning inför en grupp. Detta gör eleven

med viss säkerhet. Den muntliga

framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Svenska som andraspråk Lgy-11

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där

sammanhanget är lätt att följa. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och

begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska

hindras annat än i undantagsfall.

Det är intressant att det i kunskapskravet för den ”vanliga” svenskan står att eleven förmedlar egna tankar och åsikter, liknande formuleringar finns inte i kursplanen för svenska som andraspråk (se tabell 6). Varför en flerspråkig elev inte ska kunna förmedla egna tankar och åsikter eller använda ett presentationstekniskt hjälpmedel går bara att spekulera i. Skillnaden mellan svenska och svenska som andraspråk blir också tydlig när man jämför ”eleven kan (…) muntligt förmedla egna tankar och åsikter” med ”eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete”. För de flerspråkiga eleverna finns ett större utrymme för syftet ”att klara sig” (se resonemang i 4.2.2) i det svenska samhället och att eleven ska kunna samtala om samhälle, studier, arbete och vardag kan kopplas till detta syfte. Eleven ska anpassa sitt språk till

situationen. I den ”vanliga” svenskan finns ett krav på att kunna använda ett presentationstekniskt hjälpmedel, men inte i svenska som andraspråk. Om bedömning ur ett andraspråksperspektiv har Axelsson (2004) skrivit. Hon varnar bland annat för att för tidig bedömning av flerspråkiga elever kan få ett negativt resultat. ”En för tidigt användning av test som är standardiserade för enspråkiga elever kan leda till misslyckanden för minoritetselever och förhastade slutsatser om att minoritetselever har svårt att lära sig.” (Axelsson, 2004, s. 524). Hon menar också att man måste ta hänsyn till att språkinlärning tar tid. Det tar många år innan en andraspråkselev uppnår förstaspråksnivå. Man räknar med att det krävs ett ordförråd på cirka 30 000 - 40 000 ord för att kunna läsa en läromedelsbok på gymnasiet eller en dagstidning (Axelsson, 2004). Det innebär att man inte kan bedöma en flerspråkig elev på samma sätt som en enspråkig modersmålstalare. Både Pedagog A och B talar i vårt samtal om kunskapskraven. Pedagog A tycker trots tidigare uttalande om att höga krav är något positivt, att man i kunskapskraven ställer för höga krav och att man ofta inte tar hänsyn till elevernas bakgrunder.

Pedagog A: Det är där jag liksom ja och jag blir ju så förvånad med det här med höga krav för man jobbar ju som en galning då för att eleven ska nå ett steg framåt man kan ju inte lägga undervisningen här [visar lågt med handen] och jag tror inte politikerna, även massmedierna och folk i gemen riktigt har fattat vilka förutsättningar de här eleverna kommer med till skolan. Man måste ju börja där eleven befinner sig, vadå höga krav?

Pedagog B: Det är ganska jobbigt då att säga ”du ska uppnå målen

i år 9 i kursplanen” då för målen är då, de är helt orimliga om du kommer nyanländ och vi diskuterar just nu hur ska vi göra det synligt för eleverna vad dom har lärt sig, för det handlar alltid om den här felsökaren att du kan ingenting ungefär, ”ja men du är inte där än” istället för att visa på då ”titta nu har du nått det här steget. Vad bra, fantastiskt, gud vad du har lärt dig mycket”. Jag har ju elever nu som bara har varit tre år i Sverige och det tar säkert den eleven ytterligare fem år att komma in på de andra stegen men ja, vad ska jag göra?

Pedagog B lyfter en diskussion om vad som kan förväntas av en andraspråkselev. Det har tidigare belysts i arbetet på olika ställen att höga förväntningar är viktigt i undervisning. Vad pedagog B belyser är att höga förväntningar kan se olika ut och att man måste se till varje enskild elev. Alla lärare måste fråga sig vad en hög förväntning kan vara utifrån varje enskild elevs bakgrund och förutsättningar.

4.7 Slutsats

Svenska som andraspråk frigörs mycket tydligare ifrån den ”vanliga” svenskan i den nya kursplanen för svenska som andra språk. Ämnet får eget innehåll som kan hjälpa flerspråkiga elever att till exempel stärka sin identitet. Genom att flerspråkighet lyfts som en tillgång kan de flerspråkiga elevernas självkänsla stärkas, och därmed också deras känsla av delaktighet i samhället.

Den assimilerande synen där flerspråkiga elever ska införlivas i det svenska samhällets kultur och traditioner har försvunnit i den nya kursplanen i svenska som andraspråk. Ett annat resultat som framkom i undersökningen var att kursplanen för svenska som andraspråk i Lgy-11 innehöll fler verb som signalerar osäkerhet än kursplanen i den ”vanliga” svenskämnet. Intervjuer med pedagogerna visade att det trots en medvetenhet om behovet av kontextualisering ändå arbetas med isolerade övningar fortfarande, att lärare i ämnet svenska som andraspråk ser ett stort pathos (Runfors 2003) i sitt arbete som står över yrkesrollen och att det inte är självklart att lärare i andra ämnen har kännedom om vad svenska som andraspråk innebär.

Sammanfattningsvis finns det i den nya kursplanen för svenska som andraspråk ett

inkluderande perspektiv på flerspråkighet till skillnad från det assmilierande

perspektivet som fanns i den gamla kursplanen. Ämnet framstår mer som ett eget, självständigt ämne i den nya kursplanen eftersom det tillskrivits ett eget innehåll.

5 Diskussion

Syftet med min undersökning var att undersöka kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Eftersom ämnet svenska som andraspråk fick sin andra kursplan ville jag undersöka vilka skillnader som fanns mellan kursplanen i Lpf 1994 och den nya i Lgy 2011. Frågan som jag utgick ifrån för att undersöka de här skillnaderna var: Vilken

skillnad finns emellan den nya och gamla kursplanen i svenska som andraspråk? Den

innehåll. Det ”egna” innehållet gör att ämnet inte behöver lägga samma vikt vid exempelvis litteraturhistoria, som för en elev som inte behärskar det svenska språket kan upplevas som svårt. Istället får ämnet utrymme att stärka den flerspråkiga

identiteten och eleven ska också kunna dra paralleller mellan sitt språk och svenskan.

Därigenom försöker man inte längre dölja elevens språk och kulturella bakgrund utan genom användandet av dessa i undervisningen signaleras istället att detta har ett eget värde. En annan viktig utveckling i kursplanen är att man numera inte försöker dölja elevers olikhet. Runfors (2003) visade ju på att lärare omedvetet osynliggjorde elevers olika bakgrund för att skapa en ”skola för alla”. Genom att inte synliggöra elevers olika kulturella bakgrund eller språk medverkade man istället till att svenskheten var något som de flerspråkiga eleverna skulle uppnå. Elevernas identiteter som flerspråkiga eller bärare av andra kulturer måste tas tillvara menar många forskare, bland annat Otterup (2005). Annars är risken att eleven konstruerar en identitet han eller hon inte känner sig delaktig.

Det finns också många andra skillnader mellan kursplanerna från 1994 till 2011. Många av dem är generella och är ändringar som görs i alla kursplaner, som t.ex. att kunskapskraven genomförs eller att målen konkretiseras. Det mest intressanta som framkommit i min undersökning är att ämnet svenska som andraspråk i hög grad börjar att separeras från ämnet ”svenska”. Svenska som andraspråk tillåts nu att ha ett eget ämne och innehållet behöver inte likställas med innehållet i det ”vanliga” svenskämnet. En följd av särskiljandet leder förhoppningsvis till att ämnets status höjs vilket i sin tur förhoppningsvis gör att fler elever väljer att läsa svenska som andraspråk, och därmed får en bättre undervisning som är anpassad för att lära i ett andraspråksperspektiv. Vidare hade min undersökning som syfte att se hur kursplanen i svenska som andraspråk skiljer sig från det ”vanliga” svenskämnet. I det ”vanliga” svenskämnet har man ett annat innehåll än svenska som andraspråk, eftersom fokus inte ligger på att lära sig svenska på nybörjarnivå så förutsätts eleverna redan kunna t.ex. skriva texter, därför uttrycker man större krav på t.ex. hur texter ska skrivas. Jag fann också att man i svenska som andraspråk kunde utläsa ett tydligare pathos där lärarna kämpar för sina flerspråkiga elever, eftersom de i många fall förutsätts ha sämre möjligheter än de ”svenska” eleverna. Huruvida andra lärare känner ett liknande pathos för sina elever har jag inte undersökt, men det finns mer tydliga exempel på vikten av att eleven ska klara

sig i svenska som andraspråk än vad som finns i den ”vanliga” svenskan. Skolans

och sedan tar del av vidare studier eller hittar ett arbete. Det här ”uppdraget” återfinns i alla ämnen såklart, men eftersom flerspråkiga eleverna tillhör en minoritet är det kanske lättare för lärare att tänka att deras möjligheter att klara sig är färre – och därför behöver mer hjälp än som normalt ingår i lärarrollen. Kanske finns det assimilerande förhållningssättet kvar i praktiken när det gäller att ”ge” elever kunskaper och förutsättningar att klara sig i ett nytt land.

I mitt resultatkapitel har jag genomgående låtit pedagogernas intervjusvar utgöra ett slags bollplank för mina analyser. En anledning till detta är att jag tror att pedagogernas uttalanden kan direkt bidra till och kommentera mina textanalyser. Jag såg ingen anledning till att separera intervjusvaren från analyserna då de i mångt och mycket berörde samma övergripande kategorier som min undersökning kom att handla om. Intervjuerna med pedagogerna har därför antingen förstärkt eller sagt emot vad som framkommit i mina analyser. Jag är medveten om att min undersöknings tillförlitlighet försämras i och med att antalet intervjuade pedagoger endast är tre. Vad som har framkommit i pedagogernas utsagor som medverkar är ändock intressant och jag är därför nyfiken på vad ett arbete med fler intervjuer och hade fått fram för resultat. De verksamma lärarna bidrar med en liknande bild av ämnet svenska som andraspråks utveckling som den som mina analyser gett. Bland annat ser även pedagogerna att svenska som andraspråks separation från det ”vanliga” svenskämnet kan få bort den status som ämnet haft som ”stödämne”. Pedagogerna har också underbyggt min tanke om ett tydligare att klara sig-syfte som Runfors (2003) fann i sin forskning. Pedagogerna är också ense om att lärande bör ingå i ett sammanhang men de menar att en del undervisning fortfarande sker utan kontext.

Språket är ett redskap för allt lärande. Genom språket tar vi del av den verklighet som vi lever i. Som blivande lärare i svenska ville jag få en uppfattning om hur ämnet svenska och svenska som andraspråk framstår i styrdokumenten. Jag använder också pedagogröster i min undersökning för att få ”de verksammas” perspektiv. Jag tror att det är en stor nytta för mig i min kommande yrkesroll att ha tillägnat mig kunskaper om andraspråksinlärning samt att vara medveten om till exempel språkets roll för identitetsutvecklingen både för flerspråkiga och enspråkiga elever samt att ha förståelse för processen att lära sig ett nytt språk i skolan. Även om jag själv (kanske) inte kommer att undervisa i ämnet svenska som andraspråk så menar Skolverket och forskning att alla lärare bör vara medvetna om språkets betydelse i alla skolämnen och ha kunskaper om andraspråksinlärning.

För att uppnå målet om en likvärdig skola är det viktigt att alla som är verksamma i

skolvärlden får kunskap om vad som krävs för att flerspråkiga elever ska nå skolframgång. Därför bör språkets betydelse för inlärning och kunskap om processen att lära sig ett nytt språk i skolan implementeras i all utbildning av blivande lärare och i fortbildning av redan verksamma lärare. Först då kan skolan garantera en likvärdig utbildning för flerspråkiga elever.

6 Referenser

Axelsson, M., Boyd, S., Flyman Mattson, A., Franker, Q., Hyltenstam, K., Håkansson, G., Johansson Kokkinakis, S., Lindberg, I., Magnusson, U., Nygård Larsson, P., Otterup, T., Prentice, J., Rogström, L. & Tingsell, S. (2012) Krav: två svenskämnen.

Lärarnas nyheter. Hämtad från http://www.lararnasnyheter.se/l-rarnas- tidning/2012/03/01/krav-tv-svensk-mnen (2012-11-15)

Axelsson. M. (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (s. 503-537). Lund: Studentlitteratur.

Bakhtiari, M. (2006). Kalla det vad fan du vill. Stockholm: Ordfront förlag.

Brante, G. (2011). Läroplanen som skolans uppdrag. I Holmqvist, M. (red.), Skolan och

läraruppdraget. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Cummins, Jim ”Andraspråksundervisning för skolframgång- en modell för utveckling av skolans språkpolicy” i Nauclér, Kerstin (red) (2001) ”Symposium 2000. Ett

andraspråksperspektiv på lärande”. Stockholm. Sigma Förlag.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Economou, C. (2007). Gymnasieämnet svenska som andraspråk – behövs det? Malmö: Malmö högskola, lärarutbildningen.

Einarsson, J. (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.

Fridlund, Lena. (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet:

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25382

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(2012-10-24)

Gibbons, P. (2010). Lyft språket lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Greppa språket!. (2012). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:

Haglund, C. Flerspråkighet och identitet. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.), Svenska

som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (s. 359-387). Lund:

Studentlitteratur.

Hellspong, L., & Ledin, P. (1997) Vägar genom texten – handbok i brukstextsanalys. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B., & Svedner, P-O. (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kuyumcu, E. (2004). Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, I. (1996). Språka samman om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur & Kultur.

Lindberg, I. (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. I Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och

samhälle (s. 461-499). Lund: Studentlitteratur.

Linnér, B. & Westerberg, B. Att undervisa är att välja. Lund: Studentlitteratur.

Norstedts Svenska Ordbok. (2008). Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Otterup, T. (2005). ”Jag känner mej begåvad bara”. Göteborg: Göteborgs universitet.

Runfors, A. (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. Stockholm: Norstedts.

Sandberg, B. (2011). Skolan som samhällsinstitution. I Holmqvist, M. (red.), Skolan och

läraruppdraget. Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen (2010) Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat

modersmål än svenska, kvalitetsgranskning, rapport nr 2010:16 (Pdf-fil, hämtad 2012-

10-17)

Skolverket. (2011). Läroplanen för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. (Pdf-fil, hämtad 2012-10-15)

Skolverket. (2012). Greppa språket!. Stockholm: Skolverket. (Pdf-fil, 2012-10-17)

Skolverket. (2012). Få syn på språket. Stockholm: Skolverket. (Pdf-fil, hämtad 2012- 10-17)

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.