och verksamhetsutövarnas ansvar att övervaka och kontrollera
3.5. Risk för hälsa och miljö
3.5.2. Bedömning av risk för människors hälsa
Människor kan exponeras för PFAS-ämnen som når ytvatten och grundvatten i huvudsak via intag av dricksvatten som beretts från yt- eller grundvatten eller via intag av fisk som levt i kontaminerat ytvatten. Sammanställningen av PFAS-halter i svensk miljö perioden 2000-2015 och de nya analyser som gjorts under 2015 (se kapitel 3.4.3 och 3.4.4) har identifierat en risk för påverkan av PFAS-ämnen på människors hälsa på vissa platser i Sverige. Denna risk är som störst vid
konsumtion av fisk och dricksvatten i anslutning till bekräftade punktkällor. Risken för påverkan på människors hälsa förefaller vara liten vid konsumtion av fisk och vatten från områden med enbart atmosfärisk belastning.
Risk för exponering via dricksvatten
Majoriteten av Sveriges befolkning får sitt dricksvatten helt eller delvis via kommunala dricksvattenanläggningar. De 1 891 anläggningar som var i bruk 2014
försörjer cirka 8 miljoner människor med dricksvatten (Livsmedelsverket 2014a). Dricksvattenanläggningarna tar sitt råvatten från allmänna vattentäkter. Under 2015 fanns 1 893 täkter i bruk.
I och med den föreliggande screeningen har råvattnet från eller dricksvattnet producerat från 660 av dessa vattentäkter i (dvs. cirka 35 %) analyserats med avseende på PFAS. I 36 av dessa vattentäkter var medelhalterna av PFAS7 högre än
10 ng/l. Vid minst ett tillfälle överskreds åtgärdsgränsvärdet i 13 av vattentäkterna och i fyra täkter även det hälsobaserade gränsvärdet. Detta var i samtliga fall utom ett känt redan innan de nya mätningar som gjordes 2015.
Sex av de tretton vattentäkterna där högst PFAS-halter påträffats ligger i anslutning till en flygplats eller brandövningsplats. Dessa täkter eller delar av dem har stängts eller renas idag. Av de övriga sju vattentäkterna har PFAS-förorening senare avskrivits i sex fall eftersom senare mätningar visat på betydligt lägre halter PFAS eller för att kontaminering av tidigare prov verifierats genom omanalys. I ett fall har man inte gått vidare med källspårning eller ytterligare mätningar för att täkten inte används.
Uppgifterna om antalet personer som får sitt dricksvatten från respektive vattentäkt varierar i olika källor, men runt cirka 300 000 människor bedöms vid något tillfälle ha kunnat exponeras för halter av PFAS7 över 90 ng/l. Att dricka vatten med höga
halter av PFAS ger inga akuta hälsoproblem men intag under lång tid misstänks kunna öka risken för påverkan på sköldkörteln, blodfetter och immunförsvaret. Även på andra håll har PFAS-kontaminering avskrivits till följd av att uppföljande mätningar visat på låga halter. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
genomförde sommaren 2015 en enkät riktad till de kommuner som tidigare svarat att de hade påverkat dricksvatten i Livsmedelsverkets enkät. På frågan om hur många anläggningar som verkligen var påverkade av PFAS och/ eller PFOS svarade man ja gällande 72 anläggningar (av de ursprungliga 109). 57 % hade inte vidtagit någon åtgärd mot föroreningen beroende på att halterna var låga eller för att man inväntade fler provserier (SKL 2015). Analysresultat kan dock variera både mellan årstider och beroende på vilken pumpnings- och uttagsregim som råder vid vattenverket vid tiden för provtagning. Strömningsförhållanden i vattenmagasinet förändras också beroende på ur vilken uttagsbrunn pumpning sker. Om en PFAS- förorening observerats i vattentäkten vid ett tillfälle kan därför en förorening inte avskrivas baserat på att en enstaka uppföljande mätning visar på låga halter såvida inte kontaminering av det tidigare provet verifierats.
I drygt 1 200 allmänna vattentäkter har ingen analys av PFAS-ämnen gjorts. Av dessa är 23 stycken vattentäkter där risk för PFAS-förorening identifierats i vattenproducentens faroanalys. Totalt har medelhalter av PFAS7 över 10 ng/l
identifierats i 17 fall där man i faroanalysen inte angett någon risk för påverkan av PFAS. Det kan därför finnas behov av PFAS-mätningar i ytterligare täkter där det
ännu inte gjorts några mätningar. I de flesta fall (81 %) där man uppgett att det inte finns någon risk för påverkan av PFAS, men där man ändå gjort mätningar, har dock också uppmätta halter varit lägre än 1 ng/l. Se tabell 3.
Tabell 3. Uppmätta maxhalter av PFAS i kommunala vattentäkter för vilka det i
Livsmedelsverkets enkät från 2014 (Livsmedelsverket 2014a) angetts att risk för påverkan av PFAS finns respektive inte finns eller där man inte tagit ställning.
PFAS7‐halter1 Antal vattentäkter <1 ng/l 1‐10 ng/l 10‐45 ng/l 45‐90 ng/l 90‐ 900 ng/l >900 ng/l Ej analys 2 Antal vattentäkter Ja ‐ risk för påverkan 16 44 15 5 5 2 23 110 Nej ‐ inte uppgett risk för påverkan 458 84 13 3 4 2 1209 1773 Saknar ställningstagande 9 1 10 Antal vattentäkter 483 128 28 8 9 4 1233 1893 1
Haltfördelningen visar den maximala halten PFAS7.
2
Beräkningen av antalet vattentäkter för vilka ingen risk har uppgivits och för vilka det inte finns någon analys utgår från det totala antalet vattentäkter i Vattentäktsarkivet (1893 vattentäkter, dvs. exklusive nedlagda).
Vattentäkter i riskzonen
En analys har gjorts av avståndet till olika möjliga kända källor till PFAS-
förorening för landets allmänna vattentäkter (tabell 4 och 5). En analys av avstånd till område där större brand bekämpats med PFAS-innehållande skum har inte kunnat göras då det i de flesta fall saknas koordinater för dessa bränder.
Avloppsreningsverk har också uteslutits eftersom de förmodligen är av mindre risk för grundvattentäkter då deras utsläpp sker till ytvatten. Att en föroreningskälla ligger nära en vattentäkt innebär inte att vattentäkten är eller riskerar att bli
förorenad utan det beror t.ex. på strömningsriktning, hydrauliska samband och om, var och hur PFAS-utsläpp skett. Likaså är det svårt att sätta en övre avståndsgräns för spridning då man t.ex. vid Tullinge flygplats hade höga halter PFOS 4 km från brandövningsplatsen.
Analysen visar att högre summahalter av PFAS7 är vanligare om vattentäkten
ligger maximalt 1-2 km från en potentiell känd föroreningskälla (se tabell 4). Det förekommer dock också enstaka objekt med höga summahalter som ligger långt ifrån kända föroreningskällor, vilket i vissa fall kan bero på att föroreningarna faktiskt sprider sig långt under vissa förutsättningar medan det för andra är angeläget att gå vidare med källspårning. För flera av dessa finns det också
osäkerheter gällande analysresultaten eftersom senare analyser inte kunnat verifiera PFAS-föroreningen.
Tabell 4. Avstånd till närmsta föroreningskälla för vattentäkter där analys av PFAS gjorts1,2. Föroreningskällorna omfattar brandövningsplats, flygplats, deponi eller anläggning för farligt avfall. I denna sammanställning har industrier och avloppsreningsverk uteslutits eftersom de förmodligen är av mindre risk för (grund)vattentäkter.
Medelvärde av kvantifierade PFAS7 (ng/l) Avstånd från känd potentiell PFAS‐föroreningskälla (m) <500 500‐1 000 1 000‐ 2 000 2 000‐ 5 000 5 000‐ 10 000 >10 000 Antal vattentäkter <1 3 6 21 80 107 295 512 1‐10 1 9 21 25 51 107 10‐45 2 1 1 3 4 10 21 45‐90 1 1 2 4 90‐900 1 1 2 1 2 2 9 >900 1 1 Antal vattentäkter 8 8 33 105 139 361 654 Andel > 1 ng/l 63 % 25 % 36 % 24 % 23 % 18 % 22 % Andel > 10 ng/l 50 % 25 % 9 % 4 % 5 % 4 % 5 % Andel > 45 ng/l 25 % 13 % 6 % 1 % 2 % 1 % 2 %
1Samtliga analysresultat har dock inte kunnat kopplas till en vattentäkt.
2 Det saknas koordinater för sex vattentäkter för vilka avstånd till närmaste källa därför inte har kunnat
beräknas.
36 vattentäkter ligger inom 1 km från brandövningsplats, flygplats, deponi eller anläggning för farligt avfall och i 16 av dessa har analys av PFAS skett (se tabell 5).
Tabell 5. Antal vattentäkter vid olika avstånd till närmsta kända föroreningskälla1.
Föroreningskällorna omfattar brandövningsplats, flygplats, deponi eller anläggning för farligt avfall. I denna sammanställning har industrier och avloppsreningsverk uteslutits eftersom de förmodligen är av mindre risk för (grund)vattentäkter. Analysen har gjorts för samtliga vattentäkter i bruk 2015.
Avstånd från känd potentiell PFAS‐föroreningskälla (m) Allmänna vattentäkter (m) <500 500‐ 1 000 1 000‐ 2 000 2 000‐ 5 000 5 000‐ 10 000 >10 000 Antal vattentäkter Vattentäkt m analys 8 8 33 105 139 361 654 Totalt antal vattentäkter 16 20 66 272 389 1130 1893 Andel med analys 50 % 40 % 50 % 39 % 36 % 32 % 35 %
1Samtliga analysresultat har dock inte kunnat kopplas till en vattentäkt.
För att skydda viktiga vattentäkter (både allmänna och övriga) mot föroreningar kan länsstyrelser och kommuner fastställa vattenskyddsområden. Inom området gäller då ett förstärkt skydd och särskilda föreskrifter som till exempel kan handla
om hantering av kemikalier och förbud mot motorbåtstrafik. Totalt sett finns i Sverige 1 632 vattenskyddsområden registrerade i VIC Natur31.
En analys har gjorts av hur många av dessa som innehåller möjliga PFAS- föroreningskällor (i detta fall brandövningsplats, flygplats deponi/anläggning för farligt avfall samt avloppsreningsverk) samt där en möjlig känd källa ligger inom 500 m från vattenskyddsområdet (se tabell 6). Totalt sett finns det 21
vattenskyddsområden där en brandövningsplats eller flygplats ligger inom vattenskyddsområdet.
Tabell 6. Antal potentiella kända PFAS-föroreningskällor per vattenskyddsområde
respektive inom 500 från vattenskyddsområdet. Tabellen är uppdelad efter typ av potentiell PFAS-källa, i detta fall brandövningsplats, flygplats deponi/anläggning för farligt avfall samt avloppsreningsverk (ARV).