och verksamhetsutövarnas ansvar att övervaka och kontrollera
3.5. Risk för hälsa och miljö
3.5.1. Sammanfattande bedömning av risk för hälsa och miljö
Uppmätta halter i miljön visar att det finns risk för att människor och miljö exponeras för PFAS i halter som kan ge negativa effekter. Människor kan exponeras både via dricksvatten och via fisk. Intag av dricksvatten utgör förmodligen den största risken för människors hälsa i områden med förorenade vattentäkter. Runt 300 000 människor kan ha exponerats för PFAS-halter över 90 ng/l30 via dricksvatten från allmänna vattentäkter. Hur många människor som
exponeras via vatten från enskild brunn är okänt.
En stor brist är att riskbedömningen bara har kunnat utgå ifrån bedömningsgrunder för PFOS (samt för dricksvatten PFAS7), som dessutom eventuellt är baserade på
en underskattning av toxiciteten. I det sammanställda underlaget har totalt knappt ett 40-tal olika PFAS-ämnen analyserats, men toxiciteten är inte tillräckligt undersökt för att gränsvärden ska kunna fastställas för flertalet. Detta innebär att risken för negativa effekter kan ha underskattats. PFOS är i vissa matriser (säl,
30 Den summahalt av PFAS då Livsmedelsverket rekommenderar att åtgärder vidtas för att minska
exponeringen för PFAS. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Uppmätt halt PFAS (ng/l) i utgående avloppsvatten PFPeA PFOA PFOS PFNA PFHxA PFHxS PFHpA PFDA PFBA 6:2 FTSA 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Procentuellt bidrag av respektive PFAS i utgående avloppsvatten PFPeA PFOA PFOS PFNA PFHxA PFHxS PFHpA PFDA PFBA 6:2 FTSA
utter, mink) det helt dominerande PFAS-ämnet, medan det i andra fall (t.ex. ytvatten, grundvatten, lakvatten) är andra typer av PFAS som förekommer i högst halter, vanligtvis antingen mer kortkedjiga PFAS eller fluortelomerer, vilket kan spegla en förändrad användning. Dessutom tillkommer bristen på information om halter i miljön av alla de PFAS-ämnen som inte mätts vilket talar för en ytterligare underskattning av risk för hälsa och miljö.
De sammanställda resultaten visar att cirka 35 % av landets knappt 1 900 allmänna vattentäkter har analyserat PFAS i sitt råvatten eller dricksvatten. Av dessa hade knappt 40 medelhalter av PFAS7 över 10 ng/l och i ett drygt tiotal av dessa hade
maximala halter uppmätts över 90 ng/l åtminstone vid något tillfälle. I knappt 20 av vattentäkterna med medelhalter av PFAS7 över 10 ng/l hade ingen risk för PFAS-
förorening identifierats i vattenproducentens faroanalys. Detta kan bero på att källorna till PFAS är okända i anslutning till dessa vattentäkter och eller att det därför behövs ytterligare information om föroreningskällor i tillrinningsområdet. Det saknas också analysresultat från ett 20-tal vattentäkter trots att en risk för PFAS-förorening pekats ut i faroanalysen, det är dock möjligt att analyser gjorts efter att data till sammanställningen samlats in.
Den högsta risken för negativa effekter på människa och miljö har identifierats i anslutning till områden förorenade av brandsläckningsskum. I detta underlag utgörs dessa områden i huvudsak av brandövningsplatser samt flygplatser med
brandövningsplats. Endast en mindre andel av landets brandövningsplatser har undersökts med avseende på förorening av PFAS i omgivande miljö. Hur risken ser ut i anslutning till områden där större bränder har bekämpats går inte att bedöma, då både mätningar i miljön och uppgifter om brändernas lokalisering i stor utsträckning saknas. Det finns dock all anledning att tro att PFAS sprids till
grundvatten och dricksvatten även vid enskilda insatser, vilket även bekräftas av de enstaka analyser som finns. I Hamre i Hudiksvalls kommun uppmättes efter en brandutryckning under 2015 kraftigt förhöjda halter av högfluorerade ämnen i lokala dricksvattenbrunnar. Summan av PFAS7 uppgick till 2 176 ng/l och
överskred då det hälsobaserade riktvärdet. De högsta halterna utgjordes av de kortkedjiga högfluorerade ämnena 6:2 FTSA som förekom i upp till 6 500 ng/l. (Turås och Åhs, 2015).
Även på lokaler som bedömts som diffust påverkade (urban miljö eller flera olika påverkanskällor) utgör halterna av PFOS i fisk och ytvatten ibland en risk för negativa effekter på människa och miljö. Många av dessa lokaler visar sig vid närmare analys dock också ligga i närheten av brandövningsplats eller flygplats varför påverkan från någon av dessa möjliga källor inte kan uteslutas. Mer detaljerade analyser behöver därför göras för att identifiera källor i anslutning till dessa lokaler. På platser som enbart är påverkade av atmosfärisk deposition bedöms PFOS-halterna i ytvatten och fisk i dagsläget generellt inte utgöra någon risk för människors hälsa eller miljön och på många platser kan PFOS inte ens detekteras. Det förekommer dock enstaka platser utan kända källor där halterna är
höga.
Generellt är kemisk status god med avseende på PFOS i ytvatten i dessa bakgrundsområden.
Inom ramen för regeringsuppdraget har ett antal andra möjliga direkta eller indirekta PFAS-källor utöver brandövningsplatser, flygplatser och bränder identifierats som t.ex. användning av konsumentprodukter, avfallshanterings- anläggningar, deponier, avloppsreningsverk och industrier som använder eller använt PFAS. Mätningar i miljön i direkt anslutning till dessa källor finns i något enstaka fall med i denna sammanställning. För de flesta av dessa möjliga källor saknas dock mätningar i miljön i direkt anslutning till dem och en bedömning av deras eventuella bidrag till risk för människa och miljö kan därför inte göras. Nyligen utförda mätningar i anslutning till en större avfallshanteringsanläggning visar på mycket höga halter i renat lakvatten, i fisk och i ytvatten och understryker ytterligare detta behov (EKOKEM 2016 och Sweco Environment AB 2016). Analyser av PFAS saknas i ett 20-tal vattentäkter som ligger inom 1 km från närmaste kända möjliga PFAS-källa. Även enskilda brunnar kan kontamineras vid omgivande markförorening, knappt 50 000 dricksvattenkonsumenter kan beräknas få sitt vatten från enskild brunn som ligger inom ett par km från en möjlig PFAS- källa.
Jämförelser mot olika bedömningsgrunder ger skillnader i utfall. Det är därför viktigt att förstå vem eller vilka ett gränsvärde är satt att skydda och vilken matris som är den mest lämpliga att utgå ifrån vid bedömning av risk. Resultatet av bedömningen av risken för människors hälsa blir olika om man gör bedömningen utifrån halter av PFOS i ytvatten respektive fisk trots att båda normen för ytvatten och den för fisk är satt för att skydda människors hälsa via intag av fisk.
Ytterligare faktorer som påverkar bedömningen är att dataunderlaget utgörs av mätningar under en lång tidsperiod under vilken analysmetoderna förbättrats. Detektionsgränserna varierar därför mellan olika analyser.