Bedömning om statistik och uppföljning

• Skolverket och SCB bör utveckla den nationella statistiken när det gäller vuxenutbildningen generellt men i synnerhet sfi så att den bättre beskriver verksamheten utifrån dess förutsätt-ningar och möjliggör uppföljning. och analys av hur utbild-ningarna och verksamheterna utvecklats i förhållande till de nationella målen och hur resurser används. Kommunerna bör få tydligare instruktioner om vad som ska rapporteras in.

• Skolinspektionen bör i ett tidigt skede granska hur utredningens förslag om sammanhållen utbildning och utbildningsplan reali-seras i kommunerna.

• En översyn över hur den statliga schablonersättningen för flyk-tingmottagande hanteras och fördelas bör genomföras främst med fokus på kommunens ansvar för utbildning i sfi och annan utbildning i komvux för nyanlända.

Utredningen redovisar i denna promemoria ett antal problem när det gäller uppföljning och utvärdering av vuxenutbildningen generellt och sfi-utbildningen specifikt. Dessa problem berör inte minst upp-följning av utbildning för de som omfattas av s.k. utbildningsplikt.

Utredningen har inte en heltäckande bild av bristerna i statistik-uppgifterna när det gäller vuxenutbildningen, men bedömer utifrån de problem som utredningen stött på i sitt arbete, att en översyn behöver göras. Utredningen menar att ett bättre underlag är helt avgör-ande för möjligheterna att fatta framtida relevanta förbättringsbeslut på såväl nationell, regional som lokal nivå.

Utredningen har i sitt arbete funnit stor variation i hur kommun-erna hanterar och fördelar schablonersättningen och anser att en över-syn behöver göras främst med fokus på kommunens ansvar för vuxenutbildning. Exempelvis behöver det undersökas om antalet års-studieplatser på grundläggande vuxenutbildning ska utökas i det generella statsbidraget till kommunerna, eller om kommunerna ska kompenseras för dessa utbildningskostnader inom ramen för den stat-liga schablonersättningen för vissa nyanlända invandrare. Denna fråga behandlas i betänkandet Lite mer lika – Översyn av kostnadsutjäm-ningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) men bör även belysas utifrån ovannämnda perspektiv.

Osäkra statistikuppgifter

Nedan redovisas några av de svårigheter som utredningen stött på i sitt arbete:

• Inrapportering sker per skolenhet, vilket försvårar uppföljningen av elevernas kombinerade studier om eleven läser hos olika anord-nare.

Angående beräkning av utbildningskostnader: Kommunerna rap-porterar själva in sina utbildningskostnader till SCB. De inrappor-terade kostnaderna för en årsplats i sfi varierar mellan kommunerna och det är svårt att avgöra om variationen beror på kommunens faktiska kostnader eller kan hänföras till att man tolkat instruk-tionen om vad som ska rapporteras in på olika sätt. Förklaringen över vilka kostnader som ingår i sfi-utbildningen är densamma som för kostnad/elev i grundskolan:

Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev/inskrivet barn för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skol-bibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet, skolledning och administration samt grundskolans del av kommungemensam verk-samhet såsom kompetensutveckling av lärare och personal, elevassistenter och skolvärdar. I statistiken ingår inte kostnader för skolskjutsar.

• I den nationella statistiken inrapporteras pedagogisk personal endast av huvudmannen. Huvudmannen ansvarar därmed även för att rapportera in de externa anordnarnas pedagogiska personal och flera led i rapportering kan bidra till osäkerhet. Det sker ingen särredovisning av vilka lärare som arbetar i egenregi respektive hos externa anordnare. Inrapporteringen kompliceras ytterligare av att samma lärare kan arbeta med utbildning i avtal för flera män samtidigt. Risken att de rapporteras vidare av flera huvud-män är stor. Detta medför att det inte går att relatera antalet elever till antalet undervisande lärare på ett tillförlitligt sätt.

Kvalitetsgranskning av sammanhållen utbildning och utbildningsplan

Utredningens förslag syftar till att bidra till att säkerställa individens rätt till en individanpassad utbildning, men även till att stödja huvud-männens arbete i att garantera ett relevant utbud och förbättra möj-ligheten att följa upp effekter av den sammanhållna utbildningen.

Utredningen anser att Skolinspektionen i ett tidigt skede ska kvali-tetsgranska huvudmännens arbete med realisering av utbildningsplanen för att stärka implementeringen och identifiera utvecklingsbehov.

Översyn av schablonersättning för flyktingmottagandet

avseende kommunernas kostnader för sfi och annan utbildning i komvux

När vi jämför utredningens beräkningar av utbildningskostnader under 24 månader för individer inom den s.k. utbildningsplikten (tabell 5.1) med den statliga finansieringen uppstår vissa frågetecken kring hur långt statens medel kompenserar kommunerna för de mer-kostnader som uppstår med anledning av nyanlända som bedöms

inom s.k. utbildningsplikt. De medel som tillförts schablonen för att täcka kostnader för utbildning utöver sfi är tydligt framskrivna, men hur stor del av schablonersättningen som ska finansiera sfi är inte nationellt fastslaget och kommunerna fördelar medlen olika (se av-snitt 3.7.1). I utredningens beräkningar har 60 procent av schablon-ersättningen för 2019, det vill säga 84 800 kronor, använts för finansi-ering av sfi i 24 månader. I samband med etablfinansi-eringsreformen 2010 tog regeringskansliet fram ett underlag där knappt 50 procent av schablonersättningen skulle bekosta sfi (se även avsnitt 3.7.1). Sedan dess har ersättningen höjts med mer än 50 procent utan att något beräkningsunderlag presenterats. Utredningen bedömer med anled-ning av detta att en översyn av hur kommunerna hanterar och fördelar schablonersättningen ska göras.

5.12.1 Pågående reformarbete kan ge positiva effekter

Att erbjuda en individanpassad utbildning för vuxenutbildningens elever är ett komplext uppdrag. Utredningen anser att fördelar utöver de som utredningens förslag och bedömningar syftar till kan åstad-kommas i komvux till följd av eventuella reformer som genomförs som resultat av följande utredningar:

• En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71).

• Effektivt, tydligt och träffsäkert – det statliga åtagandet för fram-tidens arbetsmarknad (SOU 2019:3).

• Betygsutredningen 2018 (U 2018:03).

• Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17).

• Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. (SOU 2018:74).