Rätten till individanpassad utbildning måste säkerställas

Trots att det i dagens regelverk finns långtgående rätt till individ-anpassad utbildning för individer med kort tidigare utbildning har utredningen fått i uppdrag att säkerställa denna rättighet för gruppen som omfattas av s.k. utbildningsplikt. Uppdraget kan ses som ett resul-tat av att alla dessa individer i praktiken inte erbjuds en individanpassad utbildning där de kan läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå i komvux i kombination med sfi. Utredningen anser att en skärpning av regleringarna behövs för att de som behöver ska kunna erbjudas, ta del av och slutföra en utbildning som innehåller både sfi och andra kurser i komvux.

Elever med kort tidigare utbildning

Gruppen som omfattas av s.k. utbildningsplikt utgör endast en liten del av de elever som finns i etableringsprogrammet och en än mindre del av alla elever som läser sfi. Utredningen bedömer att en bredare målgrupp med kort tidigare utbildning sannolikt gynnas att ta del av

en utbildning motsvarande den som regleras i utredningens förslag där sfi kombineras med andra kurser i komvux. Det är kommunen som ansvarar för att den individ som är behörig och önskar delta får delta i utbildning. Kommunen ska dessutom aktivt verka för att nå och motivera dessa individer att delta¹. En mer aktiv kartläggning och rekrytering skulle sannolikt resultera i ett större underlag av elever som gynnas av att kombinera sfi med andra kurser i komvux.

Vuxenbildningens styrdokument har omfattande skrivningar om individanpassning såväl i tid och rum som utifrån den enskildas behov och förutsättningar. Dessa regleringar omfattar redan individer med s.k. utbildningsplikt. Utredningen bedömer dock att en skärpning av regleringarna kan behövas för att fler individer ska ta del av en individ-anpassad utbildning i komvux.

Flexibilitet och individanpassning

Utredningen använder samma definitioner som Skolinspektionen² och gör skillnad på flexibilitet och individanpassning för att betona att huvudmannen behöver arbeta både med utbudet av kurser i komvux och hur undervisningen ska genomföras för att gynna elevernas kun-skapsutveckling. Flexibilitet handlar exempelvis om möjligheterna att kunna läsa kurser med en variation i tid och rum, i varierande kom-binationer, på olika tider och i olika former. Individanpassning är ett bredare begrepp som kort kan beskrivas som att utbildning och under-visning utgår från individen och dennas:

• Bakgrund

• Kunskaper

• Erfarenheter

• Behov

• Förutsättningar

• Mål

• Intressen.

1 10, 17 och 29 §§ 20 kap. skollagen (2010:800).

2 Skolinspektionen 2018. Kvalitetsgranskning Undervisning i svenska för invandrare. Dnr 400–

2016:699.

Skolforskningsinstitutet arbetar för närvarande med en forsknings-översikt om individanpassad undervisning inom vuxenutbildningen vilken blir ett viktigt tillskott till kunskaperna om hur arbetet med individanpassad undervisning fungerar³.

Regleringen kring flexibilitet och individanpassning i vuxenutbild-ningen har de senaste åren dessutom skärpts ytterligare i skollag och förordning, framför allt för sfi och komvux och särvux på grundlägg-ande nivå⁴. (Se även avsnitt 3.4) Utredningen anser att nu gällande regl-eringar är relevanta med tanke på målgruppens behov och förutsätt-ningar och även att regleringarna i huvudsak är tillräckligt tydliga.

Utredningens erfarenheter och arbete visar dock att regleringarna inte följs och i kapitel 5 lägger utredningen därför förslag avsedda att stärka och utgöra stöd för tillämpning av vissa regleringar. Vi redo-gör i avsnitt 4.7 för vissa centrala utgångspunkter för tillämpning av regleringar rörande individanpassning.

Att eleven tillgodogör sig undervisningen är både elevens och utbildningens ansvar

Nyanlända individer inom etableringsprogrammet inklusive de som omfattas av s.k. utbildningsplikt har nyligen påbörjat sin andraspråks-utveckling inom sfi och den språkliga nivån i svenska är därför ännu låg. Språkliga färdigheter i svenska uppfattas ofta som avgörande för individens möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Det finns dock inga formulerade förkunskapskrav eller behörigheter i form av tidigare godkända kurser för att få läsa sfi, grundläggande kurser i kom-vux samt valda delar i gymnasial komkom-vux. Regleringen bygger i stället på att eleven ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig kursen.

Skolverket redovisar i en rapport⁵ ett antal hinder för individer

”med bristande kunskaper i svenska språket att delta i utbildning inom kommunal vuxenutbildning”. Ett sådant hinder är att ett flertal kommuner sätter upp formella språkkrav i svenska för inträde till kurser på grundläggande och gymnasial nivå, trots att det inte finns några formella språkkrav rörande svenska inom vuxenutbildningen.

3 https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/pagaende-systematiska-oversikter/

individanpassad-vuxenutbildning/ (Hämtad 2019-04-26).

4 Prop. 2014/15:85. Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning.

5 Skolverket 2018. Redovisning av uppdrag om hinder för individer med bristande kunskaper i svenska språket att delta i utbildning inom kommunal vuxenutbildning. Dnr U2017/05022/S (delvis), U2018/00760/S.

En anledning är att kommuner saknar kompetens när det gäller att undervisa elever som inte behärskar svenska eller känner till den svenska kontexten. En annan anledning, när det gäller yrkesutbildningar, är att det ställs krav från branscher och samhälle inför det arbetsplatsförlagda lärandet på att eleven ska kunna kommunicera och agera på arbets-platsen.

Formella krav rörande färdigheten i svenska finns alltså inte inom vuxenutbildningen och i skollagen (2010:800) regleras att undervis-ning i kurser på grundläggande nivå får ges på modersmål eller annat språk som eleven behärskar. I praktiken är dock kommunernas förut-sättningar att erbjuda denna möjlighet små eftersom lärarbristen gen-erellt är stor och eftersom det finns få flerspråkiga lärare med lärar-legitimation i grundskoleämnen inom vuxenutbildningen.

Utredningen menar att skrivningen om att individen ska kunna

”tillgodogöra sig undervisningen” inte enbart kan förstås utifrån en bedömning av individens – elevens – aktuella förutsättningar i form av språklig färdighet i svenska eller utifrån studiesociala förutsätt-ningar. Utifrån rättighetslagstiftningen och eftersom utbildningen enligt gällande regleringar ska utgå från elevens förutsättningar bör det betonas att ansvaret för att eleven kan tillgodogöra sig undervis-ningen inte enbart är elevens – utan att undervisundervis-ningen ska möta eleven där hen befinner sig. Utredningen menar att en sådan utform-ning av undervisutform-ningen ska ses som en förutsättutform-ning för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Ansvaret för att utbildningen får tillräckliga förutsättningar för att kunna möta elevens behov vilar på huvudmannen som bland annat måste avsätta tillräckliga och rele-vanta resurser och organisera utbildningen på ändamålsenligt sätt.

Med detta resonemang vill utredningen betona vuxenutbildningens ansvar för att utforma sfi och grundläggande utbildning i enlighet med målgruppens förutsättningar och behov och betona huvudmannens och individens delade ansvar för elevens studieframgång.

4.2 Systematiskt kvalitetsarbete i vuxenutbildningen