2.5.1 Syftet och målet med bedömningen
Utöver vad som bestäms i lagen om utbildning efter grundskolan, ÅFS 52/97, samt i av landskapsregeringen fastställda läroplansgrunder skall bedömningen förstärka utvecklingen av de studerandes självuppfattning och utveckling som yrkesmänniskor.
Vid bedömningen av arbetspraktiken deltar också berörda handledare.
Bedömningen skall förutom att vägleda de studerande också ge information om deras kunnande till lärarna och arbetsgivarna samt utgöra underlag för ansökan till vidare studier.
2.5.2 Genomförande av bedömningen
Utöver vad som bestäms i läroplansgrunderna skall de studerande bedömas kvalitativt genom att deras kunnande jämförs med målen för respektive studiehelhet och med de
bedömningskriterier som är relaterade till målen.
Strävan att uppnå studiehelheternas mål skall stödas genom bedömning av olika studieavsnitt.
Då en studiehelhet bedöms bör vitsordet baseras på den studerandes kunnande och kompetens i slutskedet. Bedömningsresultaten från olika studieavsnitt kan således inte mekaniskt räknas
samman, delas eller betonas, utan den studerandes kunnande och kompetens skall bedömas utgående från fastställda mål för studiehelheten.
Bedömningen skall ske på ett allsidigt sätt och sättet att bedöma skall anpassas till angivna mål. Bedömningen skall ske utgående från relevanta studiemetoder och stöda inlärningen.
Studerande skall ha möjlighet att visa sitt kunnande på olika sätt och ha rätt att bli bedömda på annat sätt än enbart genom skriftliga prov och genom skriftliga produkter. Studerande som har handikapp, såsom läs- och skrivsvårigheter eller andra svårigheter, har rätt att på ett för dem rättvist sätt bli bedömda med alternativa bedömningsmetoder.
Alla studerande skall, innan studierna inleds, informeras om bedömningsprinciperna och deras tillämpning, bl.a. om syften och mål, om vitsordsskalan och kravnivåerna, om möjligheterna till omtagning och de villkor som måste uppfyllas för att kunna avancera i studierna, om bedömningen av arbetspraktiken, om korrigering av bedömningen, och om bedömningen av tillgodoräknade studier samt om dokumenteringen av vitsord och om innehållet i studiekort och avgångsbetyg.
2.5.3 Vitsordsgivning
Vitsord skall ges för samtliga yrkesinriktade studiehelheter i läroplanen. Om studier i allmänna ämnen (matematik, svenska m.m.) har bedrivits utöver de som ingår i kärnämnena kan de tas med i bedömningen av kärnämnena. Mängden kärnämnen överstiger då 25 studieveckor.
För kärnämnena ges separata vitsord. Om ett kärnämne ingår i en yrkesinriktad studiehelhet skall ämnet bedömas skilt från studiehelheten. I den studerandes studiekort skall kärnämnena specificeras med tanke på tillgodoräknande för fortsatta studier.
En del av en studiehelhet bör kunna godkännas som genomförd eller räknas till godo också utan vitsord. Då måste man försäkra sig om att de studerande kan ges ett vitsord för
ifrågavarande studiehelhet i avgångsbetyget.
För examensarbetet ges skilt vitsord som antecknas på avgångsbetyget.
Det kunnande som påvisats under arbetspraktiken skall bedömas såsom en del av de
yrkesinriktade studiehelheter där arbetspraktiken ingår. På avgångsbetyget antecknas endast omfattningen av arbetspraktiken.
Arbetspraktiken inom de studieförberedande utbildningarna med yrkesprofil bedöms med vitsordet godkänd eller icke godkänd.
2.5.4 Förnyande av studieprestationer
Beträffande möjligheterna att ta om studieprestationer och höja vitsord gäller vad som sägs i läroplansgrunderna.
2.5.5 Rättelse av bedömning
Beträffande rättelse av bedömning gäller vad som sägs i lagen om utbildning efter grundskolan, ÅFS 52/97.
2.5.6 Föremål och kriterier för bedömningen
Föremålen och kriterierna för bedömningen skall härledas från de mål som anges i läroplanen.
Föremålen för bedömningen är de gemensamma betoningarna och den för alla branscher gemensamma baskompetensen, behärskandet av arbetsmetoder, redskap, material och arbetsprocesser samt arbetssäkerheten och den kunskap som ligger till grund för arbetet.
I det följande definieras kunnande på nivåerna nöjaktiga, goda och berömliga och på basen av dem fastställer skolan bedömningskriterierna för studiehelheterna.
Nöjaktiga:
De studerande skall kunna arbeta inom det yrkesområde som motsvarar examen och sköta uppgifter som motsvarar examen, oavsett smärre brister i färdigheter och kunskaper. De studerande skall kunna använda de vanligaste arbetsmetoderna, arbetsredskapen och materialen och behärska de grundläggande arbetsuppgifterna inom respektive bransch.
De studerande skall kunna fungera i miljöer och situationer som de är bekanta med. De skall kunna tillämpa inhämtade färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper i inövade, ofta återkommande situationer. De skall under handledning kunna söka fram fakta som gäller arbetet och kunna återge dessa muntligt eller skriftligt. De skall kunna utföra de uppgifter som de har tilldelats och bedöma sig själva och sitt arbete. De studerande skall iaktta arbetstider och säkerhetsföreskrifter liksom andra anvisningar och överenskommelser samt rådgöra om avsteg från dessa.
Goda:
De studerande skall kunna använda för respektive bransch aktuella arbetsmetoder,
arbetsredskap och material. De studerande skall klara sig i olika arbetssituationer och kunna tillämpa sina färdigheter och för arbetet relevanta kunskaper.
De skall kunna klassificera, jämföra och organisera inhämtat kunnande och omsätta detta i praktiken. De skall kunna se sitt arbete som en helhet och också beakta arbetsplatsens speciella behov. De skall kunna tillämpa gällande regler och anvisningar i olika situationer och iaktta föreskrifterna om säkerhet i arbetet. De skall självständigt kunna utföra
arbetsuppgifter som de tilldelats och kunna utvärdera sig själva och sitt arbete mångsidigt. De studerande skall kunna bedöma information med tanke på riktighet och tillförlitlighet.
Berömliga:
De studerande skall kunna välja de för sitt arbete bäst lämpade arbetsmetoderna, arbetsredskapen och materialen.
De skall kunna utvärdera och vidareutveckla sin arbetsteknik. De skall agera aktivt och konstruktivt i olika situationer och i samverkan med olika grupper. De studerande skall finna nya lösningar och klara upp konfliktsituationer. De bör självständigt kunna utföra också andra än förelagda uppgifter. De bör kunna utveckla sitt arbete, sin arbetsmiljö och säkerheten i
arbetet samt mångsidigt bedöma sig själva och utveckla sin beredskap att verka under varierande förhållanden.
De studerande skall kunna bedöma inhämtad information med tanke på dess riktighet och tillförlitlighet. De skall kunna klassificera, jämföra och organisera sitt kunnande, omsätta det i praktiken och dra logiska slutsatser. De skall kunna prioritera frågor, göra upp planer och begrunda effekterna av olika alternativ för att kunna välja det lämpligaste i respektive fall.
De studerande skall i sin verksamhet kunna beakta arbetsplatsens specialbehov. De skall kunna se sitt arbete som en del av den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen och i hela dess verksamhetsmiljö.
2.5.7 Erkännande av kunnande
Den studerande som har ett kunnande från tidigare kan anhålla om att få kunnandet erkänt.
Tidigare slutförda studier eller kunnande som förvärvats på annat sätt kan bedömas och erkännas om det till sina centrala delar motsvarar målen och kraven i läroplanen. Genom erkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska, alternativa eller valfria studier tillgodoräknade eller ersatta.1 Detta framgår i studiekortet med benämningarna T
(tillgodoräknat) och EK (erkänt kunnande).
Information om förfaringssättet ges då studierna inleds, eller av studiehandledare i
ansökningsskedet. Anhållan om att få kunnandet erkänt görs på separat blankett som fås av studiehandledaren eller via hemsidan. Till anhållan bifogas kopior på den dokumentation anhållan grundar sig på. Dokumentationen eller utredningen skall vara sådan som en bedömning av kunnandet förutsätter. Anhållan om erkännande kan även göras under studiernas gång men skall göras i god tid före ifrågavarande studier inleds. Närmare beskrivning av förfaringssättet ges i dokumentet: Rutinbeskrivning över erkännande av kunnande som finns i yrkesgymnasiets arkiv och på hemsidan.
2.5.8 Vitsordsskalan
Beträffande vitsordsskalan gäller vad som bestäms i läroplansgrunderna. VITSORDSSKALA
1-3 1-5 5-10
Utmärkt 10
Berömlig 3 Berömlig 5 Berömlig 9
God 4 God 8
God 2 God 3 Nöjaktig 7
Nöjaktig 2 Försvarlig 6
Nöjaktig 1 Nöjaktig 1 Hjälplig 5
Tabell: Omvandling av vitsord. Studieprestationer som är bedömda på annan läroinstans och med avvikande vitsordsskalor skall omvandlas enligt ovanstående tabell.
1 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och Statrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning, 603/2005
3 Kompetenser för livslångt lärande
Kompetenser för livslångt lärande avser kompetenser som behövs för att kunna möta
framtiden och nya situationer samt för att klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden. De beskriver individens intellektuella spänst och förmåga att klara sig i olika situationer och ger ökad allmänbildning och medborgarfärdigheter som behövs inom alla branscher. Med hjälp av dem kan studerande följa med förändringar i samhället och arbetslivet. De har betydelse för individernas livskvalitet och personlighetsutveckling. De innefattar Europaparlamentets och rådets rekommendationer 2005/0221 (COD) om nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Nyckelkompetenserna för livslångt lärande finns beskrivna i målen för yrkeskunnandet och i bedömningskriterierna. Nyckelkompetenser för livslångt lärande är 1) lärande och
problemlösning, 2) interaktion och samarbete, 3) yrkesetik, 4) hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga, 5) initiativförmåga och företagsamhet, 6) hållbar utveckling, 7) estetik, 8) kommunikation och mediekunskap, 9) matematik och naturvetenskaper, 10) teknologi och informationsteknik, 11) aktivt medborgarskap och olika kulturer. De som särskilt betonas är lärande och problemlösning, interaktion och samarbete, yrkesetik och hälsa samt säkerhet och funktionsförmåga.
Lärande och samarbete
De studerande får möjlighet att planera sin verksamhet, utveckla sig själva och sitt arbete och utvärdera sitt eget kunnande. De får möjlighet att lösa problemsituationer, göra val och fatta beslut och får fungera smidigt, innovativt och på ett nyskapande sätt samt får information som de kan strukturera, bedöma och tillämpa.
Interaktion och samarbete
De studerande får fungera på ett ändamålsenligt sätt i olika interaktionssituationer, de får framföra sina synpunkter tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande och får möjlighet att fungera samarbetsinriktat med olika människor och som medlemmar i arbetsgrupper.
Studerande får lära sig att bemöta människor jämlikt och att följa gällande etikettregler och förfaringssätt och att utnyttja den respons de får.
Yrkesetik
De studerande får fungera i enlighet med yrkets värdegrund, de får möjlighet att engagera sig i sitt arbete och fungera ansvarsfullt genom att följa ingångna avtal och etiska normer.
Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
De studerande förväntas fungera sunt, tryggt och ansvarsfullt under studietiden för optimal funktions- och arbetsförmåga. De får lära sig att arbeta ergonomiskt riktigt och att
tillgodogöra sig den hälsomotion som behövs inom den egna branschen samt att förebygga skador och hälsorisker som anknyter till arbetet.
Initiativförmåga och företagsamhet
De studerande får möjlighet att bidra så att målen med studierna uppnås genom att planera och fungera initiativrikt och kundcentrerat som arbetstagare eller företagare. De får lära sig att fungera ekonomiskt, självstyrt och resultatrikt genom att dimensionera sitt arbete utgående från målsättningarna.
Hållbar utveckling
De studerande får möjlighet att verka enligt hållbar utveckling, ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principer. De får kännedom om centrala författningar, bestämmelser och avtal som gäller hållbar utveckling inom branschen.
Estetik
De studerande får lära sig att beakta de estetiska faktorerna inom branschen som främst innebär att gynna och upprätthålla trivseln i arbetsmiljön.
Kommunikation och mediekunskap
De studerande får kommunicera på ett situationsanpassat, mångsidigt och interaktivt sätt och utnyttja sina språkkunskaper. De får identifiera, tolka och kritiskt bedöma olika
medieprodukter och får använda och producera mediematerial och kommunikationsteknologi.
Matematik och naturvetenskaper
De studerande får använda elementära räkneoperationer för att lösa räkneuppgifter som behövs i arbetslivet och vardagen som formler, grafer, figurer och statistik. De får möjlighet att arbetssätt som bygger på lagbundenhet i fysik och kemi.
Teknologi och informationsteknik
De studerande får lära sig att på ett mångsidigt sätt använda datateknik och teknologier inom yrket och att beakta teknikens fördelar, begränsningar och risker.
Aktivt medborgarskap och olika kulturer
De studerande får konstruktivt delta i organisationens verksamhet och beslutsfattande och får handla enligt sina rättigheter och skyldigheter. De får kännedom om lagarna om jämställdhet och likabehandling och får lära sig att agera sakligt enligt arbetslivets krav när de möter människor med annan kulturell bakgrund.
4 Åtgärder som stöder studier
Den studerande handleds i studier och i att ha kontroll över sitt eget liv. Handledningen ökar den studerandes ansvarskänsla och planmässighet både i studierna och i arbetslivet efter utbildningen.