Bedömningar och relationsskapande

Under intervjuerna identifierades faktorer som kan påverka skolkuratorernas

handlingsutrymme samt hur de väljer att utnyttja sitt handlingsutrymme. Skolkuratorerna ger flera exempel på olika bedömningar som görs då skolkuratorer får kännedom om våld i nära relation mellan unga.

Det är ju supersvårt för det är ju som allt annat, att man bedömer från fall till fall, beroende på om någon går i sjuan eller nian också, hur mycket man involverar föräldrar, om det skett på skolan eller utanför skolan.

Först bedöma om det är akut, liksom nu har du kommit till mig, vad innebär det, kan det vara så att du kommer bli utsatt idag för att du har berättat för någon?

Yrkesverksamma som i det dagliga arbetet arbetar med människor, exempelvis skolkuratorer som arbetar med elever, måste ha ett handlingsutrymme eftersom olika situationer och kontexter kräver olika typer av bedömningar (se Lipsky, 1980). De bedömningar som

skolkuratorerna gör då de får kännedom om att en elev utsatts för våld i en partnerrelation kan således vara en del av deras handlingsutrymme. Bedömningar om föräldrar ska kontaktas eller inte utifrån barnets ålder eller hur akut läget anses vara är därmed en del av skolkuratorernas handlingsutrymme. Skolkuratorernas formella handlingsutrymme kan dock till viss del anses vara begränsat i form av regler och lagar (Isaksson, 2014). Om en elev misstänks fara illa har skolkuratorn anmälningsplikt och ska anmäla till socialtjänsten, men det är fortfarande en bedömning som görs innan.

En viktig faktor när det gäller våld i nära relation mellan unga, om man jämför med våld i nära relation mellan vuxna, är just föräldrar. Föräldrarnas roll och deras förmåga att bemöta situationer där de får kännedom om att deras barn utsatts för våld av en partner har stor betydelse (Korkmaz & Överlien, 2019). Som ovan nämnts är bedömningar gällande om kontakt ska tas med föräldrar och/eller socialtjänst en del av skolkuratorers

handlingsutrymme, men det framkommer även i intervjuer att föräldrar också kan påverka skolkuratorernas handlingsutrymme och därmed skolkuratorernas förutsättningar för hur de kan arbeta reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. En skolkurator berättar om ett fall där en elev hade utsatts för våld av sin partner:

Just i det här specifika fallet så fick inte den här eleven prata med någon av personalen på skolan av sin förälder och det var massa andra saker som hade hänt förut, tidigare orosanmälningar och så som de hade varit lite arga på.

29

Det här fallet kan ses som ett exempel där en förälder påverkar skolkuratorns

handlingsutrymme då eleven inte får prata med skolpersonalen för sin förälder, vilket också kan utgöra ett hinder för skolkuratorn att arbeta stödjande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. I citatet ovan framkommer också att tidigare orosanmälningar kan ha påverkat relationen mellan föräldern och skolkuratorn. Det kan visa på att riktlinjer i form av

orosanmälningar som är till för att skydda barnet, i vissa fall kan bli ett hinder för samarbetet mellan kuratorn och föräldern och därmed även ett hinder för det reaktiva arbetet mot våld i nära relation mellan unga. Flera skolkuratorer uttrycker även att de använder sitt

handlingsutrymme för att skapa en god relation till föräldrarna, bland annat genom att medverka på föräldramöten. En skolkurator nämner att hon ger sina kontaktuppgifter till lärare som sedan lämnar vidare till föräldrarna:

För det kan man också se, det funkar nästan bättre när föräldrar tar kontakten med mig än när jag får ett uppdrag att ringa upp dom. För då har dom ändå en känsla av att dom vill någonting.

Samma kurator säger också att i de fall där kontakt med socialtjänst behöver tas, försöker hen innan få ett godkännande av föräldrarna:

Men där skulle man nog behöva jobba en hel del med att få okejet och det vill man helst ha även om man kan gå vidare ändå, för det är ju också upp till vårdnadshavare att skydda sina barn.

Att det finns en lag om anmälningsplikt är en faktor från högre domäner som påverkar skolkuratorers formella handlingsutrymme (se Isaksson, 2014) inom den skolsociala verksamhetsdomänen och hur de ska arbeta reaktivt då de får kännedom om att en elev riskerar att fara illa. Skolkuratorer kan dock använda sitt handlingsutrymme för att skapa en god relation till föräldrarna. Detta beskriver även Lipsky (1980) som en anledning till att ett handlingsutrymme är ett måste för gräsrotsbyråkrater. Handlingsutrymmet är en förutsättning för att kunna skapa en relation med klienter samt att det kan leda till att klienterna känner att skolkuratorn har mandat att hjälpa dem i deras situation. Det kan därför antas att påtvingade interventioner i form av att kuratorn skickar en orosanmälan till socialtjänsten utan

föräldrarnas samtycke, försämrar relationen dem emellan. Om skolkuratorer använder sitt handlingsutrymme i syfte att försöka skapa en god relation till föräldrarna och får ett godkännande för att skicka en orosanmälan till socialtjänsten, finns det större möjlighet för skolkuratorn att tillsammans med föräldrarna arbeta reaktivt mot våld i nära relation som elever kan vara utsatta för.

Relationsskapande mellan skolkuratorerna och eleverna är också ett återkommande ämne i intervjuerna. En skolkurator förklarar att hen försöker vara mycket ute i korridorerna, skolcaféet och försöker “bonda” med eleverna. En annan skolkurator säger att hon försöker skapa en relation till eleverna i syfte att de ska vilja kontakta hen vid behov.

30

För jag tänker lite att hur ska man kunna knacka på hos någon eller ringa till någon eller skriva ett sms till någon om du inte har en relation. [...] Om inte jag visste vem är det jag ringer till vem är det jag ska prata med, det är för mig helt främmande. [...] Men har jag har ett ansikte på någon, då blir det mindre skrämmande. Och det var lite min målsättning när jag började att nej men dom ska ta mig sjuttsingen veta vem jag är.

Då det inte finns några regler om hur mycket skolkuratorerna ska vara ute bland eleverna, kan det anses att skolkuratorerna använder sitt handlingsutrymme för att skapa relation till

eleverna. En annan skolkurator ger exempel på hur hen ytterligare har använt sitt handlingsutrymme för relationsskapande med eleverna och hur eleverna kan kontakta kuratorn:

Instagram är ganska vanligt, det är väldigt lättillgängligt för dom att skriva där […] men det är instagram och snapchat för det mesta. För jag har gjort egna snapchats och instagram för just kuratorstjänsten. [...] Snapchat har blivit mer att jag använder min privata nu med dom elever som jag har jobbat med länge.

Att vara tillgänglig och skapa en relation till eleverna är något som flera av kuratorerna arbetar med. Det kan antas att ett relationsskapande arbete leder till att elever får förtroende och känner större tillit till kuratorn. Om eleverna känner tillit till kuratorn blir chansen större att de tar kontakt och söker stöd hos kuratorn vid frågor gällande relationer. Att eleverna söker kontakt hos kuratorn ger kuratorn större möjligheter att arbeta förebyggande och reaktivt, både generellt och mot våld i nära relation mellan unga.

Sammanfattningsvis kan det stöd och mandat som skolkuratorerna upplever sig få från övrig personal påverka deras autonomi och således deras möjlighet till att självständigt planera och utföra sitt arbete. Även kuratorer som upplevde sig få mindre stöd från övrig personal, som kan anses ha lägre autonomi, planerar självständigt sitt arbete men upplevde det svårare att genomföra eller få igenom vissa idéer på skolan. Samtliga kuratorer beskriver hur de på olika sätt gör bedömningar och försöker skapa relationer till elever och föräldrar, vilket kan anses vara ett sätt för skolkuratorerna att använda sitt handlingsutrymme.