ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
När det sociala perspektivet tvingas stå tillbaka
- en intervjustudie om skolkuratorers syn på deras förutsättningar att
arbeta mot våld i nära relation mellan unga i en pedagogikdominerad
domän
Författare: Emmy Bruhn & Elin Eriksson Handledare: Sara Thunberg
NÄR DET SOCIALA PERSPEKTIVET TVINGAS STÅ TILLBAKA -en intervjustudie om skolkuratorers syn på deras förutsättningar att arbeta mot våld i nära relation mellan unga i en pedagogikdominerad domän
Emmy Bruhn & Elin Eriksson Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020.
Sammanfattning
Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som inte endast drabbar vuxna utan även unga. Då unga spenderar en stor del av sin tid i skolan är det en viktig arena för att bedriva ett förebyggande och reaktivt arbete mot problemet. I skolan är det
skolkuratorn som har ansvaret att bidra med ett psykosocialt perspektiv samt att driva det hälsofrämjande arbetet. Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers förutsättningar för att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. För att uppnå syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som arbetar med
högstadieelever. Intervjuerna analyserades utifrån domänteori samt begreppen
handlingsutrymme och autonomi. Resultatet visar att skolkuratorers möjligheter att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation försvåras på grund av att det sociala perspektivet prioriteras bort, samverkan mellan socialtjänst och skola brister samt att det saknas riktlinjer för hur ärenden för våld i nära relation mellan unga ska hanteras. Utifrån ett domänteoretiskt perspektiv går det att se att skolkuratorers arbete ständigt påverkas av faktorer från domäner på samtliga nivåer. Skolkuratorer som har hög autonomi och en fungerande samverkan med lärare har större möjligheter att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga.
WHEN THE SOCIAL PERSPECTIVE IS FORCED TO STAND BACK
- An interview study of school counselors views on their preconditions to work against youth intimate partner violence within an education dominated domain
Emmy Bruhn & Elin Eriksson Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay, 15 credits
Spring 2019.
Abstract
Intimate partner violence is a serious and widespread problem in the society that affects not only adults, but also youths. As youths spend much of their time in school, it is an important arena for preventive and reactive work against the problem. In school, it is the school
counselor who is responsible for contributing with a psychosocial perspective and the health promotion work. The aim of the study is to investigate the preconditions for school counselors to work preventively and reactively against youth intimate partner violence.
Five semi-structured interviews were conducted with school counselors working with students aged 12-16. The interviews were analyzed using domain theory and the concepts discretion and autonomy. The result shows that the school counselors’ preconditions to work
preventively and reactively against youth intimate partner violence is obstructed due to the prioritized educational perspective, deficiencies in collaboration between social services and school and that there are no guidelines for how cases regarding youth intimate partner violence should be handled. From a domain theoretical perspective, it is possible to see that the work of school counselors is constantly affected by factors from domains at all levels. School counselors with high autonomy and a functioning collaboration with teachers have better preconditions to work preventively and reactively against youth intimate partner violence.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 3
2. Begreppsdefinitioner ... 3 2.1 Unga ... 3 2.2 Våld ... 3 3. Tidigare forskning ... 4 3.1 Våldets karaktär ... 4 3.2 Våldsförebyggande program ... 5 3.3 Skolkuratorers arbete ... 6 4. Teoretiskt ramverk ... 7 4.1 Domänteori ... 7 4.2 Autonomi ... 9 4.3 Handlingsutrymme ... 10 5. Metod ... 11 5.1 Metodologisk utgångspunkt ... 11 5.2 Artikelsökning ... 11 5.3 Urval ... 12 5.4 Datainsamlingsmetod ... 12 5.5 Analysmetod ... 13 5.6 Kvalitetsaspekter ... 14 5.7 Etiska aspekter ... 15
6. Resultat och analys ... 16
6.1 Domäner på högre nivå ... 16
6.1.1 Lagar ... 16
6.1.2 Elevernas föreställningar om våld ... 17
6.1.3 Våldsförebyggande resurser ... 18
6.2 Organisationens domän ... 20
6.2.1 Samverkan mellan organisationer ... 20
6.2.2 Perspektiv inom skolan ... 22
6.3 Den skolsociala verksamhetsdomänen ... 23
6.3.1 Reaktivt arbete mot våld i nära relation mellan unga ... 23
6.3.2 Förebyggande arbete mot våld i nära relation mellan unga ... 24
6.3.3 Samverkan inom den skolsociala verksamhetsdomänen... 26
6.4 Professionens domän ... 27
6.4.2 Bedömningar och relationsskapande ... 28
7. Diskussion och slutsatser ... 30
7.1 Slutsatser ... 30
7.2 Domänteori i en skolkontext ... 31
7.3 Reaktivt arbete mot våld i nära relation mellan unga ... 33
7.4 Förebyggande arbete mot våld i nära relation mellan unga ... 34
7.5 Studiens styrkor och svagheter ... 34
7.6 Praktiska implikationer och vidare forskning ... 35
Referenser ... 37 Bilaga 1 - Informationsbrev ... Bilaga 2 - Samtyckesblankett ... Bilaga 3 - Intervjuguide ...
1
1. Inledning
Våld i nära relation är ett utbrett problem i samhället och drabbar både kvinnor och män. Våld kan vara allt från subtila handlingar till grova brott och innefattar fysiskt, sexuellt, och
psykiskt våld samt social, materiell och ekonomisk utsatthet (Socialstyrelsen, 2018). Våld i nära relation är inte något som endast drabbar vuxna, utan även ungdomar. I en kortanalys av Axell (2018) för Brottsförebyggande rådet framkom att nästan var femte ungdom mellan 16-24 år någon gång blivit utsatt för våld av en nuvarande eller före detta partner. I kortanalysen framkom att psykiskt våld är den vanligaste våldstypen bland ungdomar och att tjejer i större utsträckning än killar var utsatta för både psykiskt och fysiskt våld (Axell, 2018). Våld i nära relation kan få allvarliga konsekvenser för de utsatta, både på kort och lång sikt. Kvinnor som utsätts för våld löper dubbelt så stor risk att utveckla fysiska och psykiska hälsobesvär,
jämfört med kvinnor som inte har utsatts för våld (Carcía-Moreno, Jansen, Ellsberg, Heise & Watts, 2005). Även ungas sexuella hälsa kan påverkas negativt av våldet samt öka risken för sexuella riskbeteenden hos den unga (Blom, 2015). Forskning gällande konsekvenser av våldet visar att unga som utsatts för våld i nära relation av en partner löper större risk att hamna i depression, narkotika- och alkoholbruk samt utveckla självmordstankar (Exner-Cortens, Eckenrode & Rothman, 2013). Att vara utsatt för våld av sin partner i ung ålder, ökar även risken för att ha skadliga partnerrelationer senare i livet (Jouriles, Choi, Rancher & Temple, 2017).
En av de organisationer som arbetar med personer under 20 år och våld i nära relation är stiftelsen 1000 Möjligheter. De driver bland annat plattformen ungarelationer.se där
ungdomar kan få stöd och information om våld i nära relationer. Plattformen lanserades den 1 februari 2019 och stiftelsen har nu publicerat en rapport (Stiftelsen 1000 Möjligheter, 2020) som redovisar statistik och berättelser från de som använt sig av plattformen under året. I rapporten framkommer att majoriteten av ungdomarna som hör av sig är under 18 år och utsatta av en partner. Det är främst flickor som tar kontakt och den vanligaste våldstypen de utsätts för är psykiskt våld följt av fysiskt, sexuellt och digitalt våld. Även
Brottsoffermyndigheten (2018) redogör för att det finns en hög förekomst av psykisk, fysisk och sexuell utsatthet bland unga. I undersökningen framkom att unga kvinnor i högre
utsträckning är utsatta för psykiskt och sexuellt våld än unga män. Det bekräftas även i rapporten från Stiftelsen 1000 Möjligheter (2020) att flickor oftare är utsatta för flera
våldstyper i kombination och ett grövre, mer sexualiserat våld än pojkar. Pojkar vittnar oftare om att de är utsatta för psykiskt våld (Stiftelsen 1000 Möjligheter, 2020). I rapporten
redovisas flera åtgärdsförslag där författarna bland annat argumenterar för att skolans ansvar i frågan måste förtydligas. I ett citat från rapporten vittnar en ung tjej om att hon blir utsatt i skolan:
Jag är jätterädd för min kille. Han har hotat mig med att lägga ut bilder om jag inte har sex med honom. Han slår också. Han var inte så här från början. Jag går liksom i gymnasiet och vågar nästan inte gå till skolan längre för vi går i samma. Jag kommer inte undan där heller, han slår när ingen ser där och har haft sex med mig där också (Stiftelsen 1000 Möjligheter, 2020, s.27).
Barn och unga spenderar större delen av sin tid i skolan och skolpersonalen har därmed både ett pedagogiskt och socialt ansvar för eleverna (Backlund, Höglin & Weitz, 2017a). Skolan
2
har som social plattform en avgörande roll som både risk- och skyddsfaktor för framtida psykiska och sociala problem. Därför kan skolan ses som en viktig arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och unga (Backlund & Linblad, 2017). I 2 kap. 25§ Skollagen (SFS 2010:800) fastställs att det i skolan ska finnas en elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser samt att elevhälsan ska verka förebyggande och hälsofrämjande. För de medicinska, psykologiska och
psykosociala insatserna ska tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator finnas. I enlighet med Policy för skolkuratorer, utfärdad av Akademikerförbundet SSR (2015), är skolkuratorers mål att medverka till elevers sociala och emotionella utveckling samt uppmärksamma elever som far illa, visar tecken på psykisk ohälsa eller befinner sig i socialt utsatta sammanhang. Skolkuratorer ska även bidra till ett hälsofrämjande och
förebyggande arbete mot mobbning, kränkande behandling, psykisk ohälsa, trakasserier samt diskriminering i skolan.
Det kan konstateras att våld i nära relation är ett utbrett samhällsproblem för unga som riskerar att leda till allvarliga negativa konsekvenser för de utsattas fysiska- och psykosociala hälsa (Carcía-Moreno et al., 2005). Det finns studier som undersökt omfattningen av våld i nära relation mellan unga (Blom, 2015), samband mellan relation till förövaren, våldstyper och psykisk hälsa (Källström, Hellfeldt, Howell, Miller-Graff & Graham-Bermann, 2017) samt ungas upplevelser av våldet (Korkmaz & Överlien, 2019; Överlien, Hellevik &
Korkmaz, 2019). Eftersom våldet kan leda till allvarliga negativa konsekvenser är det av stor vikt att försöka förebygga det. Flera forskare från USA har publicerat utvärderingar av våldsförebyggande program som genomförts i skolor (Ball, Holland, Jain, Lippy, Marshall, Souders & Westby, 2015; Fawson, Broce, Bonner & Wright, 2016). Inför föreliggande studie har det inte hittats någon tidigare forskning gjord i Sverige om förebyggande arbete i skolan gällande våld i nära relation mellan unga. Då skolan är den plats där barn och unga spenderar en stor del av sin tid och är en plats där det finns yrkesverksamma vuxna som har ett
psykosocialt ansvar över eleverna, är det en lämplig arena för att bedriva förebyggande och reaktivt arbete mot våld i nära relation mellan unga. Skolkuratorn som socionom kan anses vara den i personalgruppen som har ansvar att bidra med ett socialt perspektiv gällande frågor som rör elevers utsatthet och svårigheter i skolan (Backlund, Höglin & Weitz, 2017b). Den här studien ämnar därför att undersöka skolkuratorers syn på deras förutsättningar att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. Reaktivt arbete innebär i den här studien arbetet som bedrivs då skolpersonal fått kännedom om att en elev har utsatts för våld av en partner.
3 1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att genom intervjuer undersöka skolkuratorers syn på deras förutsättningar att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. För att uppnå studiens syfte ska följande frågeställningar besvaras:
-Vad ser skolkuratorer för möjligheter och hinder att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga?
-Finns det riktlinjer på skolorna gällande hur skolkuratorer ska agera vid kännedom om våld i nära relation mellan unga? Vad har riktlinjer för betydelse för skolkuratorernas arbete mot våld i nära relation mellan unga?
-Vad kan ett domänteoretiskt perspektiv tillföra till förståelsen för skolkuratorers förutsättningar att arbeta mot våld i nära relation mellan unga?
2. Begreppsdefinitioner
2.1 UngaForskningsartiklarna och studierna under avsnittet tidigare forskning i denna studie har både “adolescents” och “youths” som målgrupp, där åldrarna varierar. När Förenta Nationerna (FN) (Förenta Nationerna, 2020) genomför statistiska undersökningar med “youths” som målgrupp avses personer mellan 15-24 år, men det finns inte någon internationell
överenskommelse över vilka åldrar som tillhör vilken grupp. UNICEFs definition av “adolescents” innefattar personer mellan 10-19 år (UNICEF, 2019). Den tidigare forskning om våld i nära relation mellan unga som redovisas i den här studien omfattar därför unga mellan 10-24 år. Empirin till vår studie utgörs av svar från intervjuer med skolkuratorer på högstadieskolor, varpå unga i resultatet av vår studie utgörs av personer mellan 13-15 år.
2.2 Våld
I den här studien används amerikanska Centers for Disease Control and Preventions definition av våld i unga partnerrelationer. Våld i nära relation mellan unga kan utgöras av fysiskt, psykiskt/emotionellt och/eller sexuellt våld. Även stalking räknas som våld. Fysiskt våld kan innebära att någon av parterna blir utsatt för exempelvis slag eller sparkar. Hot, olika metoder för att skada den andres självkänsla samt isolering från familj och vänner är exempel på psykiskt/emotionellt våld. Sexuellt våld innefattar bland annat sexuella handlingar utan samtycke eller hot om att sprida rykten om partnern inte går med på att ha sex. Upprepade kränkningar och olika former av hot som skrämmer offret benämns som stalking (Centers for Disease Control and Prevention, 2020). Även digitalt våld inkluderas som en våldstyp i den här studien. Stiftelsen 1000 Möjligheter (2019) beskriver digitalt våld som bland annat
övervakning via mobilapplikationer, att logga in på partners mail och andra sociala medier för att läsa meddelanden samt ha kontroll över vilka vänner partnern ska ha eller inte ha på sociala medier. Våld mellan unga kan ske både i verkligheten och över internet i form av textmeddelanden eller att olovligen publicera sexuella bilder på partnern (Centers for Disease Control and Prevention, 2020). När våld i nära relation mellan unga benämns i studien syftar det på unga i partnerrelationer, det vill säga där offer och förövare har något romantiskt intresse till varandra. Syskonrelationer och relationer mellan vänner räknas i den här studien inte till våld i nära relation mellan unga.
4
3. Tidigare forskning
I det här avsnittet presenteras inledningsvis internationell och nationell forskning på ämnet våld i nära relation för att ge en inblick i hur våldet kan ta sig till uttryck bland unga och i skolan. Vidare följer en presentation av studier som utvärderat våldsförebyggande program på skolor i USA samt tidigare forskning som undersökt skolkuratorers arbete i Sverige. För att beskriva våld i nära relation mellan unga används i USA begreppen “dating violence” eller “teen dating violence (TDV)” och i Danmark benämns det som “kærestevold” (Uhnoo, 2011). När Uhnoo (2011) skrev sin avhandling fanns inte någon vedertagen svensk motsvarighet för fenomenet inom forskningsfältet, men i nyare svensk och norsk forskning används begreppet “youth intimate partner violence (YIPV)” (se Korkmaz & Överlien, 2019; Överlien, Hellevik & Korkmaz, 2019). I den här studien görs ingen skillnad på dessa begrepp, utan samtliga begrepp kommer att benämnas som våld i nära relation mellan unga eller våld i ungas partnerrelationer.
3.1 Våldets karaktär
I flera internationella studier framhålls att våld i nära relation mellan unga är ett växande och angeläget samhällsproblem (Hertzog, Harpel & Rowly, 2015; Jouriles et al., 2017; Novak & Furman, 2016; Leen, Sorbring, Mawer, Holdsworth, Helsing & Bowen, 2013). I en
amerikansk studie av Jouriles et al. (2017) undersöks förekomsten av fysiskt våld i nära relation bland gymnasieelever. I studien framkommer att cirka 20 procent av eleverna utsatts för fysiskt våld i en relation. Liknande resultat framkommer i en forskningsöversikt av Leen et al. (2013) över studier från Europa och Nordamerika. I studien inkluderas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Förekomsten av fysiskt våld i nära relation mellan unga sträcker sig mellan 10 och 20 procent och det är inte någon större skillnad mellan pojkar och flickor.
Sammantaget är resultaten liknande i Europa, Storbritannien, USA och Kanada. Det psykiska våldet är vanligast, följt av fysiskt våld och sedan sexuellt våld. Att vara utsatt för våld i en nära relation tycks vara lika vanligt förekommande mellan pojkar och flickor förutom när det handlade om sexuellt våld, där flickor var mer utsatta (Leen et al., 2013).
I en norsk studie av Hellevik och Överlien (2016) framkommer att våld i nära relation mellan unga är ett utbrett samhällsproblem. I studien deltog 549 norska studenter och 42.9 procent av respondenterna hade upplevt någon form av våld i nära relation. I studien inkluderades
psykiskt, fysiskt, sexuellt samt digitalt våld. Av respondenterna hade 29.1 procent upplevt digitalt våld och var därmed den vanligast förekommande våldstypen (Hellevik & Överlien, 2016). Även Korkmaz & Överlien (2019) bekräftar att våld i nära relation mellan unga är ett allvarligt problem. Deras studie baserades på intervjuer med 11 ungdomar som upplevt våld i nära relation. Några av respondenterna vittnar om att ha utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, medan andra huvudsakligen utsatts för psykiskt våld. Två viktiga faktorer som visar sig vara specifika för just våld i ungas nära relationer är föräldrar och skolan. Då ungdomar i Sverige ofta bor hemma hos sina föräldrar är föräldrarnas roll och förmåga att hantera situationer där deras barn exponerats för våld av stor vikt. Även skolan är av stor vikt då svenska ungdomar spenderar större delen av sin tid där. En stor del av ungdomarnas sociala nätverk finns i skolan, så som vänner, lärare och annan skolpersonal. Skolan kan även
5
komma att bli en arena för våld och det finns en risk att offer och förövare går på samma skola. En av respondenterna vittnar om att första gången hon blev slagen av sin pojkvän var i skolan. Respondenten beskriver att hon nått ut till skolan för att få hjälp, men anser att skolan visade brister i sitt sätt att agera. Hur skolpersonalen bemöter och hanterar en sådan situation blir därför av stor vikt för den utsatte. Studien framhåller att våld i nära relation mellan unga är ett omfattande samhällsproblem och kan leda till allvarliga konsekvenser, vilket visar på vikten av att öka förståelsen för våld i nära relation mellan unga (Korkmaz & Överlien, 2019). För att förstå ett fenomen kan definitionen av fenomenet ha stor betydelse. Hertzog et al. (2015) genomförde en studie med syfte att undersöka elever, föräldrar och skolpersonals föreställningar om beteenden som karaktäriserar våld i nära relation mellan unga och mobbning. Studiens syfte var att undersöka om deltagarna ansåg att det fanns särskilda beteenden som utgjorde mobbning och våld i nära relation mellan unga eller beteenden som klassades som både mobbning och våld i nära relation. Resultatet från studien visar att föreställningarna kring våld och mobbning skiljer sig markant mellan elever, föräldrar och skolpersonal. Författarna av studien anser att skolors riktlinjer mot mobbning är nödvändiga, men att de inte automatiskt kan appliceras på hur skolor ska hantera situationer gällande våld i nära relation mellan unga. Enligt författarna krävs kontinuerlig utbildning för skolpersonal gällande risk- och skyddsfaktorer för våld i nära relation mellan unga, samt tydliga riktlinjer för hur ärenden gällande våld i nära relation mellan unga ska hanteras. Även elever behöver mer kunskap och medvetenhet om våld i nära relation, ett förebyggande arbete där
skolkuratorn kan ha en avgörande roll för att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa samt skolprestation (Hertzog et al., 2015).
3.2 Våldsförebyggande program
I en forskningsöversikt av Leen et al. (2013) undersöktes förebyggande och åtgärdande program som hade genomförts för att förebygga och aktivt arbeta mot våld i nära relation mellan unga. Materialet bestod av nio artiklar skrivna av forskare som genomfört
utvärderingar av sådana program. Sex stycken av programmen hade genomförts i skolorna på schemalagd undervisningstid, ett program genomfördes på skolan men efter skoltid och två program genomfördes utanför skolan där deltagarna var identifierade som
“högriskungdomar”. Utvärderingarna av programmen var genomförda mellan år 2000 och 2011, samtliga i Nordamerika. De olika programmens mål skiljde sig i vissa fall, men majoriteten av programmen hade som mål att öka kunskapen om vad som är hälsosamma relationer. Strategier för konfliktlösning samt ökad kunskap om våld i nära relation och sexuellt våld var andra mål som var gemensamt för flera av programmen. Det fanns program som var inriktade på beteendeförändringar och andra på attitydförändringar, medan en del fokuserade på båda delarna. Forskningsöversiktens resultat visar på att programresultaten varierar, då en del av utvärderingarna visar att programmen har signifikanta positiva effekter på lång sikt, medan andra visar att de positiva effekterna skiljde sig något under
uppföljningarna. Genom en tentativ analys kunde forskarna se att programmen som var inriktade på beteendeförändring hade mer hållbara positiva resultat (Leen et al., 2013).
6
I en utvärdering av ett våldsförebyggande program som genomförts på en gymnasieskola i USA utgick forskarna från de deltagande elevernas upplevelser. Resultaten visar att
programmet var uppskattat av eleverna och forskarna menar att resultaten från deras studie styrker tidigare forskning som visat på positiva effekter av att införa ett våldsförebyggande program som en del av läroplanen i skolan. Vidare förklarar forskarna vikten av att
programmet genomförs på ett sätt där eleverna är involverade genom samarbeten. Det är också viktigt att programmen inte bara informerar om problemet, utan också hjälper eleverna att utveckla verktyg för att skapa och upprätthålla hälsosamma relationer. Skolkuratorer på gymnasieskolor har utbildning samt kunskap om relationer och etik, varpå de borde
förespråka vikten av att implementera evidensbaserade våldsförebyggande program samt på ett effektivt sätt samordna programdeltagare (Fawson et al., 2016).
3.3 Skolkuratorers arbete
Inte sällan företräder skolkuratorn själv sin yrkesgrupp som socionom på skolan som annars främst domineras av yrkesgrupper inriktade på utbildningsarbete (Isaksson, 2014). I Isakssons studie intervjuades skolkuratorer i syfte att undersöka deras handlingsutrymme. Studiens resultat visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat samt att lagar, organisationen och resurser utgör olika gränser för det formella handlingsutrymmet. Chefer och andra yrkesgrupper inom skolan påverkar gränserna för det informella handlingsutrymmet. Ett exempel från studien visar att ekonomiska nedskärningar påverkar skolkuratorns möjlighet att arbeta förebyggande, vilket i sin tur resulterar i att det endast kan bedrivas ett mer akutdrivet skolkurativt arbete. Intervjupersonerna uppger att på grund av nedskärningar kan inte
skolkuratorn och skolsköterskan längre ha ett informationsutbyte dem emellan, vilket
påverkar deras möjlighet att samverka kring eleverna. I ett annat fall hade ämnet livskunskap, vars syfte var att verka förebyggande, tagits bort från schemat på grund av nedskärningar i personalgruppen (Isaksson, 2014).
Isaksson och Larsson (2017) genomförde en intervjustudie med syfte att undersöka
skolkuratorers och lärares uppfattning om deras samverkan gällande elevernas välmående. Studien visar bland annat att skolkuratorer och lärare är överens om vikten av att bedriva skolsocialt arbete, men att det ibland är otydligt och finns vissa meningsskiljaktigheter mellan yrkesgrupperna gällande vem som ska göra vad. Det framkommer också att lärarna och skolkuratorerna har olika perspektiv kopplat till eleverna. Skolkuratorerna har ett mer holistiskt perspektiv, medan lärarna är mer individinriktade. Det finns bland annat olika syn på hur problem kopplat till elever ska hanteras. I studien framkommer att lärare vill att skolkuratorer ska ta över elever med bekymmer och sedan så snabbt som möjligt lämna tillbaka eleven till läraren när eleven klarar av att vara i klassrummet och kan undervisas. Det framkommer dock inte om det är lärare eller skolkuratorer som ska ha uttryckt detta.
Samtidigt framkommer det också i studien att skolkuratorer har upplevt att lärare i vissa fall tar över skolkuratorers arbete, vilket kan få negativa konsekvenser för eleven i form av att eleven inte får rätt hjälp i tid. Författarna betonar vikten av att lärare och skolkuratorer diskuterar deras olika perspektiv på problem kopplade till eleverna, för att få en gemensam syn som kan underlätta deras samverkan kring elevernas välmående (Isaksson & Larsson, 2017).
7
Utifrån elevers egna utsagor uppmärksammar Odenbring och Johansson (2019) flera olika typer av våld i skolan samt hur dessa elever hanterar sin vardag i skolan där fysiskt och psykiskt våld, trakasserier och kränkningar förekommer. Författarna påpekar att det finns våld på tre olika nivåer: direkt, strukturellt och kulturellt/symboliskt. Enligt författarna är det inom skolan ofta det direkta våldet och dess konsekvenser som främst uppmärksammas. Vidare förklarar författarna att det kan vara svårt att förstå orsakerna till det direkta våldet om inte kopplingen till våldet på de andra nivåerna undersöks närmare. Direkt våld i form av sexuella trakasserier kan ha kopplingar till strukturellt våld grundade i patriarkala och hierarkiska strukturer på samhällsnivå. Skolan behöver därför uppmärksamma och ge eleverna
information om sexuella trakasserier och övergrepp, samt vad det kan få för konsekvenser bland annat juridiskt. För att kunna uppmärksamma och ge stöd åt elever utsatta för våld behöver våld på samtliga nivåer synliggöras av skolpersonalen, som även bör få fortbildning i frågorna. Författarna menar också att skolpersonalen behöver lyssna på eleverna och vad de har att berätta om våldet, då de själva besitter mycket kunskap om ämnet (Odenbring & Johansson, 2019).
Med grund i den forskning som redovisas i avsnittet går det att argumentera för att våld i nära relation mellan unga är ett allvarligt problem som bör förebyggas då det leder till negativa konsekvenser för de utsatta. Utvärderingar av förebyggande program i skolan har visat på positiva utfall (Leen et al., 2013) och skolan kan anses vara en viktig arena för att bedriva ett förebyggande, men också reaktivt arbete mot våld i nära relation mellan unga (Backlund, Höglin & Weitz, 2017b). I Sverige har skolkuratorerna ett ansvar att bidra med ett psykosocialt perspektiv och driva det hälsofrämjande arbetet i skolan. Tidigare forskning visar att flera faktorer påverkar skolkuratorers förutsättningar att bedriva ett skolsocialt arbete (Isaksson, 2014), vilket även inkluderar det förebyggande och reaktiva arbetet mot våld i nära relation mellan unga. Den här studien ämnar därför undersöka vilka förutsättningar
skolkuratorer har för att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga.
4. Teoretiskt ramverk
I följande avsnitt presenteras den teoretiska referensram som används för att analysera intervjuerna. Intervjuerna analyseras utifrån domänteori samt begreppen handlingsutrymme och autonomi.
4.1 Domänteori
Morén, Perlinski och Blom (2015) diskuterar organiseringen av socialt arbete i offentlig sektor utifrån domänteori. Domäner kan förklaras som olika delar av en organisation och alla domäner har olika uppgifter och logiker. Författarna menar på att det finns tre domäner på lokal nivå som utgör offentliga organisationer: politikens domän, förvaltningens domän samt professionens domän. Utöver dessa tre domäner som finns inom organisationer, finns en fjärde domän som påverkar organisationerna och deras domäner: de institutionella villkorens domän. De institutionella villkorens domän utgörs av styrningsideal, normer, kunskapssyner samt teknologier som är rådande på samhällsnivå. Politikens domän inom offentliga
8
organisationer inom socialt arbete utgörs av lokalt valda representanter i exempelvis en socialnämnd eller en skolstyrelse. Politiska domänens ansvar är att utifrån ideologier ha en övergripande styrning över verksamheten samt ansvarar för fördelningen av makt, välstånd och resurser i samhället. De folkvalda personerna inom den politiska domänen utser sedan chefer till förvaltningar som utgör förvaltningens domän. Förvaltningens uppdrag innefattar administrativ styrning och struktur, samt ansvar över att de politiska besluten implementeras i verksamheten. Professionens domän är den del av organisationen där yrkesverksamma
professioner arbetar direkt med det människobehandlande arbetet, exempelvis socionomer, sjuksköterskor, läkare eller annan omsorgspersonal. Det är professionens ansvar att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet arbeta med att utforma och genomföra insatser med syfte att förbättra livssituationen för människor i behov av stöd (Morén, Perlinski & Blom, 2015). Domänerna påverkar ständigt varandra och det sker ett ömsesidigt utbyte av makt och inflytande. Politikens domän påverkar verksamheten och professionen genom förvaltningen, samtidigt som professionerna kan ha direkt eller indirekt påverkan på politikerna, men oftast genom förvaltningen (Morén, Perlinski & Blom, 2015). Det ömsesidiga utbytet mellan domänerna kan förstås som samverkan. Samverkan kan definieras som det arbete som sker mellan olika yrkesutövare som har ett gemensamt mål, vilket både kan handla om enskilda klientärenden eller olika samarbetsprojekt som sker mellan organisationer eller myndigheter. De olika organisationerna ska sträva mot samma mål, men har olika resurser, perspektiv samt förutsättningar och regler grundade i lagstiftningen (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).
(Morén, Perlinski & Blom, 2015, s.29)
Utöver de domäner Morén, Perlinski och Blom (2015) presenterar, beskriver Backlund (2017) ytterligare en domän vilket författaren benämner som verksamhetsdomän. Backlund förklarar att en verksamhetsdomän innefattar särskilda arbetsuppgifter inom ett verksamhetsområde
9
och att det inom en verksamhet kan finnas skilda meningar om vem som ska utföra vilka arbetsuppgifter. Vidare förklarar författaren att det inom olika verksamheter kan finnas olika grad av konflikt eller samförstånd mellan yrkesgrupperna om vem som ska göra vad. Det sociala arbetet inom skolan är en typ av verksamhetsdomän. Att hålla i svåra samtal med föräldrar och elever, arbeta med elever som inte kommer till skolan eller annat arbete med den sociala miljön i skolan är exempel författaren ger på den skolsociala verksamhetsdomänen. Vidare förklarar Backlund att olika professioner på skolan kan ha olika åsikter om vem som ska utföra de olika arbetsuppgifterna som finns inom olika verksamhetsdomäner, exempelvis den skolsociala. Det kan exempelvis handla om att lärare och personal inom elevhälsan har olika åsikter och uppfattning om hur ett skolsocialt problem ska arbetas med. Det kan även finnas meningsskiljaktigheter gällande vilken yrkesgrupp som ska arbeta med ett visst skolsocialt problem. Att olika yrkesgrupper inom en verksamhet har olika åsikter om arbetsuppgifter av det här slaget kallas domänkonflikter. Domänkonflikter kan även finnas mellan olika verksamheter, exempelvis mellan skola och socialtjänst (Backlund, 2017). Det sociala arbetet verkar inom ett organisatoriskt fält innehållande flera organisationer, exempelvis skola, socialtjänst och psykiatri (Svensson, Johnsson och Laanemets, 2008). Samarbete inom och mellan verksamhetsdomäner samt mellan organisationsdomäner kan också kopplas till samverkan. Det kan gälla samverkan mellan yrkesgrupper inom en verksamhetsdomän på skolan, exempelvis hur skolkuratorer, lärare och chefer samverkar gällande skolsociala problem. Det kan även handla om hur skolpersonal samverkar med andra organisationer som socialtjänsten i ett ärende runt en särskild elev. Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) diskuterar faktorer för en lyckad samverkan. En faktor som påverkar samverkan kallar författarna för inre betingelser, vilket innefattar de yrkesverksammas nivå av motivation för att samverka samt om de olika yrkesrollerna och yrkesidentiteterna har möjlighet att samverka. En annan faktor är yttre betingelser. Yttre betingelser som påverkar samverkan innefattar aspekter som en samordnad politisk och administrativ ledning, resurser samt tydligt definierade gränser gällande funktion och huvudmannaskap.
4.2 Autonomi
När en yrkesgrupp har möjligheten att självständigt planera och utföra sitt yrke har de
autonomi. Att självständigt kunna arbeta med olika situationer, ärenden och fall grundar sig i
den egna kunskapsbasen och normsystemet inom organisationen. Det är få professioner som kan uppnå en total autonomi då alla professioner verkar i sociala och samhälleliga
sammanhang som påverkar och begränsar autonomin. Professioner kan dock ha olika grader av autonomi, vilket bland annat påverkas av organisatoriska förhållanden (Svensson,
Johnsson & Laanemets, 2008). Professioners grad av autonomi beroende på organisatoriska förhållanden kan också förstås genom samverkansbegreppet. Det sociala arbetet i Sverige utförs till största delen inom offentliga organisationer och regleras av lagar och förordningar. Det sociala arbetet inom offentlig sektor påverkas även av de rådande lokala, politiska och ekonomiska förhållandena. Det här kan leda till en brist på autonomi för socionomen i en situation där exempelvis de ekonomiska förhållandena sätter gränser. Trots detta kan socionomen anses ha en stor autonomi i det faktiska mötet med klienten, där socionomen självständigt kan organisera sitt yrkesutövande utifrån egna värderingar, preferenser och
10
handlingsstilar. I det här avseendet ger autonomin socionomen möjligheten att självständigt besluta vilka metoder, interventioner och bedömningar som är lämpliga. Om
självständigheten och autonomin är stor eller liten för en socionom skiljer sig beroende på arbetsplats. Vissa socionomer är hårt bundna av organisatoriska villkor, medan andra kan utforma en stor del av sitt yrkesutövande själva. Att använda den autonomi som går att tillgå sin profession är dock nödvändigt för att kunna anpassa och omvandla klienternas behov till att stämma överens med vad organisationen har att erbjuda. Således kan socionomen genom att använda sin autonomi och makt inom organisationen även påverka sitt handlingsutrymme (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).
4.3 Handlingsutrymme
Då skolkuratorer arbetar direkt med människor, kan de anses vara gräsrotsbyråkrater. I
studien används en del av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som ett sätt att förstå begreppet handlingsutrymme. I vår studies resultat- och analysavsnitt används ordet skolkurator istället för gräsrotsbyråkrater eftersom det endast är den yrkesrollen som har studerats. Lipsky (1980) förklarar i sin teori om gräsrotsbyråkrater att de som arbetar inom en organisation har ett större eller mindre handlingsutrymme. Handlingsutrymme kan definieras som den möjlighet en gräsrotsbyråkrat har att själv välja hur denna ska agera inom ramen för sin arbetsuppgift satt av organisationen. Det finns oundvikliga problem och dilemman som kan uppstå i samband med skolkuratorers handlingsutrymme. I teorin kan det tänkas att de
yrkesverksammas arbete skulle underlättas om handlingsutrymmet var nästintill obefintligt och att arbetet endast utfördes utifrån regler och riktlinjer, men i praktiken är det inte möjligt (Lipsky, 1980). Lipsky redovisar tre exempel på varför ett flexibelt handlingsutrymme är ett måste för gräsrotsbyråkrater som arbetar direkt med människor. 1) Gräsrotsbyråkraters arbete innefattar ofta situationer som är för komplexa och komplicerade för att kunna reduceras till standardiserade mallar. Enskilda individer behöver olika interventioner utifrån individens behov. 2) De situationer som uppstår i gräsrotsbyråkraters arbete kräver mänskliga dimensioner i arbetsutförandet, exempelvis olika observationer och bedömningar. 3) Handlingsutrymmet främjar relationen mellan gräsrotsbyråkrater och klienten. Att
gräsrotsbyråkraten får göra egna bedömningar stärker självförtroendet och integriteten hos den yrkesverksamma samtidigt som klientens känsla av att gräsrotsbyråkrater har mandat att kunna hjälpa klienten med sin situation stärks.
Den yrkesverksamma kan dock utifrån sin kunskap själv vara med och påverka
organisationen och därmed sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet skapar således både av organisationen och den professionelle (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).
Yrkesverksammas handlingsutrymme kan innefatta ett informellt och ett formellt
handlingsutrymme. Det formella handlingsutrymmet utgörs av lagar och organisationens riktlinjer och arbetsuppgifter för yrkesrollen, medan det informella handlingsutrymmet är beroende av yrkesrollens legitimitet inom organisationen. För att en professionell ska ha tillgång till och kunna nyttja ett handlingsutrymme i en organisation krävs legitimitet gällande professionens kunskap samt organisationens behov av den kunskapen. Skolkuratorer kan anses ha ett stort formellt handlingsutrymme då det ibland saknas tydliga arbetsbeskrivningar,
11
men ett begränsat informellt handlingsutrymme på grund av låg legitimitet inom skolan (Isaksson, 2014).
5. Metod
Studien är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka skolkuratorers förutsättningar för att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. I följande avsnitt presenteras val av insamlings- och analysmetod, urval samt en metodologisk diskussion och etiska överväganden.
5.1 Metodologisk utgångspunkt
Studien är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka skolkuratorers upplevelser av deras förutsättningar för att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. Inom kvalitativ metod har hermeneutiken en tydlig plats. I ett hermeneutiskt perspektiv ligger fokus på tolkning av meningen (Kvale & Brinkmann, 2009) och målet är inte att förklara fenomenet, utan att nå förståelse om det (Danermark, 2003). Då studien syftar till att undersöka skolkuratorers syn på deras förutsättningar att arbeta mot våld i nära relation mellan unga, är intervjuer den metod som anses lämplig för att uppnå syftet. För att få en djupare förståelse för skolkuratorernas syn på deras arbete krävs samtal med dem. Förståelse för deras syn på fenomenet kan inte uppnås genom att exempelvis studera policydokument. En annan aspekt som är av betydelse inom hermeneutiken är förförståelse. Förförståelse i form av erfarenheter, språk och ideologiska föreställningar är något som kan påverka studiens utformande och resultat vilket forskare måste vara medvetna om. Förförståelsen kan även ses som en tillgång i arbetet med att förstå och tolka materialet (se Danermark, 2003). Utifrån tidigare forskning och pågående samhällsdebatt hade vi en förförståelse om att våld i nära relation mellan unga är ett allvarligt problem samt att det inte är ett uppmärksammat problem i skolan. För att i största möjliga mån inte låta studien påverkas av vår förförståelse har intervjuguiden utformats med neutrala, öppna frågor i syfte att undvika att intervjun blir ledande. Då skolkuratorer har intervjuats om deras arbete med våld i nära relation mellan unga är det kuratorernas perspektiv som kommer presenteras i resultatet. Inför analysen har kuratorernas upplevelser tolkats, för att försöka nå en förståelse kring fenomenet. Inför intervjuerna fanns en teoretisk referensram innehållande domänteori samt begreppen
autonomi och handlingsutrymme, som efter intervjuerna kompletterades och reviderades och användes sedan för att analysera materialet (se avsnitt 5.5). När en forskare pendlar mellan teori (det teoretiska ramverket) och sin insamlade empiri (intervjuerna) används en abduktiv slutledning (Fejes & Thornberg, 2015).
5.2 Artikelsökning
Till studien söktes artiklar på databaserna Social Services Abstracts, Swepub, IBSS samt Primo. Sökord som användes var: youth*, adolescent*, teen*, dating violence, intimate partner violence samt social work. Ett antal artiklar är även utvalda från relevanta artiklars referenslistor. Sökningarna avgränsades till artiklar som var peer-reviewed samt artiklar på svenska eller engelska. Äldre artiklar, publicerade innan år 2000, exkluderades.
12 5.3 Urval
Studien har ett målinriktat urval eftersom skolkuratorer har valts ut som respondenter för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett målinriktat urval är vanligt förekommande inom kvalitativ forskning och syftar till att skapa en överensstämmelse mellan syfte och urval. Forskaren väljer strategiskt intervjupersoner som är relevanta utifrån problemformuleringen (Bryman, 2011). I den tidigare forskningen om våld i nära relation mellan unga som har använts till studien har forskare undersökt våldet bland unga i åldrarna 10-24. Till den här studien har skolkuratorer som arbetar med högstadieelever inkluderats. Både högstadieskolor som endast är årskurs 7-9 men även skolor som har årskurser F-9 och 4-9. Även alla
gymnasieskolor inkluderades till urvalet, men då det till viss del saknades återkoppling från skolkuratorer på gymnasieskolor samt att en del valde att tacka nej till medverkan i studien, har inga skolkuratorer på gymnasieskolor deltagit i studien.
På kommunens hemsida finns en lista på alla grundskolor i kommunen, där skolornas hemsidor finns länkade. De kuratorer vars mailadress fanns på skolans hemsida kontaktades via mail och tillfrågades om de var intresserade av att delta i studien. Det fanns tillfällen då skolkuratorer tackade nej till att delta i studien och samtidigt skickade kontaktuppgifter till andra skolkuratorer. Om det var skolkuratorer som nämndes som vi utifrån det första urvalet inte hade kontaktat, kontaktades även de föreslagna kuratorerna. Att komma i kontakt med respondenter genom att de föreslagits av annars potentiella respondenter, kan anses vara ett typ av snöbollsurval (Bryman, 2011). Om en undersökning syftar till att undersöka ett
fenomen relaterat till skolor, kan forskare välja att inkludera både friskolor och skolor som är offentligt styrda (Nilsson, 2014). I studiens urval inkluderades både kommunala och
fristående skolor, eftersom studiens frågeställningar kan besvaras oavsett vilken typ av skola skolkuratorerna arbetar på. Det finns inga särskilda regler om hur många intervjupersoner som krävs för en kvalitativ studie, utan det är studiens syfte och frågeställningar som styr antal personer i urvalet. Om forskningsfrågan innefattar en snäv, relativ homogen grupp, krävs oftast inte så stort urval (Nilsson, 2014). Nilsson nämner dock att det för en bra analys ofta krävs mer än tio intervjupersoner. Med grund i vad som var möjligt utifrån tid, studiens omfattning samt antalet intresserade intervjuades fem skolkuratorer som är verksamma inom kommunen.
5.4 Datainsamlingsmetod
Kvalitativ forskning kännetecknas av ett fokus på enskilda eller ett fåtal fall med ett fokus på förståelse och teorigenerering. En datainsamlingsmetod som ofta används inom kvalitativ metod är intervjuer (Danermark, 2003). För att kunna ta del av skolkuratorernas perspektiv och upplevelser i syfte att söka förståelse för problemområdet, valdes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod (se Kvale & Brinkmann, 2009). Forskaren kan i intervjuerna vara flexibel och anpassa frågorna utifrån hur samtalet utvecklar sig. I semi-strukturerade intervjuer har forskaren även möjlighet att ställa följdfrågor utifrån det som intervjupersonen berättar (Källström & Grip, 2019). En intervjuguide utformades i linje med studiens syfte och frågeställningar. Till intervjuguiden identifierades fyra teman och under varje tema utformades ett antal intervjufrågor. Back och Berterö (2015) framhåller att
13
semistrukturerade intervjuer bör innehålla öppna frågor för att generera så breda och
utvecklade svar som möjligt, vilket tillämpades i utformandet av intervjuguiden (se bilaga 3). Följande teman behandlades i intervjuguiden:
• Kunskap om våldet
• Skolans förebyggande arbete
• Skolans reaktiva arbete
• Samverkan
Av de fem intervjuer som genomfördes var fyra face-to-face intervjuer och en fick
genomföras via telefon på grund av sjukdom. Face-to-face intervjuerna utfördes på respektive skolkurators arbetsplats. Samtliga intervjuer varade mellan 35 och 60 minuter. Intervjuerna spelades in med inspelningsutrustning tillhandahållen av Örebro universitet och
transkriberades sedan ordagrant. Att transkribera intervjuer ordagrant skapar reflektioner som är till god hjälp senare under analysprocessen (Back & Berterö, 2015). När citat används i studiens resultat- och analsysdel har citaten till viss del korrigerats för att bli tydligare i skrift och mer lättläsligt. Talspråk och utfyllnadsord har tagits bort, exempelvis “liksom”, “alltså”.
5.5 Analysmetod
För att analysera intervjuerna valdes tematisk analys. Det första steget inför analysen var att transkribera intervjuerna. Det andra steget var att koda materialet för att hitta mönster i berättelserna. Lindgren (2014) förklarar att kodning är ett sätt att bearbeta det stora
intervjumaterialet för att göra det mer hanterbart och skapa ordning i det genom att reducera och bryta ner texten till särskilt betydelsefulla beståndsdelar. Kodningen genomfördes i relation till studiens frågeställningar i syfte att hitta mönster och gemensamma utsagor från intervjuerna, men även för att identifiera skillnader. Koder som innefattade liknande påståenden, problem och uttryck delades sedan in i olika kategorier. De identifierade
kategorierna delades sedan in i teman, vilka användes för att presentera studiens resultat- och analysdel. Kodning användes för att reducera det omfattande datamaterialet och sedan
tillämpades tematisering för att presentera materialet (se Lindgren, 2014).
Domänteori som har en betydande roll i studien påträffades i den inledande fasen av
uppsatsprocessen när begrepp och teorier söktes efter. Begrepp och teorier kring organisering av socialt arbete ansågs vara relevant för studien då det är en yrkesgrupp som är studieobjekt. Det är en bred teori som fångar många olika aspekter av organisationer och yrkesverksamma som arbetar inom dem, vilket ansågs relevant för studiens syfte. Domänteori användes för att analysera och få mer kunskap om hur skolkuratorers arbete påverkas av förutsättningar inom flera olika domäner, på flera olika nivåer. Utöver de fyra domäner som Morén, Perlinski och Blom (2015) inkluderar i sin teori, upptäcktes under intervjuerna att det finns aspekter inom skolan som också påverkar skolkuratorernas förutsättningar att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. Därför valdes förutsättningarna från skolan att tematiseras och analyseras i ett eget avsnitt och kallas organisationens domän. Även den domän som Backlund (2017) lyfter valdes att lyftas fram i ett eget avsnitt. De fyra teman som slutligen identifierades och presenteras i analysen var: domäner på högre nivå (de
14
institutionella villkorens-, politikens och förvaltningens domän), organisationens domän, den skolsociala verksamhetsdomänen och professionens domän.
5.6 Kvalitetsaspekter
I följande avsnitt diskuteras studiens kvalitet utifrån begreppen trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet. Trovärdighet innebär hur troliga eller sannolika studiens resultat är. För att skapa en trovärdighet i resultatet krävs att forskningen har genomförts enligt de regler och riktlinjer som finns. Även respondentvalidering kan stärka trovärdigheten i en studie. Respondentvalidering innebär att forskaren återkopplar resultaten till de respondenter som deltagit i studien för att de ska få chansen att bekräfta om forskaren uppfattat dem på rätt sätt (Bryman, 2011). För att skapa trovärdighet i studien har den genomförts i enlighet med regler om hur forskning skall bedrivas samt riktlinjer utfärdade av Örebro universitet. Någon
respondentvalidering har inte genomförts i studien, vilket kan ses som en brist i studiens trovärdighet. Studiens trovärdighet har dock stärkts genom att studenterna genomförde kodningen av intervjuerna separat. Kodningen genomfördes separat med syfte att den ena studenten kunde identifiera koder från intervjuerna som den andra förbisett samt att
studenterna inte skulle influeras av varandra. Kodningen sammanställdes sedan gemensamt för att välja ut citat båda studenterna ansåg var relevanta för studien. För att säkerställa en studies pålitlighet krävs att forskaren dels redovisar en tydlig redogörelse för hur alla delar av studien har genomförts, dels låter kollegor granska tillvägagångssättet för att bedöma studiens kvalitet (Bryman, 2011). Studiens metodavsnitt, intervjuguide, och analysens
tillvägagångssätt redovisas för att stärka studiens pålitlighet. Innan den slutgiltiga
publiceringen av studien genomfördes även ett oppositionsseminarium, vilket ytterligare stärker pålitligheten. Pålitligheten har stärkts genom seminariet eftersom utomstående personer läst studien och haft möjlighet att kommentera eventuella brister.
En studies överförbarhet kan förklaras som till vilken grad studiens resultat kan generaliseras till andra kontexter (Bryman, 2011). Det finns forskare som argumenterar för att endast kvantitativ data kan anses vara generaliserbara. Kvalitativ forskning kan dock också anses vara generaliserbar och verka som arbetshypoteser, men då begränsat till de lokala och
kontextuella situationer som har undersökts (Thornberg & Fejes, 2015). I kvalitativa studier är generaliserbarhet sällan målet, utan syftet är att på ett mer intensivt sätt undersöka en liten grupp med särskilda egenskaper och söka efter djup förståelse snarare än bredd (Bryman, 2011). Då studien har ett relativt litet urval och är begränsat till endast en kommun finns det brister i studiens överförbarhet. Resultatet i studien kan dock anses vara generaliserbara till kommunens kontext och hur skolkuratorer arbetar mot våld i nära relation mellan unga i dagsläget. Även om resultatet kan anses ha brister gällande dess överförbarhet, kan resultatet ändå visa på intressanta resultat gällande skolkuratorers förutsättningar för att arbeta
förebyggande och reaktivt med våld i nära relation mellan unga i skolan. Resultatet kan även ge en indikation på hur skolkuratorer arbetar och mynna ut i en diskussion för hur arbetet skulle kunna bedrivas samt förslag på områden lämpliga för framtida forskning.
15 5.7 Etiska aspekter
Det finns fyra etiska krav för att bedriva forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren har skyldighet att informera studiens deltagare om studiens syfte, tillvägagångssätt samt att deltagandet är frivilligt och att deltagarna när som helst under studien har möjlighet att avbryta sin medverkan (Bryman, 2011). Informationskravet har uppfyllts genom att skolkuratorerna som tackat ja till att medverka i studien innan intervjun erhöll ett
informationsbrev (se bilaga 1). I samband med intervjuerna skrev samtliga respondenter under en samtyckesblankett (se bilaga 2). Samtyckeskravet innebär att studiens deltagare själva har rätt att bestämma över sin medverkan (Bryman, 2011), vilket har uppfyllts genom
informationsbrevet och samtyckesblanketten. För att uppfylla konfidentialitetskravet har personuppgifter och uppgifter om forskningsdeltagarna behandlats med konfidentialitet. Samtyckesblanketterna, inspelningarna och transkriberingarna som innehåller eller kan innehålla uppgifter om forskningsdeltagarna har förvarats så att de inte är tillgängliga för obehöriga (se Bryman, 2011). De uppgifter som insamlats under projektets gång har endast använts för forskningsändamålet i enlighet med nyttjandekravet (se Bryman, 2011). I samband med intervjuerna informerades forskningsdeltagarna att allt intervjumaterial samt personuppgifter raderas när studien avslutats och godkänts. För att garantera
forskningsdeltagarnas rätt till integritet har de avidentifierats. Namn, uppgifter och utsagor som riskerar att forskningsdeltagarna identifieras har uteslutits eller ersatts med pseudonymer. Även kommunen har avidentifierats i syfte att ytterligare stärka konfidentialiteten (se
Vetenskapsrådet, 2017).
Studier som undersöker utsatta grupper kan rättfärdigas genom att studien kan resultera till bättre villkor för den utsatta gruppen (Cater & Överlien, 2013). Skolkuratorer kan av flera anledningar inte anses tillhöra en särskild utsatt grupp, men våld i nära relation är ett känsligt ämne och trots att undersökningen inte syftar till att intervjua utsatta finns det en risk att någon av skolkuratorerna har varit eller är utsatta själva. Kuratorerna är myndiga och får innan de deltar i intervjun information om vad den ska handla om, varpå de kan tacka nej till intervjun. Intervjupersonerna har också fått information enligt § 16 Etikprövningslagen, vilket bland annat innebär att de när som helst kan välja att avbryta intervjun och inte delta i studien. Då det i studien framkommer att samverkan mellan socialtjänsten och skolan inte alltid
fungerar, finns det en risk att studien bidrar till att förstärka oenigheter mellan socialtjänst och skola. Trots risken för ökad oenighet mellan organisationerna finns en nytta med att lyfta frågan om att samverkan inte fungerar, då det belyser ett problem som kan diskuteras och förbättras. I studien lyfts även aspekter av samverkan som enligt skolkuratorerna fungerar väl, vilket ger indikationer på vad som kan bidra till en lyckad samverkan. Nyttan med studien kan anses överväga riskerna, då resultaten av studien kan öppna upp för diskussion om hur
förebyggande och reaktivt arbete gällande våld i nära relation mellan unga kan bedrivas i skolan. Det kan förebygga våld samt hjälpa unga utsatta att få hjälp.
16
6. Resultat och analys
I följande avsnitt presenteras studiens resultat och analys. Avsnittet är indelat i fyra delar: domäner på högre nivå, organisationens domän, den skolsociala verksamhetsdomänen samt professionens domän. De fyra delarna presenterar skolkuratorers förutsättningar för att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga utifrån faktorer inom olika domäner.
6.1 Domäner på högre nivå
I avsnittet som följer presenteras och analyseras hur faktorer från domäner på högre nivå påverkar skolkuratorernas förutsättningar att arbeta mot våld i nära relation mellan unga. De domäner som här benämns som domäner på högre nivå är: de institutionella villkorens, politikens och förvaltningens domän. Lagar, föreställningar om våld samt resurser från högre domäner har identifierats som faktorer som påverkar skolkuratorers förutsättningar att arbeta mot våld i nära relation mellan unga, vilket presenteras och analyseras nedan.
6.1.1 Lagar
Under flera intervjuer med skolkuratorer framkommer att deras yrkesroll inte bara påverkas av lagar, utan även att lagar är en förutsättning för att deras yrkesroll skulle finnas över huvud taget. En skolkurator som arbetar på en friskola uppger att skolkuratorsrollen är relativt ny på skolan eftersom det inte tidigare har varit lagstadgat att det måste finnas en skolkurator på varje skola. En annan skolkurator uttrycker:
Ska jag vara helt krass så skulle det inte finnas lagstadgat att det ska finnas en elevhälsa med en kurator på varje skola så tror inte jag att alla skolor skulle ha en skolkurator, faktiskt.
Det sociala arbetet i Sverige regleras till stor del av lagar (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008) och lagar är en faktor som påverkar skolkuratorers formella handlingsutrymme
(Isaksson, 2014). Att det enligt lag ska finnas en skolkurator på varje skola är ett tydligt exempel på hur faktorer från högre domäner påverkar organisationens domän (skolan) i form av att det finns en skolkurator på skolan. Verksamhetsdomänen (det skolsociala arbetet) påverkas också i form av att det på grund av lagar från högre domäner finns en skolkurator som ska arbeta med de skolsociala frågorna och bidra med ett socialt perspektiv. Enligt Skollagen (2010:800) är det elevhälsan, innehållande bland annat en skolkurator, som på skolan som ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. I policy för skolkuratorer (Akademikerförbundet SSR, 2015) framkommer att skolkuratorers mål att medverka till elevers sociala och emotionella utveckling samt uppmärksamma elever som far illa, visar tecken på psykisk ohälsa eller befinner sig i socialt utsatta sammanhang. Det står inte
uttryckligen att skolkuratorer ska arbeta mot våld i nära relation mellan unga men med tanke på att våldet kan leda till negativa konsekvenser för den utsatta (se Jouriles et al., 2017; Källström et al., 2017; Exner-Cortens el al., 2013; Blom, 2015), kan problemet tänkas falla inom ramen för “elever som far illa”. Det kan därför konstateras att lagar inte bara påverkar skolkuratorers handlingsutrymme, utan är också en orsak till och en förutsättning för att skolkuratorer ska anställas på skolan. Genom att skolkuratorer anställs på skolan får de ett
17
formellt handlingsutrymme att arbeta inom, vilket kan användas för att arbeta mot våld i nära relation mellan unga.
6.1.2 Elevernas föreställningar om våld
Utöver lagar kan även normer och kunskapssyner på samhällsnivå påverka skolkuratorernas arbete. Kuratorer vittnar om olika kulturer och föreställningar om relationer bland eleverna på skolorna. En skolkurator nämner att eleverna på skolan där hon arbetar inte öppet har
förhållanden på grund av kulturella orsaker, medan en annan kurator säger att eleverna är öppna med sina relationer.
Sexuellt våld är ingenting som jag kommit i kontakt med här, men den här skolan ligger också i ett område där vi har, vad ska man säga, en kultur, alltså en stor grupp med elever [...] där det är en lite annan kultur när det gäller äktenskap, flick/pojkvän, att vara tillsammans och så. Jag inbillar mig att det påverkar också, relationer alltså mellan de här eleverna, för det är inte så många par som är tydligt par på skolan.
För frågar du våra ungdomar så har dom tamme sjuttsingen relationer med alla. ‘Jag var ihop med den och imorgon är jag ihop med den’ Det är jättesvårt! De har inte samma tänk vad en relation är.
Vidare vittnar en tredje kurator om att hen upplever att några av eleverna har en förlegad syn på hur relationer ser ut.
Jag hörde för bara några veckor sedan tjejer som satt och prata om, de går i nian, att vi längtar efter barn, okej vad kul liksom och så pratade dom om vad barnen ska heta och så kom dom in på att pappan bestämmer ju och det kan ju inte du bestämma som mamma. Det var jätteföråldrat [...]. Man måste hela tiden ge dom perspektiv, dom tänker ju och gör som de själva vill men får dom aldrig höra ett motargument oavsett om det gäller droger eller om det gäller levnadsregler så blir ju det en sanning det dom bara hör, kanske hemifrån eller bland sina kompisar, utan man måste ju ge dom flera perspektiv så dom får fundera och något att välja på liksom.
Flera skolkuratorer nämner att de upplever att eleverna, både killar och tjejer, inte är fullt medvetna om vad samtycke innebär.
Så tänker jag att de behöver få veta vad ska jag förvänta mig av en partner [...] och det här att kunna säga nej och samtycke och så. Det är chockande hur lite de vet.
Det var tjejer som pratade mycket om att de blev utsatta sexuellt av killar, att dom kände att dom blev tvingade att göra saker och att dom tyckte det var helt okej, det är klart att jag måste göra det, det är klart jag måste ligga med honom om han säger det för det är ju min kille.
Flera av kuratorerna vittnar även om ett hårt klimat mellan eleverna på skolorna och att våldet har blivit normaliserat. Kuratorerna beskriver att de på skolan ser bland annat fysiskt våld, hot om våld samt fysiska och psykiska kränkningar mellan eleverna. Två av kuratorerna tycker sig se att våldet mellan eleverna har ökat och en beskriver att de inte längre hinner med att göra orosanmälningar vid varje slagsmål.
18
Då gjorde vi orosanmälan direkt när det hade varit slagsmål, nu är det liksom slagsmål varje vecka så vi hinner ju inte med att göra orosanmälningar i takt med våldets utbreddhet.
Det jag kan säga som jag ser är utbrett här det är ju slagsmål mellan kompisar, framförallt killar, det är så normaliserat, våldet är så normaliserat.
Något som kan kopplas till elevernas föreställningar om relationer och normaliseringen av våld är hur samhället ser ut i stort vilket en av kuratorerna beskriver:
Jag tror att skolan är en egen värld men det speglar ju också samhället i stort, så det man möter ute i samhället det möter man också här.
Det kan antas att det klimat som råder på skolorna påverkas av det klimat som råder i
samhället i stort, vilket kan kopplas till det institutionella villkorens domän. De institutionella villkorens domän utgörs bland annat av de normer och kunskapssyner som råder på
samhällsnivå (Morén, Perlinski & Blom, 2015). De normer som råder i samhället (det
institutionella villkorens domän) kan därför antas påverka klimatet på skolan (organisationens domän). Direkt våld som sker mellan elever i form av exempelvis sexuella trakasserier kan grunda sig i patriarkala strukturer och strukturellt våld på samhällsnivå (Odenbring och Johansson, 2019). Att våld är normaliserat i samhället och att det finns en patriarkal struktur kan vara en orsak till att vissa elever har förlegade föreställningar om hur en relation ska vara. Elever kan vara utsatta för våld, men ser det inte som ett problem och söker därför inte stöd hos kuratorn för det. Patriarkala strukturer på samhällsnivå och ett normaliserat våld kan därför vara ett hinder för skolkuratorer att arbeta reaktivt mot våld i nära relation. Att arbeta i skolan tillsammans med eleverna och diskutera föreställningar om våld och samtycke kan vara ett förebyggande arbete mot våld i nära relation.
Som nämnt ovan beskriver en av kuratorerna att de inte längre hinner göra orosanmälningar vid varje slagsmål då våld mellan elever förekommer allt oftare. Det kan därför antas att det ökade våldet på vissa skolor, som kan grunda sig i en normalisering av våldet på
samhällsnivå, påverkar skolkuratorers arbete. Det kan anses oroväckande att skolkuratorer inte hinner med att göra orosanmälningar, då det kan leda till att elever inte får den hjälp de är i behov av. Det skulle kunna vara orosanmälningar gällande elever som utsätts för våld i nära relation som inte hinner skrivas, vilket visar på att det ökade våldet också kan vara ett hinder för skolkuratorers reaktiva arbete mot våld i nära relation mellan unga. Det framkommer dock i intervjuerna att orosanmälningar till socialtjänsten inte alltid får det resultatet
skolkuratorerna önskar, vilket berörs mer i avsnitt 6.2.1 och 6.4.2. Om det förekommer mycket våld i form av slagsmål mellan kompisar på skolan kan det även leda till att
förebyggande arbete mot våld i nära relation mellan unga prioriteras bort framför situationer som anses vara mer akuta.
6.1.3 Våldsförebyggande resurser
Det framkommer i intervjuerna att förebyggande arbete har prioriterats bort vid nedskärningar. En kurator nämner i en intervju att det tidigare på skolan hade anställts personal som skulle arbeta ute i korridorerna och förebygga konflikter. Deras arbetsuppgift
19
var också att ha kontakt med föräldrar samt ha vissa enskilda samtal med elever, men inte i samma utsträckning som skolkuratorn. På grund av nedskärningar har dessa tjänster tagits bort och det finns nu färre personal på skolan.
Det vet vi ju alla, att alla skolor var tvungna att skära ner jättemycket inför hösten. Då har vi inte lika mycket personal, vi har inte lika mycket personal ute […] tid för lärarna mellan sina lektioner så de hinner inte få det här relationsskapande, eller det här lite mjuka emellanåt.
Mer personal betyder dock inte alltid att skolkuratorns arbete underlättas. En annan
skolkurator berättar att hen arbetar på en stor skola med ett stort antal lärare, vilket ibland kan försvåra kommunikationen. Kuratorn beskriver svårigheter i situationer där lärare ska få information från kuratorn om hur de skulle arbeta med ett särskilt ämne, till exempel våld i nära relation mellan unga:
Då är det ju tre som har fattat rätt, som jag tycker, och hälften har över huvud taget inte hört det. Det är jättesvårt att nå ut med information och hur man ska möta den liksom.
Resurser i form av personal som kommer från politikens domän påverkar förutsättningarna för skolkuratorers arbete inom organisationens domän och den skolsociala
verksamhetsdomänen (se Morén, Perlinski & Blom, 2015). Utifrån citaten framkommer att mer resurser från högre domäner i form av personal kan vara både en möjlighet och ett hinder för skolkuratorer att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. Om det är fler lärare kan kommunikationen brista och det tar mer tid för kuratorn att nå ut med informationen. Fler lärare skulle dock kunna resultera i att de har mer tid mellan lektionerna för relationsskapande med eleverna. Johansson & Hellfeldt (2018) menar att det relationsskapande arbetet mellan skolpersonal och elever skapar en tillit, vilket är en
förutsättning för att elever ska känna sig trygga med att vända sig till läraren för stöd och hjälp. Att eleverna har en god relation till sina lärare och känner tillit kan därför vara en förutsättning för att en elev som utsätts för våld i nära relation berättar det för läraren som sedan för informationen vidare till skolkuratorn. Att lärarna inte har tid för relationsskapande kan således vara ett hinder för lärare och skolkuratorer att bedriva ett reaktivt arbete mot våld i nära relation mellan unga. Det konfliktförebyggande arbetet i form av personal som arbetade ute i korridorerna, som togs bort på grund av nedskärningar, kan även tänkas vara ett
förebyggande arbete mot våld i nära relation. Vuxna som arbetar ute i korridorerna kan se eller få kännedom av eleverna om någon utsätts för våld i nära relation, vilket hade varit en förutsättning för att kunna arbeta reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. Personalen som arbetade ute i korridorerna med eleverna avlastade även skolkuratorerna med vissa arbetsuppgifter. Beslut om personalnedskärningar från domäner på högre nivå påverkar därför skolkuratorns arbete i de lägre domänerna där de är verksamma, i form av att de kan få fler arbetsuppgifter. Fler arbetsuppgifter kan leda till att skolkuratorer inte har lika mycket tid för att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga.
Sammanfattningsvis kan det utifrån skolkuratorernas utsagor antas att flera faktorer från domäner på högre nivå påverkar skolkuratorernas förutsättningar att arbeta förebyggande och reaktivt mot våld i nära relation mellan unga. Lagar är en förutsättning för att skolkuratorer
