Poängsättning 0 1 2 3
Titel Ej adekvat Specifik
Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Tydligt
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angivet Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjligt) Ej angivet Knapphändig Medel Utförlig
Urval(antal, beskrivning,
representativitet) Ej acceptabelt Låg Medel God
Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%
Bortfall med betydelse för resultatet
Analys sak-
nas/Ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning
(redovisning, kodning etc) Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av resultatet
(citat, kod, teori, etc) Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av
egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmer med resultatet
(resultatets huvudpunkt belyses) Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Referenslista Ofullständig Korrekt
Totalpoäng (max 46) p p p p p
Grad I: 80% (38-46p) = mycket bra %
Grad II: 70% (33-37p) = bra Grad
Grad III: 60% (28-32p) = mindre bra
31 Fullständig re-
ferens och land
Syfte Metod Population Resultat
Protocol–driven ventilator weaning reduces use of mechanical ventila- tion, rate of early reintubation, and ventilator- associated pneu- monia Dries DJ et al. 2004 J Trauma 2004;56:943-52 USA
Syftet var att studera effekten av protokoll- styrd wea- ning beträf- fande venti- lator- associerad pneumoni (VAP), tid i respirator samt antalet reintuba- tion-er.
Studien genomfördes på en kirurgisk intensivvårdsavdelning under april - september 2000 samt april - september 2001, före respektive efter introduktion av sjuksköterskestyrd weaning. Patienterna följdes 48 timmar efter extubering för symtom på ventilatorassocierad pneumoni där symtom på infektion skulle uppstått under intensivvårdsvistelsen för att räknas med i stu- dien. För diagnostisering av pneumoni användes definition enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Krite- rierna inkluderade feber, hosta, utvecklande av purulent spu- tum i kombination med nya eller progredierande lunginfiltrat på röntgen, positiva odlingar på sputum, trachealsekret, pleu- ravätska eller blod. Standardiserat weaningprotokoll som även omfattade bedömning av sederingsnivå användes. Weaningför- sök påbörjades efter att initiala weaningkriterier uppfyllts. Weaning utfördes via T-stycke eller med tryckunderstödd ven- tilation. Weaningförsökets duration varierade mellan 20 minu- ter och 2 timmar. Klara och adekvata patienter med stabil re- spiration och cirkulation extuberades i samråd med ansvarig läkare. Insamlade data analyserades statistiskt.
Patienter som respira- torvårdades mer än 24 timmar under aktuell studieperiod inklude- rades i studien. Patien- ter som intuberats prehospitalt eller på andra avdelningar togs inte med i datainsam- lingen för VAP. Patien- ter som riskerade aspi- ration i anslutning till intubation samt pati- enter med fettemboli- sering eller Acute Re- spiratory Distress Syndrome (ARDS) ex- kluderades.
Medelvårdtiden på intensiven för trauma- registrerade patienter visade en icke- signifikant tendens att öka under perioden mellan åren 2000 och 2002 (5.7 – 7.4 da- gar; p= icke signifikant). Medelvårdtiden för respiratorbehandlade patienter var oförändrad år 2000 (7.9 dagar) jämfört med 2002 (8.0 dagar). Antalet respirator- behandlade patienter ökade från 314 (2000) till 336 (2002) medan tiden i respi- rator minskade från 1193 dagar 2000 till 880 dagar 2002. Antalet reintubationer minskade från 43 av 314 patienter år 2000 till 25 av 336 patienter 2002 (p= 0.013). Av de patienter som reintuberades 2000 ut- vecklade 17 patienter VAP jämfört med 5 patienter 2002 (p= ej signifikant). Totalt minskade frekvensen VAP mellan 2000 och 2002 från 15% till 5% (p<0.02).
Bedömning: 31 p = mindre bra Granskning:
Titel: Titeln är specifik och fångar läsarens intresse.
Abstrakt: Tydligt framställt syfte saknas. Innehållet är i övrigt relevant. Sökord finns angivet.
Introduktion: Introduktionsavsnittet är lagom långt. Innehållet bedöms som relevant och problemområdet framställs. Anknytning till tidigare forskning är dock knapphändigt. Av- snittet avslutas med presentation av studiens syfte.
Metod: Detta avsnitt är mindre tydligt framställt vilket tyvärr drar ner studiens kvalitet. Bortfall finns ej angivet, ej heller etiskt godkännande.
Resultat: Resultatet är bitvis otydligt framställt. Framkommet resultat presenteras dels i löpande text och dels i tabellform på ett lite rörigt blandat vis. Patienternas kön samt me- delåldern för respektive studieperiod presenteras. Signifikanta resultat redovisas men inte den statistiska metoden bakom. Skillnader hävdas ibland existera utan att det kunnat visas på statistisk signifikans.
Diskussion: Författarna diskuterar det framkomna resultatet. Innehållet är omfattande och relevant. Studiens svagheter diskuteras. Återkoppling till tidigare forskning finns doku- menterat.
Referenser: En lång referenslista med adekvat litteratur.
B
ila
g
a
32 Fullständig refe-
rens och land
Syfte Metod Population Resultat
Effect on the duration of mechanical ventila- tion of identifying patients capable of breathing sponta- neously Ely E et al. 1996 N England J Med 1996;335:1864-9 USA Hypotesen att dagligt försök till identifiering av patienter som kan lyckas spontanandas stimulerar ansvarig läkare till en tidigare extubering och därmed en kortare respi- ratortid. Kan denna strategi för- ändra utgång- en för patien- ten?
Kontrollerad randomiserad studie på en medicinsk inten- sivvårdsavdelning. Patienterna i interventionsgruppen skulle uppfylla fem kriterier innan start av spontandnings- försök: kvoten mellan PaO2/FiO2 >200 kPa, PEEP ≤5 cmH20, adekvat hostreflex, kvoten andningsfre- kvens/tidalvolym ≤105 andetag/minut/liter, ingen vaso- pressorinfusion annat än dopamin i lågdos och endast intermittent sedering. Samtliga kriterier skulle vara upp- fyllda innan spontanandningsförsök. Patienter i interven- tionsgruppen som uppfyllde kriterierna påbörjade spon- tanandningsförsök via T-stycke eller med flödestriggning via respirator ställd på CPAP med 5 cmH2O. Inga ändringar gjordes av FiO2 eller PEEP. Försöket avbröts vid andnings- frekvensen > 35 andetag/minut i fem minuter eller längre, SaO2 <90%, hjärtfrekvens >140/minut, systoliskt blod- tryck >180 eller <90 mmHg, tilltagande oro eller svett- ningar. Klarade patienten att andas själv i två timmar meddelades läkare som fattade beslut om extubering. Patienterna i kontrollgrupp erhöll vård enligt sedvanlig rutin.
Av 300 inkluderade patien- ter randomiserades 149 till interventions-gruppen och 151 till kontrollgruppen. Ålder <18år, avsaknad av informerat samtycke, respi- ratorvård ≥ två veckor innan studiestart medförde exklu- dering från studien.
Medellängden för tid i respirator var 4.5 dagar i interventionsgruppen och 6 dagar i kontrollgruppen (p= 0.003). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna beträffande vårdtid på intensivvårdsavdelningen eller på sjukhuset. Patienterna hade färre komplikationer i interventiongruppen jämfört med kontrollgruppen
(p=0.001): färre reintuberingar (p=0.04) och färre patienter med respiratorvård >21 dagar (p =0.04). Dödligheten var densamma i båda grupperna. Kostnaden var lägre för patienterna i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen (p= 0.04).
Bedömning: 42 p = mycket bra Granskning:
Titel: Titeln är specifik och lagom lång
Abstrakt: Syftet är otydligt angivet men innehållet är i övrigt relevant. Sökord finns ej angivet.
Introduktion: Detta avsnittet är kort och konsist. Problemområdet identifieras och textinnehållet avslutas med en presentation av författarnas hypotes.
Metod: Metoden är utförligt beskriven beträffande design, datainsamling samt analys. Bortfall finns angivet men bara i de fall där det berodde på att informerat samtycke ej lyck- ats erhållas. Det skulle vara önskvärt att det angivits om det fanns ett bortfall pga att studiens metodik inte följts korrekt eller om alla 300 patienterna hade handlagts felfritt. Resultat: Resultatet är tydligt framställt. Karakteristika för studiegrupperna finns beskrivet.
Delar av resultatet presenteras i tabell och diagram. Statistiska resultat presenteras liksom använt statistiskt test.
Diskussion: Innehållet är relevant. Tydlig återkopplig till problemområdet finns samt anknytning till tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning ges. Författarna är mycket spar- samma med egenkritik.
33 Fullständig refe-
rens och land
Syfte Metod Population Resultat
Intensive care nurses´ perceptions of proto- col-directed weaning - A qualitative study in a mixed intensive care unit in Norway. Hansen B & Severins- son E
Intensive and Critical Care Nursing 2007;23:196-205 Norge
Att identifiera in- tensivvårdssjuk- sköterskors upp- fattningar av proto- kollstyrd respirator- urträning med hjälp av fokusgrupps- intervjuer och en kvalitativ innehålls- analys.
Kvalitativ studie på en norsk intensivvårdsav- delning. Respondenterna erhöll information om syfte och metod för studien samt om att deltagandet var frivilligt. På intensivvårdsav- delningen hade åtta år tidigare införts ett we- aningprotokoll och nu undersöktes varför weaningprotokollet inte fungerade. Totalt genomfördes tre fokusgruppintervjuer där den centrala frågan var sjuksköterskornas uppfatt- ning av weaningprotokollet och deltagarna ombads fritt att beskriva sin första reaktion när de fick höra ordet ”weaningprotokoll”. Transkriberad text organiserades i enheter, kategorier och teman. Gemensamma mönster som jämfördes för att identifiera likheter och skillnader i sjuksköterskornas uppfattning av användning av weaningprotokoll.
24 sjuksköterskor med varierande ålder och erfarenhet. - 21 kvinnor och 3 män - deltog i studien. Sjuksköterskorna valdes slumpmässigt ut av avdelningens före- ståndare, som var väl medveten om vikten av blandade erfarenheter i den uttagna gruppen.
Respondenterna uppfattade weaningprotokol- let som användbart, eftersom det utgjorde en gemensam tvärvetenskaplig kunskapsbas och plan. Sjuksköterskorna uppfattade protokollet som motiverande och tidsbesparande samt att det gav en känsla av självständighet. När pro- tokollet ordinerats av läkare var det möjligt för sjuksköterskan att starta och fortsätta med urträningsprocessen inom säkra gränser. En del sjuksköterskor upplevde att protokollet användes mer frekvent om sjuksköterskan var ny och oerfaren, varefter användningen suc- cessivt minskade. Ett bristande intresse och bristande kontinuitet bland såväl läkare som hos vissa sjuksköterskor upplevdes som fru- strerande. Det framkom att sjuksköterskor och läkare har sina egna sätt att handskas med urträning relaterat till personligt intresse, kunskap och erfarenhet.
Kvalitetsbedömning: 37 poäng = bra Granskning
Titel: Titeln är bra och det framgår tydligt vad studien handlar om.
Abstract: Abstraktet sammanfattar studien väl och innehåller syfte metod och resultat. Sökord finns angivna.
Introduktion: Introduktionen är välskriven, relevant och relaterar till tidigare forskning inom området. Läsaren introduceras i problemområdet och författarens tankegångar går lätt att följa.
Metod: Metoden är väl dokumenterad med underrubriker som underlättar för läsaren. Dock finns det inte beskrivet eventuellt bortfall och hur många sjuksköterskor som ingick i varje fokusgrupp redovisas inte. Analysmetod presenteras kortfattat.
Resultat: Resultatet är relevant till syftet och presenteras med underrubriker som gör det överskådligt. Flera citat presenteras från deltagarna för att åskådliggöra resultatet. Diskussion: Diskussionen knyter an till introduktionen. Likheter med tidigare forskning finns med. Den kvalitativa innehållsanalysen tydliggörs.
34 Fullständig
referens och land
Syfte Metod Population Resultat
Mechanical ventilation in the ICU – is there a gap between the time available and the time used for nurse–led weaning?
Hansen BS et al. 2008 Scandinavian Journal of Trauma, Resuscita- tion and Emergency Medicine 2008; 16:17
Norge
Syftet var att identifiera och kvantifiera dis- krepansen mellan tillgänglig tid för weaning och den tid som verkligen användes till weaning. Önske- mål fanns även att analysera patientfaktorer och organisato- riska faktorer som associerades med weaningaktivitet.
Retrospektiv studie som genomfördes på en allmän inten- sivvårdsavdelning med 12 platser på ett universitetssjukhus. Data samlades in 2004-2005 på grundval av övervaknings- dokumentationen från perioden mellan 2002-2004. Respi- ratortid definierades som tiden från start av mekanisk ven- tilation till extubering eller till spontanandning med inspira- tionstryck 7 cmH2O och PEEP 5cmH2O.
Ett respiratorpass definierades som ett åtta-timmarspass (dag, kväll och natt) för vård av en patient i respirator. Data samlades in beträffande ålder, diagnos, akut respiratorisk svikt ensamt eller med trauma, septisk chock, neurointen- sivproblem, kirurgisk eller medicinsk åkomma, ventilator- mode och ventilatorinställningar, vårdtyngd, sjukdomens svårighetsgrad, , sedering, FiO2 och hjärtfrekvens. Även data av betydelse som berörde organisatoriska faktorer samlades in: år för datainsamling, tiden på dygnet, om weaning ordinerades av läkare eller om weaning protokoll användes. Definitionen för nyttjad weaningtid var om änd- ringar under ett arbetspass utfördes enligt weaningplanen. Tillgänglig tid för weaning var om patienten uppfyllde de i weaningprotokollet nämnda kriterier för start av weaning.
Alla patienter >16 år som respiratorvår- dades mer än 24 timmar mellan okto- ber 2002 och november 2004 inklude- rades. Patien- ter med neu- rologisk sjuk- dom exklude- rades.
Data från 68 patienter genererade analys för 2000 respiratorpass. Av 572 respirator- pass som var tillgängliga för weaning an- vändes endast 262 (46%). En ökning från 40% 2002 och 2003 till 74% 2004 för till- gänglig tid som användes till weaning note- rades, p< 0.001. Det fanns ett tydligt sam- band mellan ordinerad weaning och utförd weaning.
Förutom läkarordinationer var året för analys (2004) samt neurointensivvårdsdia- gnos tre faktorer som signifikant associera- des med weaningaktivitet. Faktorer som ökad arbetsbelastning samt nattpass asso- cierades med reducerad weaningaktivitet. En signifikant ökning av weaningordinatio- ner ökade weaninginsatserna
(46% 2002 och 87% 2004 , p<
0.001).Samtidigt ökade weaning under tillgängligt pass utan läkarordination (35% 2002 till 63% 2004, p< 0.001.)
Kvalitetsbedömning: 38p = mycket bra Granskning:
Titel: Titeln är specifik och inte för lång.
Abstrakt: Abstraktet är relevant beträffande innehåll och längd. Sökord finns ej angivet.
Introduktion: En ganska kort introduktion men problemområdet som skall studeras framställs adekvat. Tidigare forskning relaterat till aktuellt ämne finns angiven.
Metod: Urval finns angivet men inte något bortfall. Designen på studien beskrivs. Innehåll och form på i studien använt weaningprotokoll finns beskrivet. Utrymme finns för en tydligare dokumentation av datainsamling samt analys av insamlad data. Använt mätinstrument finns angivet. Etiskt godkännande finns dokumenterat.
Resultat: Karakteristika för undersökningsgrupperna finns angivet. Vissa delar av resultatet redovisas i överskådliga tabeller. Signifikanta resultat finns presenterat. Diskussion: Författarna diskuterar framkommet resultat samt egna reflektioner. Återkoppling till tidigare forskning finns angivet. Egna begränsningar diskuteras. Referenser: Referenslistan bedöms som korrekt.
35 Fullständig refe-
rens och land:
Syfte: Metod: Population: Resultat:
Using a collaborative weaning plan to de- crease duration of mechanical ventila- tion and length of stay in the intensive care unit for patients re- ceiving long-term ventilation. Henneman E, et al. 2002 American journal of critical care. 2002;11:132-140 USA Att utvärdera en urtränings- plan utformad för att minska respirator- tiden och korta vårdtiden för patienter som får långvarig respirator- behandling på en intensiv- vårdsavdel- ning.
Kvasiexperimentell studie genomförd på en intensiv- vårdsavdelning där man studerade effekten av en interventionen som skulle öka samarbetet mellan de olika professioner som vårdade patienten. Sjukskö- terskor, läkare, dietist mfl deltog dagligen i en rond för att göra en plan för patienten där urträningsför- farandet var en del. Inga urträningsprotokoll eller standardiserade bedömningsmallar användes. Ur- träningsplanens utseende var samma för både inter- ventionsgrupp och jämförelsegrupp där skillnaden utgjordes av metoden med vilken man kommunice- rade urträningsplanen och patientens framsteg - på en whiteboard vid patienten dokumenterades rikt- linjer för urträningen och parametrar för när urträ- ningen skulle avbrytas och ett flödesschema visade framstegen.
137 patienter som erhöll mekanisk ventilation i minst 7 dagar inkludera- des i studien. Kontroll- grupp och interventions- gruppen skilde sig inte signifikant åt med avseen- de på ålder, kön, svårig- hetsgrad av sjukdom eller närvaro av kronisk ob- struktiv lungsjukdom. Respiratoriska problem, sepsis, leversvikt, och neurologisk dysfunktion var de vanligaste anled- ningarna till intensivvård.
82 patienter inkluderades i interventions- gruppen och i jämförelsegruppen 55 patien- ter. Interventionsgruppen kortare respira- tortid (p=0.02), kortare vårdtid på intensiv- vårdsavdelningen (p= 0.04) och lägre kost- nader (p=0.004). Signifikant skillnad i morta- litet och komplikationer mellan grupperna fanns inte. På den i studien aktuella inten- sivvårdsavdelningen hade man tidigare för- sökt förbättra respiratorurträningen b l a med hjälp av urträningsprotokoll men bara sett signifikant effekt på patienter som re- spiratorvårdades kort tid efter hjärtkirurgi och inte sett effekt på mer komplicerade patienter som krävde längre tids respirator- behandling.
Kvalitetsbedömning: 34 poäng = bra Granskning
Titel: Titeln är något lång. Det framgår dock klart och tydligt vad studien handlar om.
Abstract: Abstractet sammanfattar hela artikeln och ger en god överblick över syfte, metod, resultat och slutsats.
Introduktion: Bakgrunden som presenteras har anknytning till tidigare forskning inom området. Avsnittet är skrivet så att det logiskt leder fram till artikelns syfte. Syftet med studi- en framgår tydligt.
Metod: Metoden är utförligt beskriven. Medföljande bilagor på flödesschema och weaningprotokoll ger en ytterligare detaljbeskrivning. Urvalet av population samt antal deltaga- re finns beskrivet, dokumentation över ev. bortfall saknas.
Resultat: Frågeställningen blir välbesvarad och flera tabeller finns med för att åskådliggöra resultatet. Karakteristiska detaljer för undersökningsgruppen finns dokumenterat. Även bemanningsmönstret före och efter interventionen bekräftas i en tabell.
Diskussion: I diskussionen jämförs resultat med tidigare forskning på området, ytterligare förslag på framtida forskning rekommenderas. Den historiska jämförelsegruppen diskute- ras som en begränsning, men eftersom grupperna ansågs vara homogena i sin sammansättning ansåg författarna att resultatet kunde ses som tillförlitligt.
36 Fullständig refe-
rens och land
Syfte Metod Population Resultat
Protocol weaning of mechanical ventila- tion in medical and surgical patients by respiratory care prac- titioners and nurses Marelich GP et al.2000 Chest 2000;118:459- 467. USA Att utvärdera om ett urträ- nings-protokoll kan påverka respiratortiden samt undersö- ka om det har en effekt på frekvensen ventilator- associerad pneumoni (VAP).
Prospektiv randomiserad studie. Patienter som var lämpliga för studien randomiserades till traditionell läkarinriktad urträning (MD) eller till protokollgrupp (VMP). Patienter i VMP-gruppen undersöktes för om de var lämpliga för spontanandning, med max två försök per dygn. Patienten skulle ha Glasgow koma poäng >10, medelartärtryck >60 mmHg utan vasopressortillförsel samt tillräcklig hostreflex. Efter lyckat spontanandnings- försök extuberades patienten om läkaren godkände det. Om patienten inte tolererade spontanandning, fortsatte behandlingen med tidigare respiratorinställning och nytt försök gjordes efter sex timmar. Patienter i kontroll- gruppen behandlades enligt vedertagen praxis där alla respiratorförändringar föreskrevs av läkare.
335 patienter som respirator- behandlades på intensiv- vårdsenhet deltog i studien. Inga patienter under 18 år, gravida samt psykiskt funk- tionshindrade inkluderades i studien. Grupperna var lik- nande i sammansättning vad beträffar ålder, kön och un- derliggande sjukdom.
253 patienter återstod efter att pat med för kort respiratortid, dödsfall eller förflyttning exkluderats. 124 patienter (49 %) erhöll läkarinriktad urträning och 129 patienter (51 %) fick protokollstyrd behandling. Förfat- tarnas slutsats blev att protokollstyrd behandling kortade respiratortiden utan bieffekter samt reducerade förekomsten av VAP.
Kvalitetsbedömning: 42 poäng = mycket bra Granskning
Titel: Titeln informerar om rapportens innehåll och ger läsaren en inblick i vad artikeln handlar om.
Abstract: Abstractet sammanfattar hela studien och ger en god överblick över syfte, metod, resultat och slutsats. Sex sökord finns angivna.
Introduktion: Introduktionen är kort men välskriven. En genomgång av tidigare forskning presenteras och leder fram till syftet. Syftet med undersökningen framgår tydligt. Metod: Metodbeskrivningen är utförlig och detaljerad. Urval av population samt antalet deltagare presenteras, dokumentation över eventuellt bortfall pga metodproblem saknas. Resultat: Resultatet presenteras tydligt i sammanfattad form med hjälp av tabeller samt diagram. Karakteristiska data för undersökningsgrupp finns med, sekundära effektmått presenteras.
Diskussion: I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forskning på området. Potentiella begränsningar i studien diskuteras med att studien inte var blindad och det var möjligt att sjuksköterskorna i protokollgruppen varit mer motiverande i urtäningen.
37 Fullständig re-
ferens och land
Syfte Metod Population Resultat
Improving adher- ence to a mechani- cal ventilation weaning protocol for critically ill adults:
Outcomes after an implementation program McLean SE, et al. 2006 American Journal of Critical Care 2006;15:299-309. USA Att undersöka om utbildnings- program och implementering av ett wea- ningproto-koll kan minska antalet kompli- kationer till följd av respirator- behandling och förbättra säker- hets-kulturen på en intensiv- vårds-avdelning.
Prospektiv jämförande studie på en inten- sivvårdsavdelning där patienter inkludera- des före respektive efter en utbildningsin- tervention. Studien evaluerade en tidigare resultatlös utbildningskampanj där målsätt- ningen var att genom ett evidensbaserat weaningprotokoll öka medvetenheten och säkerhetsklimatet på intensivvårdsavdel- ningen. Protokollet hade använts i mycket liten utsträckning det senaste året. Det första steget var att kartlägga personalens syn på respiratorurträning i tvärvetenskapli- ga fokusgrupper. I den fortsatta interven- tionen beskrevs framgångsrik urträning med enkla instruktioner, enkäter speglade per-