• No results found

BILAGA A

BEDÖMNINGSUNDERLAG

Sophiahemmet Högskolas Modifierade bedömningsunderlag för att klassificera och kvalitetsbedöma varje enskild vetenskaplig artikel utifrån Caldwell et al. 2011 och Polit och Beck, 2020.

● Randomiserad kontrollerad studie/Randomised controlled trial (RCT)/experimentell studie; är

prospektiv och innebär att den innehåller en intervention och jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper där fördelningen av deltagarna mellan grupperna har gjorts slumpmässigt (randomiserat).

● Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT)/kvasi-experimentell studie med kontrollgrupp; är prospektiv och innebär att den innehåller en intervention och jämförelse mellan kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.

● Kvasi-experimentell studie (KE) utan kontrollgrupp; är prospektiv och innehåller en intervention. ● Prospektiv icke-experimentell studie/kohortstudie (P); innehåller ingen intervention, jämförelser görs

över tid

● Icke-experimentell studie/korrelationsstudie/observationsstudie/tvärsnittsstudie (IE); innehåller ingen intervention, samband studeras.

● Retrospektiv studie/fall-kontroll studie; jämförelser mellan fall och kontroller (R). Kvalitativ studie

● Kvalitativ studie (K) är vanligen en undersökning där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016/2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

II

Frågor för kvalitetsbedömning Beskriv kortfattat egen bedömning

1. Återspeglar titeln studiens innehåll? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie)

2. Har författarna publicerat något inom samma eller närliggande område?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie)

3. Sammanfattar abstractet de viktigaste delarna? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie)

4. Är rationalen/problemformuleringen för studien tydligt beskriven?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 5. Är litteraturen i bakgrunden tillräcklig och

uppdaterad (vilka år) inom forskningsområdet? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie)

6. Är syftet för studien tydligt förklarad? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie)

7. Identifieras och diskuteras alla etiska frågor tillräckligt?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 8. Är metoden identifierad och tillräckligt

beskriven?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie)

9. Är designen tydligt beskriven, motiverad samt lämplig? (Kvantitativ studie)

Är bakgrunden, designen tydligt beskriven, motiverad och lämplig? (Kvalitativ studie) 10. Är det en hypotes tydligt formulerad? Är

huvudvariablerna tydligt beskrivna? (Kvantitativ studie)

Är de centrala begreppen tydligt beskrivna? (Kvalitativ studie)

11. Är kontexten för studien beskrivet? (kvantitativ studie)

Är kontexten för studien beskriven? (Kvalitativ studie)

12. Är urvalet adekvat beskrivet och representativt för populationen?

(Kvantitativ studie) Är urvalet av deltagare och

datainsamlingsmetoden adekvat beskrivet? (Kvalitativ studie)

13. Är metoden för datainsamling valid och reliabel? (Kvantitativ studie)

Är metoden för datainsamlingen granskningsbar och trovärdig?

(Kvalitativ studie)

14. Är metoden för dataanalys valid och reliabel? (Kvantitativ studie)

Är metoden för dataanalys

trovärdig och tillförlitlig? (Kvalitativ studie) 15. Är resultaten presenterade på ett lämpligt och

tydligt sätt?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie)

16. Är diskussionen tillräcklig. Diskuteras resultaten i förhållande till tidigare forskning inom området,

III diskuteras studiens styrkor och svagheter, är diskussionen ”objektiv”?

17. Är konklusionen tillräcklig. Baseras konklusionen (uteslutande) på studiens resultat?

18. Är resultaten generaliserbara? (Kvantitativ studie)

Är resultaten överförbara? (Kvalitativ studie)

Totalt (max 36 poäng) (Caldwell K, Henshaw L, Taylor G. Developing a framework for critiquing health research: An early evaluation.

Nurse Education Today 31 (2011) e1-e7. Cut off värde för kvalitet

Mycket god kvalitet, 29-36 poäng God kvalitet, 20-28 poäng Låg kvalitet, <20 poäng BILAGA B ARTIKELMATRIS Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Aldeen, A. Z., Courtney, D. M., Lindquist, L. A., Dresden, S. M., & Gravenor, S. J. 2014 USA Geriatric emergency department innovations preliminary data for the geriatric nurse liaison model.

Syftet med studien var att utbilda

sjuksköterskor som jobbade på

akutmottagningen i att utföra geriatriska bedömningar och i att koordinera vård så att de skulle bli så kallade GEDI kontaktpersoner/ Geriatric Nurse Liaisons [GNL]. Studien syftade även till att beskriva vilka karaktäristiska patienter som dessa

sjuksköterskor träffade hade, och till att mäta hur många av dessa patienter som sedan lades in till slutenvården. Design: Kvantitativ kvasiexperimentell studie. Urval: Fyra sjuksköterskor på

akutmottagningen fick genomgå utbildningen och utföra

interventionen. Vuxna patienter 65 år eller äldre som besökte akuten och hade ISAR >2 eller som bedömdes lämpliga efter läkarbedömning ingick i studien. Datainsamling: Genom elektroniskt journal system.

Analys: Patienternas ESI summa användes för att jämföra de som lades in till slutenvård inom intervetions- och kontrollgrupperna. T-test användes för att summera skillnader i proportioner och skillnaden i LOS mättes med hjälp av Wilcoxon rank-sum test.

GEDI (n) 408, Icke GEDI (n) 6806.

Bortfall på 1716 (n) som hade ISAR över 2/eller efter önskan från läkare och således var lämpliga att ingå.

Författare År (för publikation)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys)

Deltagare (bortfall)

IV Land (där studien genomfördes) Ashurst, J. V., Nappe, T., Digiambattista, S., Kambhampati, A., Alam, S., Ortiz, M., Delpais, P., Porter, B. G., Kurt, A., Kane, B. G., & Greenberg, M. R. 2014 USA Effect of triage-based use of the Ottawa foot and ankle rules on the number of orders for radiographic imaging

Studiens syfte var att avgöra om

implementering av OFAR vid triage skulle påverka mängden röntgenundersökningar som beställdes samt LOS på

akutmottagningen (primära utfallsmått). Sekundära utfallsmått var att beräkna hur ofta OFAR användes i triage både före och efter implementering och att mäta hur nöjda patienter var samt vilka förväntningar de hade. Även personalen tillfrågades gällande hur nöjda de uppskattade att patienter var. Design: Kvantitativprospektiv, tvåstegs sekventiell pilotstudie. Urval: Patienter 16 år och äldre, som pratade engelska eller spanska och som hade en isolerad

traumatiska fotleds- eller fotskada. Datainsamling: Genom enkät som gavs till personal och patienter. Framgår ej tydligt hur annan data samlades in.

Analys: Deskriptiv statistik för kontinuerliga demografiska parametrar vilka jämfördes med ett två sidigt t-test. Kategoriska parametrar jämfördes med hjälp av 2-tailed Fisher test. Flertalet andra statistiska test genomfördes för att beräkna proportioner och skillnader i variabler. 62 (n) totalt, varav 30 (n) i kontrollgrupp och 30 (n) i interventions grupp. Bortfall på 2 (n). Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Blomaard, L. C., de Groot, B., Lucke, J. A., de Gelder, J., Booijen, A. M., Gussekloo, J., & Mooijaart, S. P. 2021 Nederländerna Implementation of the Acutely Presenting Older Patient screening program [APOP] in routine emergency department care: A before- after study.

Studien syftade till att utvärdera hur APOP screeningprogrammet påverkade vården på akutmottagningen. Detta gjordes genom att bedöma compliance till interventionen på akuten, under vårdtiden inom slutenvården och efter hemgång, samt genom att mäta effekten på ED LOS och antal inläggningar.

Design: Kvantitativ prospektiv före och efter studie,

Urval: patienter ≥70 år som besökte akutmottagningen under 2 månader före och efter interventionen inkluderades.

Datainsamling: Gjordes under implementeringsprocessen, 2 månader före och efter observationsperiod. via elektroniska databaser. Data samlades även in i realtid under tiden interventionen pågick, detta genomfördes av en grupp

medicinstudenter som observerade och förde journal.

Analys: Dataanalysen genomfördes med hjälp av deskriptiv statistik. T-

n=920 (before) n=953 (after)

V

test användes för normalt

distribuerad data. Mann Whitney U test användes för skevt fördelad data och chi 2 test för kategoriska data.

Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Bond, C. M., Freiheit, E. A., Podruzny, L., Kingsly, A. A., Wang, D., Davenport, J., Gutscher, A., Askin, C., Taylor, A., Lee, V., Choo, Q., & Lang, E. S. 2014 Kanada The emergency to home project: impact of an emergency department care coordinator on hospital admission and emergency department utilization among seniors.

Studiens syfte var att mäta sambandet mellan införandet av en så kallad Emergency department care coordinator [EDCC] och inläggningsration för äldre över 65 år. Sekundära utfall som mättes var LOS, återbesök inom 30 dagar samt återbesök inom 30 dagar som ledde till inläggning.

Design: Kvantitativ retrospektiv matchade par studiedesign. Urval: Äldre, 65 år eller äldre med utskrivningsdiagnos av fall eller annan muskuloskeletal skada och som redan hade hjälpinsatser i hemmet, eller de utan hjälpinsatser efter bedömning av

sjuksköterska/läkare som i behov av EDCC.

Datainsamling: Tillhandahölls av DIMR i Microsoft Excel (2007) - filer och importerades sedan till Stata Software: Release 12 för statistisk analys

Analys: McNemar’s test användes för dikotoma variabler vid mätning av återbesöken.

A paired t-test användas för att jämföra LOS.

919 matchade par, således totalt 1838 äldre. Bortfall på 9 par (18 patienter).

Slutligt antal deltagare 1820. Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Conway, J., Higgins, I., Hullick, C., Nurse-led ED support for residential aged

Syftet var att utvärdera effekten av telefonledd rådgivning, kliniska

Design: Kvantitativ pilotstudie med pre- postdesign.

Femtio ur

personalstyrkan på akutmottagningen

VI Hewitt, J., & Dilworth, S. 2016 Australien care facility staff: an evaluation study.

riktlinjer och utbildning given av en Aged Care Emergency Advance Practice Nurse (ACP APN) till personal på äldreboenden. Frågeställningarna var om detta skulle minska antalet patienter från ÄB som skickades in till akutmottagningen, om, och i så fall vilken, effekt det skulle ha på ED LOS antal sjukhusinläggningar och LOS samt om tjänsten kunde urskilja behoven hos dem äldre på ett säkert sätt. Vidare efterfrågade de även hur personalen från äldreboendena och akutmottagningen upplevde tjänsten.

Urval: Fyra äldreboenden ingick i interventionsgruppen, dessa låg inom en 2 mils radie från sjukhuset och hade tidigare samarbetat med forskarna för att identifiera faktorer som påverkade beslut om att skicka in äldre till akutmottagning. Åtta äldreboenden användes som kontrollgrupp. Studien genomfördes under tre års tid, 2009–2011, under månaderna april-december (nio månader).

Datainsamling: Via befintliga hälsosjukvårdsdata erhölls information om hur många som skickades in till sjukhus, hur länge de vistades både på sjukhuset totalt och på akutmottagningen och vilka riktlinjer som användes av

personalen på ÄB och personalen på akutmottagningen. Semi

strukturerade intervjuer

genomfördes med anställda och data erhölls även via transskript från fokusgrupper.

Analys: Intervjuer transkriberades för kodning och tematisk analys. Deskriptiv statistik användes för analys av hälso- och sjukvårdsdata.

respektive 26 personal från äldreboendena medverkade. Tio läkare från primärvården tillfrågades för

deltagande men återkom aldrig med svar.

Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Harris, M., Fry, M., & Fitzpatrick, L. 2019 Australien A clinical process redesign project to improve outcomes and reduce care variance for people with Parkinson’s disease

Syftet med studien var att förändra kliniska processer för att optimera samarbetet, hanteringen och den integrerade vården av patienter med Parkinsons sjukdom som vårdades på akutmottagning.

Design: Kvantitativ pre-post retrospektiv kvasi-experimentell design

Urval: personer 60 år och över med tidigare diagnostiserad Parkinsons sjukdom som sökte vård på akutmottagning. Icke randomiserat urval.

Datainsamling: Via datoriserade journalsystem, även via

frågeformulär som sjuksköterskorna på akutmottagningen fick svara på och via telefonintervju med patienter eller de som vårdade patienten i hemmet.

Analys: Deskriptiv statistik, jämförelser gjordes med hjälp av Mann-Whitney U och Chi 2 test.

71 deltagare totalt, 33 i pre-interventionsgruppen och 38 i post-

interventionsgruppen som identifierades med hjälp av journalsystem. Bortfall på 7 patienter i pre-interventionsgruppen och 11 i post- interventionsgruppen noterades på grund av försvunna journaler. 30 sjuksköterskor svarade på frågeformuläret, 47 patienter och vårdare i hemmet intervjuades via telefon.

VII Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Heeren, P., Devriendt, E., Fieuws, S., Wellens, N., Deschodt, M., Flamaing, J., Sabbe, M., & Milisen, K. 2019 Belgien Unplanned readmission prevention by a geriatric emergency network for transitional care (URGENT): a prospective before-after study

Syftet med studien var att utvärdera hur effektiv vårdmodellen URGENT var i jämförelse med standardvård på det primära utfallsmåttet oplanerade återbesök till akutmottagning och de sekundära

utfallsmåtten ED LOS, antal inläggningar till slutenvård, LOS inom slutenvård, högre vårdnivå,

funktionsnedsättning och dödlighet efter utskrivning hos äldre patienter.

Design: Kvantitativ pre-post kvasiexperimentell studie.

Urval: Personer 70 år och över som bodde i självständigt boende och pratade nederländska.

Datainsamling: Baseline data samlades in via elektronisk journal och semistrukturerade intervjuer. Utfallsdata samlades in via elektronisk journal samt genom telefonsamtal (med de patienter som ej hade lagts in).

Analys: Statistik analys med hjälp av bland annat två sidigt t-test och Bonferroni-Holm correction. 1680 totalt varav 794 i kontrollgrupp och 886 i interventionsgruppen Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Hullick, C., Conway, J., Higgins, I., Hewitt, J., Dilworth, S., Emergency department transfers and hospital admissions

Syftet med studien var att undersöka effekten av vårdmodellen Aged care Emergency service (ACE) på

Design: Kontrollerad pre-postdesign Urval:

Patienter från tolv äldreboenden, fyra av dessa boenden utgjorde

Framgår ej exakt antal patienter som ingick i interventions- respektive kontrollgruppen.

VIII Holliday, E., &

Attia, J. 2016 Australien from residential aged care facilities: a controlled pre- post design study. äldreboenden. Utfallsmåtten var antalet äldreboende patienter som kom till akutmottagning, ED LOS mätt i minuter, antal inläggningar till slutenvård, LOS samt återbesök inom 28 dagar.

interventions boenden, resterande var kontrollgrupp.

Datainsamling:

Via patientjournal och elektroniska inskrivnings databaser.

Analys:

GEE (Generalised Estimating Equations) användes för att uppskatta skillnader i utfall mellan kontroll och interventions boenden bland andra statistiska metoder.

Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Leveille, C. F., Freeman, S. R., Kosalka, P. K., Hamel, E. M., Churchill, I. F., Giesbrecht, J., Setrak, R. F., & Law, M. 2020 Kanada Assessing the Impact of ED Triage Directives on Febrile Oncology Patient Wait Times.

Studiens syfte var att utvärdera effekten av ett sjuksköterskeinitierat protokoll för febrila onkologpatienter som sökte till akutmottagning i jämförelse med ett så kallat sepsisprotokoll. Primärt utfallsmått som utvärderades var tid från triage till

utskrivning, sekundära utfallsmått var tid från triage till provsvar samt tid från triage till läkare.

Design: Kvantitativ retrospektiv studie.

Urval: Febrila onkologi patienter med pågående

cytostatikabehandling som sökte vård på akutmottagningen och var över 18 år gamla.

Datainsamling: Retrospektiv journalgenomgång.

Analys: Baseline data presenterades med deskriptiv statistik. Oberoende t-test användes för att utvärdera skillnaden mellan vistelsetiden i kontroll respektive interventions grupperna. Fler statistiska metoder användes som ej redogörs för här.

227 deltagare, varav 87 i interventions gruppen och 140 i

IX Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Marsden, E., Taylor, A., Wallis, M., Craswell, A., Broadbent, M., Barnett, A., & Crilly, J. 2020 Australien Effect of the Geriatric Emergency Department Intervention on outcomes of care for residents of aged care facilities: A non- randomized trial

Studien syfte var att utvärdera effekten av GEDI modellen på de primära utfallsmåtten vart patienter från äldreboende skrivs ut efter akutmottagnings besöket samt på ED LOS. Sekundära utfallsmått var LOS inom slutenvården, mortalitet inom sjukhuset inom 30 dagar samt återbesök till akutmottagning inom 28 dagar med samma eller annan sökorsak.

Design: Kvantitativ

kvasiexperimentell studie, pre- postdesign

Urval: Alla patienter boendes på äldreboenden, som var 70 år och över som sökte till en specifik akutmottagning under tre olika tidsperioder, före intervention, under implementering av intervention och efter det att implementering fullföljts. Datainsamling: Via elektroniska databaser.

Analys: Statistisk analys

genomfördes av en statistiker som ej var inblandad i datainsamling eller andra delar av studien. Deskriptiv statistik användes för att jämföra skillnader i karaktäristiska under studieperioden. En rad andra statistiska metoder, däribland överlevnadsanalys och kumulativa incidenskurvor användes även.

5991 varav

1209 före intervention, 3324 under interventions implementering och 1458 efter att implementering fullföljts. Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Sharma, R., Mulcare, M. R., Graetz, R., Greenwald, P. W., Mustalish, A. C., Miluszusky, B., & Flomenbaum, N. E. Improving front-end flow in an urban academic medical center emergency department: the emergency department discharge facilitator team

Studiens syfte var att utvärdera effekten av ett emergency department Discharge Facilitator Team (DFT) på ED LOS.

Design: Kvantitativ retrospektiv studie.

Urval: Patienter, 21 år och äldre, som sökte till akutmottagning via gående triage och vars symtom efter triage ansågs vara av låg

allvarlighetsgrad. Datainsamling: Via retrospektiv journalgenomgång. Analys: Statistik analys. Linjär regressionsanalys användes för att jämföra LOS innan och efter

4773 i AUCC 2010 (DFT aktivt)

4472 i AUCC 2009 (DFT ej aktivt).

X 2012

USA

intervention, två sidigt t-test användes för att beräkna skillnader i LOS som inte kunde härledas till interventionen. Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys)

Deltagare (bortfall)

Shrapnel, S., Dent, E., & Nicholson, C. 2019 Australien A nurse-led model of care within an emergency department reduces representation rates for frail aged care residents.

Att testa effekten av Mater Aged Care In An Emergency service [MACIAE] på utfall som LOS, antal inläggningar och återbesök inom 28 dagar.

Design: Kvantitativ Pre-postdesign. Urval: Urvalet bestod av alla patienter som sökte till akutmottagningen från

äldreboenden från juli 2013-juni 2014 (baseline) och mellan juli 2015-juni 2016 (post-sample). Datainsamling: Patientdata inhämtades från hälso- och sjukvårdsdatabaser samt från patientjournaler. Framgår inte hur baseline data vad gäller CFS-skalan, LACE och MMSE erhölls.

Analys: För att jämföra pre-post kontinuerliga variabler utfördes oberoende t-tester. För jämföra kategoriska variabler utfördes Chi- två test. Data från 730 deltagare (baseline)och 391 (post- sample). Totalt 1130. Författare År (för publikation)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys)

Deltagare (bortfall)

XI Land (där studien genomfördes) Strada, A., Bolognesi, N., Manzoli, L., Valpiani, G., Morotti, C., Bravi, F., Bentivegna, R., Forini, E., Pesci, A., Stefanati, A., Di Ruscio, E., & Carradori, T. 2020 Italien Diagnostic anticipation to reduce emergency department length of stay: a retrospective cohort study in Ferrara University hospital, Italy

Studiens syfte var att utvärdera om och i så fall hur implementeringen av en så kallas Diagnostic Anticipation procedur [DA] påverkade ED LOS. DA innebar att sjuksköterskor i triage tog specifika

blodprover utifrån diagnos algoritmer godkända av läkare.

Design: Kvantitativ retrospektiv kohortstudie

Urval: Patienter över 18 år som sökte till akutmottagningen mellan klockan 08 och 20 med bröstsmärta, buksmärta eller icke traumatiska blödningar och erhöll prioriterings färg grön eller gul.

Datainsamling: Via elektroniska databaser.

Analys: Statistisk analys. Fishers test användes för att utvärdera statistisk signifikans i skillnader mellan interventions och icke interventionsperiod vad gäller kategoriska data. T-test användes för kontinuerliga data. Multipel regressionsanalys användes även.

3224 besök ingick, varav 1677 under kontroll veckorna och 1547 under veckorna DA var aktivt.

Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Street, M., Considine, J., Livingstone, P., Ottman, G., & Kent, B. 2015 Australien In-reach nursing services improve older patient outcomes and access to emergency care

Syftet med studien var att utvärdera påverkan av så kallad In-reach services på det primära utfallsmåttet vårdtid på akutmottagning och de sekundära utfallsmåtten hur många som sökte akutsjukvård samt vart de skrevs ut till (slutenvård,

äldreboende, till annat sjukhus eller avliden).

Design: Kvantitativa retrospektiv kohortstudie

Urval: Patienter över 65 år, boendes på äldreboende och som sökte akutsjukvård.

Datainsamling: Via datasystem som till exempel samlar demografisk information, samt information om boendeform, vistelsetid, triage kategori mm.

Analys: Deskriptiv statistik, skillnader mellan grupperna påvisades med hjälp av chi 2 test för kategoriska data, oberoende t-test och Mann Whitney U för kontinuerliga data.

4329 patienter över 65 år boendes på äldreboende och som sökte

akutsjukvård inkluderades. 2278 patienter i grupp 1, tiden innan intervention och 2051 patienter i grupp 2, efter intervention implementerats.

XII Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Wallis, M., Marsden, E., Taylor, A., Craswell, A., Broadbent, M., Barnett, A., Nguyen, K. H., Johnston, C., Glenwright, A., & Crilly, J. 2018 Australien The Geriatric Emergency Department Intervention model of care: a pragmatic trial.

Syftet med studien var att utvärdera effekten och kostnaden av GEDI modellen för vård av äldre, 70 år och över som sökte till en akutmottagning i regionala Queensland, Australia.

Design: Kvantitativ pre-post pragmatisk trial, kvasiexperimentell studie

Urval: Patienter över 70 år som sökte vård på akutmottagningen under perioden januari 2012 till augusti 2016.

Datainsamling: Retrospektiv insamling av data via kliniska informationssystem

Analys: Deskriptiv statistik

användes för att beskriva deltagarna under tre tidsperioder. Överlevnads analys användes. Kumulativa incidenskurvor användes även för att leta efter förändringar orsakade av interventionen över tid. Ekonomisk analys genomfördes med hjälp av en två-stegs rekursiv modell.

44,983, varav 9066 innan intervention, 25,675 under

utvecklings/övergångsper ioden och 10,242 under full interventionsperiod.

Related documents