Området består av två tekniska avrinningsområden. Området i öster avvattnas via krossdiken och kulvertar mot två befintliga dammar (Figur 9). Från de befintliga dagvattendammarna går en utloppsledning till det tekniska avrinningsområdet i väster (Figur 10). Renat dagvatten från de befintliga dammarna samt dagvatten från det tekniska avrinningsområdet i områdets västra del leds via diken ut till naturmark strax innan våtmark i anslutning till Aspen. Praktiskt kan det vara så att dagvatten från Solhöjdens trafikplats, söder om utredningsområdet, även detta leds norrut till Aspen.
Detta område finns dock inte med i det tekniska avrinningsområdet.
5 Tyréns AB. 2019. PM Miljöteknisk markundersökning, Tuna industri dagvattenanläggning.
Uppdrag: 288537, Tuna industri dagvattenanläggning 2019-05-28
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
O:\STH\288537\R\_Text\Tuna_industri_slutrapport_190528.docx 14(29)
Figur 9. Befintlig avvattning av områdets östra del som genomgår utjämning och rening i befintliga dagvattendammar.
Figur 10. Befintlig avvattning av områdets västra del med utloppspunkter i norr strax innan våtmark i anslutning till Aspen.
Uppdrag: 288537, Tuna industri dagvattenanläggning 2019-05-28
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
O:\STH\288537\R\_Text\Tuna_industri_slutrapport_190528.docx 15(29)
5.1 ASPEN
Aspen (SE656832-161545) består av två sjöar, en nordlig och en sydlig del som står i förbindelse med varandra genom en kulvert. Markanvändningen i sjöns
avrinningsområde presenteras i Figur 11.
Det saknas större tillflöden till sjön, det största är det som mynnar i södra delen av södra Aspen som avvattnar industriområdena Loviseberg och Tuna samt Hågelbyleden.
Aspens vatten har humösa inslag. Norra delen av sjön kännetecknas av riklig
förekomst av bottenväxter och vattnet kring växterna är ofta väldigt klart. I södra delen verkar en större andel av näringen vara bundet till planktoniska alger och vattnet är därför grumligare. Aspen avvattnas genom Älvestaån till norra delen av Tullingesjön nära utloppet till Albysjön.
Figur 11. Aspens avrinningsområde, inklusive Lovisebergsdammen, omfattar 8,58 km2 och domineras av skogsmark (45 %) men även jordbruksmark (25 %), sjö (17 %) och urban mark (12 %) utgör betydande andelar. Aspen har inga uppströms liggande avrinningsområden6.
Över kulverten som delar sjön i två delar går den hårt trafikerade E4:an som bedöms vara en stor föroreningskälla utöver Tuna industriområde i dagvattenutredningen från 2011. En utredning från Statens Geotekniska Institut anger att motorvägens bidrag av tungmetallerna kadmium, koppar, bly och zink är 10–13 % av det totala bidraget från vägytor i avrinningsområdet. Andra föroreningskällor såsom påverkan från enskilda avlopp och läckage från åkermark är också troliga7.
6 Botkyrka kommun. 2017. Botkyrkas blå värden- vattenprogram för Botkyrka kommun bilaga 5, vattenförekomster.
7 CIT Urban Water Management AB. 2011. Dagvattenutredning i Tuna, Botkyrka kommun.
Uppdrag: 288537, Tuna industri dagvattenanläggning 2019-05-28
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
O:\STH\288537\R\_Text\Tuna_industri_slutrapport_190528.docx 16(29)
otillfredsställande ekologisk status avseende näringsbelastning som orsakar
övergödning. Vidare visade resultat från recipientkontroll utförd 2009 höga halter av fosfor och kväve (350 µ/l respektive 5000 µ/l). Den kemiska statusen var vid samma tid satt till god. Denna bedömning var dock gjord utan genomförda analyser på vare sig metaller eller organiska miljögifter8.
Den senaste statusklassningen av Aspen avseende ekologisk status är måttlig.
Utslagsgivande för den sammanvägda bedömningen av ekologisk status är dålig status för konnektivitet. Allmänna förhållanden (sammanvägd status för halt av
näringsämnen, ljusförhållanden (siktdjup) och försurning) har god status. Den ekologiska kvalitetsfaktorn makrofyter är klassad till måttlig baserat på inventering med god tillförlitlighet.
I Botkyrka kommuns vattenprogram Botkyrkas blå värden identifieras övergödning som ett miljöproblem då det skapar förutsättningar för en stor biomassa, i form av framför allt makrofyter. Nedbrytningen av dessa har under stränga vintrar flera gånger lett till syrebrist och fiskdöd. Orsaken är med största sannolikhet syrebrist, orsakad av syreförbrukande nedbrytning av alger och bottenväxter. I programmet anges även att närsaltbelastningen behöver minska för Älvestaån (som avvattnar Aspen) och därmed även för Aspen.
Älvestaån inklusive sjön Aspen har en årlig totalbelastning av fosfor på 214 kg. För att nå miljökvalitetsnormerna bör den årliga tillförseln minskas med 57% eller 122 kg9. Antalet enskilda avlopp i Aspens avrinningsområde är totalt 13. Av dessa är det 9 som inte uppnår dagens krav på hög skyddsnivå, och ett avlopp som anses undermåligt.
Avseende kemisk status är den aktuella klassningen för Aspen uppnår ej god kemisk status. Ämnen som inte uppnår god kemisk status i vattenförekomsten är kvicksilver, polybromerade difenyletrar (PBDE) och PFOS. Kvicksilver och PDBE är dock ett
gemensamt problem för samtliga ytvattenförekomster i Sverige. För PFOS visade uppmätt halt 0,0034 µg/l vid ett tillfälle 2012, klassningens tillförlitlighet är låg.
Halten överstiger gränsvärdet för PFOS i vatten, 0,00065 µg/l. Vattenförekomsten uppnår i och med detta inte god status med avseende på PFOS. VISS anger ett förbättringsbehov för PFOS på 0,0027 ug/l10. VISS anger att både diffusa och punktkällor som förorenade områden, deponier och gammal industrimark har
betydande utsläpp av PFOS. För punktkällorna anges Botkyrka brandstation och Tuna avfall (gammal avfallsdeponi), båda ligger inom Tunas industriområde. I Figur 12 presenteras översikt över samtliga identifierade potentiellt förorenade områden inom Aspens avrinningsområde. Som tidigare nämnt finns flertalet ej klassade riskområden för förorenad mark inom Tunas industriområde. Den miljötekniska
markundersökningen utförd av Tyréns (2019) påvisade dock inga halter av PFOS i grundvattnet (nära inlopp till sjön vid våtmark) vid provtillfället.
8 CIT Urban Water Management AB. 2011. Dagvattenutredning i Tuna, Botkyrka kommun.
9 Botkyrka kommun. 2017. Botkyrkas blå värden- vattenprogram för Botkyrka kommun bilaga 4, åtgärder.
10 VISS. Aspen SE656832-161545
https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA33104800 Hämtad 2018-12-14.
Uppdrag: 288537, Tuna industri dagvattenanläggning 2019-05-28
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
O:\STH\288537\R\_Text\Tuna_industri_slutrapport_190528.docx 17(29)
Figur 12. Potentiellt förorenade områden inom Aspens avrinningsområde.11 Röd prick, plats för grundvattenprovtagning med avseende på PFOS (inga påvisade halter).
Miljökvalitetsnormen för Aspen är god ekologisk status 2021 och god kemisk ytvattenstatus med undantag och mindre stränga krav för överallt överskridande ämnen.
5.2 ÄLVESTAÅN
Älvestaån (SE656897-16163) avvattnar sjön Aspen vid Hagelby gård, cirka 400 m norr om utredningsområdet, och mynnar efter 2,4 km i Tullingesjön. Ån tillhör distriktet Norra Östersjön och huvudavrinningsområdet Norrström. Vattendraget har måttligt ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus, med undantag för bromerade difenyleter och kvicksilver vilka överstiger gränsvärden i alla svenska vattendrag.
Problemområden som har identifierats för den ekologiska statusen är påväxt av kiselalger, övergödning, dålig konnektivitet, svämplanets struktur och funktion, samt vattendragets närområde. Påverkanskällor är urban markanvändning, jordbruk, enskilda avlopp och atmosfärisk deposition12.
11 Länsstyrelsen i Stockholms läns webbgis, hämtad här
https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=d1b3761e5e944f129a698acc7e7ed183 2019-03-27.
12 VISS. Älvestaån (SE656897-161631) https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA46639395 hämtad 2019-03-27.
Uppdrag: 288537, Tuna industri dagvattenanläggning 2019-05-28
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
O:\STH\288537\R\_Text\Tuna_industri_slutrapport_190528.docx 18(29)
RIKTLINJER
Dagvattenreningen omfattas av Botkyrka kommuns dagvattenstrategi (Botkyrka, 2012).
Så långt det varit möjligt har riktlinjerna om målen samt principerna från kommunens dagvattenstrategi beaktats i förstudien. Kommunen angett ett antal mål gällande dagvattenhanteringen som syftar att bidra till en hållbar samhällsutveckling:
• God vattenkvalitet i sjöar och vattendrag.
• Naturlig vattenbalans.
• Klimatanpassad dagvattenhantering.
• Rikt växt- och djurliv.
• Säkra dricksvattenresurser.
• Höga estetiska värden i bebyggelsemiljön.
• God folkhälsa.
• Synlig dagvattenhantering.
• Minimera risker för skador på vägar och byggnader.
• Inget dagvatten till avloppsreningsverk.
De principer som anges för att uppnå dess mål inkluderar bland annat:
• Eftersträva en naturlig vattenbalans där naturliga grundvattennivåer bibehålls.
• Omhänderta dagvattnet nära källan och återföra detta till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa.
• Förebygga förorening av dagvatten vid källan och begränsa tillförseln av föroreningar till recipienten.
• Källsortera dagvatten. Förorenat vatten ska hanteras separat från ”rent”
dagvatten.
• Dagvattensystem ska utformas på så vis att skador på byggnader, anläggningar samt natur- och kulturmiljöer undviks.
• Dagvattenhanteringen ska vara klimatanpassad och klara av framtida klimatförändringar.
• Öppna dagvattenlösningar ska synliggöra vattenprocesserna och ses som en resurs som berikar bebyggelsemiljöerna.
• Lokalt omhändertagande och avrinning i öppna system ska prioriteras före ledningssystem.
• Tillkommande flöden ska fördröjas genom utjämning.
• Förorenaren betalar för att återställa miljön.
• Mängden dagvatten till ledningsnätet för spillvatten ska minska.
• Dagvattenhanteringen ska vara säker, miljöanpassad samt energi- och kostnadseffektiv.
• Avrinning till omkringliggande mark och ledningsnät ska inte öka efter exploatering.
• Byggnadsmaterial och konstruktioner som kan förorena dagvatten ska undvikas.
• Miljövänliga energikällor ska användas.
Uppdrag: 288537, Tuna industri dagvattenanläggning 2019-05-28
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
O:\STH\288537\R\_Text\Tuna_industri_slutrapport_190528.docx 19(29)
Vid modellering av befintliga föroreningshalter i dagvatten från området har markanvändningstyper enligt Tabell 1 använts.
Tabell 1. Ytor för olika markanvändningar inom det tekniska avrinningsområdet som rinner mot Aspen.
Beräknade ytor Markanvändningstyp i StormTac Storlek (m²)
Område 1 (uppströms de befintliga
dagvattendammarna) 242 050
• Industritomt Industriområde mindre förorenat 76 500
• Väg Industriområde mindre förorenat 7600
• Naturmark Naturmark 157 950
Område 2 (nedströms de befintliga
dagvattendammarna) 177 300
• Industritomt Industriområde mindre förorenat 147 300
• Väg 258 Väg 5 2300
• Mindre väg Industriområde mindre förorenat 4700
• Naturmark Naturmark 6950
• Brandstation Industriområde mer förorenat
(Brandstation) 16 050
Föroreningsberäkningar har utförts i StormTac version 19.1.2. Standardvärde för avrinningskoefficienter i denna version har använts.
I området finns i nuläget två dagvattendammar samt en damm i våtmarken där det finns en oljeläns (Figur 13). Storlek på dagvattendammarna är: 1390 m2 samt 930 m2. Dammen med oljeläns har antagits ha storleken 2100 m2, då våtmarkens bedöms fortsätta ända fram till sjön. Dessa anläggningar har modellerats i StormTac, de
uppströms dagvattendammarna i serie och halter från denna har sedan lagts in som en egen markanvändning i anslutande tekniska avrinningsområde.
Beräkningsresultatet från StormTac redovisas i Tabell 2. Då platsen som föreslagits för anläggning bedömts ha stor skredrisk har även brunnsfilter modellerats. Vid
modellering med brunnsfilter för rening av allt dagvatten i området innan utsläpp i befintlig damm erhålls en reducering av samtliga ämnen förutom kväve. Samtliga ämnen understiger riktvärdesgruppens förslag till riktvärden för direkt utsläpp i recipient13. I StormTac finns inga schablondata för PFOS.
13 SLL- riktvärdesgruppen. 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp hämtad här http://stormtac.com/admin/Uploads/Riktvarden_dagvatten_feb_2009.pdf 2019-03-27.