Jordarterna i utredningsområdet består enligt SGU:s jordartskarta av postglacial sand, glaciallera och berg i dagen med och utan tunt moränlager (Figur 5). Malmsjöns strandkant utgörs av kärrtorv. Jorddjupet uppskattas i SGU:s jorddjupsmodell till 5-20 m. Infiltrationen i sandiga jordarter kan antas vara god, men genomsläppligheten av de underliggande jordlagren är okänd. Ingen information finns heller om grundvattennivån i området.
Infiltrationskapaciteten beror även av grundvattennivån. Områdets generella lutning är söderut. En mer noggrann geoteknisk utredning bör genomföras innan
dagvattenanläggningarna anläggs.
Det finns inga potentiellt förorenade eller konstaterade förorenade områden inom utredningsområdet.
Grundvattenförekomst Vårsta (WA50714155; SE656197-161424) är en kvartär sand- och grusförekomst som sträcker sig i nordsydlig riktning i den östra delen av Vårsta (Figur 6)5. Den har utmärkta till ovanligt goda uttagsmöjligheter för grundvatten och både god kemisk
4 Stockholm Vatten och Avfall, Beräkningsverktyg för magasin med kontinuerlig avtappning, hämtad här:
http://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar/rad-och-anvisningar/utreda/ 2018-01-20
5 VISS. Vårsta vattenförekomst (WA50714155; SE656197-161424).
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 9(32)
transport. Pågående grundvattenutredning har nyligen uppmätt PFAS i grundvattnet.
Figur 5. Jordartskarta över delar av Vårsta, ungefärligt utredningsområde markerat med svart rektangel (© SGU).
Figur 6. Grundvattenmagasin i Vårsta, utredningsområdet ungefärligt markerat med svart rektangel (© SGU).
6 Tyréns 2019, in press.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 10(32)
ligger under eller i närheten av platser där förslag ges på dagvattenanläggning (Figur 7).
För att inte inkräkta på eventuella ledningsrätter bör anläggningarnas placeringar justeras vid projektering. När schaktning och borrning sker vid Stokabs underjordiska anläggningar (fiberkabel) skall ett säkerhetsavstånd hållas på en meter och vid osäkert läge minst två meter. Inom säkerhetsavståndet får endast handverktyg användas.
Figur 7. Underlag från ledningskollen som visar kablar och övriga ledningar i marken inom området för föreslagen placering av dagvattenanläggningar. Rosa skraffering visar föreslagen plats för dagvattenanläggning.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 11(32)
Utredningsområdet ligger inom huvudavrinningsområde Kustområdet (SE62063). Inom huvudavrinningsområdet ligger Malmsjön som är den primära recipienten för dagvatten från området. Malmsjön ligger i sin tur inom Kagghamraåns avrinningsområde. I Figur 8 ges en översikt över avrinningsområdet för Kagghamraån.
Figur 8. Kagghamraåns avrinningsområde där Malmsjöns avrinningsområde ingår. Inom Malmsjöns avrinningsområde ingår det tekniska avrinningsområdet för Bremora.
4.1 MALMSJÖN
Malmsjön är inte klassad som vattenförekomst i VISS, men den är närmaste recipienten för dagvatten från Vårsta. Sjön tillhör distriktet Norra Östersjön och huvudavrinningsområdet Kustområdet (SE62063). Malmsjön har en yta på 0,84 km². Sjön har haft stora problem med höga fosforhalter. År 2007 utfördes en aluminiumfällning som sänkte halterna drastiskt.
Sedan dess har halterna varit låga till måttliga. Dock sker en ökning de två senaste åren8. Utloppet från Malmsjön går via Axån till Kagghamraån.
Syrehalten i bottenvattnet är ofta låg, både sommar- och vintertid, men svavelväte har hittills inte kunnat konstateras9. Näringsämnesbelastningen till Malmsjön var 2005-2016 181 kg P/år och 5368 kg N/år. Nettovärdet vid sjöns utlopp har beräknats till 64 kg P/år och 3047 kg N/år10. Detta innebär att viss retention sker i sjön. Låga syrehalter i sjöns botten innebär dock ökad risk för hög internbelastning av fosfor.
8 Botkyrka kommun, miljöbarometern. Hämtad här:
http://botkyrka.miljobarometern.se/vatten/sjoar/fosforkoncentration-sjoar/malmsjon 2019-01-22
9 Kagghamraån, Getaren och Malmsjön. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar 2014-2016 och jämförelser med tidigare resultat. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöenheten, Natur och mijöanalys.
Rapport 2017:2
10 SMHI vattenwebb hämtad 2018-12-14
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 12(32)
Axån (SE 655914-662299) är en preliminär vattenförekomst som är 5 km lång och avvattnar Malmsjön för att senare mynna i Kagghamraån. Vattendraget ingår i
åtgärdsområdet förvästra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem. I VISS finns varken en ekologiskt eller kemisk klassning, men som påverkanskällor nämns urban
markanvändning, jordbruk, enskilda avlopp, atmosfärisk deposition samt eventuellt hästgårdar11.
4.3 KAGGHAMRAÅN
Kagghamraån (SE656155-161871) är en vattenförekomst som är 19 km lång och som rinner några kilometer sydöst om Vårsta för att slutligen mynna i Kagghamrafjärden.
Vattendraget ingår i huvudavrinningsområde Kustområde (SE62063), distriktet Norra Östersjön och åtgärdsområdet västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem.
Kagghamraån har måttlig ekologisk status, utslagsgivande för denna är måttlig status för kiselalger och näringsämnen.
Konnektiviteten i vattendraget har bedömts som dålig. Ytterligare påverkanskällor är förorenade områden, deponier, urban markanvändning, jordbruk, enskilda avlopp och atmosfärisk deposition12.
SMHI vattenwebb visar en bruttobelastning till sjön på 1283 kg P/år och 40479 kg N/år. I utloppet beräknas mängden till 1038 kg P/år och 34508 kg N/år13.
Det lokala förbättringsbehovet (betinget) efter korrigering för eventuella uppströms åtgärder beräknas till 18 % vilket motsvarar 198 kg P/år brutto14. Förbättringsbehovet är baserat på den reducering i fosforbelastning som krävs för att Kagghamraån ska få god status i kvalitetsfaktorn näringsämnen för ekologisk status.
Den kemiska statusen är uppnår ej god, inte bara när det gäller bromerad difenyleter och kvicksilver, vilka är förhöjda i alla svenska vattendrag, utan också på grund av förhöjda halter av PFOS. Medelhalt av PFOS uppgick till 84,5 µg/kg VV, gränsvärdet ligger på 9,1 µg/kg VV.
4.4 TEKNISKT AVRINNINGSOMRÅDE
Det tekniska avrinningsområdet (A) som ligger väster om Bremoravägen (Rosenfinks-, Snöfinks-, Bofinks- och Gråsiskevägen) är bebyggt med radhus och kedjehus från 70- och 80-talet. Det finns ett utbyggt dagvattennät i området (Figur 9). Det tekniska
avrinningsområde som ligger norr och öster om Bremoravägen (B) omfattar Bremoravägen, Bergfink-, Grönfink-, Pilfinkvägen och Backsvalevägen. Backsvalevägen (C) ligger
topografiskt lägre än föreslagen plats för dagvattenanläggningar enligt Figur 4. Området är bebyggt med flerfamiljshus, samt radhus och kedjehus från 60- och 70-talet. Vägdagvatten från Bremoravägen leds via dike genom en kulvert till Malmsjön. Hela området avvattnas till Malmsjön via tre utlopp.
11 VISS Axån-Kagghamraån, https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA44862195, hämtad 2018-12-12.
12 VISS Kagghamraån, https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA93042198, hämtad 2018-12-12
13 SMHI vattenwebb hämtad 2018-12-14
14 VISS Kagghamraån https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA93042198, hämtad 2018-12-12
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 13(32)
Figur 9. Befintligt dagvattennät i Bremora, inom respektive delområde. Blå ifyllda pilar visar flödesriktning i ledning och röda öppna pilar visar avrinning i dike och kulvert.
Mängden dagvatten har i den tidigare dagvattenutredningen15 beräknats till 6000 m³/år för det tekniska avrinningsområdet väster om Bremoravägen och 16 700 m³/år för området öster om Bremoravägen.
Malmsjöns strandkant strax söder om utredningsområdet ingår i ett
markavvattningsföretag, Somran-Malmsjön (Figur 10). Företaget reglerar sjöns vattennivå.
Ändras förutsättningar för markavvattningsföretaget kan tillståndet för markavvattning behöva omprövas.
15 Botkyrka kommun. Dagvattenstudie Vårsta samhälle, maj 2000.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 14(32)
Figur 10. Karta som visar delar av markavvattningsföretaget Somran-Malmsjön16.
16 Länskarta, Länsstyrelsen i Stockholm.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 15(32)
RIKTLINJER
Botkyrka kommun har en dagvattenstrategi som anger följande mål angående dagvattenhantering:17
− God vattenkvalitet i sjöar och vattendrag.
− Naturlig vattenbalans.
− Klimatanpassad dagvattenhantering.
− Rikt växt- och djurliv.
− Säkra dricksvattenresurser.
− Höga estetiska värden i bebyggelsemiljön.
− God folkhälsa.
− Synlig dagvattenhantering.
− Minimera risker för skador på vägar och byggnader.
− Inget dagvatten till avloppsreningsverk.
De principer som anges för att uppnå dess mål inkluderar bland annat:
− Eftersträva en naturlig vattenbalans där naturliga grundvattennivåer bibehålls
− Omhänderta dagvattnet nära källan och återföra detta till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa.
− Förebygga förorening av dagvatten vid källan och begränsa tillförseln av föroreningar till recipienten.
− Källsortera dagvatten. Förorenat vatten ska hanteras separat från ”rent” dagvatten
− Dagvattensystem ska utformas på så vis att skador på byggnader, anläggningar samt natur- och kulturmiljöer undviks.
− Dagvattenhanteringen ska vara klimatanpassad och klara av framtida klimatförändringar.
− Öppna dagvattenlösningar ska synliggöra vattenprocesserna och ses som en resurs som berikar bebyggelsemiljöerna.
− Lokalt omhändertagande och avrinning i öppna system ska prioriteras före ledningssystem.
− Tillkommande flöden ska fördröjas genom utjämning.
− Förorenaren betalar för att återställa miljön.
− Mängden dagvatten till ledningsnätet för spillvatten ska minska.
− Dagvattenhanteringen ska vara säker, miljöanpassad samt energi- och kostnadseffektiv.
− Avrinning till omkringliggande mark och ledningsnät ska inte öka efter exploatering.
− Byggnadsmaterial och konstruktioner som kan förorena dagvatten ska undvikas.
− Miljövänliga energikällor ska användas.
Dessa syftar till att bidra med en hållbar samhällsutveckling. Föreliggande utredning har beaktat de relevanta delarna av dagvattenstrategin som behandlar utformning av
dagvattensystem.
6 RENINGSBEHOV
Malmsjön ingår i Kagghamraåns avrinningsområde (Figur 8). Dagvattenåtgärder som vidtas för att minska föroreningar till Malmsjön innebär därför en ökad möjlighet för
Kagghamraån att uppnå miljökvalitetsnormerna. Enligt SMHI:s sammanställning över källfördelning av fosfortransport till Kagghamraån motsvarar belastning från urban markanvändning inkl. dagvatten ca 56 kg P/år (2005-2016). Detta motsvarar ca 4,4 % av
17 Dagvattenstrategi, antagen av kommunfullmäktige 2012-11-22. Botkyrka kommun.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 16(32)
Kagghamraåns avrinningsområde består av tätort och hårdgjorda ytor.
Om uppsatt beting (198 kg/år) fördelas utifrån källfördelningen av fosfortransporten från hela Kagghamraåns avrinningsområde bör ett beting på ca 8,6 kg/år tilldelas urbana områden inkl. dagvatten. Bremoras tekniska avrinningsområden består nästan uteslutande av bebyggelse eller lokalgator och omfattar ca 0,22 km2 eller 4,6 % av motsvarande
markanvändning i hela Kagghamraåns avrinningsområde. Ett beräknat beting för Bremora blir därför ca 0,4 kg/år (4,6% av 8,6 kg/år). Då antas det att föroreningarna är jämnt fördelade över avrinningsområdets områden med urban markanvändning och att dessa står i proportion till ytan.
7 BEFINTLIG DAGVATTENKVALITET
I Tabell 1 redovisas ytor per delområde som ingår i föroreningsberäkningarna.
Föroreningsberäkningarna har utförts för området utan rening för uppskattning av hur stora föroreningsmängder som idag lämnar området. Beräkningarna är utförda i StormTac v.3.2.
Tabell 1. Ytor som ingår i föroreningsberäkningen uppdelat per delområde.
Markanvändning per delområde (m2)
Område A (väster om Bremoravägen) 78 400
Villor 53 650
Naturmark 24 750
Område B (öster om Bremoravägen, exkl. Backsvalevägen) 135 850
Villor 68 350
Flerfamiljshus 40 750
Radhus 23 600
Idrottsplats 3150
Område C (Backsvalevägen) 9000
Radhus 5450
Väg/parkering/garagelänga 3550
Modelleringsresultaten i Tabell 2 visar att dagvatten från område B förväntas bidra med den största belastningen. Skillnaden mellan de olika områden bedöms främst bero på
storleksförhållandet och att det finns mer naturmark inom område A.
Tabell 2. Belastning (kg/år) i nuläge
Ämne Område A Område B Område C
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 17(32)
LÖSNINGSFÖRSLAG
För rening av dagvatten från samtliga områden föreslås anläggning av biofilter, då denna anläggningstyp innebär effektiv rening och infiltration. Enligt Stockholm Vattens
sammanställning av reningseffekter av diverse anläggningstyper har biofilter en
reningseffekt uppemot 85 % beroende på ämne18. Förutsatt att utbredning av sandig jordart är enligt SGU:s jordartskarta rekommenderas infiltration från biofilter till grundvattnet. För att uppnå effektiv rening rekommenderas att anläggningarna dimensioneras för att
omhänderta 90 % av årsnederbörden. Belastning till recipient (kg/år) efter rening har beräknats enligt följande
𝑀𝑒= 𝑀𝑖− (𝑀𝑖∗ 𝑅%∗ 𝐼%)
Där Me är mängd (kg/år) efter rening i föreslagen anläggning, Mi mängd innan rening (kg/år), R% förväntad reningseffekt (%) i föreslagen anläggning (reningseffekt i systemen har inhämtats från Stockholm vattens reningstabell version 2016-11-1819) och I% den andel av årsnederbörden som ska omhändertas i systemet, i detta fall 90 %.
Identifierade områden som lämpar sig för dagvattenanläggningar (Figur 11) diskuteras i kommande avsnitt för respektive område. Vid tillämpning av föreslagna åtgärder för respektive område kommer framräknade beting avseende fosfor att uppnås med god marginal.
Figur 11. Förslag på placering av dagvattenanläggningar för respektive område.
18 Stockholm Vatten och Avfall, Reningstabell version 2016-11-18. Hämtad här:
http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/exls/reningstabell.xls hämtad 2018-12-20
19 Stockholm Vatten och Avfall, reningstabell v. 2016-11-18 hämtad här:
www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/Exls/reningstabell.xls 2019-01-17
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 18(32)
Föreslagen yta för anläggning i område A (yta A) består av en relativt plan yta mellan Södertäljevägen och en gång- och cykelväg (Figur 11). Ytan är idag bevuxen med gräs, mindre träd och buskar (Figur 12). Avvattning av gång och cykelväg bedöms ske ner mot ytan. Dagvatten från ytan rinner ner mot Södertäljevägens dike. Härifrån rinner det vidare till en trumma under Södertäljevägen (strax innan infart på gång-och cykelväg från väster, (Figur 13). Trumman avvattnar även Södertäljevägen med utlopp i Malmsjön.
Figur 12. Vy mot yta A för dagvattenanläggning för område A mellan GC-väg och Södertäljevägen. Malmsjön syns bakom träden.
Figur 13. Trumma under Södertäljevägen som avvattnar ytan för dagvattenanläggning.
Avvattnar även vägdagvatten som hamnar i diket. Utlopp mot Malmsjön.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 19(32)
I Tabell 3 presenteras förväntad reningseffekt av dagvattnet i ett biofiltersystem som dimensioneras för att omhänderta 90 % av årsnederbörden. Avrinningskoefficienten för hela område A beräknas till 0,2 (StormTacs schablonvärde för villaområde) vilket motsvarar ca 15680 m2 reducerad area av den totala ytan på 78400 m2. I Tabell 4 presenteras ytbehov av biofilter för dagvatten från området samt tillgängligt djup för magasinering av vatten över filterytan. Vid önskemål om mindre tillåtet vattendjup utformas anläggningen med en större area.
Tabell 3. Beräknad dagvattenbelastning (kg/år) efter rening av dagvatten från område A.
Reningseffekten av biofilter baseras på en sammanställning av Stockholm Vatten och avfall (2016). Mängden efter rening förutsätter rening av 90% av årsnederbörden
Ämne Innan rening (kg/år)
Bedömd reningseffekt i biofilter (%)
Efter rening av 90% av
årsnederbörd (kg/år) Minskning (kg/år)
P 2,1 65 0,87 -1,23
Tabell 4. Beräknat ytbehov för biofilteranläggning för område A baserat på reducerad yta som bidrar med dagvatten till anläggningen. Dimensionering för rening av 90% av årsnederbörden.
Infiltrationshastighet 100 mm/h.
Total yta (m2) Avrinningskoefficient
Reducerad area (hårdgjord yta) (m2)
Ytbehov
biofilter (m2) Djup biofilter (mm)
78 400 0,2 15 680 355 300
Dagvatten från område A leds till biofilteranläggningen via en strypt inloppsledning från befintlig brunn (Figur 14). Ledningen dimensioneras för avledning av de mindre, men ofta förekommande, regnen. Vid höga flöden tillåts dagvattnet brädda ut till Malmsjön via den befintliga ledningen. Inloppsledning till biofilteranläggningen bör anslutas på lägre nivå än utloppsledningen som ligger på +31,22 m höjd.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 20(32)
Figur 14. Skalenlig planillustration över föreslagen biofilteranläggning för dagvatten från område A med möjlig anslutningspunkt. Krönnivå på biolfilteranläggning ligger på +24 m (RH2000).
Strax innan inloppet till biofilteranläggning kan en fördamm anläggas. I dammen avsätts större partiklar vilket avlastar biofilteranläggningen. Försedimentering i damm innebär även enklare underhåll. Själva filteranläggningen ska förses med ett bräddavlopp i händelse av t.ex. igensättning av systemet uppströms. Bräddavloppet kan konstrueras som ett släpp i filteranläggningen släntkrön med erosionsskydd. I Figur 15 presenteras en konceptskiss över tvärsektion av anläggning.
Figur 15. Konceptskiss över biofilteranläggning med fördamm för rening av dagvatten från område A. Blå pilar visar flödesriktning och infiltration. Vattendjup i biofiltret varierar med dess yta. Vatten i biofilteranläggningen tillåts infiltrera ner till grundvattnet.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 21(32)
Ytan som föreslås för område B (yta B) ligger även den på en relativt flack yta (Figur 11 och Figur 16). Hela ytan är idag bevuxen med gräs. Dagvatten härifrån rinner tillsammans med dagvatten från den södra delen av Bremoravägen ner i ett dike mellan ytan och vägen. Diket har även hydraulisk koppling till Bremoravägen norrut via en kulvert (röd pil i Figur 17). Vid platsbesöket noterades vatten i diket. Diket har sitt utlopp till Malmsjön via en kulvert under Bremoravägen (Figur 9). Ytan kan få ett ökat estetiskt värde vid anläggning av biofilteranläggning.
Figur 16. Yta B för dagvattenanläggning för område B.
Figur 17. Dike invid yta B sett från utlopp vid korsning under Bremoravägen och
Backsvalevägen. Röd pil pekar mot inlopp till dike. Bremoravägen till vänster och yta B för dagvattenanläggning till höger.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 22(32)
lokalgator i området men inte för den södra delen av Bremoravägen som avvattnas i diket.
På grund av markens infiltrationsförmåga i området bedöms rening av vägdagvatten via infiltration i dikesbotten och slänter redan ske.
I Tabell 5 presenteras förväntad reningseffekt av dagvattnet från område B i ett
biofiltersystem. Avrinningskoefficienten för hela område beräknas till 0,33 vilket motsvarar ca 44 831 m2 reducerad area som bör renas av den totala ytan på 135 850 m2. I Tabell 6 presenteras ytbehov av biofilter för dagvatten från området samt tillgängligt djup för magasinering av vatten över filterytan.
Tabell 5. Beräknad dagvattenbelastning (kg/år) efter rening av dagvatten från område B.
Reningseffekten av biofilter baseras på en sammanställning av Stockholm Vatten och Avfall (2016). Mängden efter rening förutsätter rening av 90% av årsnederbörden.
Ämne Innan rening (kg/år) Bedömd reningseffekt (%)
Tabell 6. Beräknat ytbehov för biofilteranläggning för område B baserat på reducerad area.
Dimensionering för rening av 90% av årsnederbörden. Infiltrationshastighet 100 mm/h.
Total yta (m2) Avrinningskoefficient
Reducerad area (hårdgjord yta) (m2)
Ytbehov
biofilter (m2) Djup biofilter (mm)
135 850 0,33 44 831 769 500
Dagvatten från område B leds till biofilteranläggningen via en strypt inloppsledning från befintlig brunn (Figur 18). Ledningen dimensioneras för avledning av de mindre, men ofta förekommande, regnen. Vid höga flöden tillåts dagvattnet brädda ut till Malmsjön via den befintliga ledningen. Inloppsledning till biofilteranläggningen bör anslutas på lägre nivå än utloppsledningen som ligger på +28,82. Utformning med fördamm sker enligt Figur 15 men med anpassade vattengångar och biofilterdjup för område B.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 23(32)
Figur 18. Skalenlig planillustration över föreslagen biofilteranläggning för dagvatten från område B med möjlig anslutningspunkt. Krönnivå på biolfilteranläggning ligger på +27 m (RH2000).
8.3 OMRÅDE C
Idag sker avvattningen av Backsvalevägen med infart- och parkeringsyta och garagetak via ytavrinning mot dagvattenbrunnar (Figur 19) som ansluter till huvudledning under
tomtmark ovanför Södertäljevägen (Figur 9). På infartsvägen och parkeringsytan finns tillgängliga grönytor som kan användas för anläggning av biofilter (Figur 20). Vid
anläggning av biofilter kan platsen få ett större estetiskt värde. Dock består marken här av berg med tunt ovanliggande jordtäcke vilket försvårar infiltration till grundvattnet.
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
\\tyrens.se\uppdrag\STH\288621\R\_Text\Dagvattenutredning_Bremora_slutrapport_190201.docx 24(32)
Figur 19. Ytränna mot brunn vid mitten av infart- och parkeringsytan i delområde C. I förgrunden finns en lämplig grönyta för anläggning av biofilter.
Figur 20. Röd pil pekar mot brunn och ytränna. Till vänster om den finns lämplig yta för anläggning av biofilter för rening av östra halvan av infart- och parkeringsyta i område C. Blå pil pekar mot yta C, lämplig yta för anläggning av biofilter för rening av västra halvan av infart-och parkeringsytan i område C.
I Tabell 7 presenteras förväntad reningseffekt av dagvattnet från område C i ett
biofiltersystem. Avrinningskoefficienten för hela område beräknas till 0,7 vilket motsvarar ca 2 485 m2 reducerad area som bör renas av den totala ytan på 3 550 m2. I Tabell 8
Uppdrag: 288621 – Bremora Vårsta dagvattenanläggning 2019-02-01
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport
Beställare: Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Slutrapport