5.1 Topografi och markbeskaffenhet
För detaljer avseende topografi, se ritning G101 Plan i MUR/Geo.
Aktuellt planområde utgörs i huvudsak av ängsmark. Markytan inom
detaljplaneområdet sluttar väldigt svagt från som högst nivå ca +23 i nordväst till som lägst ca +14 i sydost. Medellutningen inom planområdet är flackare än 1:50.
Bild 5.1 Aktuellt område, vy från befintlig bäck i öster.
6 (22)
\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx
För befintligt dike i östra delen av området ligger botten i avvägd sektion A på nivån ca +13,2 (motsvarar ca 2 m under befintlig markyta vid släntkrön ned mot bäcken).
Bild 5.2 Befintligt dike i öster (norra delen), vy från norr.
Bild 5.3 Befintligt dike i öster (södra delen), vy från norr.
7 (22)
.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx
5.2 Erosion
I mars 2018 har en kontroll av dikets erosionsaktivitet vid befintligt dike i öster av plaområdet utförts. Syftet var att bedöma eventuell erosion samt bedöma om erosionsskydd krävs map framtida exploatering av området.
Djupet från släntkrön till dikesbotten är ca 2 m och slänten utgörs främst av gräs, vass och mindre buskar. Botten bedöms utgöras av sand, silt och lera, stenar förekommer också. Diket är relativt rakt, flödet i diket var lågt och vattenståndet i diket var också lågt (ca 0,2-0,3 m över dikesbotten) vid platsbesöket i mars 2018 men även vid platsbesöket i mars 2016.
Vid platsbesöket i mars 2018 upptäcktes mindre erosion i diket samt mindre
”släpp”/ras i slänten på några ställen. ”Släppen” beror främst på att jord har spolats bort i den undre delen av diket och på så sätt skapat brantare slänter som till slut har orsakat dessa släpp/ras i slänten. Vissa delar av diket har från början relativt branta slänter vilket också har medfört mindre släpp/ras.
Bild 5.4 Mindre ”släpp”/ras vid befintligt dike.
8 (22)
\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx
Bild 5.5 Erosion i befintligt dike.
För befintliga förhållanden förekommer viss erosion som i sin tur har orsakat mindre ”släpp”/ras på vissa platser utmed diket. För framtida förhållanden så finns det risk för att mer vatten kommer att tillföras till diket trots att tanken är att inte belasta diket mer än vad det görs idag (tex anläggande av dagvattenmagasin mm).För att undvika fortsatt erosion och ”släpp”/ras i dikets slänter så
rekommenderas det därför att det befintliga diket erosionsskyddas samt att dikets slänter flackas ut något jämfört med dagens förhållanden. Förslag på utförande redovisas i nedanstående figur.
Figur 5.1 Typsektion, förslag på utflackning och erosionssskydd av befintligt dike.
9 (22)
.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx
5.3 Jordlagerbeskrivning
Enligt utförda undersökningar inom aktuellt planområde består naturlig jordlagerföljd från markytan i huvudsak av:
• Mulljord till ca 0,1-0,3 m djup
• Torrskorpelera till ca 1,5-2 m djup
• Lera till mellan ca 5-45 m djup.
• Friktionsjord.
Enligt utförda undersökningar i området bedöms djupet till fast botten variera från som minst ca 5 m i norr till som mest ca 50 m i söder.
Mulljorden bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA.
Torrskorpeleran är grå och kan innehålla silt samt växtdelar. Dess vattenkvot varierar mellan ca 20-40 %. Torrskorpan bedöms utgöras av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt Anläggnings AMA.
Den lösare leran under torrskorpeleran är grå och kan innehålla silt samt enstaka växt- och skalrester. Enligt utförda sonderingar förekommer från ca 8 m djup samt på större djup skikt (sand- och siltskikt) i leran. Detta gäller de flesta utförda undersökningarna. Tjockleken på skikten varierar från ca 0,2-1 m. Flest skikt har noterats i punkt 6 (se ritning G101 och G301 i MUR/Geo) som ligger i nordöstra delen av området.
Lerans vattenkvot och konflytgräns varierar mellan ca 60-85 % respektive mellan ca 45-60 %, med de lägre värdena mot djupet. Dess densitet varierar mellan ca 1,55 och 1,65 ton/m3, med de högre värdena mot djupet. Sensitiveten uppmätt från konprov varierar mellan ca 30-145. Leran bedöms utifrån uppmätta värden på sensitiveten vara högsensitiv och ”kvick” och därmed känslig för störningar (tex pålningsarbeten mm). Leran bedöms utgöras av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt Anläggnings AMA.
Enligt utförda ving- och konförsök varierar lerans odränerade skjuvhållfasthet (okorrigerad) från 15-20 kPa på 3-5 m djup till 40-45 kPa på ca 25 m djup.
Friktionsjorden under leran bedöms utifrån utförda undersökningar ha en mäktighet som varierar mellan ca 0-5 m.
10 (22)
\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx
5.4 Hydrogeologiska förhållanden
Den övre grundvattenytan har mätts i skruvborrhålen och låg vid
undersökningstillfället i september 2015 på mellan ca 1,6-2,2 m djup under befintlig markyta.
Vid undersökningstillfället låg vattenytan i befintligt dike i avvägd/ lodad sektion A i öster (se även ritning G101 och G302 i MUR/Geo) på nivån ca +13,5
(motsvarar ca 1,6 m under befintlig markyta vid släntkrön ned mot diket).
Grundvattenytan fluktuerar under året beroende på nederbördsmängd och påverkas lokalt av topografiska-, vegetations- och jordlagerförhållanden. Utifrån utförda undersökningar bedöms den övre grundvattenytan variera mellan ca 1-2 m under befintlig markyta beroende på årstid och nederbörd.
6 Härledda egenskaper
6.1 Odränerade egenskaper
Valda värden för lerans korrigerade odränerade skjuvhållfasthet redovisas i tabell 6.1 och figur 6.1
Tabell 6.1 Valda värden (linjär interpolering), korrigerad odränerad skjuvhållfasthet Djup
[m]
cu
[kPa]
0-2 25
2 13,5
30 45
11 (22)
.com\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 \01 dokument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx
Figur 6.1 Valda hållfasthetsvärden, korrigerad odränerad skjuvhållfasthet.
6.2 Dränerade egenskaper
Kohesionsjordens dränerade hållfasthetsparametrar bestäms empiriskt enligt:
𝜑′ = 30° 𝑐′ = 0,1 × 𝑐𝑢
Dessa empiriska värden ska ses som karakteristiska, vilket medför att η=1,0 skall tillämpas.
12 (22)
\dfs\swe\göteborg\n-data\104\21\1042137\5 okument\g\beskr pm\pm\pm_20160429_rev 20180412.docx