I Botkyrka kommun finns, utöver dagvat-tenstrategin, antagna utmaningar, strat-egier och program som understryker en god dagvattenhantering i kommunen.
Botkyrkas hållbarhets- utmaningar13
Botkyrka Kommun arbetar med att långsiktigt driva samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. I ett trettio års perspek-tiv finns sex utmaningar för en hållbar utveckling. Dagvattenstrategin kan sägas bidra till att uppnå fem av utmaningarna, bl.a. på följande sätt:
A. Botkyrkaborna har arbete
– dagvattenanläggningar kräver drift- och underhåll vilket skapar arbetstillfällen i kommunen.
B. Botkyrkaborna känner sig hemma – öppna dagvattenlösningar bidrar till att trivselfaktorn i bebyggda miljöer ökar.
C. Botkyrka har de bästa skolorna – smådjur, växter och fåglar trivs i öppna dagvattenlösningar vilket skapar möj-ligheter till pedagogisk verksamhet i djurens närmiljö.
D. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna
– i denna utmaning ingår också att skydda Mälaren och säkra tillgången till vatten av god kvalitet. En god dagvattenhantering bidrar till att skydda Mälaren.
E. Botkyrkaborna är friska och mår bra – öppna dagvattenlösningar kan integre-ras i parker och bebyggelsemiljön vilket uppmuntrar till fysisk aktivitet och ger rofylldhet. Genom att dagvattnet renas innan det når recipienten minskar risk att invånare blir sjuka på grund av förekomst av bakterier vid exempelvis badplatser.
bilaga 1
DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – B i lAg O r
13 Botkyrka kommun 2007, 2012-07-05, http://www.botkyrka.se/
kommunochpolitik/hallbarutvecklingochmanskligarattigheter/etthallbartbotkyrka
26
Botkyrka kommuns klimatstrategi14
I framtiden förväntas nederbördsmönstret att ändras. Man tror att regnen kommer bli mer intensiva och att mängden ned-erbörd ökar under vinterhalvåret medan den minskar under sommarhalvåret.
Utredningar spår även att klimatet kom-mer att bli varmare under detta sekel. I Klimatstrategin för Botkyrka (maj 2009) ser man att kommunens planerare har flera stora uppgifter i anpassningsarbetet för att klara framtida klimatförändringar.
Till dessa uppgifter hör att planera och bygga med försiktighet när framtiden är osäker samt att säkerställa tillgången på rent vatten.
Klimatscenarier för framtiden visar på att risken för ras och skred kommer att öka i samband med ökad och kraftig nederbörd. I framtiden tros även risken för översvämningar öka. Därför säger klimatstrategin att ny bebyggelse ska ligga minst 3.0 m över Östersjöns medelvat-tennivå eller minst 2.0 m över Mälarens
medelvattennivå. Nybyggnation av viktiga samhällsfunktioner ska ligga minst 3.0 m över Mälarens medelvattennivå.
Mer och kraftigare nederbörd ger också en ökad risk för att VA-systemet blir överb-elastat vilket kan leda till utsläpp av orenat avloppsvatten som då kan medföra allva-rliga konsekvenser för människors hälsa och miljön. VA-systemet behöver därför dimensioneras för ökade nederbördsmäng-der och det är viktigt att dagvatten inte kommer in i ledningsnätet för spillvatten.
Vy över Tullingesjön.
DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – B i lAg O r
14 Botkyrka kommun maj 2009, 2012-07-05, http://www.botkyrka.se/
kommunochpolitik/hallbarutvecklingochmanskligarattigheter/botkyrkakommuns klimatarbete/Klimatstrategin
Ändrade nederbördsmönster medför att grundvattennivåerna varierar mer och att föroreningar och näringsämnen som finns i marken blir mer rörliga. Detta innebär en större risk för att föroreningar når vatten-drag och sjöar. Klimatförändringarna tros också leda till ett varmare klimat med högre vattentemperaturer, vilket ger en ökad risk för tillväxt av eventuella bakterier och spridning av infektioner vid badplatser.
Genom att minska mängden bakterier och näringsämnen i dagvattnet minskar risken för förorening av vattendrag och sjöar.
27
Naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden15
Dagvattenhanteringen berör och berörs av mål och handlingsvägar för naturvårds-programmet Botkyrkas gröna värden som antogs 2010-11-25.
Mål 1: Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur, nu och i framtiden
Handlingsvägar: Skapa gröna stråk genom tätorter och ut på landsbygden – gröna stråk (svackdiken, träd osv.) kan infiltrera dagvatten i hårdgjorda områden och bidra till lokalt omhändertagande av dagvatten och att föroreningar stoppas vid källan.
Värna naturens miljöförbättrande funk-tioner (s.k. ekosystemtjänster) – dagvat-tendammar tar upp närsalter och metaller.
Regnvatten som återförs till marken bildar grundvatten som blir till dricksvatten.
Mål 2: Värna och utveckla naturvärdena Handlingsvägar: Minska närings- och föroreningsbelastningen på vattendragen – dagvattenanläggningar såsom dammar hjälper till att rena förorenat dagvatten från bebyggda områden så att
föroren-ingsbelastningen på sjöar och vattendrag minskar.
Öka inslaget av vattenmiljöer i landskapet och värna vattendragens naturliga sträck-ning och flöde – dagvattendammar och öppna vattendrag bidrar till att behålla vattnets naturliga rörelse i landskapet och den biologiska mångfalden. Naturliga vattendrag innehåller partier där vattnet strömmar långsammare och där
näring-sämnen och föroreningar kan sedi- mentera.
Ta hänsyn till naturvärden vid ändrad markanvändning, t.ex. vid återställande av täkter – genom att planera för dag-vattenhanteringen och försöka behålla vattnets naturliga väg vid ändrad markan-vändning kan man bevara livsmiljöer för växter och djur och samtidigt lösa dagvattenfrågan på ett bra sätt.
Mål 3: Öka kunskapen och förståelsen för naturen
Genom att synliggöra vatten i bebyggda områden genom dagvattendammar och dagvattenstråk skapar man förståelse för vattnets roll i samhället. Dammar, åar och raviner kan användas i undervisning i skolor för att förklara vattnets vägar i naturen (regn, ytvatten, grundvatten, avdunstning osv.).
Hamras kor gör en naturvårdsinsats.
DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – B i lAg O r
15 Botkyrka kommun, 2012-07-05, http://www.botkyrka.se/idrottfritid ochnatur/naturochnaturreservat/naturvard/Botkyrkasgrönavärden
28
Nationella miljömål16 Flera av riksdagens 16 nationella miljökvalitetsmål har bäring mot dagvat-tenhanteringen. Miljömålen beskriver den kvalitet miljön bör ha uppnått inom en generation och är i sig inte juridiskt bindande, men ett viktigt styrmedel för miljöarbetet. Riksdagens miljökvalitetsmål och tillhörande cirka 70 etappmål bör vara styrande för all verk-samhet och för alla åtgärder som berör vår miljö. Utifrån dessa har de centrala myndigheterna tagit fram sektorsmål, regionala myndigheter tagit fram region-ala mål samt en hel del åtgärdsförslag.
Slutligen bör kommunerna ta fram lokala mål och åtgärdsplaner som ska omfatta samtliga kommunmedborgare. Dessa mål och åtgärder bör, i tillämpliga delar, vara styrande för hanteringen av dagvatten.
Av dessa mål är det åtminstone sex som direkt eller indirekt berör dagvattenhan-tering:
giftfri miljö
Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av
samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
ingen övergödning
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vat-ten.
levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livs-miljöer skall bevaras. Naturlig produk-tionsförmåga, biologisk mångfald, kultur-miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
god bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livs-miljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och ut-formas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden ska bev-aras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Ar-ternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas.
Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livs-kraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – B i lAg O r
16 Miljömål, 2012-07-05, www.miljomal.se
29
RUFS 201017
Regionplanekontoret har tagit fram en regional utvecklingsplan för Stockholm-sregionen, RUFS 2010, med en vision om att bli Europas mest attraktiva storstad-sregion. I RUFS 2010 anges sex strategier som ger vägledning för hur visionen ska uppnås. Dagvattenhanteringen berörs främst av strategin ”Säkra värden för framtida behov”. I denna strategi anges planeringsmål för vad som inom regionen ska uppnås till år 2030 samt vilka åtagan-den som ska genomföras för att uppnå planeringsmålen. Följande åtaganden som berör dagvattenhanteringen är defini-erade:
- Säkra och utveckla värdena i mark- och vattenlandskapet.
- Skydda Mälaren och Östersjön.
- Anpassa regionen till klimat- förändringarna.
- Säkra dricksvattenresurserna.
Tullingesjön tar emot dagvatten från Tumba och Tullinge.
DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – B i lAg O r
17 Stockholms läns landsting, 2012-07-05, www.tmr.sll.se/rufs2010/
30