dagvattenstrategi Antagen av kommunfullmäktige

(1)

1

dagvatten- strategi

Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-22

(2)

2

Botkyrka kommuns dagvattenstrategi är en kommunövergripande strategi som lyfter kommunens vilja för hur dagvatten ska hanteras samt bidrar till att skapa samsyn om betydelsen av en god dagvattenhantering. Det är ett strategiskt dokument som samlar frågor om ansvarsförhållanden, planering, drift och skötsel av dagvattenan- läggningar så att olika nämnder och sakägare får stöd i sitt arbete.

Syftet är att skapa förutsättningar för en god vattenkvalitet, rik biologisk mångfald, god hälsa i kommunen samt ett långsiktigt håll- bart samhälle. Syftet har landat i 10 mål för dagvattenhanteringen.

I strategin nämns övergripande principer som ska bidra till att nå de uppsatta målen. Dessa principer ska beaktas i all kontakt med dagvattenfrågan. Principerna är i sin tur fördelade i riktlinjer som anger hur dagvatten ska hanteras i olika situationer såsom nyexploateringar, körytor, parkeringsplatser, parker och liknande.

Dagvattenstrategin ska revideras och uppdateras vart fjärde år och tekniska nämnden ansvarar för detta.

sammanfat tning

Omslagsbild: Flygfoto över Fittja och Albysjöns utlopp i Mälaren (Östra Mälarens vattenskyddsområde).

(3)

3

InlednIng ...4

Vad är dagvatten?...4

Problem med dagvatten ...5

Dagvatten som resurs ...7

Nuläge i kommunen ...8

Mål...11

ÖvergrIpande prIncIper ...12

rIktlInjer...13

Undvik att förorena dagvattnet ...13

Omhändertagande av dagvatten ...14

Nyexploatering ...15

Befintliga bebyggda områden och inom tomtmark ...16

Parker, grönytor, torg, lek- och idrottsplatser ...16

Vägar, körytor och parkeringar ...17

Kommunalt ledningssystem ...17

När ska lod-lösningar inte användas? ...17

När snön smälter bildas dagvatten.

innehåll

Flugfiske i Uttran. ansvarsfÖrhållanden ...18

Kommunstyrelsen...18

Tekniska nämnden ...19

Samhällsbyggnadsnämnden...20

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ...21

Exploatör och fastighetsägare ...21

Väghållare ...21

lagar ...22

vattenskyddsoMråden ...23

BegreppsfÖrklarIng ...24

BIlagor...25

(4)

4

vad är dagvatten?

Vatten är nödvändigt för allt liv på land och en del av det naturliga kretsloppet.

Under naturliga förhållanden tas vattnet upp av växter, infiltreras i marken och bildar grundvatten eller rinner via bäckar innan det når sjöar och våtmarker.

Men när områden bebyggs hårdgörs delar av marken och vattnet kan inte längre infiltrera ner till grundvattnet. Därmed uppstår ett behov av att ta hand om det som vi kommit att kalla dagvatten.

Dagvattenhanteringen är därför en viktig del i att skapa ett hållbart samhälle och för att kommande generationer ska få samma möjlighet till kommunens resurser som vi har idag.

Strategin anger hur dagvatten ska hanteras på allmän, samfälld och privat mark.

Förutom att följa gällande lagstiftning ska principer och riktlinjer som nämns i strategin beaktas i nybyggnation samt vid ombyggnader och underhåll. I befintliga bebyggda områden får anpassningar av dagvattenåtgärder göras till rådande förhållanden på den aktuella platsen.

Dagvattenstrategin ska ge samtliga inblandade parter vägledning i hur dagvatten ska

hanteras vid fysisk planering, byggande, gatu- och väghållning, drift, exploatering och i befintliga bebyggda områden. Den ska också fungera som underlag vid beslut om de styrmedel som kommunen själv förfogar över och där dagvattenhantering är aktuell.

Dessa styrmedel kan vara kommunens allmänna bestämmelser för vatten och avlopp (ABVA), taxor, detaljplanebestäm- melser, exploateringsavtal, instruktioner, budgetar och verksamhetsplaner. I allt arbete med dagvatten, från planering till genomförande, är det viktigt med ett nära samarbete mellan kommunens olika för- valtningar och enheter samt mellan kommun och exploatör/verksamhetsutövare.

Dagvattenstrategin ska även klargöra kommunens och externa aktörers ansvar.

Dagvatten definieras här som ytavrinnande regn- och smältvatten samt framträn- gande grundvatten som tillfälligt rinner på hårdgjorda ytor (t.ex. tak och vägar) eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk.

inledning

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – i N lE D N i N g

Botkyrka kommuns dagvattenstrategi presenterar mål för en robust och hållbar hantering av dagvatten. principer och riktlinjer ska leda till att uppnå målen. eftersom regn och snö är en del av vattnets naturliga kretslopp kommer det alltid att vara en del av vår vardag.

Dagvattenstrategin vänder sig till följande aktörer:

- Kommunen - Exploatörer - Fastighetsägare

- Väghållare (förutom kommunen till exempel trafikverket och vägföreningar) - Verksamhetsutövare

- Kommuninvånare

(5)

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – i N lE D N i N g 5

Problem med dagvatten

När man talar om dagvatten finns det framförallt fyra uppgifter att lösa:

- förorenat dagvatten

- sjunkande grundvattennivåer - Översvämningar

- anpassning till extrem nederb örd

FO TO STEN MODéN

(6)

6

Med tiden har andelen hårdgjorda ytor i samhället ökat och därmed också mäng- den dagvatten. På hårdgjorda ytor samlas ofta föroreningar från till exempel trafik, biltvätt och djurspillning vilket förorenar dagvattnet. När regnvatten kommer i kontakt med olika byggmaterial, lyktstolpar och vägräcken finns det risk att metaller och andra ämnen löses upp och hamnar

i dagvattnet. Vanliga föroreningar som man kan hitta i dagvatten är oljeproduk- ter, metaller samt fosfor och kväve. Tung- metaller kommer ofta från trafik och flera av metallerna binds till sand och partiklar som följer med dagvattnet. Fosfor och kväve kommer från bland annat väx- trester, djurspillning och trafik och bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag.

risken för förorenade recipienter, sjunkande grundvattennivåer och översvämningar ställer krav på hur vi planerar vårt framtida samhälle samt hur vi arbetar för att anpassa det nuvarande samhället till framtidens utmaningar.

Ofta leds förorenat dagvatten direkt ut till havsvikar, sjöar eller vattendrag som på så sätt får försämrad vattenkvalitet.

Tidigare har tillvägagångssättet ofta varit att så snabbt som möjligt leda bort dagvattnet från stadsbebyggelsen för att undvika översvämningar. Bortledandet av dagvattnet ändrar de naturliga avrin- ningsförhållandena eftersom man för bort regnvatten som annars skulle infiltreras.

Dessa ändrade förhållanden kan leda till att grundvattennivåer sjunker vilket kan orsaka skador på byggnader och vägar genom sättningar i marken. Dessutom kan avledande av dagvatten ibland ske till annan

recipient än den naturliga vilket kan ge konsekvenser på vattentillgång och ekosystem.

I framtiden väntas klimatförändringarna medföra ökade risker för extremt väder med både kraftigare nederbörd och torka.

När mängden dagvatten ökar genom exempelvis hårdgjorda ytor eller kraftiga regn så räcker ibland inte befintligt ledningssystem till för att leda undan vattnet.

Det kan leda till ras, skred och översvämn- ingar som ger skador på byggnader, vägar och i värsta fall personskador. Kraftiga regn och ett klent ledningssystem kan ock- så innebära risker för hälsa och miljön om avloppsvatten bräddar till omgivningen.

genomsläpplig yta på parkeringsplats i Alby.

(7)

7

Dagvatten som resurs

Öppna dagvattenlösningar är det bästa sättet att ta hand om dagvattnet såsom det skulle ha tagits omhand om naturen varit fri från mänsklig påverkan. Genom att låta vattnet infiltrera och rinna långsamt kommer man närmare vattnets naturliga kretslopp. Öppna dagvattenlösningar består till exempel av diken, dammar och våtmarker.

1 Statens Folkhälsoinstitut r 2007:3. Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet – En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk aktivitet”, Johan Faskunger. www.fhi.se.

- Dagvattnet fördröjs, dvs. det rinner långsamt eftersom det rinner på en ”grövre” yta (till exempel gräs eller grus) än vad det skulle ha gjort i ett rör i marken.

- Dagvatten kan infiltrera och fylla på grundvattnet i marken. På så sätt undviks sättningar i marken som kan påverka husgrunder.

- Dagvattnet renas effektivt från föroreningar innan det når sjöar eller vattendrag.

- genom att återskapa våtmarksmiljöer i form av dagvattendammar ökar man förutsättningarna till en rik biologisk mångfald.

- rätt utformat uppfattas de som trivsamma för män- niskor och är ofta positiva för folkhälsan¹.

- genom en ytlig hantering av dagvatten är det lättare att upptäcka eventuella fel och att åtgärda dem, än om hanteringen sker i rör under mark.

- genom att fördröja dagvatten på iordningställda ytor kan man undvika översvämning i känsliga områden.

Öppna dagvattenlösningar är bättre än ledningsnät i marken av flera anledningar, bland annat följande;

Dagvatten är en resurs som kan användas i det urbana landskapet.

FOTO: lANDSKAPSArKiTEKTKONTOrET UrBiO AB

(8)

8

nuläge i kommunen

Sjöar och vattendrag tar emot dagvatten från områden med olika markanvändning.

Markanvändningen påverkar dagvattnets sammansättning, till exempel bidrar vägar och industriområden med mer föroreningar än bostadsområden och parkmark. Dagvattensystemet, exempelvis ledningsnät eller dike, påverkar hur fort dagvattnet rinner och hur förorenat dagvattnet är när det når recipienten.

Generellt gäller att ju längre tid det tar för dagvattnet att nå recipienten desto bättre.

Vatten rinner långsammare i öppna gräs- diken än i ledningsnät.

Botkyrka kommuns totala areal uppgår till ca 223 km² varav ca 29 km² består av tätort och 28 km² är vatten i form av sjöar, vattendrag och hav. De hårdgjorda ytorna i kommunen upptar ungefär 17 % (5 km²) av den totala tätortsarean och består framförallt av byggnader, vägar och parkeringar. Dagvattnet från dessa ytor avleds genom ledningar och diken till olika recipienter. Ofta är dagvattnet förore- nat av trafik eller andra föroreningskällor och i de flesta fall sker ingen rening innan det når recipienten. Ibland, om det till

Dessa ytor bidrar med ungefär 2,3 miljoner m

³

dagvatten per år som återförs till marken eller avleds till närmaste recipient.

exempel regnar mycket, läcker dagvatten in i ledningsnätet för spillvatten vilket gör att ledningar och avloppspumpstationer blir överbelastade. Det kan innebära att orenat avloppsvatten bräddar till omgivningen och att dagvatten som annars skulle ledas direkt till recipienten istället förs till avloppsreningsverket vid Him- merfjärden.

I Stockholmsregionen är den genomsnit- tliga årsnederbörden ungefär 545 mm.

Efter avdunstning återstår ca 474 mm som potentiellt avrinner som dagvatten från vägar och byggnader. Dessa ytor bidrar med ungefär 2,3 miljoner m³ dagvatten per år som återförs till marken eller avleds till närmaste recipient.

Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har beslutat om miljökvalitetsnormer² samt bedömt ekologisk, kemisk och kvantitativ status i sjöar, vattendrag och grundvatten. På grund av brist på kun- skapsunderlag när det gäller förekomst av miljögifter i ytvatten valde Vatten- myndigheterna att sätta God kemisk status på de flesta vattenförekomster i Stockholms län. Detta betyder dock inte att den kemiska statusen verkligen är god.

I Botkyrka kommun ska de flesta ytvat- tenförekomster uppnå god ekologisk och kemiskt status senast år 2015. För grund- vattenförekomster ska god kvantitativ och kemisk status uppnås senast år 2015. I de flesta fall gäller att om verksamheter och utsläpp inte förvärras från dagens situation så anses det inte vara någon risk att vattenförekomsterna inte uppnår miljökvalitetsnormerna. I framtiden väntas dock ökande exploatering och mer hårdgjorda ytor vilket ökar risken för spridning av föroreningar i dagvattnet. Det är därför av yttersta vikt att inte förorena dagvattnet och därmed recipienten.

Följande tabeller redovisar recipienter i kommunen, status och målår, varifrån dagvattnet till varje recipient kommer och genom vilket system som det når recipienten. En kartbild över tekniska avrin- ningsområden för dagvatten presenteras i bilaga. Vatteninformationssystem Sverige (VISS, www.viss.lst.se) uppdaterar status för vattenförekomster kontinuerligt.

2 läs mer om miljökvalitetsnormer i Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

FOTO: ANNA AVilOV

(9)

9

recIpIent status och Målår³ vattenskyddsoMråde MarkanvändnIng koMMundel dagvattensysteM

Mälaren god ekologisk status. Målår: 2015.

Uppnår ej god kemisk status.

Målår: 2015.

Östra Mälarens vattenskyddsom- råde. Ansvarig myndighet: läns- styrelsen i Stockholms län.

Vid norra stranden kommer dagvattnet i huvudsak från blandad bostadsbebyggelse. Vid nordöstra stranden kommer dagvattnet från industriområden.

Norsborg, Hallunda och Slagsta.

ledningsnät.

Albysjön god ekologisk status. Målår: 2015.

god kemisk status. Målår: 2015. Östra Mälarens vattenskyddsom- råde. Ansvarig myndighet: läns- styrelsen i Stockholms län.

Trafikled, industriområden och blandad bostadsbebyggelse med i huvudsak flerbostadshus.

E4/E20, Norsborg, Hallunda,

Eriksberg, Fittja och Alby. ledningsnät, tunnelsystem.

Aspen god ekologisk status. Målår: 2021.

god kemisk status. Målår: 2015. Nej. i huvudsak från trafikled och

industriområden. E4/E20, Tuna industriområde

och Hågelbyleden. ledningsnät, vägavvattning/dike.

Tumbaån Måttlig ekologisk status. Målår: 2015.

god kemisk status. Målår:2015. Delvis. Tullinge vattenskyddsom- råde. Ansvarig myndighet: Bot- kyrka kommun.

Blandad bostadsbebyggelse och

industriområden. Tumba, Delavals industri- område och Cranes industri- område.

ledningsnät.

Kassmyrasjön Ej klassificerad. Ja. Segersjö Vattenskyddsområde

Ansvarig myndighet: länsstyrelsen i Stockholms län.

i huvudsak bostadsbebyggelse. Kassmyra och Skäcklinge. ledningsnät direkt till sjön.

ledningsnät via ravin och sedan ut i sjön.

Kvarnsjön Ej klassificerad. Delvis. Segersjö Vattenskyddsom-

råde. Ansvarig myndighet: läns- styrelsen i Stockholms län.

Blandad bebyggelse små- och

flerbostadshus samt vägavvattning. Segersjö. ledningsnät till dike och sedan ut i sjön. recipient för Segersjön och Utterkalven.

Segersjön Ej klassificerad. Segersjö Vattenskyddsområde

Ansvarig myndighet: länsstyrelsen i Stockholms län.

Blandad bostadsbebyggelse med i huvudsak flerbostadshus.

Segersjö. ledningsnät.

Uttran (inklusive Utterkalven) Måttlig ekologisk status. Målår: 2021.

god kemisk status. Målår: 2015.

Delvis. Segersjö Vattenskyddsom- råde. Ansvarig myndighet: läns- styrelsen i Stockholms län.

Blandad bostadsbebyggelse med i huvudsak småbostadshus.

Uttran. ledningsnät direkt till sjön.

ledingsnät via bäckraviner till sjön.

Tullingesjön god ekologisk status. Målår: 2015.

god kemisk status. Målår: 2015. Delvis. Tullinge vattenskyddsom- råde. Ansvarig myndighet: Bot- kyrka kommun.

i huvudsak bostadsbebyggelse med framförallt småbostadshus.

Även industriområden.

Tullinge. ledningsnät direkt till sjön. led- ningsnät via raviner till våtmark Maden. Tumbaån till våtmark Hamringe.

Malmsjön Ej klassificerad. Nej. Centrumområde och bostadsbe-

byggelse, i huvudsak småbostads- bebyggelse.

Vårsta. ledningsnät direkt till sjön.

ledningsnät till dagvattendamm.

Bysjön Ej klassificerad. Tullinge vattenskyddsområde.

Ansvarig myndighet: Botkyrka kommun.

Blandad bostadsbebyggelse, före

detta flygflottilj. riksten. ledningsnät och ytavrinning till

naturlig våtmark.

Tabell 1 Nuläge för ytvattenförekomster som är recipienter för dagvatten i kommunen

3 ViSS Vatteninformationssystem Sverige, 2012-07-03, www.viss.lst.se

(10)

10

recIpIent status och Målår⁴ vattenskyddsoMråde MarkanvändnIng koMMundel dagvattensysteM

S:t Botvid god kemisk status. Målår: 2015.

god kvantitativ status. Målår: 2015. Delvis. Segersjö Vattenskyddsom- råde. Ansvarig myndighet: läns- styrelsen i Stockholms län.

Exploteringsplaner för

bostadsbebyggelse. Tumba. Ej befintligt.

Tullingeåsen–Ekebyhov och

riksten god kemisk status. Målår: 2015.

god kvantitativ status. Målår: 2015. Norra delen: ÖstraMälarens Vattenskyddsområde. Ansvarig myndighet: länsstyrelsen i Stock- holms län. Södra delen: Tullinge vattenskyddsområde. Ansvarig myndighet: Botkyrka kommun.

i huvudsak bostadsbebyggelse med framförallt småbostadshus.

Tullinge och riksten. ledningsnät via raviner och diken till våtmark. Maden. Tumbaån till våtmark. Hamringe. ledningsnät och ytavrinning till naturlig våtmark invid Bysjön.

Uttran god kemisk status. Målår: 2015.

god kvantitativ status. Målår: 2015. Segersjö. Vattenskyddsområde Ansvarig myndighet: länsstyrelsen i Stockholms län.

Blandad bostadsbebyggelse med i huvudsak småbostadshus.

Uttran. ledningsnät.

Vårsta god kemisk status. Målår: 2015.

god kvantitativ status. Målår: 2015.

Nej. i huvudsak bostadsbebyggelse. Vårsta. ledningsnät.

Tabell 2 Nuläge för grundvattenförekomster som är recipienter för dagvatten i kommunen

4 ViSS Vatteninformationssystem Sverige, 2012-07-03, www.viss.lst.se

(11)

11

följande mål för dagvattenhanteringen ska bidra till ett hållbart samhälle:

- god vattenkvalitet i sjöar och vattendrag - Naturlig vattenbalans

- Klimatanpassad dagvattenhantering - rikt växt- och djurliv

- Säkra dricksvattenresurser

- Höga estetiska värden i bebyggelsemiljöerna - god folkhälsa

- Synlig dagvattenhantering

- Minimera risk för skador på vägar och byggnader - inget dagvatten till avloppsreningsverk

mål

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – MÅl

Brosjön är en av få tätortsnära sjöar som inte belastas av dagvatten från hårdgjorda ytor.

(12)

12

de övergripande principerna gäller för all dagvattenhantering i Botkyrka kommun och ska bidra till att uppnå målen.

övergripan de principer

5 regleras bland annat i kommunens VA-taxa.

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – ÖVE r g r i PAN D E P r i N C i P E r

- Naturlig vattenbalans ska eftersträvas och de naturliga grundvattennivåerna ska bibehållas.

- Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt och så långt det är möjligt återföras till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa.

- Förorening av dagvatten ska förebyg- gas redan vid källan och tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas.

- Dagvatten ska källsorteras, det vill säga förorenat dagvatten ska hanteras separat från ”rent” dagvatten.

- Dagvattensystemet ska utformas så att skador på byggnader, anläggningar samt natur- och kulturmiljöer undviks.

- Dagvattenhanteringen ska vara klimatanpassad. Med det menas att dagvattenanläggningar ska planeras, dimensioneras och konstrueras så att de klarar av framtida förväntade klimatförändringar såsom extrem nederbörd.

- Öppna dagvattenlösningar ska ses som en resurs som berikar bebyggel- semiljöerna och synliggör vattenpro- cesserna.

- lokalt omhändertagande och avrin- ning i öppna system ska prioriteras före ledningssystem.

- Flödet till nedströms liggande partier ska utjämnas genom fördröjning.

- Den som orsakar föroreningsbelast- ningen ska betala för att återställa miljön⁵.

- Mängden dagvatten till ledningsnätet för spillvatten ska minska.

- Dagvattenhanteringen ska vara säker, miljöanpassad samt energi och kost- nadseffektiv.

- Avrinningen till ledningsnät eller omgivande mark ska inte öka efter exploatering.

- Byggnadsmaterial och konstruktioner som kan förorena dagvatten ska undvikas.

- Miljövänliga energikällor ska användas.

kommunens metoder för att driva arbetet med att nå en hållbar dagvattenhantering är:

- Myndighetsutövning med stöd av bland annat miljöbalken, plan och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster.

- Åtgärder i egna fastigheter, trafikanläggningar, parker och hus vid ny- och ombyggnation samt underhåll.

- VA-taxan och andra ekonomiska styrmedel.

- genom avtal när kommunen säljer mark, upplåter med tomträtt eller arrenderar ut mark.

- information till fastighetsägare, verksamhetsutövare och allmänheten.

(13)

13

Detta gäller både ny- och ombyggnation.

I praktiken innebär det att man bör an- vända produkter som finns registrerade i något av de bedömningssystem som finns för byggprodukter. I dagsläget finns tre system; BASTA, Byggvarubedömningen och SundaHus. Som exempel ska byggnadsmaterial (plåt, målarfärg och dylikt) som innehåller tungmetaller eller prioriterade ämnen⁶ inte användas på ett sådant sätt eller sådan plats att det riskerar att förorena dagvattnet.

den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder och iaktta de begränsnin- gar som krävs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada på människors hälsa, miljön eller annans fastighet.

Avledning av dagvatten får inte medverka till att vattendragets ekologiska och kemiska status försämras. Riktlinjerna i detta kapitel belyser hur de övergripande principerna bör tillämpas på dagvattenhanteringen inom olika kategorier av områden där hantering av dagvatten sker. I första hand ska man undvika att förorena dagvattnet och det ska tas omhand där det uppstår.

Exempel på aktiviteter som orsakar förorening av dagvattnet är trafik, byg- gvaror och näringsläckage. Man ska därför vara försiktig med vilka produkter som används vid byggnation och drift av byggnader och anläggningar. Överdriven användning av bekämpningsmedel och gödselmedel innebär risk att farliga äm- nen lakar ur och belastar recipienterna.

Vad gäller byggnadsmaterial så ska man i alla byggnationer som sker i kommunen använda material som medför så lite miljöbelastning som möjligt.

riktlinjer

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – r i KTli NJ E r

6 länsstyrelsen i Skåne län, 2012-07-05, http://www.lanssty- relsen.se/skane/Sv/miljooch-klimat/vatten-ochvattenanvandning/

vattenforvaltning/miljogifter/Pages/Prioriterade_amnen.aspx

undvik att förorena dagvattnet

Dagvatten är generellt sett svårt att rena eftersom det ofta är förorenat av många olika ämnen och dessa förekommer i låga koncentrationer. Ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv är det därför motiverat att begränsa föroreningarna till dagvattnet redan vid källan. På så sätt minskas behovet av att ta hand om föroreningarna och kostnader för rening- sanläggningar minimeras.

Nedan nämns några, i tätbebyggda om- råden, vanligt förekommande förorenin- gar som hamnar i dagvattnet och slutligen förorenar recipienter.

- Näringsämnen (fosfor och kväve) - Tungmetaller

(t.ex. kadmium, koppar och zink) - Organiska miljögifter

(t.ex. PAH och PCB) - Olja

- Bakterier

Trafik är en vanlig föroreningskälla till dagvatten.

(14)

14

omhändertagande av dagvatten

Det finns många alternativa lösningar till konventionella dagvattenledningar som minimerar eller fördröjer dagvattenvoly- men och dessutom har en renande effekt.

Val av lösning görs utifrån de lokala omständigheterna såsom markens egen- skaper, topografi, marktillgång och typ av verksamhet.

Dagvatten ska i första hand tas omhand på platsen där det uppstår, så kallat lokalt omhändertagande av dagvatten.

Med lokalt omhänderta- gande av dagvatten (lOD) avses en hanter- ing av dagvatten inom det område där det bildas och som därmed onödiggör eller minime- rar dess bortledande.

LOD handlar också om att höjdsätta hus och mark så att dagvattnet rinner åt rätt håll, det vill säga mot områden som inte tar skada av ett ökat vattenflöde.

Förorenat dagvatten ska renas direkt vid källan för att undvika att förorena ytter- ligare vatten och mark. I första hand ska infiltration på bevuxen mark eftersträvas eftersom den mest aktiva reningen av föroreningar sker i det övre marklagret som är täckt med vegetation.

Det är fastighetsägaren/exploatören som har ansvaret för att finna lösningar för dagvattenhanteringen på fastigheten.

Fastighetsägare har alltid ansvar för dagvattnet på den egna fastigheten, oavsett om fastigheten ligger inom eller utanför detaljplanelagt område.

Följande tabell ger vägledning för föroren- ingshalter i dagvatten från olika typer av områden samt hur dagvattnet ska tas omhand. Varje situation är unik och åtgärder får avgöras från fall till fall. I vat- tenskyddsområden gäller specifika skydds- föreskrifter som måste följas vilket kan innebära avsteg från nedanstående tabell.

Markegenskaper*

MarkanvändnIng fÖrorenIngs-

halter⁷ läMplIg fÖr

InfIltratIon Inte läMplIg fÖr InfIltratIon industriområden inkl. lokalgator Måttliga–Höga

rening följt av infiltration

rening följt av fördröjning och/eller öppen

avledning Centrum med torg och

parkeringsytor Måttliga–Höga

Flerfamiljshus inkl. parkeringsytor och lokalgator

Måttliga

Villaområden inkl. lokalgator låga

infiltration Fördröjning och/eller öppen avledning Parker och naturmark låga

lokalgator

< 8 000 fordon/dygn låga Vägar

8 000–15 000 fordon/dygn

låga–Måttliga

rening följt av infiltration

rening följt av fördröjning och/eller öppen

avledning Trafikleder

15 000-30 000 fordon/dygn Måttliga–Höga Trafikleder

> 30 000 fordon/dygn Höga

Tabell 3 Omhändertagande av dagvatten med olika föroreningshalter

7 Bedömning av föroreningshalter baserar sig på klassificeringar som Stockholm stad gjorde i samband med framtagande av deras dagvattenstrategi 2001, se rapport Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav – del 2, Dagvattenklassificering.

*Hur lämplig marken är för infiltration avgörs bland annat av grundvattennivåer, jordart och markföroreningar.

(15)

15

Nyexploatering

Dagvattenhanteringen ska utredas tidigt i plan- och bygg- processen för att underlätta och skapa utrymme för dagvattenhanteringen. I planskedet ska det finnas en beskriven dagvattenhantering i vilken det ingår bland annat reningsbe- hov, vilka ytor som ska tas i anspråk för att hantera dagvatten och fördröjningsåtgärder.

- Vattnets avrinningsmönster i ett exp- loateringsområde bör ligga till grund för hur bebyggelsen planeras.

- Undvik att förorena dagvattnet.

- Förorenat dagvatten ska renas inom fastigheten.

- lOD ska tillämpas så långt det är miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt möjligt.

- Om inte lOD är möjligt ska dagvattnet tas om hand genom öppen dagvattenavledning. grönytor eller gröna stråk ska avsättas för öppen transport och infiltration.

- Flödet till nedströms liggande partier ska utjämnas genom fördröjning av dagvattnet. På så sätt kan man undvika översvämningar och att förorenin- gar rör sig längre ner i systemet.

- Dagvattenanordningar ska utformas så att de upplevs som ett positivt tillskott till miljön i området.

- Avrinningen från en tomt eller ett markområde bör inte öka efter exploatering.

- Minimera andelen hårdgjorda ytor.

Grön, körbar infiltrationsyta

Körbar infiltrationsyta

Dagvattendammar Dagvattendammar

Fuktängar och översilningsytor Takvegetation minskar

avrinningen med 50% Grön infiltrationsyta

Rain Gardens

- i skredkänsliga områden ska nödvän- diga utredningar visa hur området förväntas ”reagera” (exempelvis slänt- stabilitet) vid kraftiga regn.

- inga nya instängda områden⁸ får skapas. Dagvatten måste kunna avledas på ytan.

- Kommunens klimatstrategi ska beaktas vid placering av ny bebyggelse⁹. - Dagvatten och dräneringsvatten ska

ledas frånskilt spillvattnet inne på fastigheten och får inte heller ledas till kommunal spillvattenledning.

- Om det är möjligt ska intilliggande naturområden bevaras. Dessa kan fungera som utjämnare av dagvatten- flöden. Skogspartier i låglänta delar av terrängen fungerar ofta dränerande genom att skogen tar upp mer vatten än nederbörden tillför.

- Dagvattenanläggningar ska dimensioneras med hänsyn till extrem nederbörd.

- Dagvattenanläggningar ska utformas i samspel med det kommunala dagvattensystemet.

8 Med instängt område menas ett område där dagvatten inte kan avrinna på ytan med självfall, t.ex. en innergård.

9 2012-02-14 Botkyrka kommuns klimatstrategi. Se bilaga.

illUSTrATiON: VEg TECH AB, www.VEgTECH.SE

(16)

16

Befintliga bebyggda områden och inom tomtmark

Till befintliga bebyggda områden hör exempelvis centrumområden, bostad- sområden och industriområden. Som tomtmark räknas mark som ligger i direkt anslutning till en eller flera byggnader och som behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål¹⁰, till exempel en vil- latomt.

- Förorenat dagvatten ska renas.

- Omhänderta dagvattnet så nära källan som möjligt, det vill säga lokalt om- händertagande av dagvatten.

- i andra hand ska avledning ske genom öppen dagvattenavledning och på ett för platsen tilltalande sätt.

- Fördröj och utjämna flödet så att det inte drabbar fastigheterna nedströms.

- Minska andelen hårdgjorda ytor.

- Platser för hantering av extrem ned- erbörd ska skapas där det är nödvän- digt.

- Dagvatten och dräneringsvatten ska ledas frånskilt spillvattnet inne på fastigheten och får inte heller ledas till kommunal spillvattenledning.

- Kombinerade ledningar är inte tillåtet och ska successivt byggas bort.

- Dagvattenanläggningar ska dimensioneras med hänsyn till extrem nederbörd.

- Dagvattenanläggningar ska utformas i samspel med det kommunala dagvattensystemet.

Parker, grönytor, torg, lek- och idrottsplatser

Många allmänna platser såsom grönytor och parker spelar en viktig roll i om- händertagandet av dagvatten. De växt- beklädda ytorna hjälper till att fördröja dagvattnet och att rena det genom infiltration. På dessa ytor kan även dammar och slingrande diken anläggas som ökar trivs- eln i området samtidigt som dagvattnet får en effektiv rening. Även torg, lek- och idrottsplatser kan med rätt utformning bli en del av dagvattenhanteringen i form av fördröjningsmagasin.

- lOD ska tillämpas där så är möjligt.

- i andra hand ska avledning ske genom öppen dagvattenavledning oc

h på ett för platsen tilltalande sätt.

- Vid ombyggnationer ska kommunen alltid försöka genomföra förbättringar av dagvattenhanteringen.

- Platser för hantering av extrem ned erbörd ska skapas där det är nödvän- - digt.

10 Definition av tomt enligt plan- och bygglagen SFS 2010:900 Parken utanför

kommunalhuset i Tumba.

i Fittja leds det mesta dagvattnet från befintliga bebyggda områden till Albysjön.

(17)

17

Vägar, körytor och parkeringar Trafiken är en av de största förorenarna av dagvatten. De hårdgjordaytorna bidrar till att den naturliga vattenbalansen rubbas och risk för att vattnet kan rinna orenat till närmsta recipient. Hårdgjorda ytor medför också att vattnet rinner fortare än i växtbeklädda diken och att översvämn- ingar kan uppstå på grund av att ledning- snätet blir överbelastat.

Snöhögar ska placeras så att snöns smält- vatten inte når recipienten direkt, utan ges möjlighet till infiltration eller översilning på mindre känslig mark. Större upplag av snö ska ske i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden. När det är möjligt ska förorenad snö hanteras separat från renare snö.

Kommunalt ledningssystem Inläckage av dagvatten i ledningsnätet för spillvatten leder till många problem bland annat bräddningar av orenat avloppsvatten, ökat behov av kemikalier vid avlopp- sreningen och större risk för källarövers- vämningar via fastigheters avloppssystem.

- Vid ombyggnationer av kommunens ledningar ska öppen avledning av dagvatten prioriteras.

- Kombinerade system (samma ledning för spill- och dagvatten) ska alltid separeras till duplikat system.

- inom befintliga områden med kombinerade ledningar ska icke hårdgjorda ytor bevaras så långt som möjligt.

När ska LOD-lösningar inte användas?

LOD-lösningar är inte alltid lämpliga och ska generellt undvikas när:

- dagvattnet riskerar att skada värdefull natur eller biologisk mångfald

- grundvattennivån är hög

- dagvattnet är mycket förorenat och det inte genomgått rening

- marken är förorenad och risken för urlakning är stor

- det finns risk att infiltration av förorenat dagvatten når områden där grundvatten eller ytvatten används till dricksvattenproduktion.

Stora delar av Norra Botkyrkas dagvatten rinner till Albysjön som ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde.

- i samband med gatuunderhåll ska dagvattenhanteringen om möjligt förbättras och mängden föroreningar i dagvattnet begränsas.

- lOD ska tillämpas där så är möjligt.

- i andra hand ska avledning ske genom öppen dagvattenavledning och på ett för platsen tilltalande sätt.

- Avledningen av dagvatten ska ordnas så att skadeverkningar vid miljö- och trafikolyckor minimeras.

- Vid ny- eller ombyggnation av parkeringsplatser och vägar ska oljeavs- kiljning, filter i dagvattenbrunnar eller annan rening av dagvattnet utföras.

- genomsläppliga beläggningar som tillåter infiltration förordas såvida dagvattnet inte är mycket förorenat.

(18)

18

Detta innebär att man beaktar allt ifrån förebyggande åtgärder till rening, infiltration och fördröjning av dagvattnet.

Ämnen och material som kan förorena dagvattnet ska undvikas och kan regleras genom bestämmelser i detaljplaner samt i bygglov och avtal. Flera av kommunens verksamheter har tillsammans med fastig- hetsägarna och verksamhetsutövarna ett gemensamt ansvar för dagvattenhanteringen. Det kräver samarbete mellan alla inblandade.

I Botkyrka kommun är det huvudsakligen tekniska nämnden och samhällsbyggnad- snämnden som ansvarar för dagvattenhanteringen på kommunens mark. Om det i något ärende är oklart vilken nämnd

som är ansvarig har tekniska nämnden det övergripande ansvaret för dagvattenfrågan i ärendet. Utöver detta har miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsyn av dagvattenhanteringen enligt miljöbalken. Det är varje nämnds ansvar att arbeta med för- bättring av dagvattenhanteringen (inklusive förebyggande åtgärder, rening, infiltration och fördröjning) inom varje verksamhet. Detta kan ske genom exempelvis checklistor och åtgärdsplaner.

Tekniska nämnden ansvarar för att dagvattenstrategin revideras och uppdateras vart 4:e år.

Exploatörer, fastighetsägare och verksam- hetsutövare är ansvariga för att ta hand

ansvars-

förhålland en

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – AN SVAr S FÖ r HÅllAN D E N

enligt gällande lagstiftning har varje verksamhetsutövare och fastighetsägare ett ansvar att hantera dagvatten med försiktighet så att miljön inte skadas.

om det dagvatten som uppstår på den egna fastigheten. De ansvarar också för att deras dagvattensystem används på avsett sätt och ska tillämpa nämnda principer för dagvattenhanteringen inom sina fastigheter.

På följande sidor beskrivs ansvarsförhål- landen mer ingående.

Det kräver samarbete mellan alla inblandade.

kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen är ansvarig för kommunens översiktsplan och ska se till att den är uppdaterad. Det är kom- munstyrelsens ansvar att frågor som är viktiga för samhällsplaneringen, såsom dagvatten, hanteras i översiktsplanen.

Kommunstyrelsen ansvarar också för exploateringsverksamheten och att dagvattenhanteringen tas upp i till exempel exploateringsavtal.

exploatörer

väghållare fastighetsägare

dagvatten

kommunen - Kommunstyrelsen - Tekniska nämnden - Samhällsbyggnadsnämnden - Miljö- och hälsoskyddsnämnden

(19)

19

tekniska nämnden

Tekniska nämnden är ansvarig för den allmänna VA-anläggningen samt fasti- ghetsförvaltning och husbyggnad. För dagvatten innebär det ansvar för planering, drift och underhåll av det kommunala dagvattensystemet inklusive ledningar och öppna dagvattenlösningar såsom diken och dammar. I egenskap av verksamhet- sutövare ska tekniska nämnden göra den tekniska, ekonomiska och miljömässiga bedömningen av vart och hur dagvattnet ska ledas samt reningsåtgärder. Tekniska nämnden ansvarar för att anmälan görs, eller tillstånd söks, enligt bestämmelserna i miljöbalken för åtgärder där sådana krävs. Tekniska nämnden ska se till att det allmänna dagvattensystemet följer gällande lagstiftning och de principer för dagvattenhanteringen som nämns i denna strategi. Vid behov och särskilda händelser rapporterar tekniska nämn- den till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Vidare har tekniska nämnden ansvar för kvaliteten på det dagvatten som når recipienten och ska vidta åtgärder där det behövs.

Tekniska nämnden ska bidra med kom- petens gällande dagvatten i detaljplanear- betet, bygglovshantering och vid kontakt med exploatörer och invånare. Vidare ska nämnden se till att drift- och underhåll- saspekter hos VA-huvudmannens dagvat- tenanläggningar och dagvattensystem hanteras i tidigt skede.

Tekniska nämnden ansvarar för flera av de kommunala fastigheterna. Därmed har den ansvar för att dagvattenhanteringen på dessa fastigheter följer gällande lagstiftning och principerna i denna strategi.

Tekniska nämnden ansvarar för att ge tydlig information om dagvattenhantering och kommunens dagvattenanläggningar till bland andra kommuninvånare, verk- samhetsutövare, entreprenörer och exploatörer.

Tumbaån tar emot dagvatten från större delen av Tumba.

(20)

20

samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för att dagvattenfrågorna hanteras i kommunens planering, bygg- och marklovs- prövningar, projektering och byggnation på kommunens mark. De ansvarar även för att det dagvatten som bildas på kommunens mark tas omhand och renas vid behov. Samhällsbyggnadsnämnden ska verka för att minska föroreningarna till dagvattnet från kommunens drift och underhåll av bland annat vägar och andra ytor.

När en ny detaljplan ska tas fram eller be- fintlig ändras ska dagvattenfrågan lyftas i ett tidigt skede. Det ska vara tydligt i varje detaljplan hur dagvattenhanteringen löses och vem som har ansvaret att genomföra den praktiska hanteringen av dagvattnet.

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar också för att de bygglov som ges följer de- taljplanernas bestämmelser för dagvatten.

Ytor som bidrar till att dagvatten uppstår ska projekteras så de kan upprätthålla rätt funktion bland annat med avseende på omhändertagande av dagvatten.

Samhällsbyggnadsnämnden ska verka för en god stads- och landskapsmiljö vid hantering av dagvatten.

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för fastighetsrättsliga frågor som berör kommunens fastigheter. Detta kan in- nebära att förvärva mark som behöver tas i anspråk för en dagvattenanläggning eller upprätta servitutsavtal.

Dagvatten i fast form.

(21)

21

Miljö- och hälsoskydds- nämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ansvar för tillsyn av hanteringen av dagvatten enligt miljöbalken. Tillsyn innebär att genom information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till så att förorenat dagvatten renas. Nämnden handlägger eventuell anmälan om dagvattenanläg- gning enligt miljöbalken och anger vilka reningskrav som gäller för anläggningen.

I samband med planläggning bevakar även nämnden att kraven i miljöbalken efterlevs. I driftskedet kontrollerar miljö- och hälsoskyddsnämnden att dagvattenhanteringen bedrivs i överensstämmelse med gällande lagstiftning så att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppkommer.

exploatör och fastighetsägare

Exploatörer och fastighetsägare ansvarar för omhändertagande av dagvatten på egen fastighet och att dagvattenhanteringen följer gällande lagstiftning och principerna i denna strategi. Vid ny- och ombyggnation ska marken planeras och

byggas för en väl fungerande dagvattenhantering i samspel med kommunens dagvattensystem. Fastighetsägare och exploatörer ansvarar för att söka tillstånd eller göra anmälan om sådana krävs för den planerade dagvattenhanteringen.

Skötselplan för dagvattenanläggningar ska upprättas och resurser ska avsättas för service och underhåll av dagvattenanläg- gningen. Fastighetsägare och exploatörer ansvarar för att deras dagvattenanläggn- ingar byggts så som man kommit överens om i bygglovsprövningen och enligt vad som anmälts till miljö- och hälsosky- ddsnämnden.

väghållare

Väghållaren ansvarar för avledning och eventuell rening av det vägdagvatten som uppkommer inom vägområdet. Anläg- gningar ska upprättas för rening och/eller fördröjning av dagvatten i enlighet med nämnda principer för dagvattenhanteringen. Väghållaren ansvarar för att drift och underhåll sker på ett så miljövänligt sätt som det är ekonomiskt och praktiskt genomförbart.

Sjön getaren är recipient för dagvatten från Friluftsstaden riksten.

Sjöar och vattendrag som tar emot dagvatten är också hem åt många djur i vår natur.

(22)

22

Miljöbalken (SFS 1998:808) och dess förordningar syftar till att främja en håll- bar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. I miljöbalken regleras dagvattenhanteringen i flera kapitel, bland annat i kapitlen om hänsynsregler, hushålln- ing med mark och vattenområden, miljökvalitetsnormer, miljökonsekven- sbeskrivningar och miljöfarlig verksamhet. I miljöbalken klassas dagvatten som avloppsvatten.

Lagen om allmänna vattentjänster, LAV, (SFS 2006:412) syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa

eller miljön. LAV styr VA-huvudmannens och abonnentens ansvar för dagvattenhanteringen. Botkyrka kommun har också egna bestämmelser för dagvatten som gäller utöver LAV. Dessa kallas Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp, ABVA.

I plan- och bygglagen (SFS 2010:900) finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmel- serna syftar bland annat till att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer, och dagvattenhanteringen ska ske med hänsyn till detta.

Även i jordabalken, fastighetsbildningsla- gen, anläggningslagen och väglagen finns bestämmelser som rör dagvattenhanteringen.

lagar

Damm i Hågelbyparken.

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – lAgAr

dagvatten regleras i flera olika lagar som alla måste

följas vid planering och hantering av dagvatten.

(23)

23

GRÖDINGE VÅRSTA

FITTJA NORSBORG

ERIKS- BERG HALLUNDA

TUMBA ALBY

RIKSTEN TULLINGE

Tullinge- sjön

Alby- sjön MÄLAREN

Aspen

Malm- sjön

Getaren

Kagg- fjärden

ÖSTER- SJÖN

E20E4

Befintliga yt- och grundvattenskyddsområden Inre vattenskyddsområde Yttre vattenskyddsområde

Detta görs för att vi ska ha tillgång till rent dricksvatten både nu och i framtiden.

I Botkyrka Kommun finns totalt 6 vat- tenskyddsområden; Bornsjön, Pålamalm, Segersjö, SYVAB, Tullinge och Östra Mälarens vattenskyddsområde.

Inom dessa är det extra viktigt att inte förorena grund- och ytvattnet. Inom vattenskyddsområdena gäller skydds- föreskrifter som alla ska följa. Vatten- skyddsområdena består av primär- och sekundärzon med olika strikta föreskrift- er. I exempelvis Östra Mälarens vat- tenskyddsområde omfattar den primära skyddszonen vattenområdet samt landom- råde 50 m från strandlinjen (vid medelvat- tenstånd).

Figur 1 Vattenskyddsområden i kommunen.

vattenskyd ds- områden

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – VATTE N S KyD D S O M rÅD E N

Inom Östra Mälarens vattenskyddsom- råde är det länsstyrelsen som utövar tillsyn och kan ge tillstånd för verksamheter som så kräver. Länsstyrelsen ansvarar även för Bornsjöns, Pålamalms och SYVAB’s vattenskyddsområden. För vattensky- ddsområdena Tullinge och Segersjö har miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvar för tillsyn och att ge tillstånd till tillstånd- skrävande verksamheter.

kommunen eller länsstyrelsen kan inrätta vatten-

skyddsområde med syfte att skydda nuvarande eller

blivande vattentäkter.

(24)

24

avloppsvatten

Avloppsvatten kan bestå av spillvatten, kylvatten, dagvatten och dränvatten¹¹.

fosfor

Näringsämne för växter och kan i för stora mängder medföra övergödning av vattendrag.

extrem nederbörd

Med extrem nederbörd avser kommunen generellt nederbörd med som lägst 20 års återkom- sttid. Konsekvenserna av kraftig nederbörd varierar för områden med olika karaktär, till exempel så innebär det sannolikt större problem om sådan neder- börd faller över en hårdgjord stadsmiljö än om det faller över ett grönområde med liten exp- loateringsgrad. Konsekvenserna beror också av möjligheten att leda undan vatten ovan och under mark. Därför måste vad som avses med extrem neder- börd avgöras från fall till fall vid dimensionering av dagvattenanordningar. Kommunen tillhan- dahåller sådan information.

Bräddning

Utsläpp av orenat avloppsvatten som beror på överb- elastning i ledningssystem för spillvatten och dagvatten.

Infiltration

Process som innebär att vätska tränger in i poröst eller sprickigt material, till exempel vattens inträngande i jord eller berg¹².

dagvatten

Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, till exempel regnvatten, smält- vatten, spolvatten, framträng- ande grundvatten. (TNC) damm

En dagvattenreningsanläg- gning som har en permanent vattenyta.

kombinerad ledning

gemensam ledning för spillvatten, dagvatten och dränvatten kväve

Näringsämne för växter och kan i för stora mängder medföra övergödning av vattendrag.

lod

lokalt omhändertagande av dagvatten

recipient

recipienter är till exempel sjöar och vattendrag.

va-anläggning

En anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse.

va-huvudman

Den som äger en allmän VA- anläggning. Detta kan endast vara en kommun, kommunalt bolag eller ett kommunalförbund.

våtmark

Sådan mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan och/

eller vegetationstäckta vat- tenområden. Kompletteras med en inloppsdamm och ofta även en utloppsdamm.

begrepps-

förklaringa r

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – B E g r E P P S FÖ r K lAr i N gAr

11 rikstermbanken, 2012-02-15, http://www.rikstermbanken.se/rtb/mainMenu.html

12 rikstermbanken, 2012-02-15, http://www.rikstermbanken.se/rtb/mainMenu.html

(25)

25

Befintliga mål och hållbarhetsutmaningar

I Botkyrka kommun finns, utöver dagvattenstrategin, antagna utmaningar, strategier och program som understryker en god dagvattenhantering i kommunen.

Botkyrkas hållbarhets- utmaningar¹³

Botkyrka Kommun arbetar med att långsiktigt driva samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. I ett trettio års perspektiv finns sex utmaningar för en hållbar utveckling. Dagvattenstrategin kan sägas bidra till att uppnå fem av utmaningarna, bl.a. på följande sätt:

A. Botkyrkaborna har arbete

– dagvattenanläggningar kräver drift- och underhåll vilket skapar arbetstillfällen i kommunen.

B. Botkyrkaborna känner sig hemma – öppna dagvattenlösningar bidrar till att trivselfaktorn i bebyggda miljöer ökar.

C. Botkyrka har de bästa skolorna – smådjur, växter och fåglar trivs i öppna dagvattenlösningar vilket skapar möj- ligheter till pedagogisk verksamhet i djurens närmiljö.

D. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna

– i denna utmaning ingår också att skydda Mälaren och säkra tillgången till vatten av god kvalitet. En god dagvattenhantering bidrar till att skydda Mälaren.

E. Botkyrkaborna är friska och mår bra – öppna dagvattenlösningar kan integre- ras i parker och bebyggelsemiljön vilket uppmuntrar till fysisk aktivitet och ger rofylldhet. Genom att dagvattnet renas innan det når recipienten minskar risk att invånare blir sjuka på grund av förekomst av bakterier vid exempelvis badplatser.

bilaga 1

DAgVATTE N STrATE g i FÖ r B OTKyr KA KO M M U N – B i lAg O r

13 Botkyrka kommun 2007, 2012-07-05, http://www.botkyrka.se/

kommunochpolitik/hallbarutvecklingochmanskligarattigheter/etthallbartbotkyrka

(26)

26

Botkyrka kommuns klimatstrategi¹⁴

I framtiden förväntas nederbördsmönstret att ändras. Man tror att regnen kommer bli mer intensiva och att mängden ned- erbörd ökar under vinterhalvåret medan den minskar under sommarhalvåret.

Utredningar spår även att klimatet kommer att bli varmare under detta sekel. I Klimatstrategin för Botkyrka (maj 2009) ser man att kommunens planerare har flera stora uppgifter i anpassningsarbetet för att klara framtida klimatförändringar.

Till dessa uppgifter hör att planera och bygga med försiktighet när framtiden är osäker samt att säkerställa tillgången på rent vatten.

Klimatscenarier för framtiden visar på att risken för ras och skred kommer att öka i samband med ökad och kraftig nederbörd. I framtiden tros även risken för översvämningar öka. Därför säger klimatstrategin att ny bebyggelse ska ligga minst 3.0 m över Östersjöns medelvat- tennivå eller minst 2.0 m över Mälarens

medelvattennivå. Nybyggnation av viktiga samhällsfunktioner ska ligga minst 3.0 m över Mälarens medelvattennivå.

Mer och kraftigare nederbörd ger också en ökad risk för att VA-systemet blir överb- elastat vilket kan leda till utsläpp av orenat avloppsvatten som då kan medföra allva- rliga konsekvenser för människors hälsa och miljön. VA-systemet behöver därför dimensioneras för ökade nederbördsmäng- der och det är viktigt att dagvatten inte kommer in i ledningsnätet för spillvatten.

Vy över Tullingesjön.

14 Botkyrka kommun maj 2009, 2012-07-05, http://www.botkyrka.se/

kommunochpolitik/hallbarutvecklingochmanskligarattigheter/botkyrkakommuns klimatarbete/Klimatstrategin

Ändrade nederbördsmönster medför att grundvattennivåerna varierar mer och att föroreningar och näringsämnen som finns i marken blir mer rörliga. Detta innebär en större risk för att föroreningar når vattendrag och sjöar. Klimatförändringarna tros också leda till ett varmare klimat med högre vattentemperaturer, vilket ger en ökad risk för tillväxt av eventuella bakterier och spridning av infektioner vid badplatser.

Genom att minska mängden bakterier och näringsämnen i dagvattnet minskar risken för förorening av vattendrag och sjöar.

(27)

27

Naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden¹⁵

Dagvattenhanteringen berör och berörs av mål och handlingsvägar för naturvårds- programmet Botkyrkas gröna värden som antogs 2010-11-25.

Mål 1: Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur, nu och i framtiden

Handlingsvägar: Skapa gröna stråk genom tätorter och ut på landsbygden – gröna stråk (svackdiken, träd osv.) kan infiltrera dagvatten i hårdgjorda områden och bidra till lokalt omhändertagande av dagvatten och att föroreningar stoppas vid källan.

Värna naturens miljöförbättrande funktioner (s.k. ekosystemtjänster) – dagvattendammar tar upp närsalter och metaller.

Regnvatten som återförs till marken bildar grundvatten som blir till dricksvatten.

Mål 2: Värna och utveckla naturvärdena Handlingsvägar: Minska närings- och föroreningsbelastningen på vattendragen – dagvattenanläggningar såsom dammar hjälper till att rena förorenat dagvatten från bebyggda områden så att föroren-

ingsbelastningen på sjöar och vattendrag minskar.

Öka inslaget av vattenmiljöer i landskapet och värna vattendragens naturliga sträck- ning och flöde – dagvattendammar och öppna vattendrag bidrar till att behålla vattnets naturliga rörelse i landskapet och den biologiska mångfalden. Naturliga vattendrag innehåller partier där vattnet strömmar långsammare och där näring-

sämnen och föroreningar kan sedi- mentera.

Ta hänsyn till naturvärden vid ändrad markanvändning, t.ex. vid återställande av täkter – genom att planera för dagvattenhanteringen och försöka behålla vattnets naturliga väg vid ändrad markan- vändning kan man bevara livsmiljöer för växter och djur och samtidigt lösa dagvattenfrågan på ett bra sätt.

Mål 3: Öka kunskapen och förståelsen för naturen

Genom att synliggöra vatten i bebyggda områden genom dagvattendammar och dagvattenstråk skapar man förståelse för vattnets roll i samhället. Dammar, åar och raviner kan användas i undervisning i skolor för att förklara vattnets vägar i naturen (regn, ytvatten, grundvatten, avdunstning osv.).

Hamras kor gör en naturvårdsinsats.

15 Botkyrka kommun, 2012-07-05, http://www.botkyrka.se/idrottfritid ochnatur/naturochnaturreservat/naturvard/Botkyrkasgrönavärden

(28)

28

Nationella miljömål¹⁶ Flera av riksdagens 16 nationella miljökvalitetsmål har bäring mot dagvattenhanteringen. Miljömålen beskriver den kvalitet miljön bör ha uppnått inom en generation och är i sig inte juridiskt bindande, men ett viktigt styrmedel för miljöarbetet. Riksdagens miljökvalitetsmål och tillhörande cirka 70 etappmål bör vara styrande för all verksamhet och för alla åtgärder som berör vår miljö. Utifrån dessa har de centrala myndigheterna tagit fram sektorsmål, regionala myndigheter tagit fram regionala mål samt en hel del åtgärdsförslag.

Slutligen bör kommunerna ta fram lokala mål och åtgärdsplaner som ska omfatta samtliga kommunmedborgare. Dessa mål och åtgärder bör, i tillämpliga delar, vara styrande för hanteringen av dagvatten.

Av dessa mål är det åtminstone sex som direkt eller indirekt berör dagvattenhantering:

giftfri miljö

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av

samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

ingen övergödning

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livs- miljöer skall bevaras. Naturlig produk- tionsförmåga, biologisk mångfald, kultur- miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

god bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livs- miljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Ett rikt växt- och djurliv

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Ar- ternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas.

Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livs- kraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

16 Miljömål, 2012-07-05, www.miljomal.se

(29)

29

RUFS 2010¹⁷

Regionplanekontoret har tagit fram en regional utvecklingsplan för Stockholm- sregionen, RUFS 2010, med en vision om att bli Europas mest attraktiva storstad- sregion. I RUFS 2010 anges sex strategier som ger vägledning för hur visionen ska uppnås. Dagvattenhanteringen berörs främst av strategin ”Säkra värden för framtida behov”. I denna strategi anges planeringsmål för vad som inom regionen ska uppnås till år 2030 samt vilka åtagan- den som ska genomföras för att uppnå planeringsmålen. Följande åtaganden som berör dagvattenhanteringen är defini- erade:

- Säkra och utveckla värdena i mark- och vattenlandskapet.

- Skydda Mälaren och Östersjön.

- Anpassa regionen till klimat- förändringarna.

- Säkra dricksvattenresurserna.

Tullingesjön tar emot dagvatten från Tumba och Tullinge.

17 Stockholms läns landsting, 2012-07-05, www.tmr.sll.se/rufs2010/

(30)

30

tekniska avrinningsområden i kommunen

Figur 2.1 Tekniskt avrinningsområde Norra Botkyrka

bilaga 2

ERIKSBERGS INDUSTRIOMRÅDE

SLAGSTA

ERIKSBERGS- ÅSEN

Aspen

MÄLAREN

Albysjön

Tullingesjön

E20E4

E4 E20

259

258

NORSBORG

HALLUNDA FITTJA

ALBY

ERIKSBERG

Bornsjön

1 km 0