Eftersom ämnet som undersökts i denna studie ännu är relativt okänt för många konsumenter på marknaden är det en av de faktorer som begränsade denna undersökning. Det hade varit av intresse att genomföra en liknande studie av mer omfattande karaktär där fler respondenter deltog. Som tidigare nämnt skulle ett längre tidsspann samt fler författare av uppsatsen göra det möjligt att bland annat utöka antalet respondenter i studien, vilket hade varit intressant att se om det gav ett annorlunda resultat. Det hade även varit av intresse att undersöka konceptet vidare när det nått en större bredd på marknaden. Det hade även ansetts till fördel om fler
- 38 -
företag kunde delta i studien, då detta urval begränsades på grund av bristande arbete om liknande frågor hos företag i branschen. Om fler företag hade infört liknande koncept hade det även varit möjligt att undersöka fler företags arbete kring frågorna. Det hade varit intressant att forska vidare i ämnet då det belyser en stor och viktig fråga för en jämställd syn på kön och genus i modebranschen. Modeföretag har stora svårigheter att rikta sitt sortiment till individer. Därför hade fortsatta studier kunnat uppmärksamma och ge förslag till innovativa affärsstrategier för företag att tillämpa.
Vid en mer omfattade studie skulle det öka möjligheten till generalisering av resultatet, för att sedan kunna applicera det på en större population än den som studerats. Framtida forskning kan tillämpa kvantitativa metoder, vilka i många fall kan uppfattas som mer trovärdiga. Detta hade kunnat ge en större inblick i förståelsen för hur ett könsöverskridande koncept tas emot av samhället, vilket kunnat komma att uppmana fler företag att tillämpa liknande innovationer.
- 39 -
Källförteckning
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Al-Mutawa, F. (2016). Negotiating Muslim masculinity: Androgynous spaces within feminized fashion. Journal of Fashion Marketing and Management, 20(1). ss. 19-33.
Ayman, U., & Kaya, A. (2014). CONSUMPTION OF BRANDED FASHION APPAREL: GENDER DIFFERENCES IN BEHAVIOR. Social Behavior and Personality, 42. ss. 1-8.
Belk, R.W. (1988). Possessions and the extended self. Journal of Consumer Research. 15(2). ss. 139-168
Belleau, B. D., Summers, T. A., Pinel, R., & Xu, Y. (2007). Theory of reasoned action: Purchase intention of young consumers. Clothing and Textiles Research Journal. 25(3). ss. 244-257.
Breazeale, M., & Lueg, J. E. (2011). Retail shopping typology of american teens. Journal of
Business Research. 64(6). ss. 565-571.
Butler, J., & Almqvist, S. (2007). Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos.
Butler, J. (2004). Undoing gender. New York: Routledge
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., Haglund, L. (2016). Marknadsundersökning: En
handbok (4. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Campbell, J., & Harbord, J. (1999). Playing it again: Reiteration, recitation or circularity? (Performativity and belonging). Theory, Culture & Society. 16(2). ss. 229-240.
Entwistle, J. (2000). The Fashioned Body: Fashion, dress and Modern Social Theory. Cambridge: Polity Press. ss. 1-48.
Ghosh Chowdhury, T., Desai, K. K., & Bolton, L. (2014). Accentuate the positive: How identity affects customer satisfaction. Journal of Consumer Marketing, 31(5). ss. 371-379.
Goffman, E. (1979). Gender advertisements. New York: Harper and Row
Gradén, L., & Petersson McIntyre, M. (2009). Modets metamorfoser: Den klädda kroppens
identiteter och förvandlingar. Stockholm: Carlsson. ss. 10-52.
Hahn, A., Banchefsky, S., Park, B., & Judd, C. (2015). Measuring Intergroup Ideologies. Personality and Social Psychology Bulletin, 41(12). ss. 1646-1664.
- 40 -
Halkier, Bente (2010). Fokusgrupper. 1. uppl. Malmö: Liber
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerup.
Harmon-Kizer, T. R. (2016). Identity distancing and targeted advertisements: The black sheep effect. Journal of Promotion Management, 22(3). ss. 321-348.
Hope Stockholm (u.å.). Meet the designer. http://hope-sthlm.com/about-hope/meet-the-designer-frida-bard [2017-03-17].
Hylander, I. (1998). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. Linköping: Univ., Institutionen för pedagogik och psykologi. ss. 1–28.
Jain, V., Takayanagi, M., & Malthouse, E. (2014). Effects of show windows on female consumers' shopping behaviour. The Journal of Consumer Marketing. 31(5). ss. 380-390.
Kaijser, L. & Öhlander, M. (2011). Etnologiskt fältarbete. Institutionen för genus, kultur och
historia & Södertörns högskola. Lund: Studentlitteratur. ss. 18-109.
Kaupins, G. (2012). Generation Y in consumer and labour markets. Choice, 49(8). s. 1495.
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Lee, M., Pant, A., & Ali, A. (2010). Does the Individualist Consume More? The Interplay of Ethics and Beliefs that Governs Consumerism Across Cultures. Journal of Business
Ethics, 93(4). ss. 567-581.
Loureiro, S. M., & Breazeale, M. (2016). Pressing the Buy Button: Generation Y’s Online Clothing Shopping Orientation and Its Impact on Purchase. Clothing and Textiles Research
Journal. 34(3). ss. 163-178.
McNay, L. (1999). Subject, psyche and agency: The work of Judith Butler. Theory, Culture &
Society. 16. ss. 175-193.
Morgan, D. L. (1997). Focus groups as qualitative research (2. uppl. ed.). Thousand Oaks, Calif: Sage.
Morison, T., & Macleod, C. (2013). A Performative-Performance Analytical
Approach. Qualitative Inquiry. 19(8). ss. 566-577.
Petersson McIntyre, M. (2010). Bara den inte blir rosa: Genus, design och konsumtion i ett
- 41 -
Reddy-Best, K., & Pedersen, E. (2015). Queer women's experiences purchasing clothing and looking for clothing styles. Clothing and Textiles Research Journal, 33(4). ss. 265-279.
Rodrigues, C. (2011). The Method of Scientific Discovery in Peirce’s Philosophy: Deduction, Induction, and Abduction. Logica Universalis, 5(1). ss. 127-164.
Sarvari, P., Ustundag, A., & Takci, H. (2016). Performance evaluation of different customer segmentation approaches based on RFM and demographics analysis. Kybernetes, 45(7). ss. 1129-1157.
Solomon, Michael R., Bamossy, Gary J., Askegaard, Søren & Hogg, Margaret K. (red.) (2013). Consumer behaviour: a European perspective. (5. uppl. ed.) Harlow: Pearson Education
Thompson, C. J., & Haytko, D. L. (1997). Speaking of fashion: Consumers' uses of fashion discourses and the appropriation of countervailing cultural meanings. Journal of Consumer
Research, 24(1). ss. 15–42.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4., [omarb.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Vasiliu, C., & Cercel, M. (2015). INNOVATION IN RETAIL: IMPACT ON CREATING A POSITIVE EXPERIENCE WHEN BUYING FASHION PRODUCTS. Amfiteatru
Economic, 17(39). ss. 583–599.
Wibeck, V., Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle, Centrum för klimatpolitisk forskning, & Filosofiska fakulteten. (2010). Fokusgrupper: Om
fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (2. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Workman, J., & Cho, S. (2012) Gender, Fashion Consumer Groups, and Shopping Orientation. Family and Consumer Sciences Research Journal. 40(3). ss. 267-283.
Workman, J., & Studak, C. (2006). Fashion consumers and fashion problem recognition style. International Journal of Consumer Studies, 30(1). ss. 75-84.
Zhang, D, & Di Benedetto, AC Anthony. (2010). Radical fashion and radical fashion innovation. Journal of Global Fashion Marketing, 1(4). ss. 195–200.
- 42 -