Begränsningar i resurserna

Det rikhaltiga datamaterial som intervjuerna resulterat i har under arbetets gång visat sig vara på både gott och ont. Denscombe tar upp nackdelar med kvalitativ intervju och menar att analysen ofta är mycket tidskrävande. Detta har jag erfarit under studiens bearbetningsfas och upplevt som mycket stressande. De 18 kvalitativa intervjuer som genomförts har lett till ett ytterst omfattande datamaterial, vilket har utgjort en stor utmaning i fråga om tid.

I relation till studiens tidsram, som endast har omfattat tio veckor, anser jag mig ha underskattat tidsåtgången gällande både transkribering av intervjuerna och analysen av desamma. Dock har de relativt många enheter som ingått i urvalet medfört att jag under bearbetningsfasen har haft lättare att generalisera resultatet, vilket Denscombe menar kan vara svårt att göra med ett alltför litet urval.

9 Slutord

Andersson (2004) menar att lärarutbildningen ska bidra till att studenter skaffar sig insikt i hur samverkan med vårdnadshavare kan bedrivas. Emellertid har studiens resultat, och de stora variationerna i informanternas utsagor, visat att det inte finns ett universellt förhållningssätt som garanterar en tillfredsställande och friktionsfri

samverkan mellan hem och förskola. Att möta vårdnadshavare är att möta många olika individer vilket torde innebära att läraren behöver bruka ett flexibelt arbetssätt i sin strävan efter att skapa ”en tillitsfull relation” (Skolverket, 2010) till samtliga vårdnadshavare.

Referenser

Allwood, C M & Erikson, M G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Andersson, I (2004). Lyssna på föräldrarna: om mötet mellan hem och skola. Stockholm: HLS förlag

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige

Bekkengen, L (1999). Män som "pappor" och kvinnor som "föräldrar". Kvinnovetenskaplig tidskrift. 20(1999):1, s. 33-48

Bekkengen, L (2002). Man får välja: om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv

och familjeliv. Malmö: Liber ekonomi. Diss. Karlstad: univ.

Björkdahl- Ordell (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I:

Björkdahl Ordell, S & Dimenäs, J (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -

vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bäck-Wiklund, M & Bergsten, B (2010). Det moderna föräldraskapet: en studie av

familj och kön i förändring. [2. utg.] Stockholm: Natur & kultur

Connell, R. W (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos

Danermark, B (2000). Samverkan-himmel eller helvete. Stockholm: Gothia

Denscombe, M (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Devjak, T & Berčnik, S (2009). Parents views on preschool care and education in local community. US-China Education Review, 6 (7)

Ds 2003:46. Var-dags-inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Erikson, L (2008). Föräldrar och skola- olika innebörder. I: Nilsson, A (red.) (2008). Vi

lämnar till skolan det käraste vi har -: om samarbete med föräldrar - en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Erikson, L (2009). Lärares kontakter och samverkan med föräldrar. Örebro: Örebro Universitet

Ferm, C (1993). Demokrati i praktiken: handbok för lärare om samverkan med elever

och föräldrar. 1. uppl. Stockholm: Runa

Flising, L, Fredriksson, G & Lund, K (1996). Föräldrakontakt: en bok om att skapa,

behålla och utveckla ett gott föräldrasamarbete: en handbok. Stockholm:

Informationsförl.

Fredriksson, G (1991). Föräldrasamarbete i förskolan: pedagogernas, föräldrarnas och barnens syn på samarbete. Lund: Studentlitteratur

Halldén, G (red.)(2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber

Hwang, P & Nilsson, B (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

Ivarson Jansson, Ewa (2001). Relationen hem - förskola: intentioner och uppfattningar

om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990-1995. Diss. Umeå:

Umeå universitet, 2001

Jacobsson M (red.) (2005). Män & barn. Stockholm: Manliga nätverket

Jensen, E & Jensen, H (2008). Professionellt föräldrasamarbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

Juul, J & Jensen, H (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. 1. uppl. Stockholm: Runa

Jönsson, I, Sandell, A & Tallberg Broman, I (2012). Change or paradigm shift in Swedish preschool. Sociologia, Problemas e práticas (69), ss. 47-61)

Karlsson, M. (2006). Föräldraidentiteter i livsberättelser. (Parental identities in life stories). Diss. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education 112.306 pp.. Uppsala

Kihlström, S (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I: Björkdahl Ordell, S & Dimenäs, J (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lantz, B (2011). Den statistiska undersökningen- grundläggande metodik och typiska

problem. Lund: Studentlitteratur

Ljungberg, C (2013). Om utvecklingssamtal och maktrelationer. I: Harju, A & Tallberg Broman, I (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och

möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Markström, A-M & Simonsson, M (2013). Utvecklingssamtal i förskolan:

[kommunikation mellan hem och förskola]. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Mutch, C & Collins, S (2012). Partners in learning: Schools engagement with parents, families and communities in New Zealand. School Community Journal, 22 (1) Månsson, A (2013). Familjens inskolning I förskolan- ett rum för möjligheter I: Harju,

A & Tallberg Broman, I (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald,

Nilsson, A (red.) (2008). Vi lämnar till skolan det käraste vi har: om samarbete med

föräldrar - en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Patel, R & Davidson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Rahm, T & Wall, G (1990). Föräldrasamtal i förskolan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur R. Keyes, C (2002). Parent- Teacher Partnerships: A theoretical Approach for Teachers.

International Journal of Early Years Education, 10 (3)

Sandberg, A & Vuorinen, T (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. 1. uppl. Stockholm: Liber

SCB (2012). På tal om kvinnor och män.

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10B21201.pdf

(2014-12-03)

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Norstedts juridik

Skolverket (1998). Jord för växande. Stockholm. Enskede offset AB Strömberg, A (1994). Stora synonymordboken. Stockholm: Strömbergs

Tallberg Broman, I (2013). Föräldrasamverkan I förändring: Harju, A & Tallberg Broman, I (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och

möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (1996). Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan (Regeringens proposition 1995/96:157). Stockholm: Utbildningsdepartementet Winberg, S (2005). Pappor är pappor på egna villkor. I: Jacobsson Magnus (red.)

(2005). Män & barn. Stockholm: Manliga nätverket

Åberg, A & Lenz Taguchi, H (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bilagor

Intervjuguide

Dessa frågor har utgjort en grund under intervjuerna. Inom parentes lämnas exempel på lämpliga följdfrågor som jag har använt mig av.

• Hur upplever du samverkan med ditt/ dina barns förskola? (Vad är bra? Vad

skulle kunna bli bättre?)

• Vid vilka tillfällen brukar du samverka med ditt/ dina barns förskola? (Vilka

forum föredrar du? Varför?)

• Är det viktigt för dig att samverka med förskolan? (Varför? Varför inte?) • Vilken typ av information prioriterar du att få från förskolan?

• Vilka är vinsterna med en god samverkan tror du?

• Vem, tror du, är ansvarig för att en god samverkan kommer till stånd?

• Hur behöver personalen och du agera för att en god samverkan ska skapas och

upprätthållas?

• Vilka hinder tror du finns för att en god samverkan ska komma till stånd? • Är det viktigt för dig att ha inflytande över verksamheten? (Varför? Varför

inte?)

• Vilket/ vilka områden är mest angelägna för dig att ha inflytande över? • Hur gör du/ kan du göra för att skaffa dig insyn och inflytande över

verksamheten?

• Tror du att män och kvinnor har olika vilja/ förutsättningar för att samverka

med förskolan?

• Hur ser ansvarsfördelningen gällande barnen ut i din familj? • Vem eller vilka lämnar och hämtar barnen i förskolan?