Bestämmelser som gäller i det känsliga området – bestämmelserna säger
Stallgödsel får inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Stallgödseln som tillförs får räknas som ett genomsnitt för hela spridningsarealen på företaget.
Inför höstsådd av oljeväxter får högst 60 kg lättillgängligt kväve tillföras per hektar. Inför höstsådd av andra grödor får högst 40 kg lättillgängligt kväve tillföras per hektar. Den mängd lättillgängligt kväve som tillförs ska alltid anpassas efter grödornas behov av kväve på hösten.
Bestämmelserna finns i:
19 a-19 b §§ Jordbruksverkets föreskrifter 2004:62
Tvärvillkor stöd
52
Allmänt råd för att begränsa gödslingen av kväve genom stallgödsel inom känsliga områden Vid beräkning av stallgödselns innehåll av totalkväve får den mängd kväve som förloras i stall och vid lagring räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll.
Stall- och lagringsförluster kan för olika gödselslag schablonmässigt uppskattas enligt tabellen nedan.
Schablonvärden för kväveinnehåll och förluster
Kg kväve per djurplats och år
Djurslag/gödselhantering utsöndring/totalkväve förlusterstall/lagring kvarefterlagring
53
Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödseln kan uppskattas utifrån aktuella schablonvärden i tabellen nedan eller genom analys av ammonium-kväveinnehållet i gödseln.
Schablonvärden för innehåll av lättillgängligt kväve i stallgödsel, kg per 10 ton gödsel
I tabellvärdet för slaktkycklinggödsel har även hänsyn tagits till att en del av urinsyran i gödseln omvandlas till lättillgängligt kväve. Det betyder att innehållet av lättillgängligt kväve som kom-mer grödorna tillgodo blir större i denna gödsel än vad en analys visar.
I tabellvärdet för nötgödsel har även hänsyn tagits till att en del av det lättillgängliga kvävet i samband med omsättningen byggs in i det organiska substansen i marken. Det betyder att innehållet av lättillgängligt kväve som kommer grödorna tillgodo blir mindre i denna gödsel än vad en analys visar.
Varför finns det bestämmelser som begränsar tillförseln av kväve genom stallgödsel?
För att undvika givor över ekonomisk optimal nivå som kan leda till onödiga förluster av växtnäring till vatten och luft finns begränsningar i tillförseln. Över-dosering av kväve är varken bra för miljön eller för ditt företags ekonomi. Kvä-veutnyttjandet avtar när givorna ökar och samtidigt ökar risken för förluster. Vid överdosering av kväve är risken för utlakning stor.
För stallgödsel och andra organiska gödselmedel har vi hittills i våra bestäm-melser valt att utgå från 22 kg P/ha och år, räknat som ett medelvärde för hela spridningsarealen under en femårs period. Från och med den 1 januari 2010 finns
Definition av
54
även bestämmelser som begränsar tillförseln av kväve genom stallgödsel. Denna bestämmelse omfattar dig som är lantbrukare inom det känsliga området.
Tillförseln av kväve genom stallgödsel kan räknas som ett genomsnitt för ditt företags hela spridningsareal. Spridningsarealen behöver alltså i detta fall inte vara densamma som den areal som stallgödseln faktiskt spridits på det enskilda året. När du beräknar stallgödselns innehåll av totalkväve får den mängd kväve som förloras i stall och vid lagring räknas bort från gödselns ursprungliga kväve-innehåll. Det kväve som eventuellt förloras i samband med spridningen får du dock inte räkna bort. För att få en uppfattning om kväveinnehåll samt förluster i stall, vid lagring och vid spridning kan Jordbruksverkets allmänna råd med schablonvärden för detta vara en vägledning.
Vid all gödsling finns det en risk att givorna inte motsvarar upptaget i grödorna.
Under hösten är det en större risk att lägga höga gödselgivor med avseende på risken för förluster till miljön än under våren när växtodlingssäsongen ligger framför och förutsättningarna för ett bra växtnäringsupptag är goda. Det finns därför bestämmelser som begränsar tillförseln av lättillgängligt kväve inför höst-sådd. Bestämmelserna innebär att du inför höstsådd av oljeväxter högst får till-föra 60 kg lättillgängligt kväve per hektar. Inför höstsådd av övriga grödor får du högst tillföra 40 kg lättillgängligt kväve per hektar. Med lättillgängligt kväve menas kväve i form av nitrat, ammonium eller urea. Vid gödslingen ska alltid mängden lättillgängligt kväve som tillförs anpassas till grödornas behov på hös-ten. Bestämmelsen gäller både om kvävet tillförs genom stallgödsel eller genom mineralgödselmedel. Denna bestämmelse omfattar dig som är lantbrukare inom det känsliga området.
Vid bestämning av mängd lättillgängligt kväve i gödseln kan en gödselanalys av ammoniumkväve ersätta schablonberäkningar när det gäller flytgödsel och urin. Vid bestämning av totalkväve och fosfor i stallgödsel kan gödselanalyser normalt inte ersätta schablon eller balansberäkningar (för fosfor), eftersom det är svårt att ta ett representativt prov.
Anpassa gödslingen med kväve till grödan och växtplatsen
För att undvika onödiga förluster av kväve på grund av överdosering finns bestämmelser om att anpassa gödslingen.
55
Bestämmelser för känsliga områden – bestämmelserna säger
Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel inte överstiga den mängd som kan anses vara nödvändig för avsedd gröda för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga.
På jordbruksföretag ska behovet av gödselkväve för den förväntade skördenivån beräknas efter att hänsyn tagits till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, hög mullhalt samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda.
Vid beräkning av gödslingsbehovet till en enskild gröda ska utgångspunkten vara den förvän-tade skördenivån för det aktuella fältet. I beräkningen ska de ingående posterna enligt nedan vara med. Beräkningen ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller motsvarande.
Beräkningen ska användas som utgångspunkt för gödslingen.
Poster Kg kväve per hektar
Gödselgiva för aktuell gröda vid den förväntade skördenivån För att kunna skatta möjlig skördenivå ska historiska
skörde uppgifter användas eller göras med utgångspunkt från markbeskaffenhet (jordart, markförhållanden), klimat, möjlighet till bevattning, markanvändning, jordbruksmetoder
och normal tidpunkt för sådd . ………
Gör justering genom avdrag för följande:
Nettomineralisering av markens förråd av organiskt kväve genom
- Stallgödselns långtidseffekt* - ………
- Förfruktseffekt från föregående gröda Hänsyn tas även till kväveverkan från
gröngödslings- och fånggrödor - ………
- Mulljord - ………
Planerad tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda
Kväveverkan från dessa gödselmedel ska värderas med hänsyn till gödselslag, mängd, spridningsteknik
och spridningstidpunkt . - ………
årets beräknade behov av mineralgödselkväve eller
annan kompletteringsgödsling med kväve = ………
* Vid beräkning av gödslingsbehovet till vall behöver inte hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt .
56
Bestämmelsen om att anpassa gödslingen till de aktuella förutsättningarna ska ses som ett verktyg för dig som lantbrukare att planera för den gödsling som grödorna behöver. Planeringen görs med utgångspunkt från ett normalår. Enligt bestämmelsen ska beräkningen av kvävegödslingsbehovet också användas som utgångspunkt för gödslingen.
Ibland kan det som vid en tidpunkt planerades behöva ändras utifrån ändrade förutsättningar. Behov av förändringar i det om planerats kan till exempel finnas om våren blir ovanligt sen och det som du planerade att så på vissa fält inte går att så som planerat. Sådana ändringar bör du dokumentera för att kunna visa hur du gödslat för till exempel din tillsynsmyndighet, men det är endast plane-ringen av gödslingen och uträkningen av gödslingsbehovet som måste finnas dokumenterat enligt bestämmelsen.