Begränsningsfaktorer

Respondent 1 beskriver dagens arbetsmarknad som könssegregerad. Respondent 1 framhäver vikten av att elever får förutsättningar att reflektera över yrken utifrån ett könsneutralt synsätt. Respondent 1 anger exempel på olika arbetssätt. Eleverna i årskurs 1-2 har på den skolan respondenten arbetar på fått i uppgift att kategorisera diverse material, till exempel verktyg och köksmaterial, utifrån vad de anser är kvinnliga- respektive manliga yrken. Efter att uppgiften var genomförd fick eleverna diskutera över deras åsikter beträffande genus, det vill säga varför de ansåg att ett material är kvinnligt respektive manligt. Enligt respondent 1 slutade diskussionen med att alla eleverna ansåg att samtliga yrken förutom två var könsneutrala, vilket betyder att både män och kvinnor kan arbeta med dessa yrken.

Respondent 1 framhäver även kiwi-korten som ett bra redskap för eleverna att problematisera yrken utifrån genus. Kiwi-kort består av kiwifåglar som gestaltar olika yrkesområden. Enligt respondent 1 representerar inte kiwi-korten några stereotyper, men respondent 1 menar att eleverna tolkar korten utifrån tidigare preferenser och erfarenheter. Respondent 1 förklarar att det är betydelsefullt att diskutera könsnormer med eleverna med en förhoppning om att de blir mer medvetna om sina egna föreställningar om genus kopplat till

26

yrken. Respondent 1 uttrycker: “Det är ju generellt så, att ifall man tittar på statistik, så är det ju fortfarande så på arbetsmarknaden, att vi har tjejer för sig och killar för sig.

Respondent 1 arbetssätt riktar sig till att individanpassa vägledningen för elever som av olika anledningar har anpassad studiegång. Respondent 1 kartlägger vilka intressen elever har, samt tar hänsyn till elevers behov och förutsättningar när det gäller att finna en lämplig

gymnasieutbildning. Respondent 1 förklarar att det kan handla om elever som har diagnoser eller nyanlända som inte har samma förutsättningar i skolan på grund av språksvårigheter. Respondent 1 arbetssätt innefattar att försöka få eleverna att få nya perspektiv på manliga och kvinnliga yrken. Respondent 1 uttrycker: ”Tyvärr inte mycket större spridning på

otraditionella val än för 35 år sedan, då jag började jobba...” Respondent 1 beskriver att det är olika jargonger i vissa manliga och kvinnliga yrken, vilket innebär att elever måste vara på ett visst sätt för att kunna hantera den specifika jargongen som råder på arbetsplatsen.

Respondent 1 exemplifierar vårdbranschen och förklarar att det kan vara en utmaning för killar att anpassa sig till den kvinnliga jargongen som existerar inom yrket. Respondent 1 beskriver även att det är samma princip för tjejer i mansdominerade yrken.

Respondent 1 anser att det finns negativa konsekvenser med att praon har försvunnit på många skolor. Respondent 1 påpekar att praon öppnar upp möjligheter för elever att på riktigt få testa på olika yrken, samt få en insikt i om det passar dem eller inte. Respondent 1 förklarar att studie- och yrkesvägledares arbetssätt har kritiserats i media för att inte tillräckligt många tjejer leds in i byggbranschen. Respondent 1 beskriver att det är frustrerande att de ifrågasätter på vilket sätt studie- och yrkesvägledare vägleder elever inför deras gymnasieval.

Respondent 2 arbetssätt innefattas av undervisningstillfällen, där eleverna får möjlighet att genomföra uppgifter och diskutera om genus och jämställdhet. Respondent 2 beskriver att eleverna i årskurs 2 får lyssna till en berättelse som handlar om att en kvinna räddar en man. Eleverna får diskutera normer och jämställdhet mellan könen. Eleverna får även i uppgift att beskriva sina drömyrken, samt skriva ner vilket yrke de hade valt ifall de hade varit av det andra könet. Respondent 2 betonar vikten av att elever får reflektera över genus för att kunna utveckla sin förmåga att genomföra väl underbyggda val utifrån ett könsneutralt förhållningssätt. Respondent 2 uttrycker sig enligt följande: “Att de inte bara ska tänka utifrån vad som förväntas av dem, utifrån kön och klass”.

Även respondent 3 arbetar med att utveckla elevers förmåga att problematisera yrken i förhållande till genus. Eleverna blir tilldelade en uppgift där de får gissa kön utifrån olika yrken.

27

Respondent 3 påstår att yrken är tydligt könssegregerade. Respondent 3 använder sig av olika övningar för att eleverna ska reflektera över sina egna förhållningssätt i förhållande till yrken och genus.

Respondent 3 tilldelar eleverna en uppgift i årskurs 1, där eleverna får ta mig sig ett formulär till sina föräldrar. Elevernas föräldrar får i uppgift att svara på frågor om vad de anser att deras barn är bra på, samt vilket yrke de anser att deras barn kan vara lämplig för att arbeta med. Efter att föräldrarna svarat på frågorna, ställer eleverna en följdfråga där föräldrarna får reflektera över vilket yrke de hade ansett att deras barn hade kunnat arbeta med ifall de var av det andra könet. Syftet med uppgiften är att både elever och föräldrar ska få möjligheten att reflektera över genus samt hur det kan påverka elevernas framtida gymnasieval.

Respondent 6 förklarar att elever i årskurs 8 får arbeta med att kategorisera yrken utifrån vad som är manligt dito kvinnligt. Efter att denna uppgift genomförts beskriver respondent 6 att diskussionen bland eleverna utmynnade i att elever hade skilda synsätt på vad som anses vara manliga och kvinnliga yrken. Respondent 6 belyser vikten av att elever får möjligheten att diskutera om könsstereotypiska yrken för att kunna utgå från ett mer objektivt förhållningssätt. Respondent 6 använder sig i likhet med andra respondenter av kiwi-kort som ett redskap för olika övningar i syfte att problematisera normer kopplade till genus och etnicitet. Respondent 6 beskriver för eleverna enligt följande: “...oavsett vilken bakgrund individer har, det vill säga om de kommer ifrån en fattig respektive rik familj, finns det möjlighet att arbeta med vilket yrke som helst...”

Respondent 6 påpekar att det även är elevers undermedvetna som begränsar deras gymnasieval med hänsyn till status, kön, religion samt etnicitet.

Respondent 6 relaterar till Gottfredsons teori utifrån att individer i yngre åldrar begränsar sina yrkesval utifrån deras könstillhörighet. Respondent 6 poängterar att det är betydelsefullt att som studie- och yrkesvägledare kunna anknyta sitt arbete till en vetenskaplig grund eftersom det ökar tillförlitligheten i arbetet. Respondent 6 betonar att tillförlitligheten är viktig för att exempelvis lärare på ett mer gediget sätt ska kunna förstå hur eleverna kan begränsa sina yrkesval utifrån genus.

Respondent 6 påpekar att elever i stor utsträckning har svårt att bestämma sig för vilket gymnasieprogram de ska välja. Respondent 6 förklarar att eleverna redogör för att yrket antingen är för kvinnligt eller manligt samt att det har fel status. Respondent 6 framhäver att eleverna ofta blir frustrerade när de inte kan komma fram till vad de vill arbeta med. Respondent

28

6 belyser behovet av att skolpersonal såsom lärare och pedagoger kontinuerligt behöver arbeta med genus, status och etnicitet. Respondent 6 påstår att individers yrkesmöjligheter blir fler om elever får arbeta med att utveckla kunskaper och medvetenhet om genus samt etnicitet i ett tidigt stadie.

Sammanfattningsvis går det att fastställa att samtliga respondenter som medverkat i denna studie arbetar med att öka elevernas självkännedom på olika sätt. Exempel på arbetssätt är: individanpassad vägledning, problematisering av elevers gymnasieval samt att eleverna får analysera och beskriva sin livshistoria. Centrala faktorer i arbetssätten är elevernas egna åsikter om deras egenskaper, samt synpunkter utifrån människor i deras omgivning.

Samtliga respondenters arbetssätt innefattas även av att ge elever kunskap om utbildningar och yrken och lära sig att sätta sig själva i relation till dessa. Exempel på arbetssätt är att besöka olika verksamheter, prao, undervisningspass samt samarbete med näringslivet. Eleverna får lära sig att analysera över varför de väljer som de gör och hur de ska kunna uppnå sina mål. Arbetssättet innefattas av att involvera både elever och föräldrar i vägledningsprocessen. Respondenterna arbetar med att eleverna får fundera över vilket program som är lämpligast för individen utifrån ett långsiktigt perspektiv. Respondenterna har liknande tillvägagångssätt med att problematisera genus utifrån olika övningar och kiwi-kort. Elever får fundera över normer, status och etnicitet.

29

7. Analys

I det här kapitlet analyseras våra resultat med utgångspunkt i frågeställningen: Hur kan studie-

och yrkesvägledare arbeta i årskurs 1-9 med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval? Metodvalet består av en innehållsanalys, där vi redogör för

samband, skillnader och identifierar mönster i resultaten (Larsen 2009, 101).

Enligt teorin Careership kan institutionella strukturer innefattas av strukturella brytpunkter. Gymnasievalet är en strukturell brytpunkt och innebär en identitetsomvandling, som kan vara mer eller mindre omvälvande för elever i grundskolan (Hodkinson och Sparkes 1997, 39).

Vi kan uttyda likheter i fyrstegsmodellen och Skolverkets definition av studie- och yrkesvägledning. Vi kommer att analysera materialet i respondenternas arbetssätt utifrån självmedvetenhet, valalternativ samt beslutsfas (Loven, 2000, 56).

Utifrån första steget i Lovéns fyrstegsmodell, arbetar samtliga respondenter med att öka elevernas självkännedom. Teorin Careership utgår ifrån att individen får redogöra för sin

livsberättelse (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Respondenterna har olika arbetssätt som

syftar till att öka elevers självmedvetenhet. Studie- och yrkesvägledningen innefattas av att elever ges möjligheten att redogöra för sin livsberättelse i förhållande till personliga egenskaper, styrkor, begränsningar, fritidsintressen, samt diskutera och argumentera för sina val.

Med utgångspunkt i fyrstegsmodellens andra steg, arbetar respondenterna även med att öka elevernas medvetenhet om olika alternativ av yrken och utbildningar. Respondenterna samarbetar med näringslivet, arbetar med information om olika utbildningar och yrken samt studiebesök på olika företag, för att öka elevers lärdomar om yrken. Vissa respondenter arbetar även med prao. I likhet med respondenternas arbetssätt med att vidga elevers perspektiv beträffande utbildningar, yrken och branscher, redogör Skolverket för exempel på olika tillvägagångsätt som exempelvis att förse eleverna med information, undervisning samt vägledning (Skolverket 2013, 26).

I det tredje steget, beslutsfasen, beskriver Lovén att elever behöver få hjälp att skapa sig en realistisk uppfattning i förhållande till vart de är påväg. Lovén har studerat gymnasievalet och beskriver att en hel del elever väntar med att välja till sista stund, när elever till slut befinner sig i en paniksituation och måste fatta ett avgörande beslut (Lovéns 2000, 136). I kontrast till Lovéns beskrivning av att elever avvaktar och skjuter upp sina gymnasieval, anser respondenterna att gymnasievalen är strategiska och realistiska utifrån elevernas specifika

30

behov och förutsättningar. Respondenterna som arbetar med vägledning från årskurs 1 och respondenterna som arbetar med vägledning från årskurs 7, beskriver att eleverna blir väl förberedda inför deras gymnasieval.

Skolverkets allmänna råd beskriver vikten av att studie- och yrkesvägledare ger elever möjlighet till att utveckla en valkompetens (Skolverket 2013, 13). Några respondenter uttrycker vikten av att eleverna får analysera sig själva i relation till olika valalternativ. Respondenterna arbetar med att problematisera elevernas uttalande och att eleverna får beskriva på vilket sätt de skulle vara lämpliga för ett specifikt yrke, eller välja en specifik utbildning. Exempel på arbetssätt är att respondenterna ställer följdfrågor, problematiserar elevers gymnasieval och val av praoplats, samt lära eleverna att tänka strategiskt och realistiskt.

Vi kan därmed dra slutsatsen att självkännedom, valalternativ, samt relationen mellan dessa är väsentliga för att elever ska kunna genomföra väl underbyggda gymnasieval. Vi kommer nedan att redogöra för olika faktorer som kan begränsa och påverka elevernas gymnasieval.

Teorin Careership använder sig av begreppet handlingshorisont, vilket innebär elevers valmöjligheter och referensram. Skolverket beskriver att elevers gymnasieval inte ska begränsas utifrån genus, status, samt etnicitet. Respondenterna utgår ifrån att vidga elevers perspektiv gällande begränsningsfaktorer såsom genus, status, samhällsklass samt religion. Dessa faktorer är endast nämnda i intervjuerna, medan hälften av respondenterna ger utförliga exempel på hur de arbetar aktivt med hur elevers valalternativ påverkas av deras könstillhörighet.

Med utgångspunkt i Gottfredsons teori som beskriver att barn relaterar olika yrken i förhållande till synliga attribut och könstillhörighet, arbetar respondenterna med kiwi-kort för att ifrågasätta könsnormer och genus kopplat till olika yrken. I enlighet med Gottfredson, menar respondenterna att elever kategoriserar och väljer bort yrken utifrån vad som anses vara typiskt kvinnligt eller manligt. Respondenterna arbetar med övningar för att få eleverna att reflektera över normer, i förhoppning om att eleverna ska utveckla ett könsneutralt förhållningssätt i anknytning till yrken och på så vis ha fler valalternativ. Detta gjordes genom att eleverna fick kategorisera yrkeskort utifrån vad de ansåg vara kvinnliga, respektive manliga yrken. Den första fördelningen visade på en tydlig könssegregering mellan olika yrken. Efter att respondenten diskuterat genus med eleverna och på vilket sätt yrken kan sammanlänka med vår föreställning om vilka valmöjligheter som finns för kvinnor och män, så resulterade diskussionen i att eleverna lade alla yrkeskort i en och samma hög, förutom två. Två yrken ansågs fortfarande endast kunna utföras av en kvinna eller en man.

31

Skolverket beskriver att studie- och yrkesvägledares arbetssätt även ska bidra till att elever får en ökad insikt i olika yrkesområden som tidigare har varit dolda på grund av faktorer som social samt kulturell bakgrund (Skolverket 2013, 24).

Hodkinson och Sparkes begrepp habitus beskriver att individer fattar beslut grundade i deras kulturella och sociala sammanhang (Hodkinson och Sparkes 1997, 3). Även Gottfredson beskriver att elever i 9-13 års ålder påverkas av kamraters åsikter och synpunkter på olika yrken (Gottfredson 2004, 14). Flera respondenter nämner den sociala omgivningen, såsom föräldrar och vänners påverkan när elever ska välja gymnasieprogram. Respondenterna beskriver olika övningar och arbetssätt som involverar och utmanar både föräldrars och elevers föreställningar, för att öka elevernas självständighet inför deras gymnasieval. En respondent beskriver utvecklingssamtal som en möjlighet för elever och föräldrar att diskutera och argumentera elevernas gymnasieval. En respondent beskriver en uppgift som gav både elever och föräldrar en tankeställare beträffande deras eget förhållningssätt gällande vilka valmöjligheter som finns

tillgängliga utifrån deras könstillhörighet. Respondenterna arbetar med att elever får

argumentera och diskutera sina val, för att ge eleverna större självsäkerhet i att våga välja utifrån sina egna intressen och inte låta den sociala omgivningen, samhällets normer eller förväntningar styra deras gymnasieval.

Skolverket förklarar att vägledningsprocessen behöver få ta tid (Skolverket 2014). En minoritet av respondenterna anser att elever är i behov av studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar, för att elever i ett så tidigt stadie som möjligt ska ges möjligheten att vidga sina perspektiv gällande sin egen personlighet och möjliga valalternativ.

Gottfredson beskriver att barn som är 13 år undviker möjligheter som verkar för svåra att lyckas med, i rädsla om ett misslyckande (Brown 2002, 97-98). Respondenterna arbetar med att hjälpa elever att definiera mål och genomförandet att nå dit. Några respondenter arbetar med motivation och att finna möjligheter för varje individ. En respondent förklarar att ett misslyckande kan ses som en lärdom och en utvecklingsmöjlighet.

Olofssons tidigare forskning påvisar att mer än var tionde elev byter program under utbildningens gång och att programbytet i många fall är en bidragande faktor till att elever inte fullföljer sin gymnasieutbildning (Olofsson 2014, 132). Enligt Skolverket (2014) så kan väl genomtänkta gymnasieval gynna samhället och även minska risken för kostsamma avhopp och programbyten. För att gymnasievalet ska vara väl underbyggt, betonar respondenterna vikten av att elever tänker strategiskt och långsiktigt. Eleverna behöver fundera över vad som kan gynna dem i framtiden. Respondenterna betonar vikten av att välja ett program som eleven har

32

möjlighet att bli antagen till, fullfölja och som kan skapa goda möjligheter efter slutförd gymnasieutbildning, det vill säga inför kommande yrke eller utbildning.

Utifrån Hultkranz forskning går det att fastställa att tidiga insatser med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval är ett exempel på en social

investeringsfond som gynnar samhället (Hultkranz 2015, 22-23). Tidiga vägledningsinsatser kan minska samhällsekonomiska kostnader gällande programbyten och avhopp från gymnasieskolan (Skolverket 2014). Väl underbyggda val gynnar framför allt individen, då en fullföljd gymnasieutbildning ger ökade etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden (Regeringen 2015, 8).

Slutligen kommer vi att sammanfatta de mest centrala faktorerna i studie- och yrkesvägledares arbetssätt i förhållande till det problemområde som ligger till grund för examensarbetet.

Utifrån att elever saknar tillräckliga kunskaper inför gymnasievalet, så arbetar respondenterna med att öka elevers självmedvetenhet. Respondenterna arbetar utifrån begreppet valkompetens genom att eleverna får lära sig att reflektera över sig själva i relation till olika valalternativ. För att vidga elevers handlingshorisont och för att utöka elevers valmöjligheter, arbetar respondenterna med att utmana begränsande aspekter som kan påverka elevernas gymnasieval. Påverkansfaktorer kan vara genus, samhällsklass, etnicitet, religion eller social omgivning.

Utifrån Hultkranz forskning går det att fastställa att tidiga insatser med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval är ett exempel på en social investeringsfond som gynnar samhället, då kostnader för programbyten och avhopp samt etableringsproblem med största sannolikhet minskar. Väl underbyggda val gynnar framför allt individen, då en fullföljd gymnasieutbildning ger ökade etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledning som fokuserar på elevers förmåga att fatta beslut utifrån vad som gynnar eleven både på kort- och lång sikt, är en framgångsfaktor för individen och en kostnadsvinst för samhället.

33

8. Diskussion

Syftet med denna studie är att få en ökad kännedom om studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval. Nedan kommer vi redogöra för de reflektioner som väckts hos oss i författandet av examensarbetet.

8.1 Resultatdiskussion

Studiens empiri visar att sex studie- och yrkesvägledare som arbetar i årskurs 1-9 i grundskolan har många olika arbetssätt med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval.

Anders Lovéns forskningsresultat visar att faktorer som begränsar elevers gymnasieval är

aspekter som social bakgrund och genus. Även Patton och McMahon beskriver att individers könstillhörighet kan begränsa elevers studie- och yrkesval. Utifrån samhällets normer, lär sig individer i ett tidigt stadie vilka valalternativ som anses vara acceptabla i förhållande till individens könstillhörighet. Patton och McMahon beskriver vikten av att karriärvägledare är medvetna om elevers uppfattning om vad som påverkar deras karriärutveckling (Patton och McMahon 1997, 368).

Vi anser att det är av vikt att studie- och yrkesvägledare är medvetna om elevers begränsningar av möjliga valalternativ. Men vi uppmärksammar även behovet av att respondenterna är medvetna om hur deras egna förhållningssätt och arbetssätt kan spegla samhällets normer. Majoriteten av respondenterna arbetar med genus och olika övningar för att öka elevernas medvetenhet om hur könsnormer kan begränsa elevernas valalternativ. Utifrån respondenternas arbetssätt med att problematisera normer, funderar vi på risken med att istället definiera och reproducera samhällsnormer och åsikter av vad som anses vara manligt, respektive kvinnligt.

Slomp och Bernes beskriver integreringen av studie- och yrkesvägledning i lektionsundervisning. Undervisningspassen ledde till att elever blev mer intresserade av att lära sig mer om yrken och utvecklade en ökad medvetenhet om sin framtid (Slomp och Bernes 2012, 43-43, 47). Empirin i examensarbetet visar att hälften av respondenterna arbetar framtidsfokuserat. Respondenterna anser att eleverna bör utgå ifrån ett realistiskt förhållningssätt beträffande deras gymnasieval, utifrån elevens förutsättningar att slutföra sin

34

gymnasieutbildning. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, väcks en nyfikenhet ifall samtliga respondenter tar hänsyn till vad som gynnar både individen och samhället på sikt.

8.2 Metoddiskussion

Studien utgår ifrån en kvalitativ undersökningsmetod. Vi valde att genomföra intervjuerna på olika skolor i olika städer, eftersom vi hade en förhoppning om att finna mer utmärkande skillnader i respondenternas arbetssätt. Användandet av en kvalitativ undersökningsmetod kan återge ett intryck av att studien generaliserar arbetssättet med att förbereda elever inför deras gymnasieval. Resultatet av vår studie kan endast analyseras utifrån sex respondenters arbetssätt med studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Vi kan därmed inte dra några slutsatser för hur studie- och yrkesvägledare arbetar i allmänhet.

Hade vi istället valt att använda oss av en kvantitativ undersökningsmetod, med ett urval av