Väl underbyggda gymnasieval

Fakulteten för

lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Väl underbyggda gymnasieval

-

Hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta med att utveckla elevers

förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval

Well thought-out choices for upper secondary education

• How student counselors can help develop student´s abilities to make well thought-out and purposeful choices for secondary education

Angelina Nilsson

Eleonor Johansson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 17-05-31

Examinator: Mikael Ottosson

Handledare: Lars Pålsson Syll

Sammanfattning

För att kunna genomföra väl underbyggda gymnasieval behöver vägledningen i grundskolan bidra till att utveckla elevers förmåga att sätta sig själv i relation till olika valalternativ. Anders Lovéns tidigare forskningsresultat påvisar att elever upplever en osäkerhet inför deras gymnasieval. Vårt problemområde behandlar därav studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att förbereda elever inför deras gymnasieval. Examensarbetet belyser även hur väl underbyggda val kan gynna både samhälle och individ utifrån ett långsiktigt perspektiv.

Syftet med studien är att få en ökad kännedom om studie- och yrkesvägledares arbetssätt

med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval. Examensarbetet utgår från en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har intervjuat tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 1 och tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 7.

Examensarbetet har sin utgångspunkt i följande frågeställning: Hur kan studie- och

yrkesvägledare arbeta i årskurs 1-9 med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval? Studien riktar sig till yrkesverksamma professioner inom

skolväsendet, framför allt studie- och yrkesvägledare.

Centrala begrepp som är återkommande i undersökningen är: Studie- och yrkesvägledning,

väl underbyggda val, gymnasieval, självkännedom samt grundskola.

Analysen utgår ifrån Gottfredsons psykologiska val- och beslutsteori Theory of

circumscription & compromise, Hodkinson och Sparkes sociologiska karriärteori Careership,

samt Anders Lovéns vägledningsmodell Fyrstegsmodellen.

Sammanfattningsvis påvisar resultatet att samtliga respondenter som medverkat i studien arbetar med att öka elevers självkännedom, samt vidga elevers perspektiv gällande valalternativ och lära eleverna att reflektera över sig själva i relation till olika yrken. Respondenterna arbetar med att elever inte ska begränsa sina gymnasieval utifrån normer, status och etnicitet.

Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, väl underbyggda val, gymnasieval, självkännedom, grundskola

Förord

Författarnas tack

Vi vill rikta ett stort tack till de respondenter som medverkat i vår studie. Vi är tacksamma för ert påtagliga engagemang och er vilja att dela med er av kunskap och erfarenheter. Ni har bidragit med en kunskapsgrund som vi kan ha användning för i ett framtida arbete som studie- och yrkesvägledare. Vi vill även tacka vår handledare, Professor Lars P. Syll, för den feedback och de tips som du gett oss under författandet av examensarbetet.

Arbetsfördelning

Under uppsatsskrivandet beslutade vi gemensamt att utforma den arbetsfördelning som ligger till grund för genomförandet av examensarbetet. Innan vi påbörjade uppsatsen, hade vi undersökt lämpliga respondenter för vår studie. Vi upptäckte att det geografiska läget hade en viss betydelse för vilka studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning i årskurs 1-7. Därför fördelade vi intervjuerna på så vis att Eleonor Johansson genomförde tre intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar i årskurs 1-9. Angelina Nilsson intervjuade tre yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar i årskurs 7-9. Angelina Nilsson skulle vara övergripande ansvarig för kapitlen tidigare forskning och teoretisk referensram. Eleonor Johansson fick ansvar för kapitlen inledning, begreppsdefinition samt metod. Vi har tillsammans genomarbetat kapitlen analys, diskussion och resultat, för att i största mån utgå ifrån ett objektivt förhållningssätt i examensarbetet. Vi har även bearbetat alla delar gemensamt för att öka validiteten i arbetet, samt få en röd tråd som genomsyrar hela examensarbetet.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 1

1.2 Frågeställning ... 2

1.3 Disposition ... 2

2. Tidigare forskning ... 3

2.1 Självkännedom och valalternativ ... 3

2.2 Begränsningar av gymnasievalet ... 4

3. Begreppsdefinition ... 6

3.1 Studie- och yrkesvägledning ... 6

3.1.1 Självkännedom ... 6

3.1.2 Vidga perspektiv ... 7

3.2 Sociala investeringar ... 7

4. Teoretisk referensram ... 8

4.1 Theory of Circumscription and compromise ... 8

4.2 Careership ... 9

4.3 Fyrstegsmodellen ... 10

5. Metod ... 12

5.1 Metodval ... 12

5.2 Datainsamling... 12

5.3 Urval ... 13

5.4 Analysmetod... 14

5.5 Etiska ställningstaganden ... 14

6. Resultatredovisning ... 16

6.1 Självkännedom ... 16

6.2 Kunskap om utbildningar och yrken ... 18

6.3 Begränsningsfaktorer ... 25

7. Analys ... 29

8. Diskussion ... 33

8.1 Resultatdiskussion ... 33

8.2 Metoddiskussion ... 34

8.3 Teoridiskussion ... 35

Referenslista ... 36

Bilaga - Intervjuguide ... 39

1

1. Inledning

Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan är viktig för att hjälpa elever att överblicka sina valmöjligheter i en ständigt pågående samhällsutveckling och när utbildningsalternativ och möjligheter på arbetsmarknaden ständigt förändras (Skolverket 2013, 11). Skolverket betonar vikten av att börja med studie- och yrkesvägledning i ett så tidigt stadie som möjligt, eftersom att vägledning är en process som behöver få ta tid (Skolverket 2014).

Anders Lovéns avhandling valet inför kvalet - om elevers och föräldrars förväntningar och

möten med vägledare i grundskolan, belyser studie- och yrkesvägledares uppfattning om att

elever saknar tillräcklig kunskap för att ta ställning till sin framtid (Lovéns 2000, 136). Respondenterna menar att eleverna har begränsade kunskaper i förhållande till erfarenheter, egna resurser samt om alternativ som finns tillgängliga. Enligt respondenterna var en stor del av eleverna osäkra inför valet och hade svårt att fatta ett avgörande beslut, vilket ledde till att eleverna ofta avvaktade med att besluta sig för en gymnasieutbildning, tills de nästan hamnade i en paniksituation (Lovén 2000, 136).

Tidigare forskningsresultat påvisar att 75 % av de elever som påbörjar gymnasieskolan, fullföljer sin utbildning inom en radie av fyra år, fler elever fullföljer inom fem år. Mer än var tionde elev byter program under utbildningens gång och programbytet är i många fall en bidragande faktor till att elever inte slutför sin gymnasieutbildning (Olofsson 2014, 132). Väl genomtänkta gymnasieval kan gynna samhället och även minska risken för kostsamma avhopp och programbyten (Skolverket 2014). En fullföljd gymnasieutbildning, är en avgörande faktor

för individers etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden (Regeringen 2015, 8). Enligt Lars

Hultkranz kan tidiga insatser för barn och unga vara en investering som gynnar både individen och samhället på sikt (Hultkrantz 2015, 22-23).

Med ansats i tidigare forskning, skulle vi därför vilja undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar proaktivt och förbereder elever inför deras kommande gymnasieval.

1.1 Syfte

Syftet med examensarbetet är att få en ökad kännedom om studie- och yrkesvägledares

arbetssätt med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval. Målsättningen med examensarbetet är främst att öka vår egen kunskapsutveckling inför ett

2

kommande arbete som studie- och yrkesvägledare. Studien riktar sig även till yrkesverksamma professioner inom skolväsendet, framförallt studie- och yrkesvägledare.

1.2 Frågeställning

Hur kan studie- och yrkesvägledare arbeta i årskurs 1-9 med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval?

1.3 Disposition

Examensarbetet inleds av syfte och frågeställning. I kapitel 2 finns en redogörelse för tidigare forskningsresultat som anknyter till arbetets undersökningsområde. I nästkommande kapitel presenteras begrepp som är återkommande i studien. Därefter finns en redogörelse för valda teorier i kapitlet teoretisk referensram.

Resultatet presenteras tematiskt utifrån de mest centrala delarna av respondenternas arbetssätt. Studiens insamlade empiri analyseras med hjälp av en innehållsanalys, vilket innebär att resultatet presenteras i förhållande till likheter, skillnader och mönster i respondenternas arbetssätt. Slutligen så redogörs och diskuteras studiens syfte, resultat, teorier samt metod i det avslutade kapitlet diskussion.

3

2. Tidigare forskning

I detta kapitel redogörs för tidigare forskning som anknyter till undersökningsområdet i examensarbetet. Tidigare forskningsresultat presenteras utifrån olika teman.

2.1 Självkännedom och valalternativ

I studien Behovet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan - ett elevperspektiv, belyser författarna elevernas uppfattning av studie- och yrkesvägledningen i årskurs 9. Resultat från undersökningen visar att endast 48 % av grundskoleeleverna i årskurs 9 anser att de fått “ganska mycket“ med hjälp att utveckla redskap för att öka medvetenheten om sig själva. Endast 55 % av eleverna framhäver att de erhållit “ganska mycket” medvetenhet om sig själva i förhållande till valalternativ. Totalt 46 % av eleverna anser att de har fått “ganska mycket hjälp” av studie- och yrkesvägledaren med genomförandet av gymnasievalet (Nilsson och Nyrén 2004, 29).

Mark W. Slomp är verksam vägledare och Kerry B. Bernes är docent på University of Lethbridge. I Slomp och Bernes avhandling: Helping School Counsellors Meet the Career

Planning Needs of Young People, undersöks effekterna av att lärare integrerar studie- och

yrkesvägledning i undervisningen. Likaväl som att elever behöver förbättra sina ämneskunskaper i skolan, är de i behov av kunskaper om karriärutveckling. Resultatet av Slomp och Bernes undersökning visar att 50 % av eleverna har ökat sin självmedvetenhet (Slomp och Bernes 2012, 42-43, 47). Empirin visar även att 50 % har ökade kunskaper och intresse för en oändlig mängd karriärmöjligheter samt att 38 % av eleverna har utvecklat sin förmåga att tänka utifrån ett framtidsperspektiv. Empirin har även påvisat att 25 % av eleverna har ett ökat intresse för att lära sig mer om yrken (Slomp och Bernes 2012, 42-43).

Sam Steen, Adele Logan O´keefe, Dana Griffin, samt Katherine Routzahn arbetar som professionella vägledare (Steen, Logan O'Keefe, Griffin & Routzahn 2012, 30-31). I deras studie: Service - Learning and Classroom Guidance - A Program for Elementary Students, undersöks hur studie- och yrkesvägledning kan implementeras i skolundervisningen. Undervisningen syftade till att utveckla elevernas personliga, sociala, akademiska, och karriärrelaterade erfarenheter. Undervisningspassen var även tänkta att utöka elevers förståelse för sina intressen, arbetslivskunskap samt elevernas ansvar och delaktighet i samhället. Projektet resulterade i en ökad motivation hos eleverna, samt att fler elever nådde sina studiemål mer effektivt (Steen, Logan O'Keefe, Griffin & Routzahn 2012, 22-23). Resultaten av studien

4

visar att 70 % av eleverna anser att undervisningspassen har bidragit till att de har ökat sin självkännedom, 90 % menar att de har fått fördjupade kunskaper om karriärer. Undersökningen visar även att 77 % av eleverna ansåg att lektionstillfällena ledde till att de blev mer förväntansfulla i förhållande till framtida yrken eller studier (Steen, Logan O'Keefe, Griffin & Routzahn 2012, 46, table C-3).

2.2 Begränsningar av gymnasievalet

Anders Lovén är doktor i pedagogik och universitetslektor vid Malmö Högskola. Han har forskat inom studie- och yrkesvägledarområdet och har undersökt elevers upplevelser av vägledningssamtalet inför deras gymnasieval (Lovén 2000, 238-239). Lovén beskriver att elevernas gymnasieval utgår ifrån deras egen referensram, det vill säga deras självuppfattning och valalternativ som de är medvetna om (Lovén 2000, 239). Respondenterna beskriver att eleverna i liten utsträckning sökte information om olika valalternativ. En annan begränsande aspekt som påverkade elevernas gymnasieval, var social bakgrund och genus.

Universitetslektor Mary McMahon och författare Wendy Patton har undersökt hur könstillhörighet påverkar barn och ungdomars studie- och yrkesval. I deras studie: Gender Differences in Children and Adolescents’ Perception of Influences on Their Career Development, har de intervjuat 55 elever i åldrarna 3-18 år på en privat skola i Australien.

Patton och McMahon påstår att individers könsroller är den tidigaste och förmodligen även den mest framträdande inlärningen hos individen av samhällets normer (Patton och McMahon 1997, 368). Effekten av socialisering i förhållande till genus, är att individer endast uppfattar en begränsad synvidd av valmöjligheter baserat på deras könstillhörighet. Patton och McMahon beskriver vikten av att karriärvägledare behöver vara medvetna om elevers uppfattning om vad som påverkar deras karriärutveckling (Patton och McMahon 1997, 368).

Empirin i studien påvisar att eleverna utgick ifrån ett könsstereotypiskt förhållningssätt till vissa yrken. Eleverna som var av manligt kön, nämnde flertalet yrken som de ansåg vara kvinnliga och som de själva inte skulle kunna tänka sig att arbeta med. Studien visar att killar hade ett mindre könsneutralt sätt i förhållande till yrken, på så vis att killar i större utsträckning hade svårare att acceptera otraditionella val än tjejerna i studien (Patton och McMahon 1997, 371, 373). Tjejernas tankesätt var generellt mer könsneutralt på så vis att tjejerna i studien inte definierade arbeten som manliga eller kvinnliga. Tjejerna framhävde däremot en viss konkurrens på arbetsmarknaden. De ansåg att killar tar för sig i större utsträckning (Patton och

5

McMahon 1997, 371-372). Samtliga respondenter i studien nämnde vänners påverkan på deras val av utbildning eller yrke (Patton och McMahon 1997, 373).

Linda Gottfredson är professor i pedagogisk psykologi. Gottfredson har inriktat sin forskning på barns utveckling och könstillhörighet. Gottfredsons psykologiska val- och beslutsteori Theory of Circumscription & compromise beskriver hur barn begränsar sig utifrån aspekter som genus, klass och kön i förhållande till yrken. (Brown 2002, 144). Utifrån Gottfredsons teori kommer vi att analysera olika begränsningsfaktorer som kan påverka elevers gymnasieval.

Phil Hodkinson är professor i livslångt lärande och har forskat om karriärvägledning (Hodkinson 2008, 1). Tillsammans med professor Andrew C. Sparkes har han utformat en sociologisk karriärteori som benämns Carreership. Deras teoriramverk är influerat av sociologen Bourdieu och en förlängning av Bourdieus begrepp habitus. Teorin Careership kommer att analyseras i anknytning till vad som begränsar respektive möjliggör individers valalternativ (Hodkinson och Sparkes 1997, 33)

Tidigare forskningsresultat påvisar en bristande självkännedom hos elever och faktorer som

kan begränsa individers valalternativ. Vi uppmärksammar behovet av att studie- och yrkesvägledning bidrar till att elever ökar sin medvetenhet om sig själva och om olika valalternativ. Problemområdet som ligger till grund för examensarbetet, kommer att behandla hur tidiga vägledningsinsatser kan bidra till att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval.

6

3. Begreppsdefinition

Nedan presenteras begrepp som är återkommande i examensarbetet.

3.1 Studie- och yrkesvägledning

Enligt Skolverkets allmänna råd (Skolverket 2013) ska elever utifrån sina egna förutsättningar få möjlighet till studie- och yrkesvägledning i enlighet med följande punkter:

• Öka medvetenheten om sig själv

• Öka medvetenheten om olika alternativ av utbildningar och yrken

• Lära sig att reflektera över sig själv i relation till valalternativen

• Utveckla en förmåga att fatta beslut

• Kunna genomföra sina beslut

Enligt Skolverkets allmänna råd, ska eleverna även ges möjlighet att utveckla en valkompetens i grundskolan. Skolverket definierar valkompetens som förmågan att hantera valsituationer genom att på ett strukturerat sätt inhämta, analysera, sammanfoga och sätta sig själv i relation till information om utbildningar och yrken (Skolverket 2013, 12-13).

3.1.1 Självkännedom

Enligt skolverkets allmänna råd innebär självkännedom att öka kunskapen om sig själv och få en större förståelse för sina styrkor och sidor som kan utvecklas. ”Egenskaper, intressen, värderingar, attityder, kompetenser och förmågor påverkar de val eleven gör och är pusselbitar i processen att förstå sig själv i förhållande till en tänkt framtid” (Skolverket 2013, 27). I examensarbetet benämns självkännedom i anknytning till studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att öka elevers självkännedom. Vi utgår ifrån Skolverkets riktlinjer för studie- och yrkesvägledning: “bli medveten om sig själv” och “bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen” (Skolverket 2013, 12).

7

3.1.2 Vidga perspektiv

I grundskolan förväntas studie- och yrkesvägledare bidra med kunskap och hjälpa elever att vidga sina perspektiv beträffande möjliga utbildningar, yrken och branscher. Studie- och yrkesvägledares arbetssätt ska bidra till att elever får en ökad insikt i olika yrkesområden, som tidigare har varit dolda på grund av faktorer som genus, social samt kulturell bakgrund

(Skolverket 2013, 24). Exempel på tillvägagångssätt för att få elever att vidga sina perspektiv och inte begränsa sina valalternativ utifrån ovanstående faktorer är att förse eleverna med information, undervisning samt vägledning. En central aspekt i tillvägagångssättet är att studie- och yrkesvägledare ska utgå från ett normkritiskt förhållningssätt i relation till yrken, vilket minskar risken för att egna influenser påverkar elevers framtida gymnasieval

(Skolverket 2013, 26).

3.2 Sociala investeringar

Begreppet investering förklaras som en resursuppoffring, det vill säga att en förlust av det ekonomiska kapitalet, ger en kortsiktig förlust, med förhoppning om effektiva besparingar på lång sikt. Sociala investeringar kan innebära att kommuner investerar ekonomiskt kapital i välfärdsområden, såsom skola, förskola, missbrukarvård, arbetsmarknadspolitik, hälso- och sjukvård samt insatser för äldre och funktionshindrade (Hultkrantz 2015, 22-23). Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, förekommer begreppet sociala investeringar i anknytning till tidiga vägledningsinsatser.

8

4. Teoretisk referensram

Nedan presenteras vetenskapliga teorier som vi har valt att utgå ifrån i examensarbetet.

4.1 Theory of Circumscription and compromise

Gottfredsons teori fokuserar på att studera barns utveckling av karriärmognad i åtta olika åldrar. Enligt Gottfredson kan utvecklingen av individers självbilder och yrkessträvanden med fördel delas in i fyra olika steg. Varje steg har ett samband med varandra och speglar en högre nivå av mental utveckling och personlig integration. Samtliga steg leder enligt Gottfredson till vidare begränsning av det möjliga sociala utrymmet, med hänsyn till alla möjligheter som finns i diverse kulturer. Gottfredson beskriver att barn i ett tidigt stadie börjar förstå mer komplexa aspekter i förhållande till sig själva och yrken. Gottfredson menar att varje nytt steg i psykologisk integration även är ett steg i att skapa sitt offentliga jag. Denna process sker genom att individer integrerar sig själva med samhället (Brown 2002, 95).

Vi har valt att fokusera på Gottfredsons andra och tredje begränsningssteg som berör åldrarna 6-8 samt 9-13. Vi anser att dessa åldrar är mest relevanta, eftersom vår undersökning riktar sig till barn i åldrarna 7-15.

Steg 2 fokuserar på åldrarna 6-8. I Gottfredsons andra stadie, utgår barnen från deras könstillhörighet och tolkar yrken utifrån könsstereotypiska föreställningar. (Gottfredson 2004, 13). Barn i denna ålder börjar utvecklas i att tänka i konkreta termer och att genomföra enkla skillnader. Barn i åldrarna 6-8 relaterar yrken till synliga attribut för att kunna skilja mellan olika personer, varav mest framträdande är könstillhörighet. Som konkreta tänkare, skiljer dem mellan kön med hjälp av hår, kläder och typiska aktiviteter. Även om barns synpunkter om människor och arbete kommer att bli mer subtila och komplexa, så har deras tidiga uppfattning redan fått dem att välja bort vissa yrken utifrån deras genus (Gottfredson 2004, 13).

Steg 3 inriktar sig på åldrarna 9-13. Vid nio års ålder börjar barnet att analysera lågstatus-yrken på ett mer kritiskt och dömande vis och upphör att nämna dem som preferenser. Individen börjar få förståelse för sina kamraters åsikter om olika yrken. (Gottfredson 2004, 14). Det har blivit tydligt för dem att det finns en yrkeshierarki som påverkar hur individer lever sina liv och hur de blir betraktade av andra (Brown 2002, 97-98). De börjar uppfatta mer konkreta symboler av social klass, vilket kan innebära faktorer som klädsel, attityd, beteende samt personliga

9

egendomar (Brown 2002, 97-98). Vid 13 års ålder rankar individer yrken utifrån prestige på samma sätt som vuxna individer gör. Barnen förstår även sambandet mellan inkomst, utbildning och yrke. Barn som är 13 år undviker möjligheter som verkar för svåra att lyckas med i förhållande till en rimlig ansträngning, eftersom att barnets rädsla för misslyckande är påtaglig (Brown 2002, 97-98).

4.2 Careership

Careership är grundat i Bourdieus vetenskapliga teoriförankring beträffande att individer förstås utifrån sociala strukturer. Bourdieu utgår främst ifrån påverkansfaktorer kopplade till social klass, medan Hodkinson och Sparkes även betonar etnicitet och genus. Enligt Hodkinson och Sparkes kan karriärval förstås utifrån de kulturella och sociala sammanhang som en individ befinner sig i, samt individens livsberättelse (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Bourdieu beskriver begreppet habitus, som att individers tilltro, idéer och preferenser är subjektiva, men även influerade av sociala nätverk och kulturella traditioner som individer lever i (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).

Careership beskriver brytpunkter kopplade till individers livsförlopp. En brytpunkt innebär att en individ går igenom en identitetsomvandling. Hodkinson och Sparkes delar in brytpunkterna i tre kategorier (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Till att börja med finns det strukturella

brytpunkter, som kan vara externa, institutionella strukturer, som exempelvis slutet av

grundskolan eller att gå i pension. Nästa är självinitierade brytpunkter, som är självvalda av individer som en reaktion på olika omständigheter i livet. Den sista brytpunkten benämns som en framtvingad brytpunkt och kan vara en konsekvens av andra människors agerande. En framtvingad brytpunkt kan även innefattas av externa händelser, som exempelvis personalnedskärningar. Individers habitus förändras i samband med en brytpunkt och kan uppfattas som psykiskt påfrestande eller mer eller mindre till belåtenhet (Hodkinson och Sparkes 1997, 39).

Enligt Hodkinson och Sparkes så fattar individer beslut utifrån deras handlingshorisont. Begreppet handlingshorisont ramar in i vilken utsträckning individer kan agera och fatta beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 35). Habitus och möjligheter på arbetsmarknaden påverkar individers handlingshorisont och är interagerande. Individers uppfattning av vad som är tillgängligt och lämpligt, påverkar deras beslut och möjligheter och är samtidigt subjektiva och objektiva. Schematiska filter kan både begränsa och vidga individers världsåskådning och de

10

beslut som kan fattas utifrån den (Hodkinson och Sparkes 1997, 35). Hodkinson och Sparkes exemplifierar individers handlingshorisont i följande citat: “Det faktum att det finns jobb för flickor i ingenjörsvetenskap är således irrelevant om en ung kvinna inte uppfattar ingenjörskonst som en lämplig karriär” (Hodkinson och Sparkes 1997, 35). Ingen individ överväger och väljer mellan alla utbildningsmöjligheter och arbetstillfällen, utan begränsar sina val utifrån habitus och handlingshorisont. Individer fattar beslut utifrån sin förförståelse och vad personen uppfattar sig ha tillgång till. Hodkinson och Sparkes anser därmed att individer fattar pragmatiskt rationella beslut utifrån sin handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997, 35).

4.3 Fyrstegsmodellen

Studie- och yrkesval förklaras som en process som innefattar olika aspekter som samverkar. Lovéns fyrstegsmodell har sin teoretiska förankring i Parsons egenskaps- och faktateori (Loven 2000, 55). Examensarbetet riktar sig till att undersöka förberedelserna innan eleverna fattar sitt gymnasieval, därav kommer vi att utgå från de tre första stegen i Lovéns fyrstegsmodell. Steg 1 och 2 innefattar kunskap om mig själv och olika valalternativ, samt relationen mellan dessa. Steg 3 innefattar att elever får reflektera över olika valalternativ innan eleverna kommer fram till ett slutgiltigt beslut (Anders Lovén 2000, 56).

1 Medvetenhet om mig själv 2 Medvetenhet om alternativ 3 Hjälp att fatta beslut 4 Hjälp med genomförande

11

Lovén menar att studie- och yrkesvägledare kan ha en betydelsefull roll med hänsyn till att många elever har en oklar självbild. Därför menar Lovén att studie- och yrkesvägledare behöver hjälpa elever att öka sin medvetenhet i förhållande till intressen, färdigheter, anlag samt ambitioner. Lovén framhäver betydelsen av att elever även har ett behov av att valalternativ tydliggörs samt utökas.

Fyrstegsmodellen fokuserar på väljandet, vilket innebär att individer relaterar sig själva till yrken som finns tillgängliga för individerna. Vägledningsprocessen innefattar att elever jämför steg 1 och steg 2, i syfte att alternativ ska kunna utkristalliseras. Efter detta får eleverna välja mellan alternativen.

I beslutsfasen beskriver Lovén vikten av att elever får möjlighet att reflektera om olika alternativ, samt förtydliga vilka konsekvenser som finns med valet. Lovén förklarar att syftet med att studie- och yrkesvägledare arbetar i likhet med modellen är att elevers väljande inte ska ske på alltför lösa grunder (Anders Lovén 2000, 56).

Examensarbetet undersöker hur studie- och yrkesvägledningen i grundskolan kan bidra till att öka elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval. För att få en förståelse för faktorer som kan begränsa individers val, har vi valt att utgå ifrån Gottfredsons teori och begränsningsstadier. Hodkinsons och Sparkes teori Careership beskriver även begreppet handlingshorisont och vad som kan begränsa, respektive vidga individers valmöjligheter. Lovéns fyrstegsmodell belyses i förhållande till hur studie- och yrkesvägledning kan vidga elevers perspektiv gällande deras självkännedom, valalternativ, samt relationen mellan sig själva och deras studie- och yrkessalternativ.

12

5. Metod

I metodkapitlet redogör vi för val av undersökningsmetod, analysmetod, forskningsetiska regler, datainsamling samt urvalsmetod.

5.1 Metodval

Kvale och Brinkmann anser att det är viktigt att välja undersökningsmetod utifrån vad som bäst kongruerar med problemområdet. En kvalitativ metod kan med fördel användas för att besvara frågeställningar som undersöker hur. Ett exempel skulle kunna vara hur något upplevs eller hur något utförs. Kvantitativ metod besvarar snarare hur mycket (Kvale och Brinkmann 2014, 143).

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom vi anser att den är lämpligast utifrån vårt problemområde. Vi ville få ett personligt möte med respondenterna för att kunna få möjligheten att fokusera intervjun i största möjliga mån till vårt undersökningsområde. Förhoppningen var att respondenterna skulle redogöra för en mer ingående beskrivning av deras arbetssätt. Vi ville även ta del av respondenternas erfarenheter och lärdomar. Vi valde därför att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod.

Den kvalitativa forskningsintervjun undersöker respondenternas upplevelser, erfarenheter och perspektiv (Kvale och Brinkmann 2014, 17). Larsen benämner vissa nackdelar som forskaren behöver vara medveten om i tillämpningen av en kvalitativ metod. Exempelvis, så är det av betydelse att inte påverka empirin utifrån sin egen tolkning av respondenternas svar. Resultatet i forskningen behöver vara sanningsenligt utan att för den delen inkräkta på respondenternas anonymitet (Larsen 2009, 107).

5.2 Datainsamling

Datainsamlingen har skett genom inspelade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån ostrukturerade intervjuer i vår undersökning. Larsen beskriver att en ostrukturerad intervju kan utgå ifrån en intervjuguide med öppna och breda frågor eller stödord (Larsen 2009, 84). Respondenten ska få möjlighet att tala fritt och intervjuaren kan ställa följdfrågor för att bibehålla en tydlig fokusering inriktat på den problemformulering som ligger till grund för undersökningen. Vi har

13

utformat en intervjuguide med övergripande och öppna frågor, som vi utgått ifrån i samtliga intervjuer (Se bifogad intervjuguide).

Validitet innebär resultatets relevans i förhållande till forskningens frågeställning (Larsen 2009, 80). Fördelen med en kvalitativ metod är att det finns möjlighet att ändra insamlingen av data, under utformandet av uppsatsen, för att öka relevansen i förhållande till undersökningsområdet. I författandet av vårt examensarbete har vi kontinuerligt försökt återkoppla resultatet till undersökningens frågeställning för att öka validiteten och för att få en röd tråd som genomsyrar hela examensarbetet.

Reliabiliteten undersöker forskningens tillförlitlighet (Larsen 2009, 81). Reliabilitet innebär även att hantera informationen från intervjuerna med noggrannhet. I examensarbetet har vi transkriberat tre intervjuer var, utifrån vad respondenterna sagt ordagrant. Vi har även numrerat intervjuerna för att åtskilja svaren.

Kvale och Brinkmann beskriver uttrycket frihet från bias, vilket innebär att materialet är inhämtat med objektivitet och utan egna personliga fördomar (Kvale och Brinkmann 2014, 292). I inhämtningen och presentationen av resultatet, så har vi varit noga med att båda ska vara delaktiga i analysen av resultatet, i syfte att åstadkomma en högre objektivitet och för att framställa respondenternas svar med precision i förhållande till intervjumaterialet.

5.3 Urval

Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex behöriga studie- och yrkesvägledare, varav tre som arbetar med vägledning i årskurs 1-9 och tre som arbetar med vägledning från årskurs 7-9.

Larsen beskriver en urvalsmetod som kallas för snöbollsmetoden. Metoden innebär att forskaren tar kontakt med individer som är kunniga inom ämnet eller som kan hänvisa vidare till lämpliga kandidater för det valda undersökningsområdet (Larsen 2009, 78). Vi har utgått ifrån snöbollsmetoden i urvalet av respondenter. Vi hade två krav som vi utgick ifrån i urvalet av respondenter i vår undersökning. Det första var ett behörighetskrav, där respondenterna skulle vara utbildade studie- och yrkesvägledare. Det andra kravet var att tre respondenter skulle arbeta aktivt med studie- och yrkesvägledning från årskurs 1 och tre respondenter med vägledning från årskurs 7.

14

Aspekter såsom ålder och kön har vi valt att bortse ifrån i urvalet av respondenter, eftersom vi anser att det inte är relevant för vår studie. Utifrån vår verksamhetsförlagda utbildning, har vi uppmärksammat att arbetssättet inom samma kommun kan vara liknande, därför har vi valt att intervjua respondenter från olika kommuner.

5.4 Analysmetod

Det finns olika sätt att analysera materialet i ett forskningsarbete. Kvale och Brinkmann beskriver induktion, deduktion och abduktion. Nedan beskrivs induktion, eftersom examensarbetet utgår från ett induktivt angreppssätt. Induktion innebär att undersöka ett forskningsområde som resulterar i generella slutsatser och mönster. Kvale och Brinkmann anser att forskaren kan välja ett ämnesområde och låta empirin avgöra och påverka undersökningens fortsatta riktning (Kvale och Brinkmann 2014, 238). I användningen av induktion, så kodas resultatet utifrån mönster och forskaren redogör för presumtiva förklaringar till dessa mönster (Kvale och Brinkmann 2014, 239).

Larsen påpekar betydelsen av att författarna inte generaliserar den kvalitativa data som framkommer i en studie. Vi är medvetna om att resultatet som vår studie påvisar, inte representerar alla studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval (Larsen, 2009, 78). Vi kan bara utgå från sex olika respondenternas erfarenheter och tillvägagångssätt.

Studiens resultat presenteras utifrån en innehållsanalys. Enligt Larsen kan en innehållsanalys presentera materialet i form av likheter, skillnader och mönster (Larsen 2009, 101-102). Resultatet i examensarbetet kategoriseras utifrån olika teman, där de centrala aspekterna av respondenternas arbetssätt belyses.

5.5 Etiska ställningstaganden

Nedan redogörs för på vilket sätt vi har tagit hänsyn till forskningsetiska regler i utformandet av vår studie.

15

5.5.1 Informationskrav

Det första kravet innebär att informera respondenterna om forskningsundersökningens syfte (Vetenskapsrådet 2002, 7). När vi tog kontakt med respondenter via mail eller telefon, så informerade vi om syftet med examensarbetet i ett tidigt stadie, samt vilket ämne och vilken frågeställning som vår studie inriktar sig till att undersöka.

5.5.2 Samtyckeskrav

Samtyckeskravet innebär att respondenterna själva får bestämma över sin medverkan. Efter att vi presenterat undersökningens syfte, tillfrågade vi respondenterna och inväntade deras samtycke till att delta i undersökningen (Vetenskapsrådet 2002, 9).

5.5.3 Konfidentialitetskrav

Konfidentialitetskravet innefattar att bevara respondenternas svar oåtkomliga för obehöriga, i syfte att värna om respondenternas anonymitet så att de inte kan identifieras i studien (Vetenskapsrådet 2002, 12). Vi har förvarat respondenternas svar otillgängliga, då endast vi har tillgång till materialet. För att respondenterna ska vara anonyma, benämner vi dem som respondent 1-6 i examensarbetet.

5.5.4 Nyttjandekrav

I enlighet med nyttjandekravet, som innebär att endast använda informationen i forskningsändamål, så kommer våra insamlade uppgifter endast att användas i denna studie (Vetenskapsrådet 2002, 14).

16

6. Resultatredovisning

Resultatet kategoriseras i olika teman utifrån vad respondenterna själva anser är de mest centrala delarna i deras arbetssätt.

Nedan redogörs för hur respondenterna benämns i vår studie, samt deras arbetssätt i olika årskurser.

Respondent 1 och 2 arbetar med kontinuerlig studie- och yrkesvägledning i årskurserna 1-9. Respondent 3 arbetar från förskoleklass till årskurs 9, varav vi kommer att redogöra för

arbetssättet i årskurserna 1-9.

Respondent 4 och 5 fokuserar mest på årskurs 7-9 i sitt arbetssätt.

Respondent 6 arbetar med studie- och yrkesvägledning i årskurs 7-9, samt har

undervisningspass i årskurserna 1 och 5.

6.1 Självkännedom

Respondent 1 inriktar sitt arbete till att eleverna ska lära känna sig själva samt inse sina begränsningar. Det vill säga ha ett realistiskt förhållningssätt i anknytning till yrken. Respondent 1 använder sig av olika ”Vem-är-jag-övningar” i årskurs 1. Eleverna får svara på frågor utifrån fritidsintressen, vilka styrkor som eleverna själva anser att de har, samt vad andra anser att de är duktiga på. Respondent 1 anser även att en central aspekt i arbetssättet är att individanpassa vägledningen och bemöta eleverna utifrån deras specifika situationer och personligheter.

Respondent 2 arbetar med självkännedom utifrån att eleverna får reflektera över sig själva i förhållande till olika yrken. Respondent 2 brukar ställa frågor såsom: Vem är jag, hur kan jag stärka det och vad finns det för valmöjligheter? Respondent 2 använder sig av övningar där eleverna får välja tre drömyrken och argumentera för sina val. Respondent 2 ställer följdfrågor på elevernas drömyrken, där eleverna får fundera över sina personliga egenskaper och sätta sig själva i relation till yrket. De får även svara på frågan varför de skulle vara bra på just det här. Respondent 2 uttrycker sig enligt följande: “Så att de får tänka lite, varför, och inte bara säger

17

till exempel brandman… Ja, men vad är det som är kul med brandman? Varför skulle du passa bra som brandman?”

Respondent 3 arbetar i årskurs 7 med att eleverna får reflektera och diskutera över sina förmågor och värderingar samt lära sig att argumentera för sina åsikter. Respondent 3 arbetar med att eleverna får berätta vilka styrkor de har och vem som anser att de är bra på det. Vi kan uttyda en likhet i arbetssättet mellan respondent 1, 3 och 4. Samtliga respondenter använder sig av övningar där eleverna får reflektera över sig själva och deras egenskaper utifrån sina egna åsikter och även synpunkter från människor i deras omgivning. I likhet med respondent 1, arbetar även respondent 3 med individanpassad vägledning utifrån olika sökandens behov och förutsättningar. Respondent 3 citerar: “Och jag pratar nästan för mycket om det här, du måste titta på dig själv”. Respondent 3 använder sig av olika gruppövningar i syfte att öka elevernas självkännedom. Eleverna i årskurs 7 får reflektera och diskutera över sina förmågor och värderingar samt lära sig att argumentera för sina åsikter.

Respondent 4 arbetar med övningar där eleverna själva får fundera över sina egenskaper och där även föräldrar och kompisar får beskriva deras styrkor och svagheter. Respondent 4 uttrycker: “… Ibland går det faktiskt inte, då får man luska lite, vad skulle mamma säga som beskriver dig eller vad skulle dina kompisar säga att du är bra på och sådär...”

Respondent 5 framhäver vikten av att eleverna själva förstår vad de kan och vad de inte kan i

förhållande till gymnasieutbildningar. Respondent 5 beskriver vikten av att studie- och

yrkesvägledare ska lyssna på eleverna och att våga problematisera elevernas uttalande gällande gymnasievalet. Respondent 5 brukar samla in fakta från mentorerna för att få kunskap om eleven och utgå ifrån elevens betyg med hänsyn till deras val av gymnasieprogram. Respondent 5 utgår ifrån gymnasievalet i relationen till elevernas förutsättningar och begränsningar. Respondent 4 och 5 arbetssätt utmärker sig i förhållande till övriga respondenter på det sättet att eleverna får fundera igenom sina val. Detta utförs genom att respondent 4 och 5 problematiserar elevernas utlåtanden inför deras gymnasieval.

Respondent 6 skiljer sig från samtliga respondenter i arbetssättet med att eleverna får analysera och beskriva sin livsberättelse utifrån frågor om vem individen är, vad individen gillar samt vad individen ska välja för gymnasieprogram. Respondent 6 poängterar vikten av elever tidigt får

18

möjlighet att analysera sig själva och lära sig att göra olika val. Respondent 6 har erfarenhet av att träffa elever i årskurs 8 som aldrig funderat över vad de tycker om eller vad de har för intresseområden. Respondent 6 anser att det är svårare för dem att välja gymnasieprogram. Respondent 6 uttalar sig enligt följande: “Liksom… jag vet inte vad jag gör på fritiden… och det klart att det blir ju mycket svårare för dem. Om de både ska börja fundera på: Hur ser mitt liv ut? Hur är jag som person? Vad gillar jag? Och vad ska jag välja?”

6.2 Kunskap om utbildningar och yrken

Respondent 1 arbetar med att elever får åka på framtidsmässa, studiebesök, öppet hus samt skugga elever på gymnasiet. Respondent 1 samarbetar med lärare beträffande

arbetslivskunskap och integrerar vägledningen i undervisningstillfällen kontinuerligt i olika årskurser. Respondent 1 arbetar med olika projekt, där exempelvis elevers intresse för en ombyggnation på skolan ledde till att elever fick utföra arbetsrelaterade uppgifter i olika ämnen i skolan. Ett exempel är att eleverna fick rita olika konstruktioner i ämnet bild och räkna på omkostnaderna i matematiken.

Respondent 1 arbetar med att öka elevers yrkeskunskap med hjälp av att samla olika yrken i en burk, som kontinuerligt fylls på med fler yrken. Respondent 1 har även framställt ett samhälle i Photoshop där samhällets uppbyggnad, samt yrken åskådliggörs.

Utmärkande för respondent 1 är arbetssättet med att utforma olika övningar utifrån gymnasieprogrammens uppbyggnad och innehåll. Skolan som respondent 1 arbetar på har även ett samarbete med näringslivet. Eleverna får skapa olika material under lektionstid som de kan presentera för olika företag, i syfte att öka elevernas kunskap om yrken och arbetsliv. Respondent 1 uttrycker: “De vet vad som finns. De är självständiga i deras val och föräldrarna är engagerade… Jag tycker inte att det är några val som går dem över huvudet, utan de är realistiska. De vet sina begränsningar”.

Respondent 1 strävar efter att utveckla en förtroendefull relation till eleverna redan i lågstadiet, så respondent 1 uttrycker att eleverna vågar fråga om framtid och yrken. Respondent 1 beskriver att eleverna känner sig väldigt säkra inför deras gymnasieval. I årskurs 8 arbetar respondent 1 med att eleverna får fundera över: ”vad finns det och vem är jag och hur gör man?” I nionde klass får eleverna information om olika gymnasieprogram, samt tyda och jämföra skillnader mellan de olika utbildningarna.

19

Respondent 1 och 5 arbetar med ung företagsamhet, vilket innebär att eleverna får åka på UF-mässa och studera olika projekt som andra elever har varit med och konstruerat. Eleverna på skolan där respondent 5 arbetar på har vissa obligatoriska moment innan deras gymnasieval. Elever i årkurs 9 måste åka på öppet hus och “skugga” en elev som går på gymnasiet, i syfte att öka kunskaper inför deras gymnasieval.

Respondent 2 har undervisningstillfällen i mellanstadiet, där elever får lära sig om arbetslivet och arbetsmarknaden. Respondent 2 arbetssätt syftar till att öka elevers yrkeskunskap för att deras gymnasieval i mindre utsträckning ska kunna påverkas av elevernas sociala nätverk. Med andra ord arbetar respondent 2 med att utveckla elevers förmåga att genomföra självständiga gymnasieval utan att influeras av familj och vänner i allt för stor utsträckning.

Respondent 2 arbetssätt innefattas av gruppvägledning med elever i årskurs 8, där respondenten uppmuntrar eleverna till att diskutera sina gymnasieval. Respondent 2 anser att eleverna ska veta varför de väljer som de gör, samt hur de ska kunna nå fram till sina mål. De ska kunna argumentera för sina val och hitta anledningar som stärker deras val: ”att de får gå med den känslan då, det här blir rätt för mig”.

Respondent 2 kan uttyda positiva effekter med att börja med studie- och yrkesvägledning i ett tidigt stadie. Respondent 2 uttrycker: “...Ifall man redan har tänkt liksom, tidigt, att det här tycker jag verkar kul… då har man ju mer att välja på. Vara lite säkrare i det och våga välja något som kanske är lite mer annorlunda”.

Respondent 3 arbetssätt har sin utgångspunkt i en undersökning där resultatet påvisar att elever vid 10 års ålder endast kan 10 yrken. Efter fem år undersöktes elevernas kunskaper återigen, vilket visade att de fortfarande inte kunde redogöra för fler än 10 yrken. Denna studie har bidragit till att respondent 3 värdesätter arbetet med yrkeskunskap och arbetar kontinuerligt med att utöka elevers kunskaper om olika yrken.

I årskurs 1 presenterar respondent 3 ett yrke på varje bokstav i alfabetet och ställer frågor och låter eleverna kryssa i olika svarsalternativ utifrån ett häfte. Respondent 3 utgår ifrån tre frågor: Vad är det man gör? Vad bör man kunna? Och vilket kön är det mest av? Respondent 3 visar även olika hemsidor och samlar in information om olika yrken på yrmis och

Arbetsförmedlingen, samt visar olika yrkesfilmer. I årskurs 3 presenterar respondent 3

biblioteket i helklass, vilka yrken som finns där och ställer följdfrågor såsom: Vilka yrken har vi där? Vad gör de för något? Och vad förväntas det?”

20

I årskurs 3 får elever en uppgift att utforma ett släktträd. Eleverna får i hemuppgift att fråga sina föräldrar och släktingar om yrken som de arbetat med i livet. Eleverna får sedan i uppgift att redogöra för deras släktingars yrken i helklass. Respondent 3 genomför även en övning för att visa vilka yrken som kräver vidareutbildning och vilka yrken man kan arbeta med direkt efter gymnasiet.

I årskurs 5 har respondent 3 klassinformation om varför det är viktigt att gå i skolan. Respondent 3 beskriver att arbetssättet innefattas av att motivera eleverna. Exempel på att göra det är att tänka mer positivt. Respondent 3 belyser ämnet studiemotivation och målet med deras studier. Respondent 3 beskriver att målsättningen är att alla elever ska finna en plats på arbetsmarknaden så småningom, men tidsaspekten för olika elever kan variera. Respondent 3 uttrycker: ”Eller så brukar jag ju skådespela då, hur gör man när man tycker att det är tråkigt? Hurdana betyg får man? Och det ser jag ju, det märks…”

Respondent 3 går igenom betydelsen av betyg, samt vilka skolreformer som finns, det vill säga: grundskola, gymnasium, högskola, universitet, yrkeshögskola, Komvux, folkhögskola samt privata skolformer.

Respondent 3 låter eleverna genomföra ett intressetest i årskurs 6 och skriva om ett yrke som de är intresserade av och fundera över vilka förmågor som krävs för att kunna utföra det. Respondent 3 arbetar även med studiebesök för att öka elevernas yrkeskunskap.

Inför elevernas gymnasieval, arbetar respondent 3 med information till elever gällande olika gymnasieprogram. Respondent 3 beskriver programmets innehåll och uppbyggnad, samt vilka framtidsmöjligheter eleverna har efter slutförd gymnasieutbildning. Respondent 3 förklarar att det är väsentligt att eleverna lär sig att tänka realistiskt och är medvetna om vilka fortsatta möjligheter som deras gymnasieval kan leda till. Respondent 3 uttrycker: ”Jo, det som jag känner lite grann också… är att de ser ju någonting som de för stunden tycker är roligt… vi säger att det skulle kunna vara, estetiskt, men de är också väl medvetna om att det inte är säkert att de blir skådespelare ifall de väljer estet-teater”.

Respondent 3 tror att ökad yrkeskunskap bidrar till att eleverna väljer mer strategiskt, utifrån arbetsmarknadsprognoser och samhällets behov av arbetskraft. Respondent 3 uppmärksammar social påverkan i valet av gymnasieprogram. Respondent 3 anser att

föräldrar och kompisar har inverkan på elevernas gymnasieval. Respondent 3 beskriver: ”Jag slåss emot föräldrar som fortfarande har sina kunskaper ifrån det valet som de gjorde, det är ju inte idag. Jag kommer ju aldrig att komma ikapp föräldrarna alltså…”

21

Respondent 3 beskriver att arbetssättet innefattas av att eleverna får studera olika yrken och genom det skapa sig ökade yrkeskunskaper. Respondent 3 poängterar att syftet med denna övning är att eleverna ska finna ett yrke som intresserar dem och att de ska ha ett mål att sträva mot.

Respondent 3 förklarar att eleverna på skolan som respondent 3 arbetar på inte ges

möjlighet till prao. Respondent 3 är lite motståndare till prao på grund av att näringslivet och arbetsmarknaden har begränsade resurser att ta emot elever, vilket ofta begränsar elevers valalternativ av praoplats. Respondent 3 anser att praon är väsentlig för eleverna i det avseendet att de får en insikt i hur arbetslivet fungerar som exempelvis vikten av att passa tider. Respondent 3 är däremot tveksam till om praon påverkar elevernas gymnasieval, eller ifall det har någon inverkan på elevers framtida yrkesval.

Respondent 3, 4 och 5 anser att det finns olika aspekter att ta hänsyn till i valet av gymnasieprogram. Eleverna behöver fundera över vilket program som är mest lämpligt för individen utifrån ett långsiktigt perspektiv. Respondent 3 beskriver: “Ett brett program för att du ska ha alla valmöjligheter, men sen om du inte lyckas få höga betyg, då är det ju stängt… vad finns det för valmöjligheter då?” Respondent 4 arbetar utifrån följande frågor: “Om du söker det här, vad kan det leda till i framtiden? Och sedan får de föreställa sig olika framtidsscenarion”. Respondent 5 brukar beskriva vikten av att eleverna även ska kunna fullfölja sitt gymnasieprogram, inte bara bli antagna. Respondent 5 beskriver enligt följande: ”För det är viktigt att klara av gymnasiet, jag är noga med det, inte bara att elever ska komma in”.

Respondent 4 beskriver att elevernas prao i årskurs 8-9 är betydelsefull beträffande att utveckla elevers förmåga att kunna genomföra väl underbyggda gymnasieval. Respondent 4 framhäver att arbetssättet innebär samarbete med lärare på skolan i avseende att bidra med information om det lokala näringslivet i årskurs 7. Detta görs under en temavecka som utförs varje år på skolan. Under temaveckorna får eleverna välja mellan olika aktiviteter, exempelvis bad eller bowling, men de elever som behöver komplettera med vissa uppgifter, har den möjligheten. Respondent 4 menar att eleverna redan i detta stadie, behöver öva på att välja. Vid behov kan studie- och yrkesvägledaren diskutera valet med eleverna så att deras beslut gynnar dem i längden.

Till skillnad från samtliga respondenter, beskriver respondent 4 att elever får möjlighet att besöka ett företag som de ska undersöka och utforma intervjufrågor till. Syftet med uppgiften

22

är att besöka ett företag och intervjua en yrkesföreträdare. Respondent 4 berättar att eleverna får redovisa för sina kunskaper inför deras klass efter genomfört studiebesök. Eleverna har även möjlighet att åka på framtidsmässa inom två olika kommuner. Andra aktiviteter som eleverna genomför är att åka på studiebesök på olika gymnasieskolor samt genomföra prao i årskurs 8 och 9. Respondent 4 individanpassar vägledningen och kan följa med eleven på studiebesök när eleven inte har möjlighet att få sällskap av exempelvis föräldrar. Respondent 4 anser att studiebesök kan vara en motivationsfaktor, eftersom eleverna får en ökad insikt i vad deras studier kan leda till.

Respondent 4 beskriver att elever i högstadiet får en föreläsning av yrkesverksamma journalister och fotografer som presenterar deras yrken. De redogör för hur ett reportage utformas, samt informerar om fotografering, i praktik och teori.

Enligt respondent 4 får eleverna i årskurs 8 även skriva ett reportage om deras prao i ämnet svenska. Respondent 4 har liknande arbetssätt som respondent 5 när det avser att praon integreras i svenskaundervisningen på de skolor de arbetar på.

Enligt Respondent 4 är valet av praoplats ett sätt att träna på att utveckla sin valkompetens. Respondent 4 brukar arbeta med att problematisera och utmana elevers val av praoplats. Respondent 4 exemplifierar arbetssättet genom att redogöra för olika frågeställningar som ställs till eleverna. Respondent 4 utgår ifrån följande frågeställningar: Kommer denna praoplats att leda dig någonstans? Får du nytta av den i framtiden? Respondent 4 redogör för att elever ofta väljer praoplats hos exempelvis föräldrar utifrån bekvämlighet.

Respondent 4 beskriver sitt arbetssätt med individuella vägledningssamtal. Respondent 4 utgår ifrån Leif Andergrens etappmodell i utformandet av samtalen. Respondent 4 använder sig även av yrkeskort för att eleverna ska få en ökad förståelse för vilket gymnasieprogram som kan passa dem. I mötet med elever som är osäkra inför valet, genomför respondent 4 en kartläggning och försöker identifiera vilka ämnen eleven tycker om, elevens fritidsintressen samt elevens tidigare erfarenheter. Respondent 4 beskriver vilka elever som är i störst behov av vägledningssamtal:

Och det märker man ju snabbt… om det behövs fler samtal, tycker jag. Men sen är det ju de högpresterande eleverna, de vet ju ofta vad de vill och vet vad de är bra på och har stöttning från vänner och familj också. Det är ju de elever som är väldigt osäkra… de har inte så höga betyg och har inget stöd hemifrån, det är de som man får hjälpa.

23

Respondent 5 redogör för att föräldrar och elever förbereds inför det kommande språkvalet i årskurs 8. Enligt respondent 5 informeras föräldrar och elever exempelvis om hur praon går till, samt vilka gymnasieprogram som finns på gymnasieskolan i kommunen.

Respondent 5 berättar att eleverna i årskurs 8 får möjlighet att försöka finna en väg till att välja ett gymnasieprogram, tillsammans med studie- och yrkesvägledaren. Respondent 5 beskriver de olika programmen, samt kurser, kurslitteratur och programinriktningar som de olika gymnasieprogrammen innefattas av. Respondent 5 ger följande exempel: ”Jag kan ju säga att den här tjejen passar ju definitivt inte att bli stylist alltså, utan det bygger på okunskap, hon tror att stylist stylar kändisar i TV4. Det är ett helt annat upplägg på utbildningen. Så där måste jag komma in och vara professionell”.

Respondent 5 arbetar även med elevers begränsningar i förhållande till yrke och utbildningar. Respondent 5 exemplifierar att en elev med både fysiska och psykiska bekymmer, behöver ta hänsyn till sina förutsättningar i gymnasievalet.

På grundskolan som respondent 5 arbetar på, får alla elever ett slutomdöme från företaget där de genomfört sin prao. Respondent 5 berättar även att praon är integrerad i

svenskaundervisningen i årskurs 9. Under svenska-lektionerna får eleverna till uppgift att skriva ett curriculum vitae (CV). Respondent 5 framhäver att elevernas prao är en ingång till yrkesval eller arbete. Eleverna kan använda sig av sitt CV och de omdömen som de erhåller från praoplatserna när de ska söka arbete. Respondent 5 uttrycker: ”Och då säger dem, den här praoplatsen passade mig utmärkt och det här var absolut ingenting för mej och i båda fallen har de ju lärt sig någonting”.

Respondent 5 redogör för att vara både utbildad studie- och yrkesvägledare och

samhällslärare. Respondent 5 har lektionstillfällen om arbetsliv, ekonomi, bankväsendet samt lag och rätt, arbetsliv och yrkeskunskap, vilket integreras i ämnet samhällskunskap.

Respondent 5 beskriver i likhet med respondent 1, att undervisningspassen är ett tillfälle att skapa en god relation till eleverna, vilket senare underlättar genomförandet av

vägledningsprocessen.

Respondent 5 arbetar med att eleverna får skugga en gymnasieelev och åka på studiebesök. Respondent 5 betonar vägledningssamtalet som nyckeln i att elever ska genomföra väl

underbyggda gymnasieval. Respondent 5 arbetssätt utgår framförallt utifrån att

medvetandegöra, lyfta fakta och involvera föräldrarna samt känna in och lyssna in elever. Respondent 5 beskriver vikten av information om olika utbildningar och yrken för att elever

24

ska kunna genomföra väl underbyggda val. Respondent 5 citerar: “Jag tror ju att ju mer de kan… ökad kunskap, ökad träffsäkerhet”.

Respondent 5 beskriver vikten av att alla elever ska få möjligheten till individuella vägledningssamtal i årskurs 9 under minst en timme. Respondent 5 betonar vikten av att prioritera och lyssna in varje individ. Respondent 5 beskriver att vissa elever tänker

långsiktigt och andra kortsiktigt. Respondent 5 uttrycker: ”Endel vill skjuta upp valet då och andra har det kristallklart för sig, hela vägen till gymnasiet och fram till högskolan”.

Vi kan uttyda en likhet mellan respondent 2, 3, 5 och 6 då samtliga respondenter på något sätt redogör för vikten av att elever får lära sig att genomföra självständiga gymnasieval. Samtliga respondenter nämner den sociala omgivningen som en viktig aspekt att ta hänsyn till beträffande gymnasievalet.

Respondent 5 arbetar med att involvera föräldrar i vägledningsprocessen så mycket som möjligt eftersom de kan ha inflytande på elevernas gymnasieval. Respondent 5 förklarar: “Här är det ju ofta väldigt skilda åsikter, vad eleverna vill och vad mamma och pappa vill, så det kan bli diskussioner…”

Respondent 6 arbetssätt innefattas av yrkeskunskap i olika årskurser. I årskurs 1 använder sig respondent 6 av yrkeskort och ger exempel på olika arbetsplatser, samt påvisar hur många yrken det kan finnas inom bara en verksamhet. Respondent 6 berättar även om arbetslivet och informerar om arbetsmöjligheter i Sverige.

Respondent 6 skiljer sig från samtliga respondenter på det sättet att undervisningspass integreras i olika årskurser som berör ämnesområdena motivation, attityd och förhållningssätt till skolan. Respondent 6 poängterar vikten av att eleverna har en inställning av att våga, vilja och kan istället för måste, våga och ska. I likhet med respondent 3, förklarar även respondent 6 att målet med deras studier är att eleverna så småningom ska kunna få ett jobb, kunna flytta hemifrån och kunna klara sig i livet.

Till skillnad från samtliga respondenter innefattas respondent 6 arbetssätt av att undersöka ordens egentliga betydelse i vägledningssamtal. Respondent 6 menar att elever kan beskriva ord som inte stämmer överens med den egentliga betydelsen. Ett exempel kan vara att respondent 6 ber eleven beskriva ett yrkes innebörd för att kunna identifiera vilket yrke eleven menar.

25

Respondent 6 undervisar i helklass om förmågan att lyckas. Enligt respondent 6 är det många elever som uttrycker: “Det här kommer aldrig att gå”, och då brukar respondent 6 istället beskriva en inställning av att: “… jag kan det inte nu, men jag kan lära mig.” Respondent 6 arbetar med att hjälpa elever att betrakta ett misslyckande som en utvecklingsmöjlighet. Respondent 6 anser att det är av vikt att eleverna vågar misslyckas och att eleverna kan se tillbaka på sina erfarenheter och försöka göra det annorlunda nästa gång.

Respondent 6 förklarar vikten av att elever lär sig att reflektera över fördelar respektive nackdelar med olika yrken. Respondent 6 brukar ställa följande frågor till eleverna: “Om jag gör detta, vad leder det till? Och vad får jag ut av det?”

Respondent 6 beskriver att eleverna ska välja utifrån vad de själva vill och inte bara utgå ifrån vad mamma och pappa eller kompisar anser. Respondent 6 menar att det är väsentligt att eleverna inte bara utgår ifrån vad de vill göra här och nu, utan att de lär sig att tänka strategiskt. Eleverna på den skola som respondent 6 arbetar på, har fått genomföra studiebesök på olika företag. Företagsrepresentanter har besökt skolan och berättat för eleverna om hur det fungerar på de olika företagen, samt vilka yrkesgrupper som arbetar där.

6.3 Begränsningsfaktorer

Respondent 1 beskriver dagens arbetsmarknad som könssegregerad. Respondent 1 framhäver vikten av att elever får förutsättningar att reflektera över yrken utifrån ett könsneutralt synsätt. Respondent 1 anger exempel på olika arbetssätt. Eleverna i årskurs 1-2 har på den skolan respondenten arbetar på fått i uppgift att kategorisera diverse material, till exempel verktyg och köksmaterial, utifrån vad de anser är kvinnliga- respektive manliga yrken. Efter att uppgiften var genomförd fick eleverna diskutera över deras åsikter beträffande genus, det vill säga varför de ansåg att ett material är kvinnligt respektive manligt. Enligt respondent 1 slutade diskussionen med att alla eleverna ansåg att samtliga yrken förutom två var könsneutrala, vilket betyder att både män och kvinnor kan arbeta med dessa yrken.

Respondent 1 framhäver även kiwi-korten som ett bra redskap för eleverna att problematisera yrken utifrån genus. Kiwi-kort består av kiwifåglar som gestaltar olika yrkesområden. Enligt respondent 1 representerar inte kiwi-korten några stereotyper, men respondent 1 menar att eleverna tolkar korten utifrån tidigare preferenser och erfarenheter. Respondent 1 förklarar att det är betydelsefullt att diskutera könsnormer med eleverna med en förhoppning om att de blir mer medvetna om sina egna föreställningar om genus kopplat till

26

yrken. Respondent 1 uttrycker: “Det är ju generellt så, att ifall man tittar på statistik, så är det ju fortfarande så på arbetsmarknaden, att vi har tjejer för sig och killar för sig.

Respondent 1 arbetssätt riktar sig till att individanpassa vägledningen för elever som av olika anledningar har anpassad studiegång. Respondent 1 kartlägger vilka intressen elever har, samt tar hänsyn till elevers behov och förutsättningar när det gäller att finna en lämplig

gymnasieutbildning. Respondent 1 förklarar att det kan handla om elever som har diagnoser eller nyanlända som inte har samma förutsättningar i skolan på grund av språksvårigheter. Respondent 1 arbetssätt innefattar att försöka få eleverna att få nya perspektiv på manliga och kvinnliga yrken. Respondent 1 uttrycker: ”Tyvärr inte mycket större spridning på

otraditionella val än för 35 år sedan, då jag började jobba...” Respondent 1 beskriver att det är olika jargonger i vissa manliga och kvinnliga yrken, vilket innebär att elever måste vara på ett visst sätt för att kunna hantera den specifika jargongen som råder på arbetsplatsen.

Respondent 1 exemplifierar vårdbranschen och förklarar att det kan vara en utmaning för killar att anpassa sig till den kvinnliga jargongen som existerar inom yrket. Respondent 1 beskriver även att det är samma princip för tjejer i mansdominerade yrken.

Respondent 1 anser att det finns negativa konsekvenser med att praon har försvunnit på många skolor. Respondent 1 påpekar att praon öppnar upp möjligheter för elever att på riktigt få testa på olika yrken, samt få en insikt i om det passar dem eller inte. Respondent 1 förklarar att studie- och yrkesvägledares arbetssätt har kritiserats i media för att inte tillräckligt många tjejer leds in i byggbranschen. Respondent 1 beskriver att det är frustrerande att de ifrågasätter på vilket sätt studie- och yrkesvägledare vägleder elever inför deras gymnasieval.

Respondent 2 arbetssätt innefattas av undervisningstillfällen, där eleverna får möjlighet att genomföra uppgifter och diskutera om genus och jämställdhet. Respondent 2 beskriver att eleverna i årskurs 2 får lyssna till en berättelse som handlar om att en kvinna räddar en man. Eleverna får diskutera normer och jämställdhet mellan könen. Eleverna får även i uppgift att beskriva sina drömyrken, samt skriva ner vilket yrke de hade valt ifall de hade varit av det andra könet. Respondent 2 betonar vikten av att elever får reflektera över genus för att kunna utveckla sin förmåga att genomföra väl underbyggda val utifrån ett könsneutralt förhållningssätt. Respondent 2 uttrycker sig enligt följande: “Att de inte bara ska tänka utifrån vad som förväntas av dem, utifrån kön och klass”.

Även respondent 3 arbetar med att utveckla elevers förmåga att problematisera yrken i förhållande till genus. Eleverna blir tilldelade en uppgift där de får gissa kön utifrån olika yrken.

27

Respondent 3 påstår att yrken är tydligt könssegregerade. Respondent 3 använder sig av olika övningar för att eleverna ska reflektera över sina egna förhållningssätt i förhållande till yrken och genus.

Respondent 3 tilldelar eleverna en uppgift i årskurs 1, där eleverna får ta mig sig ett formulär till sina föräldrar. Elevernas föräldrar får i uppgift att svara på frågor om vad de anser att deras barn är bra på, samt vilket yrke de anser att deras barn kan vara lämplig för att arbeta med. Efter att föräldrarna svarat på frågorna, ställer eleverna en följdfråga där föräldrarna får reflektera över vilket yrke de hade ansett att deras barn hade kunnat arbeta med ifall de var av det andra könet. Syftet med uppgiften är att både elever och föräldrar ska få möjligheten att reflektera över genus samt hur det kan påverka elevernas framtida gymnasieval.

Respondent 6 förklarar att elever i årskurs 8 får arbeta med att kategorisera yrken utifrån vad som är manligt dito kvinnligt. Efter att denna uppgift genomförts beskriver respondent 6 att diskussionen bland eleverna utmynnade i att elever hade skilda synsätt på vad som anses vara manliga och kvinnliga yrken. Respondent 6 belyser vikten av att elever får möjligheten att diskutera om könsstereotypiska yrken för att kunna utgå från ett mer objektivt förhållningssätt. Respondent 6 använder sig i likhet med andra respondenter av kiwi-kort som ett redskap för olika övningar i syfte att problematisera normer kopplade till genus och etnicitet. Respondent 6 beskriver för eleverna enligt följande: “...oavsett vilken bakgrund individer har, det vill säga om de kommer ifrån en fattig respektive rik familj, finns det möjlighet att arbeta med vilket yrke som helst...”

Respondent 6 påpekar att det även är elevers undermedvetna som begränsar deras gymnasieval med hänsyn till status, kön, religion samt etnicitet.

Respondent 6 relaterar till Gottfredsons teori utifrån att individer i yngre åldrar begränsar sina yrkesval utifrån deras könstillhörighet. Respondent 6 poängterar att det är betydelsefullt att som studie- och yrkesvägledare kunna anknyta sitt arbete till en vetenskaplig grund eftersom det ökar tillförlitligheten i arbetet. Respondent 6 betonar att tillförlitligheten är viktig för att exempelvis lärare på ett mer gediget sätt ska kunna förstå hur eleverna kan begränsa sina yrkesval utifrån genus.

Respondent 6 påpekar att elever i stor utsträckning har svårt att bestämma sig för vilket gymnasieprogram de ska välja. Respondent 6 förklarar att eleverna redogör för att yrket antingen är för kvinnligt eller manligt samt att det har fel status. Respondent 6 framhäver att eleverna ofta blir frustrerade när de inte kan komma fram till vad de vill arbeta med. Respondent

28

6 belyser behovet av att skolpersonal såsom lärare och pedagoger kontinuerligt behöver arbeta med genus, status och etnicitet. Respondent 6 påstår att individers yrkesmöjligheter blir fler om elever får arbeta med att utveckla kunskaper och medvetenhet om genus samt etnicitet i ett tidigt stadie.

Sammanfattningsvis går det att fastställa att samtliga respondenter som medverkat i denna studie arbetar med att öka elevernas självkännedom på olika sätt. Exempel på arbetssätt är: individanpassad vägledning, problematisering av elevers gymnasieval samt att eleverna får analysera och beskriva sin livshistoria. Centrala faktorer i arbetssätten är elevernas egna åsikter om deras egenskaper, samt synpunkter utifrån människor i deras omgivning.

Samtliga respondenters arbetssätt innefattas även av att ge elever kunskap om utbildningar och yrken och lära sig att sätta sig själva i relation till dessa. Exempel på arbetssätt är att besöka olika verksamheter, prao, undervisningspass samt samarbete med näringslivet. Eleverna får lära sig att analysera över varför de väljer som de gör och hur de ska kunna uppnå sina mål. Arbetssättet innefattas av att involvera både elever och föräldrar i vägledningsprocessen. Respondenterna arbetar med att eleverna får fundera över vilket program som är lämpligast för individen utifrån ett långsiktigt perspektiv. Respondenterna har liknande tillvägagångssätt med att problematisera genus utifrån olika övningar och kiwi-kort. Elever får fundera över normer, status och etnicitet.