Begreppet arrangemang

Regeringens bedömning: En definition av begreppet arrangemang bör inte tas

in i lag.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Aktiebolaget SKF, Epiroc AB, FAR (med instämmande av

Swedish Private Equity & Venture Capital Association), Företagarna, Förvaltningsrätten i Stockholm, Helsingborgs tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Näringslivets skattedelegation (med

instämmande av AB Volvo, Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens Förening,

Föreningen Svensk Sjöfart, Ikano Bank AB, Industrins Finansförening IFF, Skanska AB, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier), Srf konsulterna, Sparbankernas Riksförbund och Sveriges advokatsamfund anför att begreppet arrangemang är vagt och oprecist

och att begreppet närmare behöver preciseras i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Flera av remissinstanserna anför även att begreppet arrangemang bör definieras i lagtexten. Förvaltningsrätten i Stockholm anför att lagstiftaren får stå risken för att tillämpningsområdet eventuellt begränsas på ett sätt som lagstiftaren inte har avsett av att en definition av begreppet arrangemang införs i lagtexten. Det är inte rimligt att risken för en otydlig lagstiftning läggs på den uppgiftsskyldige. Helsingborgs tingsrätt anför vidare att om arrangemang inte definieras i lag bör i vart fall ett annat begrepp väljas som har en tydligare innebörd i sig.

70

Förvaltningsrätten i Göteborg anser att det saknas anledning att införa en

definition av begreppet arrangemang. Detta eftersom det inte finns någon definition i den underliggande rättsakten och att det vore olyckligt om en definition skulle begränsa tillämpningsområdet för DAC 6 på ett otillåtet sätt. Lantbrukarnas

Riksförbund som utifrån utredningens förslag tolkar begreppet som att i princip

varje agerande som får effekt på skatteområdet kan vara ett arrangemang anför att begreppet arrangemang därmed inte är ett rekvisit som till någon del inskränker uppgiftsskyldigheten. För att tydliggöra vilka arrangemang som är rapporterings- pliktiga förutsätts att kännetecknen utvecklas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Skälen för regeringens bedömning: Begreppet arrangemang är centralt i det

nya regelverket, eftersom det är ett arrangemang som kan omfattas av rapporteringsplikten. Begreppet definieras inte i DAC 6. Av artikel 3.19 i DAC framgår dock att med rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang avses varje gränsöverskridande arrangemang som innehåller minst ett av de kännetecken som anges i bilaga IV. Av samma punkt (andra stycket) framgår vidare att ett arrangemang kan omfatta en serie av arrangemang och att ett arrangemang kan bestå av flera steg eller delar. Med kännetecken avses en karaktäristik eller egenskap i ett gränsöverskridande arrangemang som utgör en indikation på en potentiell risk för skatteflykt som förtecknas i bilaga IV (se artikel 3.20 i DAC). Av skäl 9 i DAC 6 framgår vidare att dessa indikatorer (kännetecken) är en hjälp, förteckning över de egenskaper och inslag i transaktioner som utgör en tydlig indikation på skatteflykt eller skattemissbruk, som ska försöka fånga upp potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang. I problembeskrivningen i skälen till direktivet (skäl 2) används även begreppet struktur för att beskriva problemet med aggressiv skatteplanering.

Även om begreppet inte definieras i DAC 6 finns beskrivningar av begreppet i andra sammanhang. I OECD:s modellregler för obligatoriskt lämnande av upplysningar för att ta itu med arrangemang för att undvika CRS och för att skapa icke-transparenta utländska ägarstrukturer som antogs den 8 mars 2018 finns en definition av begreppet arrangemang. Modellreglerna är inte direkt tillämpliga på DAC 6 men får användas som en källa till illustration eller tolkning vad gäller tillämpningen av kännetecknen i kategori D i del II i bilaga IV till DAC (se skäl 13 i DAC 6). Av modellreglerna (regel 1.4[a]) framgår att begreppet arrangemang ”includes an agreement, scheme, plan or understanding, whether or not legally enforceable, and includes all the steps and transactions that bring it into effect.” Av kommentaren till modellreglerna framgår vidare följande: ”As set out in the BEPS Action 12 Report, this definition is intended to be sufficiently broad and robust to capture any agreement, scheme, plan or understanding (whether enforceable or not) and all the steps and transactions that form part of or give effect to that Arrangement.”. Europeiska kommissionen har även definierat begreppet arrangemang i en rekommendation om aggressiv skatteplanering (se Europeiska kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om aggressiv skatte- planering [2012/772/EU]). Med arrangemang avses där bl.a. alla transaktioner, system, åtgärder, verksamheter, avtal, bidrag, överenskommelser, löften, åtaganden eller händelser (eng. any transaction, scheme, action, operation, agreement, grant, understanding, promise, undertaking or event).

71 Med beaktande av det ovan anförda drar regeringen slutsatsen att begreppet arrangemang ska tolkas brett. Eftersom direktivet inte uppställer några formkrav på arrangemanget bör, med beaktande av beskrivningen av begreppet i OECD:s modellregler och rapport, exempelvis även muntliga råd kunna omfattas av begreppet. Det bör dock krävas att en viss grad av konkretion måste uppnås för att det ska röra sig om ett arrangemang. Mer generella beskrivningar av skatteupplägg i en bok (jfr Summery Record – prepared by the Commission Services, Working Party IV, Direct Taxation, 24 September 2018) och övergripande riktlinjer i ett företags skattepolicy bör således inte omfattas av begreppet. I detta sammanhang kan också nämnas att direktivet skiljer på två olika typer av arrangemang, nämligen marknadsförbara respektive anpassade arrangemang. En redogörelse för vad som avses med dessa begrepp ges i avsnitt 5.4.4. Som framgår av det avsnittet bör bedömningen av om ett arrangemang föreligger även bero på bl.a. vilken kategori av arrangemang som det rör sig om. I fråga om anpassade arrangemang krävs att det finns en potentiell användare som arrangemanget har anpassats till, vilket inte är fallet med marknadsförbara arrangemang.

I direktivet anges även att ett arrangemang omfattar en serie av arrangemang samt att ett arrangemang kan bestå av flera steg eller delar (artikel 3.18 andra stycket i DAC). Ett arrangemang torde i de flesta fall omfatta mer än ett steg. Varje steg bör då inte ses som ett separat arrangemang utan som en del i ett arrangemang.

Flera remissinstanser anför att begreppet arrangemang är vagt och oprecist och att begreppet närmare behöver preciseras i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Flera av remissinstanserna anför även att begreppet arrangemang bör definieras i lagtexten. Det anförs vidare av vissa remissinstanser att det ur rättssäkerhets- synpunkt är oacceptabelt att inte införa en definition i lagstiftningen och att sedan hänvisa till att Skatteverket kan lämna föreskrifter kring tolkningen av begreppet.

Något som talar för att införa en definition av begreppet arrangemang är att regelverket därigenom blir tydligare. Något hinder mot att införa en definition av begreppet arrangemang i svensk lagstiftning föreligger inte. En definition får dock inte vara snävare än det begrepp som beskrivs i den underliggande rättsakten, i detta fall DAC 6. Begreppet arrangemang kan, såsom ovan framgår, omfatta en mängd företeelser och strukturer och någon enhetlig definition av begreppet finns inte. Även definitionen av arrangemang som används i OECD:s modellregler, som nämns ovan, är i sig vag. Förutom avtal, planer, överenskommelser m.m. framgår att samtliga steg (eng. steps) och transaktioner som möjliggör genomförandet av avtalet, planen, överenskommelsen m.m. omfattas av begreppet arrangemang. Definitionen förutsätter inte heller att arrangemanget ska vara lagligt verkställbart (eng. whether or not legally enforceble). Enligt regeringen föreligger det en risk att en i lag intagen definition av begreppet arrangemang kan begränsa tillämpningsområdet för DAC 6 på ett otillåtet sätt. Enligt regeringens bedömning är det inte heller nödvändigt med en definition för att skapa den tydlighet i lagstiftningen som efterfrågas av remissinstanserna. Det som begränsar uppgifts- skyldigheten och ett arrangemang är i stället, vilket även Lantbrukarnas

Riksförbund är inne på, omfattningen av kännetecknen, huruvida arrangemanget

är gränsöverskridande eller inte och om arrangemanget kräver en potentiell användare eller inte. Av vad regeringen erfar gör flertalet andra medlemsstater en

72

liknande bedömning som regeringen gör och inför därmed ingen definition av begreppet arrangemang i nationell lagstiftning.

Regeringen anser därför att begreppet inte bör definieras i lag. Den redogörelse som lämnas ovan om begreppet och de olika definitioner som finns samt de rekvisit som begränsar uppgiftsskyldigheten bör enligt regeringen ändå kunna vara vägledande vid tolkningen av det nya regelverket.