Begreppet landskap ur elevernas synvinkel

För den största delen av de intervjuade eleverna innebär begreppet landskap detsamma som våra svenska landskap. Detta överrensstämmer med den tidigare undersökningen av Brettmar och Svensson57. Efter att ha intervjuat eleverna hade vi även samtal med tre lärare som arbetar på skolan. Med tanke på vad eleverna svarade på frågorna och vad lärarna tog upp under våra samtal tror vi att det är den traditionella kulturen i skolan som ligger till grund för svaren eleverna gav om begreppet landskap.

56 _{Bell, 2000}

42

Med tanke på att det är runt de svenska landskapen som undervisningen många gånger fokuseras i skolan, är våra resultat enligt oss ganska väntade.Några av svaren vi fick på vad ett naturlandskap är ”…jag tänker bara på Skåne, kanske Blekinge…alla våra svenska landskap”. Eftersom eleverna präglas av skolans kultur när det gäller undervisning om landskap kan det vara mycket svårt för dem att ha förståelse för begreppen natur- respektive kulturlandskap. Detta är begrepp som enligt vår mening många gånger glöms bort i dagens skola, fast att de står nämnda i våra styrdokumentär och skall vara centrala begrepp inom geografiundervisningen.

Resultatet i vår undersökning visar också att eleverna har relativt god kunskap om vad begreppen natur och kultur har för betydelse. Eleverna nämnde bland annat i sina svar ”en massa åkrar och fält…mycket skog…tänker mest på teater…kyrkor och museum”. En sak som vi kunde se i elevernas svar var att de ofta förknippar kultur med något som är gammalt. När det gäller begreppet naturlandskap kunde alla elever utom en koppla samman detta med naturen. När det gäller begreppet kulturlandskap blev det svårare för eleverna att sammankoppla det med något fenomen. Vi tror detta beror på att när begreppet landskap finns med vill eleverna gärna koppla detta till naturen och det hänger enligt vår mening samman med landskapsundervisningen i skolan.

Enligt Vygotskij, tolkat av Christer Stensmo, sker begreppsutveckling parallellt med en mental utveckling där man använder sig av kommunikation, förståelse och problemlösning58. Det är ju mest i skolan som man tränar dessa fenomen. Detta måste ju tolkas som att det är i skolan i första hand eleverna bör möta dessa geografiska begrepp och att det är där som det brister när en undersökning som denna visar att elever ej har stött på dessa begrepp.

Vi håller med Lunnon och Milburn när de skriver i Mårtenssons och Wennbergs Geografi, världens ämne att elever ofta använder begreppens benämningar som etiketter utan att riktigt förstå innebörden i dessa59. Vi måste därför som lärare vara mer uppmärksamma på den begreppsnivån vi väljer i vårt arbete med eleverna. Även om läraren lägger undervisningen på, enligt hans eller hennes mening, en passande nivå måste de vara tydliga och med jämna

58 _{Stensmo, 1994}

43

mellanrum kontrollera om eleverna befinner sig på den tilltänkta kunskapsnivån. Vi måste som lärare vara uppmärksamma på att eleverna inte alltid uppfattar eller förstår innebörden i det pågående samtalet. Detta kan bland annat bero på att eleverna har olika social eller kulturell bakgrund. Vi håller även med Säljö när han bedömer att ett begrepp byggs upp under en längre tid för att det skall passa in i en viss kultur60. Vidare menar han att vår begreppsförståelse bestämmer hur vi många gånger förhåller oss till natur och kultur vilket i vårt fall handlar om natur- respektive kulturlandskap.

Enligt Möller måste en modern förståelse av omvärlden grundas på kunskaper angående dess geologi61. Han menar att man inte kan ha någon djupare förståelse för natur- respektive kulturlandskapet om man inte vet dess struktur och uppbyggnad. Flertalet av eleverna i vår undersökning kunde nämna fenomen som format våra landskap men kunde samtidigt inte koppla samman detta med bildandet av natur- och kulturlandskapet. Detta tror vi beror på att vissa begrepp är för abstrakta för eleverna i dagens skola. Vi håller delvis med Möller, men vår undersökning visar samtidigt att bara för att man har kunskap om uppbyggnaden om till exempel naturlandskapet, är det inte säkert att man har någon djupare förståelse för själva begreppet.

Precis som Stensmo tolkar att Dewey menade att om en individ använder begrepp i olika infallsvinklar så får individen en större chans att förstå dem i både vetenskapliga och vardagliga sammanhang, märktes det i vår undersökning att dessa elever ej hade fått de olika infallsvinklarna genom att de inte förstod de geografiska begreppen62. Detta blir troligtvis en konsekvens av att personalen i skolan inte använder sig av begreppen och läroböckerna ej tar upp dem i sitt innehåll. Men var om inte i skolan bör barn få det vetenskapliga bidraget?

Av samtliga 15 elever i vår undersökning var det endast en som hade djupare förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap och förstod att hela vår planet jorden är ett av människan påverkat område. Med tanke på de andra elevernas svar vet vi inte med säkerhet hur Christer kunde ha denna kunskap. Vi tror att han kanske tagit till sig allt det som läraren undervisat om när det gäller landskap eller så har han lärt sig detta på annan plats än i skolan. Detta var

60 _{Säljö, 1992} 61 _{Möller, 2003} 62 _{Stensmo, 1994}

44

också den enda av eleverna som hade så djup kunskap att vi även kunde ställa frågor om det mänskliga handlandet. På en av följfrågorna där vi bad honom fundera över om det finns kvar några av människan orörda naturlandskap på vår planet, svarade han efter en kort stunds funderande, att det kanske fanns på en hög bergtopp i Tibet. Med tanke på resultatet av vår undersökning där flertalet av eleverna visar sig ha endast ytliga kunskaper om geografiska begrepp, blir vi ganska oroliga. Vid tidpunkten för våra intervjuer skulle eleverna enligt styrdokumenten ha kunskap om dessa geografiska begrepp.