Begreppsdefinition

Både teorin och empirin visar tydligt på att det finns en funktion av att hela tiden ställa hållbarhetsbegreppet i förhållande mot de förutsättningar som föreligger. Att erodera mångtydigheten i begreppet blir nog svårt. Eftersom ordet hållbarhet används som en del i flera begrepp vilka inbegriper en mängd olika områden och förgreningar behövs det därför olika definitioner och innebörder i olika kontexter. Hållbarhet är modernt och alla vill kunna använda sig av det. Det är exempelvis tydligt uttryckt i Malmö stad att man skall arbeta extra hårt med den sociala hållbarheten. De flesta informanterna verkar vara samständiga i detta och även vad detta faktiskt innebär för åtaganden. Frågan är om detta räcker, i sin vilja om att bli mer socialt hållbara involverar man gärna den enskilda Malmöbon, men har denna samma definition på vad begreppet innebär? Samma dilemma gör sig gällande när man arbetar gränsöverskridande med andra enheter inom Malmö stad, men även utanför. Att tydligt och klart definiera ”det här är social

hållbarhet för Malmö stad” kan nog göra det lättare i ett sådant arbete. ”Vi pratar mycket om att minska dom fysiska barriärerna, sociala, och mentala barriärerna. Det jag tror vi behöver göra.. för vi har.. vi är jättebra på att skriva, vi skriver handlingsplaner och dokument och styrdokument osv. Det om.. om man ska vara kritiskt på något vis, handlar det om att gå från ord till handling. Att göra mer av det vi säger, vi säger väldigt mycket… men att också göra.”

- Informant 4

Citatet ovan visar på att det finns en vilja att än mer gå från ord till handling. I linje med ett hållbarhetsarbete är det nog klokt. Kryddan på detta blir om man dessutom vässar till definitioner på hållbarhetsbegreppet, oavsett i vilken kontext det förekommer, för att skapa ett sammanhang och mening som alla kan förstå och sträva efter att uppfylla.

5 Hur kan vi förstå hållbart ledarskap?

Syftet i denna diskussionsdel är att tolka och förklara studiens resultat. Även om Malmö stad verkar ha tagit åt sig utav det faktum att organiseringen inom förvaltningarna behöver ses över finns det alltid arbete kvar att göra. Vad man specifikt behöver göra inom Malmö stad, vilket både teorin och informanterna också säger, är att förankra sin verksamhet tydligare. Det behöver finnas ett engagemang från högsta beslutande organ ut i hela organisationen. Detta behöver även nå ut till verksamheter som man samarbetar med utanför den egna organisationen. I engagemanget behövs samtidigt en tilltro och respekt för olika medarbetares yrkesmässiga kunnande. Genom tilltro ges ledare större handlingsutrymme och kan på så sätt använda sin fulla kompetens. Kopplat till det kan det behöva finnas ett uppföljningsarbete som under tiden understödjs av en mentorliknande funktion. Ett sådant skeende tänder dessutom, enligt teorin, en gnista inom folk till att vilja arbeta mer effektivt och målinriktat när det släpps lite på tyglarna. Tittar man på det ur de sju principerna om hållbart ledarskap, poängterar de olika principerna just att det behövs tid och utrymme för att bedriva ett hållbart ledarskap. Här finns en utvecklingsmöjlighet, vilket även en utav informanterna påpekar. Särskiljer man chefskapet och ledarskapet är intrycket att det ofta är det sistnämnda som får stå åt sidan. Utifrån medarbetarenkäter belyser de ofta funktionen av att de vill ha ett mer nära ledarskap.

På grund av komplexitet och svårbegriplighet i att införa något helt organisationsöverskridande koncept till förändring, bör man nog istället titta på lokala lösningar. Använda sig utav goda exempel från de olika verksamheterna. Det kan finnas en strategi kopplat till ett koncept inom vilket man dels kan dela med sig utav sina egna goda och dåliga erfarenheter samt ta del av andras. Ett sådant arbete skulle även kunna ge ringar på vattnet till att se över användandet utav resurser. Såväl ekonomiska som materiella resurser skulle kunna omfördelas ut efter olika verksamheters behov, vilka exempelvis kan vara förankrade i utbytet av goda exempel. Det finns redan idag kommungemensamma mål i Malmö stad,

men det går inte att nog betona vikten av att sådana verkligen förankras i hela kommunen. För att kunna bedriva ett hållbart ledarskap är det omöjligt att som ensam ledare stäva efter att uppfylla denna typ av mål. Detta kan bland annat synliggöras genom den modell vilken framkom i analysen.

Med hjälp utav modellen blir förståelsen kring hållbart ledarskap tydlig. Eftersom, för att kunna bedriva ett sådant krävs det att ledaren eller ledarna inte enbart har de individuella färdigheterna, utan det behöver dessutom finnas organisatoriska förutsättningar. Blir sedan en arbetssituation (kontext) positivt eller negativt påverkad av faktorer som i exemplet med modellen, skall det alltså inte spela någon roll. Ett hållbart ledarskap är något som ändå består. Utmaningen för Malmö stad är att utifrån sina förutsättningar identifiera de individuella färdigheterna och de organisatoriska förutsättningarna. Tittar man närmare på vad dessa kan innebära ger studien en bild, vilken beskriver förhållandet utifrån vad informanterna till studien har sagt. Dock kan en annan bild bli gällande utifrån inom vilken kontext en verksamhet bedrivs. Med andra ord behöver olika organisatoriska förehavande inom en stor organisation som Malmö stad flera metoder för att kunna precisera sitt arbetssätt för att uppnå ett hållbart ledarskap. Ovan presenterades ett strategiskt exempel på hur framtagandet utav sådan information skulle kunna ske. Ett sådant förfarande kommer däremot att vara kontextbundet, vilket innebär att det behöver göras en analys kring hållbart ledarskap på den specifika funktion som är ändamål för förändring.

6 Slutsatser

• Vad innebär hållbart ledarskap för ledare inom Malmö stad? • Vilka faktorer påverkar ett hållbart ledarskap?

Malmö stad har kommit en bit i sin utveckling mot ett hållbart ledarskap. Hur långt är svårt att svara på, då det inte finns något slutmål i ett arbete som involverar hållbarhet. Det är en process som involverar ett ständigt lärande. I detta lärande behöver det finnas rum för utveckling av individuella och organisatoriska förutsättningar. Vad som kan göra en sådan utveckling möjlig är mer resurser både i form av ekonomiska, mänskliga och materiella. Analysen fastslår dock att det inte alltid behöver vara mer resurser utan ibland kan istället en omfördelning vara det bästa alternativet.

Ledare inom Malmö stad är positivt inställda till att arbeta hållbart. Däremot gör mångtydigheten i begreppet hållbarhet det svårt att definiera en helt och hållet samständig syn. Detta behöver man arbeta på, vilket också analysen visar. Att skapa en samständig syn som är förankrad i hela organisationen och även dess närhet är ingen lätt uppgift, men det är en utav bitarna i hela hållbarhetsarbetet. I analysen framkom ett förslag, vilket går ut på att de olika verksamheterna inom Malmö stad i en gemensam strategi delar med sig av såväl goda som dåliga exempel på utförande av hållbarhetsarbete. Utifrån dessa är sedermera tanken att en mer tydlig definition av begreppet hållbarhet inkrementellt skall framträda. Fördelen med att utforma en samständig syn är att kunna lägga mer vikt på själva görandet i verksamheterna. Finns det en övergripande och gemensam syn på hur något bör utföras sparar man både tid och resurser på att inte behöver dryfta sådant i långbänk. Något som analysen inte tar upp är problematiken med att överföra tillvägagångssätt från en verksamhet till en annan. Detta förhållande skulle kunna vara något för en framtida studie att titta närmare på.

Vidare har studien försökt identifiera olika påverkansfaktorer på ett hållbart ledarskap. Återigen spelar själva definitionen här en stor roll, denna tillsammans med kontexten blir huvudfaktorerna, vilket förvisso innebär att antalet faktorer nästintill blir oändliga. Modellen som framträdde i analysen visar dock på att med rätt förutsättningar är faktorerna utav mindre betydelse. Med andra ord, finns de rätta individuella och organisatoriska förutsättningarna blir faktorer som påverkar samt kontext av mindre betydelse. Även om de sju principerna bra redogör för både individuella och organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva ett hållbart ledarskap, kan det vara på sin plats att identifiera sådana som är typiska för Malmö stad och de betingelser som gäller där.

7 Referenser

Ahrne, Göran & Svensson Peter i Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2011).

Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB, Stockholm.

Bell, Simon & Morse, Stephen (2012). Sustainability Indicators – Measuring the

Immeasurable? Routledge, London.

Bolman, Lee G & Deal, Terrence E (2015). Nya perspektiv på organisation och

ledarskap. Studentlitteratur AB, Lund.

Bonevac, Daniel (2010). Is Sustainability Sustainable? Academic Questions. Mar2010, Vol. 23 Issue 1, p84-101. 18p.

Borglund, Tommy & Norberg Peter i Jutterström, Mats & Norberg, Peter (red.) (2011). Företagsansvar – CSR som managementidé. Studentlitteratur AB, Lund. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Malmö.

Eriksson-Zetterquist & Ahrne, Göran i Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB. Stockholm.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2004).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Nordstedts

Juridik AB, Visby

Fullan, Michael (2005). Leadership & sustainability. Corwin Press, Thousant Oaks, California.

Gulliksson, Håkan & Holmgren, Ulf (2015). Hållbar utveckling – Livskvalitet,

beteende, teknik. Studentlitteratur AB, Lund.

Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid (2003). Grundad teori – ett teorigenererande

Hargreaves, Andy & Fink, Dean (2006). Sustainable leadership. Jossey-Bass, San Francisco.

Holmberg, Ingalill i Holmberg, Ingalill & Henning, Roger (red.) (2003). Offentligt

ledarskap – om förändring förnyelse och nya ledarideal. Studentlitteratur AB,

Lund.

Jutterström, Mats i Jutterström, Mats & Norberg, Peter (red.) (2011).

Företagsansvar – CSR som managementidé. Studentlitteratur AB, Lund.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund.

Lundquist, Lennart i Rothstein, Bo (red.) (2010). Politik som organisation. SNS förlag, Stockholm.

Regeringens skrivelse 1992/93:13 (1992). Redogörelse med anledning av FNrs

konferens om miljö och utveckling – UNCED.

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och- skrivelser/19929313_GG0313/?html=true Hämtad [2015-08-06]

Robèrt, Karl-Henrik, Broman, Göran, Waldron, David, Ny, Henrik, Byggeth, Sophie, Cook, David, Johansson, Lena, Oldmark, Jonas, Basile, George, Haraldsson, Hördur, Macdonald, Jamie, Moore, Brendan, Connell, Tamara, Missimer, Merlina (2012). Sustainability Handbook. Studentlitteratur AB, Lund. Strauss, Anselm & Corbin, Juliet M (1998). Basics of Qualitative Research:

Techniques and Procedures for Developing Grounded Theory. Sage Publications,

Thousand Oaks, California.

Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Studentlitteratur AB, Lund.

Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser. Gleerups Utbildning AB, Malmö.

Yukl, Gary (2012). Ledarskap i organisationer. Prentice Hall, New Jersey.

7.1 Muntliga källor

Informant 1 (2015). Förvaltningschef i Malmö stad. Intervju 1 juli 2015. Informant 2 (2015). Förvaltningschef i Malmö stad. Intervju 2 juli 2015. Informant 3 (2015). Chef inom Malmö stad. Intervju 6 juli 2015.

Informant 4 (2015). Förvaltningschef i Malmö stad. Intervju 7 juli 2015. Informant 5 (2015). HR-konsult i Malmö stad. Intervju 7 juli 2015. Informant 6 (2015). Förvaltningschef i Malmö stad. Intervju 7 juli 2015. Informant 7 (2015). Avdelningschef i Malmö stad. Intervju 9 juli 2015.