Följande två lektioner fördjupade eleverna arbetet med två begrepp, dukkha och dãna. Motivet bakom val av begrepp var att vi dels ansåg dessa vara centrala buddhistiska begrepp, dels representera både filosofiska reflektioner (det inre) och religiös praktik (det yttre). Vidare ville vi lyfta fram skillnader mellan att leva klosterliv och som lekfolk.
Figur 11: Begreppsfördjupning
133
I samband med begreppsfördjupningen ville vi också föra in självreflektion samt bidra till att elever satte in begreppen i ett sammanhang i den bemärkelsen att de var en del av någons liv. Bilden på förra sidan (se Figur 11, s. 132) visar uppgiften som behandlar dãna, men frågorna relaterade till dukkha har samma upplägg (se bilaga 5).
Innan eleverna började arbeta med frågorna fick de se ett par filmer/filmklipp där någon med inifrånperspektiv talade om respektive begrepp. I valet av filmer hade vi för avsikt att ta hänsyn till det som kommit fram tidigare angående elevers bild av buddhistisk tradition.
Logg 1 i kombination med besöket uppmärksammade oss på att elevernas bild av buddhistisk tradition var starkt färgad av västerländsk buddhism och ”begränsad” till att innefatta meditation som religiös praktik. Jag skrev direkt efter besöket i min fältdagbok att det var mycket fokus på buddhistisk lära och filosofi och väldigt lite av religion såsom den levs:
Mina tankar efteråt är att det är mycket fokus på lära/filosofi och, som Gustav sa, det är inga människor här, dvs inte något som pågår. Vore intressant att jämföra med hur de här eleverna upplevde det under besöket i moskén där bland annat bön pågick. Just när det gäller buddhism så är det den västerländska buddhismen som är lättast att få tillgång till. Jag märkte också i elevernas loggar innan besöket att elever tänker att allt handlar om meditation och att det är en lugn, cool religion som bara handlar om att utveckla sig själv, plus att den rymmer frihet till många tolkningar. En utmaning är hur vi kommer åt andra representationer. Det är svårt att hitta filmer och de som tar emot på besök är, av naturliga skäl, ofta konvertiter eller munkar. När det gäller islam så vill lärare ofta att besöket ska vara en motbild till föreställningar om islam. Här tenderar besöket att ”späda på” positiva fördomar med en snäv representation.
(Fältdagbok 20170426)
Inför den fortsatta planeringen styrde detta Anna och mig på så sätt att vi ville låta eleverna möta representationer som visade på större bredd, inte minst i relation till religiös praktik. Dock visade det sig vara problem att hitta texter eller filmer där elever kunde möta lekfolk som inte är konvertiteter eller bor i väst. Även språket, det vill säga svenska eller engelska, var en begränsande faktor. Vi undersökte även möjligheten att bjuda in personal på skolan från Thailand med buddhistiska rötter. Hen kände sig dock för otrygg i relation till språket för att vilja ställa upp. Efter sökande på YouTube och andra filmdatabaser slutade det med att vi visade följande filmer/klipp:
134
• Ett filmklipp från serien Himmel och Jord där en munk samt religionsvetare talar om otillfredställelse (Himmel och Jord 2012). (dukkha)
• Ett klipp med Richard Gere där han kopplar ihop västerländsk individualism, att allt går tillbaka till en själv och risken att aldrig bli nöjd, med det buddhistiska begreppet dukkha (Richard Geres’ Buddhism part 1). (dukkha)
• Från Sverige till himlen med en thailändsk buddhistisk kvinna som bor i Sverige och praktiserar buddhism i en thailändsk församling (Sveriges television 2012). (dãna)
• Ett inslag från Thailand där thailändska munkar tjänar pengar på att spå om människors framtid (The New York Times (2012).
(dãna)
Filmerna runt respektive begrepp följdes upp gemensamt och eleverna arbetade med frågorna först till det ena begreppet och efter ytterligare två filmer fortsatte de med det andra begreppet. I den första frågan skulle eleverna fundera över hur de själva förstod begreppet dukkha/dãna. Sättet att ta sig an begreppen var inspirerat av Erricker (2010) och går även i linje med en tolkande ansats där Jackson talar om vikten av att få syn på sina egna föreställningar i tolkningen av nya begrepp (Jackson, 2002).
Vår fråga 1 som efterfrågade elevers förståelse och erfarenhet av begreppen (otillfredställelse respektive generositet/givmildhet) motsvarar det som Erricker benämner communicate (2010, s. 83). I fråga 4, där eleverna uppmanades att jämföra sin egen uppfattning av begreppet med buddhistiska tolkningar, motsvarar Errickers steg evaluate57 (2010, s. 83). När läraren Anna introducerade uppgiften poängterade hon att hon inte skulle bedöma och att hon inte behövde veta vad eleverna tyckte, men att den egna reflektionen skulle göra det lättare för eleverna att förstå innebörden av begreppen. Hon talade om att det var fråga 2 och 3 som var centrala för examinationen, det vill säga vad begreppen betyder, hur de relaterar till andra begrepp i buddhistisk tradition och hur de hänger ihop med några utvalda
57En hjälp för eleverna att nyansera förståelsen av begreppen hade sannolikt varit om vi explicit bett dem att relatera till olika förståelser och förklaringar som de mött om respektive begrepp.
I denna övning, precis som i elevernas gruppdiskussion efter besöket, skulle konkreta jämförelser mellan olika individer vara ett sätt att effektivt ta hjälp av individperspektivet för att nyansera förståelsen av begreppen samtidigt som individer finns med och ger begreppen ett sammanhang.
135
livsfrågor. Anledningen till att vi bad eleverna att koppla ihop begreppen med några livsfrågor och andra begrepp var att vi ville undvika att till exempel dãna (givandet) skulle reduceras endast till en religiös handling utan koppling till exempelvis den etiska aspekten i form av givmildhet.
Några elever arbetade med frågorna under lektionen medan andra pratade om annat och verkade spara frågorna som hemarbete (fältanteckningar). Anna avsatte sammanlagt tre lektioner för att arbeta med de två begreppen. För att få tillräckligt med tid så tog Anna en extralektion då svenskläraren var borta. Återigen var undervisningstid en utmaning.
Den sista lektionen innan examinationen avslutades med att eleverna ställde frågor om examinationen. Anna sammanfattade med att de skulle kunna de centrala begrepp som tagits upp och som de arbetat med, att de skulle bedömas när det gäller källkritik58 samt att de skulle kunna diskutera hur buddhism har format livet för vissa personer.