Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Att möta det levda

Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse H. Britton

Thérèse H. Britton Att möta det levda

Doktorsavhandling i ämnesdidaktik med inriktning mot de humanistiska ämnenas didaktik vid Stockholms universitet 2019

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik 

ISBN 978-91-7797-847-3

Thérèse H. Britton

är gymnasielektor och undervisar i svenska och religionskunskap. Hon arbetar även med professions- utveckling för religionskunskaps- lärare. Forskningsintressen är studiebesök och levd religion i religionskunskapsundervisningen.

I den här religionsdidaktiska avhandlingen undersöks hur perspektiv av levd religion, det vill säga religiositet som den kommer till uttryck i människors liv, kan föras in i religionskunskapsundervisningen.

Avhandlingen bidrar med kunskap om hur en studiebesöksorienterad undervisning kan bidra till elevers förståelser av levd religion. Genom ett nära samarbete med en högstadielärare har en undervisningssekvens om buddhistisk tradition i religionskunskap designats och genomförts.

Tre för studien utvecklade religionsdidaktiska verktyg undersöks i relation till hur de bidrar till elevers förståelser av levd religion. Några religionsdidaktiska områden som aktualiseras och diskuteras i avhandlingen är klassrummet som safe space, självreflexivitet samt gränser för vilka aktiviteter som ryms inom icke-konfessionell religionsundervisning. I studien identifieras elevförståelser som både möjliggör och hindrar förståelser av levd religion och diskussioner förs om hur undervisning kan förhålla sig till dessa.

Avhandlingen vänder sig till verksamma och blivande religions- kunskapslärare, de som arbetar med ämnets styrdokument samt till det religionsdidaktiska forskningsfältet. En förhoppning är att studien även ska uppmuntra till nya angreppssätt för undervisningsutvecklande samarbetsprojekt mellan akademin och lärarprofessionen.

Att möta det levda

Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton

Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i ämnesdidaktik med inriktning mot de humanistiska ämnenas didaktik vid Stockholms universitet som offentligen kommer att försvaras fredagen den 15 november 2019 kl. 10.00 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 14.

Abstract

Facing the Lived. Opportunities and barriers for understanding lived religion in field visit-oriented RE- teaching

The general aim of this study is to develop knowledge about how field visit-oriented religious teaching can contribute to students’ understanding of lived religion, in terms of inner diversity, religious practice and experiential dimensions.

Previous research about Religious education (RE) shows that the Swedish non-confessional school subject “Religion”

mainly deals with history, dogmas and concepts. Few students are concerned with the subject-matter itself in RE. "Secular"

students talk about religion as something old-fashioned that concerns "the others". On the other hand, students who identify themselves religiously do not recognize what is being taught in school about their own tradition, since they miss perspectives concerning religion as part of everyday life, i.e., lived religion. A growing interest in individuals’ lived religion has also been identified in the field of religious studies. These circumstances related to field of RE serve as motivational ground for the present doctoral thesis.

This thesis investigates designed RE-teaching in lower secondary school (year nine). The teaching design draws on findings reported in the licentiate thesis (Britton 2014). Three theoretical approaches are used and integrated in a theoretical framework. The approaches applied to define and operationalize students’ understanding of lived religion are selected parts of Michail Bachtin's (1997) dialogue theory, Robert Jackson's (2002) interpretive approach of Religious education, and Meredith McGuire's (2008) religion sociology theories about lived religion.

The empirical data were produced from selected parts of an enacted teaching design about Buddhism, including a field visit to a Tibetan-Buddhist congregation. The data consist of grade nine students' oral and written utterances from a lesson sequence, including lesson recordings, student journals, lesson exercises, assignments, group discussions and an examination. In addition, follow-up interviews were conducted with students, the teacher and the temple representative.

Data were analysed using the integrated theoretical-analytical framework, in order to provide knowledge about what opportunities and obstacles in religious teaching that contribute to students’ understandings of lived religion.

Three main results emerged. First, students' personal perspectives and values of religion in general, and of the religious tradition studied (Buddhism) in particular, are important parts of students' understanding of lived religion. From students’

responses, some perspectives that interfered with their understanding of lived (Buddhist) religion were identified: student understandings that touch upon the links between individual freedom and religion; the relation between belief and religious practice and experiences; and ‘Western Buddhism’ in relation to Buddhism outside the West. Second, three didactical tools were constructed, aiming to develop RE teaching to further facilitate students’ understanding of lived religion: individual perspective, a diversity model and self-reflection. Didactical questions about representation, safe space and self-reflexivity came up. Third, there is support for arguing that lived religion as a perspective in the Swedish school subject of religion can be a goal as well as means to create a more inclusive religious education.

Keywords: lived religion, field visit, site visit, Buddhist tradition, representation, inner diversity, self-reflection, interpretive approach, dialog theory, students’ understanding, teaching, educational development, religious education.

Stockholm 2019

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-173994

ISBN 978-91-7797-847-3 ISBN 978-91-7797-848-0

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

ATT MÖTA DET LEVDA

Thérèse H. Britton

Att möta det levda

Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse H. Britton

©Thérèse H. Britton, Stockholms universitet 2019 ISBN tryckt 978-91-7797-847-3

ISBN PDF 978-91-7797-848-0

Omslagsbild: Nanny Zetterquist, Jojo Form Tryckeri: Universitetsservice US-AB, Stockholm 2019

Till Tom, Nils och Alice

En forskarutbildning är sannerligen inget ensamarbete

 

Nu närmar sig äntligen målet och visst är det skönt. Men det är ändå vägen hit som varit det viktigaste, tack vare allt jag har lärt mig under resans gång. Lärt mig har jag gjort väldigt mycket tillsammans med, och tack vare,  andra. Det några av er som har varit med på nära håll som jag vill tacka här. Anna, du är en förutsättning för den här studien. Tack för att du ville samarbeta med mig och dela med dig av dina värdefulla lärarerfarenheter och kunskaper. Tack alla elever i klass 9 för att ni generöst släppte in mig i er undervisningsvardag, lät mig läsa era texter, lyssna och spela in era diskussioner och ställde upp på intervjuer. Och tack till representanten i templet som också lät mig vara med. Ni alla har lärt mig så mycket.

     

Två andra som varit lika viktiga är mina handledare Geir Skeie och Maria Olson. Mycket gör mig tacksam när det gäller er handledning men framför allt att ni har låtit mig göra det jag tycker är viktigt och hjälpt till att göra det undersökningsbart.

Jag har lärt mig otroligt mycket genom att ni har delat med er av era erfarenheter och kunskaper. Geir, med ett lugn har du guidat genom att lyssna, kommentera och se lösningar och hela tiden funnits där när jag har behövt hjälp. Din generositet och kompetens har varit ovärderlig. Maria, med energi och förmåga att vrida och vända på det mesta och samtidigt komma med uppmuntran har du fått mig att se saker på nya sätt och vilja utvecklas vidare. Det är fantastiskt att få ha haft er två vid min sida och jag kommer verkligen sakna våra handledningstillfällen.

     

Fler som har hjälpt mig att utveckla texten är Kerstin von Brömssen som var 50%-läsare, Karin Kittelmann Flensner som generöst gjorde en läsning av stora delar av avhandlingstexten, Christina Osbeck som gav noggrann, initierad och konstruktiv

kritik på 90%-seminariet och slutligen Cecilia Lundholm som slutläsare. Tack för att ni tog er an texten och hjälpte mig vidare på olika sätt. Tack Emma Jönsson för korrekturläsning, Anna Johansson för granskning av referenslistan och Nany Zetterqvist på Jojo för omslagsbild.

     

Jag vill även tacka alla er på HSD för att ni har bidragit till att göra HSD till en fin arbetsplats under de här åren.

Religionsdidaktikerna på HSD; Jenny Berglund, Cecilia Eskilsson, Björn Falkevall, Caroline Gustavsson, Niclas Runebo och Geir Skeie - ni har utgjort ett värdefullt forum för att diskutera religionsdidaktik. Doktoranderna på HSD; Malin, Steven, Ann-Sofie, Patrik, Mattias A, Lotta och alla andra – jag är verkligen glad och tacksam att ha fått göra detta tillsammans med er kloka och engagerade ämnesdidaktiker.

Jag har lärt mig så mycket av våra samtal och seminarier och dessutom trivts väldigt bra med er. Min rumskompis Ann-Sofie - tack för att du har bidragit till att fylla rummet med inspiration och kreativitet och bjudit in till viktiga samtal.

Ledning, administratörer och alla andra på HSD – tack för att ni tog så väl hand om mig som doktorand. Sara Rylander - lättnaden efter att du har sett till att blanketterna är i sin ordning är obeskrivlig.

     

Men HSD har inte varit min enda arbetsplats. Jag vill också tacka Stockholm stad och skolledning på Globala gymnasiet som bidragit till att göra denna utbildning möjlig. Och tack alla fantastiska kollegor på Globala gymnasiet som får mig att vilja arbeta och utvecklas som lärare. Inom ramen för Globala gymnasiet och SO-didaktik i centrum har jag också haft tillfället att träffa kompetenta verksamma religions- kunskapslärare från genom seminarieserierna Doing RE. Ni motiverar verkligen mig att vilja utveckla religionskunskaps- undervisning tillsammans!

     

Sen ni som står mig allra närmast. Maria Johansson, tack för att du inte bara är en god vän och lärarkollega utan även en diskussionspartner och stöd i forskningsarbetet. Din hjälp med sammanfattningen var ovärderlig. Mamma och syster, att få dela stort och smått i våra dagliga samtal är så betydelsefullt, både för det här arbetet och resten av livet. Och apropå resten

av livet; Tom, Nils och Alice - det är ni som är viktigast även om jag inte visat det så tydligt under den här tiden i ”bubblan”. 

Tom, ditt stöd och tålamod har varit enastående och få förunnade. Underbara du! Nils och Alice, tack för att ni har stått ut, tjatat på mig att inte skriva mer och framförallt för att ni finns och är de ni är. Glöm inte…

     

Gärdet 2019-10-09 Thérèse H. Britton

Innehåll

Innehåll ...

Figurer ... vi

Introduktion ... 1

Kapitel 1: Inledning, bakgrund och syfte ... 3

Ett kulturvetenskapligt perspektiv i studier av religion och religiositet... 5

Levd religion i religionskunskapsämnet ... 7

Syfte och frågeställningar ... 9

Avhandlingens disposition ... 10

Kapitel 2: Tidigare forskning ... 13

Studiebesök i ickekonfessionell religionsundervisning ... 16

Licentiatstudiens forskningsläge i förhållande till denna studie ... 17

Lärarintentioner med studiebesök ... 20

Empirigrundade slutsatser om elevförståelser i samband med studiebesök . 22 Lärarrekommendationer för undervisning i samband med besök ... 28

Empirigrundade slutsatser om för- och efterarbete av studiebesök... 29

Denna studie i relation till tidigare forskning om studiebesök ... 30

Levd religion i ickekonfessionell religionsundervisning ... 31

Levd religion som perspektiv för religionsförståelse ... 32

Perspektiv av levd religion som en del av undervisning ... 42

Denna studie i relation till tidigare forskning om undervisning och levd religion... 49

Buddhistisk tradition i religionskunskapsundervisning ... 50

Elevförståelser av buddhistisk tradition ... 51

Läromedelsframställningar av buddhistisk tradition ... 53

Ickekonfessionell religionsundervisning om buddhistisk tradition ... 55

Denna studie i relation till tidigare forskning om icke-konfessionell undervisning om buddhistisk tradition ... 57

Empiriska resultat från licentiatstudien ... 57

Utmaningar och möjligheter avseende förståelser av levd religion ... 58

Två talgenrer relaterade till gymnasieelevers tal om levd religion ... 61

Denna studie i relation till tidigare forskning – en sammanfattning ... 63

Kapitel 3: Teoretiska ansatser och centrala begrepp ... 67

Teoretisk kvalificering av förståelse av levd religion ... 68

Förståelse av levd religion som ansvarande och rörelse ... 68

Förståelse av levd religion som elevyttranden om inre mångfald, religiös praktik och upplevelsedimensioner ... 73

Sammanfattning av teoretisk kvalificering av förståelse av levd religion ... 77

En teoretiskt kvalificerad undervisningsdesign ... 78

Två talgenrer som identifierade elevförståelser av levd religion ... 80

Självreflektion och individperspektiv – planeringsverktyg ... 81

Mångfaldsmodellen – ett elevverktyg ... 82

Sammanfattning av teoretisk kvalificering i undervisningsdesignen ... 83

Alternativa teoretiska utgångspunkter för religions-didaktiska klassrumsstudier ... 83

Kapitel 4: Metodologiska överväganden ... 87

Urval och kontext ... 88

Religionskunskap på högstadiet ... 88

Läraren Anna... 89

Skolan och årskurs 9 ... 90

Ett klassgemensamt besök hos en församling ... 91

Studiebesök i ett tibetansk-buddhistiskt tempel ... 92

Studiebesöksorienterad undervisning om buddhistisk tradition ... 93

Dataproduktion ... 95

Undervisningsdesign i samarbete med en högstadielärare ... 95

Klassrumsobservationer och elevuppgifter ... 99

Intervjuer ... 101

Data ... 103

Analysprocess ... 105

Etiska överväganden ... 107

Forskarens relation med lärare och elever ... 108

Informerat samtycke ... 108

Dokumentation, dataskydd och arkivering ... 109

Personuppgifter ... 110

Kapitel 5: En designad studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning 111 Religionsdidaktiska val och verktyg för undervisningen ... 112

Lärandemål och gemensam lärarerfarenhet ... 112

Individperspektiv som religionsdidaktiskt verktyg ... 113

En mångfaldsmodell som religionsdidaktiskt verktyg ... 114

Självreflektion som religionsdidaktiskt verktyg... 118

En studiebesöksorienterad undervisning om buddhism ... 121

Introduktion av individperspektiv och mångfaldsmodellen ... 121

Lektion 1: Bred representation genom bilder ... 122

Lektion 2: Grundtankar och begrepp i buddhistisk tradition ... 124

Lektion 3: Planerade frågor till trosrepresentanten ... 125

Lektion 4: Tempelbesök... 126

Lektion 5: Upplevelser och representation... 129

Lektion 6-8: Begreppsförståelse genom självreflektion ... 132

Lektion 9: Examination ... 135

Kapitel 6: Elevers förståelser av levd religion ... 137

Elevförståelser av inre mångfald ... 138

Elevers yttranden om inre mångfald ... 138

Möjliggörande omständigheter för förståelser av inre mångfald ... 141

Hindrande omständigheter för förståelser av inre mångfald ... 146

Elevförståelser av religiös praktik ... 148

Elevers yttranden om religiös praktik ... 148

Möjliggörande omständigheter för förståelser av religiös praktik ... 155

Hindrande omständigheter för förståelser av religiös praktik ... 157

Elevförståelser av upplevelsedimensioner av religiositet ... 162

Elevers yttranden om upplevelsedimensioner ... 162

Möjliggörande omständigheter för förståelser av upplevelse-dimensioner 166 Hindrande omständigheter för förståelser av upplevelse-dimensioner... 167

Kapitel 7: Tre religionsdidaktiska verktyg – möjligheter och hinder för att kvalificera elevers förståelse av levd religion ... 171

Individperspektiv för att kvalificera elevers förståelse av levd religion ... 171

Individperspektiv och urval ... 172

Individperspektiv och safe space ... 175

Mångfaldsmodellen för att kvalificera elevers förståelse av levd religion ... 178

Elevers tillämpning av mångfaldsmodellen ... 179

Mångfaldsmodellens innehåll och konstruktion ... 182

Självreflektion för att kvalificera elevers förståelse av levd religion ... 184

Självreflektion för att synliggöra egna upplevelser ... 184

Självreflektion för att synliggöra återklanger... 186

Kapitel 8: Diskussion ... 189

Elevers förståelseprocesser av levd religion ... 189

Återklanger som hindrar elevers förståelse av levd religion... 190

Återklanger som möjliggör elevers förståelser av levd religion ... 196

Rörelse inom, mellan eller utanför religiösa traditioner ... 200

Religionsdidaktiska verktyg för förståelse av levd religion ... 203

Tre religionsdidaktiska verktyg i relation till varandra ... 203

Från självreflektion till självreflexivitet ... 204

Individperspektiv, självrefererande och risk för unsafe space ... 207

Studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ... 211

Studiebesök för att bidra till elevers förståelse av levd religion ... 211

Studiebesök som ett medel för specifik ämnesförståelse ... 215

Levd religion som en del av religionskunskapsämnet ... 217

Gränser för vad som ryms inom religionskunskapsämnet ... 218

Levd religion i religionskunskapsämnet; som mål eller som medel? ... 222

En undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk studie med flera målgrupper – förslag på vidare forskning ... 224

Thesis summary ... 229

Introduction ... 229

Background and aims ... 229

Previous research ... 231

Theoretical approaches and central concepts ... 235

Methodological considerations ... 236

A designed field visit-oriented RE-teaching sequence ... 236

Students' Understanding of Lived Religion ... 239

Students’ understandings of inner diversity ... 240

Students’ understandings of religious practice ... 242

Students’ understandings of experiential dimensions ... 243

Three didactical teaching tools - opportunities and barriers to qualifying students' understanding of lived religion ... 245

Individual perspectives ... 245

Model of diversity ... 246

Self-reflection ... 247

Discussion ... 248

Students' understandings of lived religion ... 248

Didactical tools for understanding lived religion ... 250

Field visit-oriented RE teaching... 252

Lived religion as an integral component of RE ... 252

Further research ... 254

Referenser ... 257

Tryckt material ... 257

Otryckt material ... 268

Filmer i den designade undervisningen ... 268

Skriftliga elevyttranden ... 268

Transkriberade lektioner ... 268

Transkriberade intervjuer ... 268

Bilagor ... 269

Bilaga 1: Medgivandebrev ... 270

Bilaga 2: Etikprövning ... 273

Bilaga 3: Reflektionsuppgift hinduism och identitet ... 274

Bilaga 4: Loggar ... 275

Bilaga 5: Fördjupning av begreppsförståelse (lektion 6-8) ... 276

Bilaga 6: Examinationsuppgift (lektion 9) ... 277

Bilaga 7: Intervjuguider ... 278

Bilaga 8: Översikt över undervisningsmomenten och dataproduktion (exklusive intervjuer) ... 282

Figurer

Figur 1: Sammanställning av relationen mellan analysområdena av levd religion, religionsdidaktiska verktyg, McGuires (2008) karaktärsdrag av levd religion

samt studiens teoretiska kvalificering av förståelse. ... 79

Figur 2: Sammanställning av data ... 104

Figur 3: Analysprocessens två delar: en ”vågrät” respektive ”lodrät” analys av elevförståelser av levd religion. ... 107

Figur 4: Mångfaldsmodellen ... 116

Figur 5: Sammanställning av utgångspunkter, ramar och innehåll för den designade undervisningen. ... 120

Figur 6: Omorganiserad mångfaldsmodell i kombination med identitetgarderob. 122 Figur 7: Collage av bilder på Siddharta Gautama. ... 123

Figur 8: Introducerande uppgift till avsnittet om buddhistisk tradition. På denna bild som eleverna fick framför sig saknas bildtexterna, men de såg ut t ex så här: ”Vietnamesisk mahayanabuddhistisk nunna”, ”Skådespelare och tibetansk buddhist som tror på Gud”. ... 124

Figur 9: Diskussionsfråga 1 och 2 som en uppföljning av tempelbesöket. ... 130

Figur 10: Diskussionsfråga 3 med utgångspunkt i mångfaldsmodellen. ... 131

Figur 11: Begreppsfördjupning... 132

Figur 12: Eidhamars modell (2019, s. 28) med tillägg som ett planeringsverktyg för läraren ... 209

1

Introduktion

Det här är en avhandling som har två delar. Del ett utgörs av licentiat- studien Studiebesök i religionskunskapsundervisningen: elevers tal om islam före, under och efter ett moskébesök (Britton, 2014). Del två utgörs av föreliggande studie Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning och den bygger vidare på resultat från licentiatstudien. De två studierna tillsammans har utförts under tiden beräknad för en doktorsavhandling, det vill säga fyra års heltidsstudier.

I licentiatstudien (Britton, 2014) är det studiebesök i religionskunskaps- undervisningen och religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter som studiebesök generellt genererar som står i centrum. Föreliggande studie bygger vidare på resultat från licentiatstudien genom att ta fasta på religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter avseende elevers förståelser av det specifika ämnesområdet levd religion. Elevers förståelse av levd religion och studiebesöksorienterad religions- kunskapsundervisning, det vill säga religionskunskapsundervisning där studiebesök ingår som en viktig del, står i centrum i föreliggande studie.

Elevers förståelse av levd religion kommer att undersökas inom ramen för en designad studiebesöksorienterad undervisning. Religions- didaktiska verktyg som ligger till grund för den undervisningen har utvecklats baserat på resultat från licentiatstudien. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan bidra till högstadieelevers förståelse av levd religion.

2

3

Kapitel 1: Inledning, bakgrund och syfte

Det känns som om det här sättet [det vill säga genom studiebesök] att få kunskap ger en inte så mycket fakta som den man får i skolan, typ som ”så här uppkom religionen” ”så här och så här tycker majoriteten” alltså sådant som känns ”blankt” utan så mycket djup, utan som är fakta. Den kunskap man fick i templet var mer ”levande” genom att man fick uppleva det lite själv. Man får även mer personliga uttryck och känslor, både från en själv hur man tolkar religionen när man själv inte tillhör den, men även från den som följer religionen själv som pratar om det vars tro och tolkning kan skiljas från andra.

(Noomie, från logg 2 som skrevs hemma som läxa direkt efter ett buddhistiskt tempelbesök).

Men samtidigt tycker jag ändå, det är bra att träffa en riktig buddhist, för att försöka förstå deras tankar, men eftersom vi var där med skolan och vi ska lära oss så mycket som möjligt så är det nog som du säger bättre om [läraren] Anna hade stått där och förklarat lite /…/ det är det vi är mer intresserade av, mer i allmänhet, eller i alla fall jag skulle hellre vilja se buddhister i allmänhet. (En elevröst från en gruppdiskussion lektionen efter ett buddhistiskt tempelbesök).

Det här är två elevröster från en högstadieklass i årskurs 9 efter att de tillsammans med klassen, lärarna och mig som forskare har gjort ett studiebesök i ett buddhistiskt tempel. Båda eleverna beskriver kunskaper och förståelser som de anser att studiebesöket har bidragit till. De gör det genom att jämföra studiebesöket med klassrums- undervisning och läromedel i religionskunskap. Noomie beskriver de kunskaper som hon fick i templet som mer ”levande”, som innehållande

”personliga uttryck och känslor” och som något som ”tolkas”. Eleven i det andra citatet ger uttryck för att hen visserligen uppskattar att få möta ett inifrånperspektiv under besöket men att hen hellre hade fått möta ett generellt utifrånperspektiv, helst förmedlat av läraren. Glappet mellan förståelse av religion som å ena sidan något som levs från ett inifrånperspektiv och som rymmer känslor och personliga uttryck och å andra sidan som något generaliserande med fokus på dogmer och lärosatser uppmärksammas i religionsdidaktisk forskning. Där framkommer att skolämnet religionskunskap och religionskunskaps- undervisning riskerar att domineras av en religionsförståelse som

4

huvudsakligen fokuserar på dogmer och lärosatser, det vill säga det som Noomie i citatet ovan beskriver som ”blankt” utan så mycket djup och inifrånperspektiv. I religionsvetenskapliga sammanhang däremot riktas ett större intresse mot religiösa individers levda religion. Det här är en religionsdidaktisk studie som intresserar sig för elevers förståelse av religion och religiositet, med fokus på människors levda religion, och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Sverige är ett land som i flera sammanhang benämns som ett av världens mest sekulariserade länder (se till exempel World Value Survey, Ingelhart et al., 2014) och endast 13 % beskriver sig själva som religiösa (Zuckerman, 2009, s. 56). Många svenska skolelever saknar personliga erfarenheter av religion och religiositet och i religionskunskapsundervisningen tenderar religion att framställas som något som handlar om ”de andra” (von Brömssen, 2003; Kittelmann Flensner, 2015). Men alla elever är inte sekulära i betydelsen att de inte positionerar sig inom en religiös tradition. I religionsklassrummet finns också elever som själva positionerar sig inom en religiös tradition. Det är de som i undervisningen riskerar att omtalas som ”de andra”. Men inte heller de eleverna känner igen sig i sin religiösa tradition såsom de möter den i religionskunskapsundervisningen. Elever som positionerar sig religiöst saknar undervisningsinslag om den funktion som de själva menar att religionen kan fylla i identitetsskapande, för upplevelser av gemenskap och hur religionen är en del av livet och anpassas efter den omgivande kontexten. De här eleverna uppfattar att religionskunskaps- undervisningen fokuserar på dogmer och lärosatser och missar levda inslag i människors religiositet (Bergdahl, 2015, 2018; Holmqvist Lidh, 2016; Nicolaisen 2013; Vestøl 2015). Såväl det svenska religions- kunskapsämnet som religionskunskapsundervisning beskrivs ofta som präglad av en protestantisk religionsförståelse där tro prioriteras framför religiös praktik och där religiösa traditioner riskerar att framställas som avgränsade trossystem (Bergdahl, 2015, 2018;

Berglund, 2014a; Holmqvist Lidh, 2016; Kittelmann Flensner, 2015, 2018; Lindskog kommande; Niemi, 2018a, 2018b).

I religionssociologiska studier däremot utmanas gränser både mellan och inom religiösa traditioner (och icke-religiösa livstolkningar).

Genom att studera hur människor lever och praktiserar sin religion ställs i religionssociologiska studier individen i centrum. De undersöker det som omnämns som levd religion vilket kort kan beskrivas som

5

religion/andlighet såsom den kommer till uttryck hos individer. Det kan vara när en viss religiös traditions institutionaliserade religion möter det vardagliga livet och resulterar i individens levda religion, i vilken även praktik, känslor och upplevelser är inkluderade (McGuire, 2008, s. 16).

Men det kan också handla om religiositet, eller kanske andlighet, som inte nödvändigtvis finns inom en religiös tradition utan som hämtar intryck antingen från flera olika religiösa traditioner eller från annat håll. När religionssociologer betonar vikten av att undersöka och hitta metoder för att undersöka levd religion motiveras det med att inte missa den religiositet som finns och den komplexitet som människors levda religion rymmer (se t.ex. Ammerman, 2007; McGuire, 2008, s. 87). När ett sådant perspektiv saknas i skolämnet riskerar religion att framställas som något som för sekulära elever handlar om ”de andra”. ”De andra”

riskerar att inte känna igen sig i det som ska vara deras religiösa tradition och skolelever, på liknade sätt som eleven i det andra citatet ovan, efterfrågar en religionsförståelse som kanske endast finns inom skolämnet. Därför vill jag i denna studie undersöka hur religions- kunskapsundervisning kan bidra till elevers förståelse av levd religion.

Ett kulturvetenskapligt perspektiv i studier av religion och religiositet

Det finns flera argument för att undersöka vad perspektiv av levd religion kan tillföra undervisning i skolämnet religionskunskap. Dessa argument kan hämtas från religionsvetenskapen såväl som från religionsdidaktisk forskning. Från ett religionsvetenskapligt perspektiv menar Gilhus och Mikaelsson (2003) att religionsvetenskapliga studier har genomgått ett paradigmskifte. Ett kulturvetenskapligt paradigm med fokus på religiösa individers praktik har ersatt ett tidigare religionsfenomenologiskt paradigm som har haft mer fokus på gudar och religiösa dogmer (jfr Plank, 2014¹; Gearon, 2013²; McGuire, 2008).

1Plank beskriver liknande förlopp: “Studiet av religion kan därför sägas ha gått från att vara ett textbundet studium som analyserar myter, teologiska system och doktriner, till att bli mer fältbaserat för att därigenom kunna belysa människor, kroppar och praktiker.” (2014, s. 128).

2 Gearon (2013) talar om paradigmskifte inom det religionsdidaktiska fältet men menar dock att det enda paradigmskifte som har ägt rum är att det skrift-teologiska perspektivet har ersatts av ett flertal parallellt existerande paradigm. Två av dessa paradigm är det fenomenologiska (som Gearon menar representeras av framför allt Ninian Smart) och det kulturvetenskapliga (som enligt Gearon syns t ex hos Jackson). De övriga paradigm som Gearondiskuterar är det psykologiska-upplevelseinriktade (som han menar syns hos t ex Erricker, Erricker och Ota), det filosofiska-begreppsinriktade (som enligt Gearon finns hos t ex Wright och Barnes) och det

6

Ett kulturvetenskapligt perspektiv med fokus på levd religion utgår från en religionsdefinition som anses ta avstånd från upplysningstidens europeiska, protestantiska kategorisering av religion från en kristen modell där religion ofta uppfattas som ett slutet homogent trossystem (Jackson, 2002, s. 3) och där riter och praktiserande tillskrivs underordnat värde (Bergdahl, 2015, 2018). Istället fokuseras på att varje tradition rymmer en inre mångfald och att sociala och individuella erfarenheter påverkar hur traditionen representeras (Jackson, 2002, s.

69, 2004, s. 88). I Robert Jacksons (2002) tolkande ansats, vilken är såväl religionsvetenskaplig som religionsdidaktisk, lyfter han fram individnivån som en av tre nivåer inom vilken religion konstrueras (tillsammans med gruppnivå och den religiösa traditionen). Flera individers religion tillsammans utgör den stora traditionen, vilket betyder att varje religiös tradition rymmer en inre mångfald, menar Jackson. Han uppmärksammar och ifrågasätter vidare det maktutövande som sker när någon säger sig representera ”rätt representation” av en religiös tradition.

Ur ett religionssociologiskt perspektiv för McGuire (2008) en diskussion om hur studier av levd religionutmanar gränsdragningen mellan vem som tillhör en viss religiös tradition och framförallt vem som inte tillhör traditionen. Hon visar istället att många människors religiositet är formad från olika håll och kan vara relativt individuell. I studier av levd religion uppmärksammas individens agens när det gäller att forma sin religiositet (Ammerman, 2007; McGuiure, 2008).

Individens identitet och levda religion beskrivs som ett bricolage.

Andra områden som McGuire menar att religionssociologin måste utmana och omvärdera är en traditionell rumslig uppdelning mellan det vardagliga/profana och det religiösa/heliga. I många människors liv, menar McGuire, finns inte det religiösa bara i det rumsligt heliga men inte heller det världsliga och vardagliga är tomt på inslag av det att det som kan anses vara ”heligt”. Om den som studerar och forskar om religion inte letar efter religion och religiositet på ”rätt” ställen så hävdar religionssociologer att hen missar viktiga aspekter av levd religion (se t ex Ammerman, 2007; McGuire, 2008). På liknande sätt

historiska-politiska (som Gearon menar syns i t ex Toledo Guiding Principles (2013, s. 141).

Jackson (2015) ifrågasätter dock både Gearons förståelse av paradigm och hans kategorisering av The Toledo Guiding Principles i det historisk-politiska paradigmet, eftersom Gearon ger uttryck för att dess enda syfte med religionsämnet är att skapa tolerans och att en inom paradigmet tenderar att undvika att ta upp konflikter i religionens namn. Detta menar dock Jackson inte stämmer i relation till REDCo och The Toledo Guiding Principles (vilka utmynnar från REDCo) (Jackson, 2015, s. 350).

7

lyfter McGuire (2008) fram vikten av att ta fasta på människors religiösa erfarenheter, upplevelser och religiösa praktik. Religion handlar inte bara om tro utan lika mycket om görande där kroppen och det materiella spelar en viktig roll. McGuire betonar, precis som Jackson (2002), den inre mångfald som finns inom en och samma tradition. Från religions-vetenskapligt och religionssociologiskt håll argumenteras det således för att individers levda religion såsom den tar sig uttryck i människors liv i form av känslor, upplevelser och praktik är viktiga aspekter att inkludera i studier av religion, dels för att förstå den inre mångfald som varje tradition rymmer, dels för att göra (alla) människors levda religion rättvisa och utmana föreställda gränser.

Levd religion i religionskunskapsämnet

I Linda Jonssons (2016) religionsdidaktiska studie av olika förståelser av religionskunskapsämnet ser hon dock ett annat mönster än det som beskrivs inom religionsvetenskapliga studier. Jonsson identifierar dels en spänning mellan religionskunskapsämnet som något å ena sidan intellektuellt, å andra sidan existentiellt (jfr Osbeck, 2009), dels en förskjutning i nuvarande styrdokument (Lgr 11 och Lgy 11) mot mer fokus på en intellektuell förståelse av ämnet där känslor, upplevelser och praktiker ges en underordnad roll.

Det enda stället där levd religion nämns i styrdokumenten är i kommentarmaterialet för grundskolans religionskunskapsämne. Levd religion definieras där som ”hur den [religionen] kan ta sig konkreta uttryck i form av ritualer, levnadsregler och heliga rum och platser”

(Skolverket, 2017, s. 21), i samband med att det förklaras att det är detta som åk 1-6 ska fokusera undervisning på.³ Två motiv förs dock fram i kommentarmaterialet för att levd religion finns med som en del av religionskunskapsämnet för grundskolan. För det första skrivs levd religion fram som ett sätt att få syn på inre mångfald genom att olika individer lever och uttrycker sin religion och tro på olika sätt, bland annat beroende på inriktning inom den religiösa traditionen (Skolverket, 2017, s. 5), men också relaterat till om personen är lekman eller officiell förespråkare (Skolverket, 2017, s. 6). För det andra skrivs levd vardagspraktik fram med syfte att religion inte ska reduceras ”till en fråga om individuell livsåskådning och tro” (Skolverket 2017, s. 6).

3 I högstadiet ska sedan ett historiskt perspektiv läggas an och mer fokus på ”religionernas centrala tankegångar och urkunder” (Skolverket, 2017, s. 21).

8

Levd religion handlar enligt Skolverkets (2017) skrivningar således om ritualer, levnadsregler och heliga rum samt hur inre mångfald inom en tradition förklaras genom att olika människor, ”folket såväl som eliten”, lever med och uttrycker sin religion⁴. Inre mångfald och religiös praktik (i betydelsen ritualer och levnadsregler, eventuellt kopplade till heliga rum och platser) uppmärksammas som relaterat till levd religion.

Däremot finns i styrdokumenten för religionskunskapsämnet inga skrivningar om upplevelsedimensioner som en del av människors levda religion.

Religionsdidaktisk forskning konstaterar vidare att individers levda religion inte i så hög grad inkluderas i religionskunskapsundervisning.

I forskningen framkommer det att många lärare ger lärosatser mer tyngd i undervisningen än religiösa individers religion och religiositet.

Lärarmotiv för detta är att eleverna ska ha goda kunskaper om olika religioner (se till exempel Kittelmann Flensner, 2015; Bergdahl, 2018;

Lindström, kommande). Med kunskaper åsyftas i dessa sammanhang just kunskaper om lärosatser och begrepp snarare än om andra aspekter av religion och religiositet. Bergdahl identifierar en spänning mellan elevers och lärares tal om religion genom att lärare å ena sidan tenderar att fokusera dogmer och trossatser medan elever å andra sidan lyfter fram känslor, praktik och erfarenheter i religionskunskapsundervisning.

I ljuset av maskulint kodat språk (som fokuserar på dogmer och lärosatser) och feminint kodat språk (som fokuserar på känslor, praktik och upplevelser) konstaterar Bergdahl att det som dominerar är det maskulint kodade språket, vilket hon menar ”implicit bygger på en partikulär (protestantisk) religionsförståelse” (Bergdahl, 2015, s. 16).

Bergdahl anser att en sådan dominans både begränsar elevers religionsförståelse och deras möjligheter att relatera till det de möter, vilket som tidigare nämnts även elever som positionerar sig religiöst ger utryck för. Avsaknaden av religionens upplevelsebaserade dimensioner och praktik som en del av människors levda religion har således identifierats i såväl religionskunskapsundervisningen som i styrdokumenten för religionskunskapsämnet. Den här studien

4 Vidare görs det en reservation mot att använda benämningen världsreligioner i kommentarmaterialet för mellanstadiet och högstadiet. Inre mångfald och oskarpa gränser mellan religiösa traditioner lyfts fram: ”Uppräkningen av religioner ska inte uppfattas som att dessa utgör klart avgränsade, enhetliga och oföränderliga traditioner. De olika religiösa traditionerna rymmer inom sig en stor mångfald, vilket kursplanen strävar efter att betona.

Gränserna mellan de olika religionerna är inte heller alltid tydliga. Motiveringen till att behålla en etablerad uppdelning är främst pedagogisk.” (Skolverket, 2017, s.21).

9

intresserar sig för hur religionskunskapsundervisning kan utvecklas för att bidra till en sådan förståelse som Noomie i det inledande citatet ger uttryck för att studiebesöket genererade, det vill säga att göra religion och religiositet levande i stället för något ”blankt’ utan så mycket djup”.

I licentiatstudien (Britton, 2014) identifierades både religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter avseende förståelse av levd religion i betydelsen inre mångfald, religiös praktik och upplevelsedimensioner som en del av religiositet i samband med studiebesök som en del av religionskunskapsundervisningen. I den här studien vill jag ta fasta på identifierade möjligheter och undersöka vägar att bemöta utmaningarna avseende studiebesök och elevers förståelse av levd religion. Därför är syftet med föreliggande studie att utveckla kunskap om hur studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan bidra till elevers förståelse av levd religion (i betydelsen inre mångfald, religiös praktik och upplevelsedimensioner som en del av människors levda religion).

Syfte och frågeställningar

Problemet som ligger till grund för min avhandling är en grundläggande religionsdidaktisk fråga: Hur kan religionskunskapsundervisning bidra till elevers förståelse av levd religion? I denna studie designas en religionskunskapsundervisning i syfte att möjliggöra högstadieelevers förståelse av levd religion, och sedan undersöks elevers förståelser såsom de kommer till uttryck i undervisningen. Undervisningen var studiebesöksorienterad vilket innebär att studiebesök var en integrerad del av undervisningen. Levd religion, det vill säga religion som den kommer till uttryck hos individer, operationaliseras i detta sammanhang med hjälp av religionssociologisk empirisk och teoretisk forskning av bland andra Ammerman (2007) och McGuire (2008). Levd religion relaterar i denna avhandling även till ett kulturvetenskapligt synsätt på religion, det vill säga att förstå religion som en integrerad del av samhället (Gilhus & Mikaelsson, 2003; Jackson, 2002).

10

Mot denna bakgrund är syftet för studien att utveckla kunskap om hur studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan bidra till högstadieelevers förståelse av levd religion.

Tre forskningsfrågor ska ge kunskap om detta:

1. Vilka förståelser av levd religion ger elever på högstadiet uttryck för i undervisningen?

2. Vilka religionsdidaktiska möjligheter och hinder i undervisningen kan identifieras mot bakgrund av elevers förståelser av levd religion?

3. Vilka möjligheter och hinder för skolämnet religionskunskap ger resultatet från forskningsfråga 1 och 2?

Avhandlingens disposition

I det här första, inledande kapitlet har relationen mellan avhandlingens två delar introducerats samt en bakgrund givits till studiens forskningsproblem. Syfte och forskningsfrågor för avhandlingen har presenterats.

I avhandlingens andra kapitel kommer tidigare forskning att behandlas med utgångspunkt i avhandlingens problemformulering. Det tredje kapitlet introducerar och motiverar det analytiska ramverk som har skapats för denna studie och som ligger till grund för såväl analys av elevförståelser av levd religion som för den designade undervisningen.

Därefter följer ett kapitel som redogör för och motiverar studiens metodologiska överväganden (kapitel 4). I det femte kapitlet presenteras den designade undervisningen relativt utförligt då denna undervisning har varit en förutsättning för att kunna analysera elevers förståelseprocesser av levd religion i relation till vissa religions- didaktiska verktyg. Detta kapitel fungerar som en bakgrund till studiens följande två resultatkapitel.

I avhandlingens första resultatkapitel (kapitel 6) analyseras elevers förståelser av levd religion och relaterar således till studiens första forskningsfråga: Vilka förståelser av levd religion ger elever på högstadiet uttryck för i undervisningen? Vidare identifieras i kapitlet utmaningar och hinder för elevers förståelse av levd religion i den designade undervisningen, vilket pekar mot studiens andra

11

forskningsfråga: Vilka religionsdidaktiska möjligheter och hinder i undervisningen kan identifieras mot bakgrund av elevers förståelser av levd religion? Den andra forskningsfrågan besvaras vidare i avhandlingens andra resultatkapitel (kapitel 7) där elevers förståelse analyseras i relation till den designade undervisningens tre religionsdidaktiska verktyg och huruvida de bidrar till elevers förståelse av levd religion. I den avslutande slutdiskussionen (kapitel 8) diskuteras delar av studiens resultat i relation till forskningsfrågorna, den tredje frågan inkluderad: Vilka möjligheter och hinder för skolämnet religionskunskap ger resultatet från forskningsfråga 1 och 2?

Det här är en religionsdidaktisk studie som intresserar sig för religionskunskapsundervisning. De verktyg, utmaningar och möjligheter som diskuteras är religionsdidaktiska eftersom det rör det specifika religionskunskapsämnet. Av läsarvänliga skäl används dock religionsdidaktiska och didaktiska utbytbart. Det betyder inte att de inte skulle kunna ha relevans även för andra ämnen, men det är dock inget som undersöks här.

12

13

Kapitel 2: Tidigare forskning

Studiens forskningsproblem handlar om hur religionskunskaps- undervisning kan bidra till elevers förståelse av levd religion. Som en vidareutveckling av licentiatstudien (Britton, 2014) är syftet med föreliggande studie att utveckla kunskap om hur studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan bidra till högstadieelevers förståelse av levd religion. I licentiatstudien var det ett moskébesök och gymnasieelevers tal om islamisk tradition generellt som stod i centrum medan denna studie fokuserar på buddhistisk tradition och elevers förståelse av specifikt levd (buddhistisk) religion. Som en del av den här studien har en studiebesöksorienterad undervisning designats med syfte att bidra till elevers förståelse av levd (buddhistisk) religion. Med den utgångspunkten kommer följande forskningsöversikt behandla tidigare religionsdidaktisk forskning inom tre områden, av vilka de första två är mer centrala i relation till studiens syfte:

• Studiebesök i ickekonfessionell religionsundervisning

• Levd religion i ickekonfessionell religionsundervisning

• Buddhistisk tradition i religionskunskapsundervisning

I licentiatstudien (Britton, 2014) undersöktes religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter genererade av studiebesök generellt.

Forskningsläget där organiserades från fem teman vilka berörde vems religion elever får möta under ett besök, om de möter religion som filosofi eller levd religion, trosrepresentanten som källa, vilket lärande som besöket genererar samt förberedelser av studiebesöket (se vidare s.

17). Den här studien avser att undersöka om, och i så fall på vilket sätt studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan bidra till elevers förståelse av levd religion. Därför är de tre ovan nämnda områdena för tidigare forskning organiserade utifrån två nya teman:

förståelse och undervisning.

Elevers förståelse av levd religion avgränsas i denna studie, med utgångspunkt i licentiatstudien (Britton, 2014) och tidigare religions-

14

didaktisk forskning, utifrån förståelse av tre karaktärsdrag⁵: inre mångfald, religiös praktik och upplevelsedimensioner som en del av religion och religiositet. Inom respektive tema (förståelse och undervisning) uppmärksammas dessa karaktärsdrag extra.

Utifrån forskningsöversiktens avgränsning i de tre områdena forskning om studiebesök, levd religion och buddhistiska tradition i icke- konfessionell religionsundervisning har sökningar efter tidigare forskning skett i flera led. Jag startade inläsningen av tidigare forskning genom att söka via etablerade forskare i forskningsfältet och vidare genom deras referenser (så kallad snöbollssökning). Eftersom det är fält som är relativt obeforskade så gjordes även kompletterande sökningar i databaser (Ebsco, Eric, Atla, Google Schoolar). Bland dessa databaser kan konstateras att Google Schoolar gav många men mer oprecisa träffar. Eric och Atla gav ungefär samma antal träffar per sökord och var de som var mest relevanta. Däremot täckte databassökningarna in långt ifrån allt av det som andra forskares referenser givit. I databassökningarna har jag fokuserat på de två huvudområdena studiebesök och levd religion i samband med ickekonfessionell religionsundervisning. De sökord som därför användes, i kombination med Religious Education, var lived religion, field visit, site visit, field trip, study visit och excursion. I alla sökningar ingick ordet religious education. Genom att ta med religious education i kombination med de andra orden var avsikten att avgränsa sökningen från andra religionsvetenskapliga studier. Däremot inkluderas i religious education även religionsdidaktiska studier i konfessionella miljöer. Dessa har dock i efterhand valts bort. Lived religion i kombination med Religious education gav endast 4 träffar på religionsdidaktiska studier. I databaserna Ebsco och Google Schoolar blev det fler – 46 träffar respektive 575 träffar – men då inkluderades även vissa religionssociologiska studier utan avgränsning mot religionsdidaktisk forskning.

Nästa område gällde studiebesök. Eftersom det inte finns ett bestämt engelskt/amerikanskt ord för studiebesök testades flera olika alternativ.

Det minst gångbara ordet var ”study visit” (0 träffar på två databaser).

5 Jag väljer att tala om karaktärsdrag av levd religion även om det är en benämning som vanligtvis åsyftar personlighetsdrag och egenskaper. Karaktärsdrag av levd religion syftar på något som i religionssociologisk forskning har identifierats som utmärkande och

kännetecknande för människors levda religion.

15

”Field trip” fick flest träffar (14/1/5/317⁶) men då inkluderades muséer och andra utflykter, många i konfessionella sammanhang. Även site visit fick i sammanhanget lite fler träffar (8/1/7/100) men då refererades ofta till studier om konfessionell undervisning. Sammanfattningsvis kan sägas att även den tidigare religionsdidaktiska forskning om studiebesök i religionskunskapsundervisningen som hittas genom dessa sökningar var mycket begränsad (ca 8 träffar). Några slutsatser från de här sökningarna, som inte utger sig för att vara systematiska, är att de gav få träffar både för studiebesök och levd religion i religions- kunskapsundervisningen och att relativt få av publikationerna från den tidigare forskning som jag hittat via andra referenser kommer fram genom databassökningarna. Det låga antalet sökträffar indikerar också att detta är relativt obeforskade fält.

Eftersom den här studien utförs i en ickekonfessionell undervisnings- kontext har huvudsakligen tidigare forskning från liknande miljöer tagits med. Genomgången behandlar därför främst forskning om svensk, nordisk och brittisk skolundervisning i religion, samt religionsvetenskaplig universitetsundervisning.

Den befintliga litteraturen inom den för studien gjorda avgränsningen är av olika slag. En kategori av artiklar som jag funnit i sökningarna och vill uppmärksamma är universitetslärare som skriver om sin egen undervisning. I de artiklarna motiverar artikelförfattarna ibland sin undervisning från teoretiska utgångspunkter. Däremot är undervisningen inte systematiskt empiriskt undersökt utan slutsatser avseende studenters förståelse/lärande är baserade på lärarnas egna undervisningserfarenheter. Jag har ändå valt att ta med den typen av artiklar inom respektive område eftersom de uppmärksammar religionsdidaktiska frågor på ett sätt som är av relevans för studiens kunskapsanspråk och problemställning. Däremot särskiljer jag dem i forskningsöversikten från empiriska studier. Detta gör jag eftersom jag menar att vetenskapligt empiriska klassrumsstudier har möjlighet att synliggöra nyanser av studenters/elevers lärande och andra perspektiv som inte den undervisande läraren har på samma sätt om inte detta undersöks systematiskt (trots att som Osbeck (2009) hävdar, intentioner och insikter ofta och till viss del kan vara ömsesidigt förbundna). Denna typ av artiklar som baseras på lärares erfarenheter men som inte

6 Här och framöver anges antalet träffar på sökordet i databaserna enligt följande ordning:

(Ebsco/Eric/Atla/Google schoolar)

16

genomförts på något vetenskapligt empiriskt vis, omnämns i genomgången av tidigare forskning som lärarartiklar.

I genomgången benämns den undervisning som äger rum i ungdoms- skola som religionskunskapsundervisning, medan undervisning på universitetsnivå som religionsvetenskaplig undervisning. När ickekonfessionell undervisning såväl i ungdomsskola som på universitetsnivå åsyftas används ickekonfessionell religions- undervisning.

Studiebesök i ickekonfessionell religionsundervisning

Genom att denna studie är en vidareutveckling av licentiatstudien (Britton, 2014) så har studiebesök en framskriven plats även här. I följande avsnitt kommer tidigare forskning om studiebesök inom huvudsakligen ickekonfessionell religionsundervisning att diskuteras.

Den tyska kyrkopedagogiken som rör sig i ett konfessionellt sammanhang behandlas därför inte. Med det inte sagt att inte delar av denna forskning också skulle kunna vara användbar även i ickekonfessionella sammanhang. Ett exempel på detta är ett kyrkopedagogiskt projekt i Munkfors som med sin bas i konfessionell kyrkopedagogik har som syfte att arbeta fram en form där man

”meningsfullt förmedlar kyrkobyggnadens och symbolernas innebörd i en sekulär kontext” (Dalevi & Osbeck, 2012, s. 9). Utvärderingen som Dalevi och Osbeck har gjort av detta projekt inkluderas i genomgången då det är ett projekt som äger rum i en ickekonfessionell kontext. För vidare läsning om kyrkopedagogik se till exempel Silke Leonard (2017).

Även tidigare forskning om museipedagogik eller museibesök inom ramen för religionsämnet skulle kunna vara relevant, till exempel då en sekulär inramning som muséet är skulle kunna vara en tryggare plats för elever (Bellan Boyer, 2004). Men eftersom den här studien har ett intresse för elevers möte med en religiös miljö där religion praktiseras så har tidigare forskning om museibesök valts bort.

Det här är vidare en religionsdidaktisk studie som intresserar sig för elevers förståelse av det specifika ämnesinnehållet levd religion i samband med studiebesöksorienterad undervisning. Därför har inte tidigare forskning om studiebesök inom andra ämnen behandlats, men

17

med ett undantag. Det är della Doras (2011) studie av studiebesök inom ämnet geografi, vilken undersöker en undervisning som har till syfte att förstå vad som gör ett rum heligt, något som relaterar till den här studiens intresse för förståelse av materialitet som en del av levd religion.

Innan genomgången av tidigare forskning om studiebesök i relation till föreliggande studie ges en kort sammanfattning av licentiatstudiens (Britton, 2014) forskningsläge och hur detta förhåller sig till föreliggande studies del av forskningsläget om studiebesök i ickekonfessionell religionsundervisning.

Licentiatstudiens forskningsläge i förhållande till denna studie I samband med licentiatstudien, där syftet var att undersöka religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter som studiebesök genererar, diskuteras tidigare forskning om studiebesök utifrån fem teman (Britton, 2014, s. 7ff). De diskussionerna kommer kort att sammanfattas här i syfte att synliggöra hur föreliggande studies forskningsläge behöver anpassas mot bakgrund av en ny problem- formulering och avgränsning:

• Det första temat som diskuteras är vilka representationer som elever möter under besöket. Här uppmärksammas å ena sidan att lärare ofta har speciella önskemål och vill att elever ska få möta en ”bra” bild av den religiösa traditionen (Beaven, 2013;

Skolinspektionen, 2012). Å andra sidan varnas för ”naiv marknadsföring” om elever får möta en alltför tillrättalagd bild som dels inte på ett korrekt sätt visar likheter och skillnader mellan olika religiösa traditioner (Roos, 2008), dels inte blir trovärdig om elever inte känner igen det de möter under besöket i verkligheten (jfr Homan, 2012). Ytterligare en risk som lyfts fram är att elever under besöket inte ser den praktik som vanligtvis föregår på platsen (Homan, 1993 via Beaven, 2013).

• Det andra temat som diskuteras behandlar balansen mellan religion som filosofi och levd religion samt vad studiebesöket bör bidra med i detta sammanhang. Å ena sidan uppmärksammas en risk att elever under besöket möter en representation med för mycket fokus på filosofi och dogmer (Homan, 1993 via Beaven, 2013), å andra sidan är det just det som många elever efterlyser i samband med studiebesök inom

18

ramen för skolämnet religionskunskap (Dalevi & Osbeck, 2012). Elever som inom religionskunskapsundervisningen besöker sin egen tradition ger dock tvärtom uttryck för att besöket är ett värdefullt tillfälle att få möta representantens egna upplevelser men att de önskat att deras klasskamrater kunde få ta del av den gemenskap som de själva upplever i församlingen (Holmqvist Lidh, 2016). Vidare framkommer det att det är en utmaning för elever att förena en religiös traditions filosofi och dogmer med det levda (Næslund, 2009c).

• Det tredje temat som diskuteras relateras till hur trosrepresentanten ska förstås och behandlas som källa. Elever tenderar att uppfatta representanten som representant för ”den sanna versionen” av en religiös tradition eftersom hen är ”på riktigt” och ger ett inifrånperspektiv (Roos, 2008, 2010). Roos (2008, 2010) anser dock att representanten bör behandlas dubbel, det vill säga både som någon som ger ett inifrånperspektiv och som någon som har ett utifrånperspektiv eftersom hen även är expert på att beskriva sin religion för andra.

• Det fjärde temat som diskuteras är vilket lärande studiebesök genererar. Både lärare och elever uttrycker att studiebesök ökar elevers motivation för ämnet (Beaven, 2013; Osbeck &

Pettersson, 2009; Roos, 2010). Det framkommer från forskarhåll olika uppfattningar om syftet med studiebesök är att lära om och/eller lära av (Maybury & Teece, 2005; Næslund, 2009c). Vidare diskuteras huruvida besöket äventyrar undervisningens krav på att vara ickekonfessionell (Homan, 1993 via Beaven, 2013) eller om det snarare är ett sätt att komma runt neutralitetskravet inom en ickekonfessionell undervisning samtidigt som det kan tillföra ett värdefullt inifrånperspektiv (Holmqvist Lidh, 2016).

• Det femte temat som diskuteras i licentiatstudiens genomgång av tidigare forskning om studiebesök behandlar förberedelser av studiebesök. Där betonas värdet av förberedelser inför besöket, till exempel att vara inläst på den tradition som besöks och att ha med förberedda frågor (Dalevi & Osbeck, 2012; Svahn, 2010; Skolinspektionen, 2012). Samtidigt uppmärksammas att samfundsföreträdare kan uppleva elevers förberedda frågor som begränsande (Svahn, 2010).

19

Föreliggande studie tar delvis avstamp i dessa fem teman från licentiatstudiens (Britton, 2014) forskningsläge. Här undersöks hur undervisning i samband med studiebesök på högstadiet kan bidra till att elever möter mer av levd religion under besöket, vilket inkluderar bred representation och inre mångfald. Detta relaterar till det de tre första temana ovan, dvs om representation i undervisningen, relationen mellan levd religion och den stora traditionen samt hur representanten behandlas som källa för att utmana en förståelse av att representanten representerar ”den sanna versionen” av religionen. Även i föreliggande studie intresserar jag mig för vad besöket kan bidra med avseende elevers förståelser (tema fyra ovan) men dock med ett specifikt fokus på elevförståelse av ämnesinnehållet levd religion som ingår i skolans undervisning. Vidare inkluderas i den här studien hela den religionskunskapsundervisningssekvens inom vilket studiebesöket ingår och omfattar således mer än endast för- och efterarbete (tema fem ovan), då syftet för studien är att utveckla kunskap om hur studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning kan bidra till högstadieelevers förståelse av levd religion.

Tidigare forskning om studiebesök kommer därför här att diskuteras dels i relation till elevers förståelse, dels i relation till undervisning. Jag skiljer mellan å enda sidan lärares intentioner för avsedd förståelse och rekommendationer för undervisning (det vill säga det som är baserat på universitetslärares egna erfarenheter utan att vara systematiskt empiriskt undersökt) och å andra sidan de empiriska slutsatser som kan dras från tidigare forskning om studiebesök i relation till elevförståelse och undervisning i religionskunskap/religionsvetenskap. Tidigare forskning om studiebesök kommer presenteras utifrån följande fem perspektiv:

• Lärares och samfundsrepresentanters intentioner med studie- besök

• Empirigrundade slutsatser om elevförståelser i samband med studiebesök

• Lärarrekommendationer angående undervisning i samband med besök

• Empirigrundade slutsatser om undervisning i samband med studiebesök

• Denna studie i relation till tidigare forskning om studiebesök.