För elever som Albin och Ofelia är relationen med kunniga pedagoger avgörande för att kunna förstå och hantera sin vardag. Eleverna ska få möjlighet att utvecklas och undervisas i anpassade lärmiljöer. Detta med hjälpmedel som är tillgängliga för alla redan första gången de kliver in på fritidshemmet. Anpassningarna ska alltså sitta i väggarna redan från början.
Albin är i behov av pedagoger med särskild kunskap om och förståelse för hans hyperaktivitet med uppmärksamhetsstörning. Han har dessutom begränsningar i impulskontroll,
koncentration och möjlighet att reglera sin aktivitetsnivå. Pedagoger som har kunskap om hans funktionsförmågor kan underlätta för honom genom att skapa och upprätthålla rutiner och på ett tydligt sätt förmedla och påminna honom om dessa. Albin kan behöva hjälpmedel som timstock och bildstöd.
Ofelia är i behov av pedagoger med särskild kunskap om och förståelse för hennes hyperaktivitet och bristande känsloreglering. Hon har dessutom begränsningar i
impulskontroll, sammanhangsförståelse och mentalisering. Pedagoger som har kunskap om hennes funktionsförmågor kan underlätta för henne genom att skapa kontinuitet, vara steget före och förbereda henne inför förändringar. Ofelia kan behöva hjälpmedel som schema med tydliga bilder, seriesamtal och sociala berättelser.
Kunniga pedagoger behöver få adekvat kunskap om enskilda elevers funktionsvariationer för att få förståelse för om pedagogerna behöver göra ytterligare anpassningar i fritidshemmets undervisning, rutiner och miljöer. Med dessa nya kunskaper kan vi behöva aktuell
fortbildning där all berörd personal deltar och får möjlighet att reflektera tillsammans så att den nya kunskapen sätter sig i väggarna.
Lärare i fritidshem har ett särskilt ansvar för undervisningen och anpassningar av den. Därför anser vi att specialpedagogiken behöver få en mycket större plats i lärarutbildningen. Det behöver finnas en grundläggande kunskap hos alla lärare i fritidshem så att kunskapen inte blir personbunden utan är en av de kompetenser man får när man anställer en lärare i
33
fritidshem. Förutom den grundläggande kunskapen om barns funktionsvariationer behöver arbetslagen få bestå över tid för att behålla kunskapen om enskilda elever såsom Albin och Ofelia. Först då kan vi kvalitetssäkra verksamheten långsiktigt och upprätthålla ett hållbart systematiskt specialpedagogiskt arbete.
Som lärare ska vi leda det systematiska kvalitetsarbetet och vi anser att det specialpedagogiska arbetet bör ingå i det. Vi behöver arbeta för en samsyn kring
anpassningar, både generella och elevspecifika, i arbetslaget. För att kunna göra det behöver vi en tydlig uppdragsbeskrivning av rektor som förankrats i arbetslaget och tid för
kartläggning, planering och reflektion. Med samma humanistiska förhållningssätt som vi bemöter eleverna bör vi samarbeta med och leda våra kollegor. Vi vill vara inspiratörer och möjliggörare som visar förtroende och tillit till kollegorna och på så sätt skapa en lagkänsla när vi tar oss an nya utmaningar.
På varje fritidshem finns det minst en Albin och Ofelia. Skolverket skriver om en skola för alla, vi ser att det i verkligheten är en skola för nästan alla. I vår essä har vi skrivit om att göra anpassningar för de elever som behöver det. Att anpassa är att justera något, så att det blir mer funktionellt för enskilda elever när det dysfunktionella identifierats. Nu när vi ser tillbaka på vår text inser vi att det vi egentligen menar med specialpedagogiska anpassningar i själva verket är en utformning av våra fritidshem. Kan vi då i framtiden byta ut begreppet
specialpedagogisk anpassning till specialpedagogisk utformning? Vår framtidsvision är att någon gång få stå på ett fritidshem som kan garantera att det är en verksamhet utformad för alla våra elever.
34
Käll- och litteraturförteckning
Alsterdal, L. (2014). ”Essäskrivande som utforskning”. I: Burman, A. (red.) Konst och
vetenskap. Essäer om estetiska lärprocesser. Stockholm: Södertörns högskola, ss. 51-77.
Bild 1: Pictogram (Specialpedagogiska skolmyndigheten u.å.) Pictogrammet är hämtat med tillstånd från SPSM tel: 010-473 50 00. Vi har ändrat originaltexten i bilderna från specialpedagog till specialpedagogik och fritids till fritidshem.
Burman, A. (2009). “Erfarenhet, reflexion, bildning Utkast till ett pragmatistiskt bildningsbegrepp” I: Bornemark, J. & Svenaeus, F. (red.): Vad är praktisk kunskap? Stockholm: Södertörns högskola ss. 108-128.
Hejlskov Elvén, B. & Kosner, A. (2016) “Introduktion till lågaffektivt bemötande”. I Chipumbu Havelius, A. (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur ss. 19-43
Heywood, C. (2005). Barndomshistoria.1:6.uppl. Lund: Studentlitteratur
Holmberg, L. (2017). “Styrningen av fritidshemmet” I: Pihlgren, A. S. (red.) (2017).
Fritidshemmet: fritidslärarens uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Andra upplagan
Lund: Studentlitteratur ss. 49-63
Jahn, C., Reuterswärd, M., Edfelt, D. & Sjölund, A. (2020). Autism och ADHD i
fritidshemmet: tydliggörande pedagogik. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur
Karlsson, A. (2020). Specialpedagogik för fritids: en grundbok. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Lennéer-Axelson, B. & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. 4., [omarb.] utg. Stockholm: Natur och kultur
35
Lindqvist, H., Östergren, R. & Holmes, L. (2020). Elevassistenter i skolan - en
forskningsöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1452426/FULLTEXT02.pdf
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad
2019. (2019). [Stockholm]: Skolverket
Offentlighets- och sekretesslag SFS 2009:400 (t.o.m. SFS 2020:1276), riksdagens hemsida,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400 [2021-01-14]
Reggio Emilia institutet. (2020). Reggio Emilias pedagogiska filosofi - staden, den
pedagogiska filosofin och dess historia. https://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/ [2020-12-10]
Richardson, G. (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 8. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Riksdagens Protokoll 2008/09:6. Fredagen den 26 september.
https://data.riksdagen.se/fil/F034C5EE-A24D-485B-A1BA-E22E60D7F485 [2021-01-14]
Savén, B. (2020). Bygga ledarskap: En handbok för chefer och hela ledningsgruppen. Stockholm: Natur & Kultur e-bok https://www.storytel.com/se/sv/books/1196566-Bygga-ledarskap-En-handbok-foer-chefer-och-hela-ledningsgruppen?appRedirect=true
Skollag SFS 2010:800 (t.o.m. SFS 2020:605), riksdagens hemsida, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 [2020-11-07]
Skolverket. (2019). Få legitimerade lärare i fritidshem. https://www.skolverket.se/om- oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019-04-16-fa-legitimerade-larare-i-fritidshem [2020-11-07]
36 Skolverket. (2020). Specialpedagogik.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/specialpedagogik [2020-12-13]
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Pictogram
– för dem som behöver kommunicera med bilder. Härnösand: Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Vad är neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF)?
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/vad-ar-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/ [2020-12-19]
Steinberg, J. M. (2008). Humanistiskt ledarskap: en praktisk handbok. 2. uppl. Malmö: Liber
Stockholms universitet (2020). Från novis till professionell – en
professionsutvecklingsmatris. Ett stöd vid handledningssamtal och bedömning av verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningarna.
https://www.su.se/polopoly_fs/1.498645.1600239119!/menu/standard/file/Fr%C3%A5n %20novis%20till%20professionell%2C%20HT20.pdf [2020-10-10]
Öberg, P. (2015) “Livshistorieintervjuer”. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i