Behövs ett förtydligande i lagtext?

I likhet med Lindskogs uttalande i NJA 2012 s. 97 är det enligt min mening nödvändigt att vid en konkursansökan bifoga ett protokoll från styrelsesammanträdet då frågan om konkursansökan uppstod och förslag upprättats. Precis som vid ett beslut om nyemission krävs enligt 13 kap. 3 § ABL att förslagsställaren upprättar ett förslag till beslut vilket bolagsstämman sedan ska pröva snarast möjligt vid en extra insatt stämma.

Beslut om konkurs kan dock vara så pass brådskande att en stämma inte hinner hållas.

Frågan är då hur ett sådant beslutsfattande ska ske. Vid ett sådant beslut kanske det enbart kan krävas att styrelsen beslutar om konkurs och sedan fortast möjligt delger bolaget och samtliga aktieägare eller medlemmar om detta. Om ett sådant beslut om konkurs måste fattas inom väldigt snar framtid att en stämma inte hinner hållas och att styrelsen då ensamt måste besluta i detta måste det finnas formkrav för detta. Ett krav för detta torde vara att det ska krävas att mer än hälften av samtliga styrelseledamöter godkänner förslaget om att ansöka om konkurs.

För en ekonomisk förening och en bostadsrättsförening ska samma regler gälla.

Som redogjorts för i avsnittet ovan är, det enligt min mening, enbart den registrerade styrelseledamoten, den verkställande direktören eller den särskilda firmatecknare som är behörig att ansöka om konkurs. En förutsättning bör vara att det finns ett beslutsunderlag som kan bifogas till konkursansökan. Ett beslutsunderlag som består av ett protokoll från bolags- eller föreningsstämman eller, i det fall som är nödvändigt, enbart ett protokoll från

108 Sandström, T., Problemet med den särskilda firmatecknarens ”haltande” befogenhet, JT 2002/03, s. 99.

styrelsesammanträdet. I detta protokoll ska anteckningar förts under sammanträdet och det ska tydligt framgå att stämman har kommit överens om att bolaget eller föreningen är på obestånd. Bifogas ett sådant protokoll får tingsrätten inblick i stämmans inställning till obestånd. Råder det oenigheter kan tingsrätten ytterligare pröva konkuransökan. I det fall det enbart är styrelsen som hinner besluta om konkurs ska ett styrelseprotokoll innehållande anteckningar och beslut om att bolaget eller föreningen är på obestånd och att mer än hälften av samtliga styrelseledamöter är överens om den ekonomiska ställningen. Finns ett sådant protokoll bifogat med konkursansökan torde det vara av så stor betydelse vem som rent faktiskt är den fysiska personen som lämnar in konkursansökan. Det gäller dock att den är, sedan innan den dag om beslut om konkursansökan fattats, registrerad styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firmatecknare. Registreringskravet ska säkerställa för bolaget eller föreningen och även tingsrätten att det inte är en obehörig person som ansöker om konkurs.

Om det kan ske en förändring och att det ska krävas ett beslutsunderlag som bifogas till konkursansökan kommer de problem som uppstår hos tingsrätten minska. Enligt min mening kan ett sådant beslutsunderlag ha så pass stark bevisning att bolaget är eniga i obeståndsfrågan. När konkursansökan görs ska det då inte finnas särskilda skäl att anta att de uppgifter som kommer om gäldenärens obestånd inte är korrekta. Kravet på beslutsunderlag underlättar för tingsrätten och den som ska handlägga konkursärendet. Det skapar även förutsebarhet för de bolag och föreningar som behöver försättas i konkurs. Om vederbörande gäldenär har vetskapen om vem som är behörig och vad som krävs för att en konkursansökan ska vara giltig behöver problem inte uppstå i den stora utsträckning som redogjorts för i denna uppsats. Sveriges rättssystem bygger på rättssäkerhet vilket innebär att det ska gå att förutse vad en viss rättshandling ska leda till för konsekvenser. Den otydliga lagstiftningen som finns idag leder till oklarheter om vem som får företräda bolaget eller föreningen vid en konkursansökan samt vad tingsrätten anser vara särskilda skäl i 2 kap. 7 § KL.

4.4.1 Lagförslag om att beslutsunderlag ska bifogas till konkursansökan

Nedan presenteras förslag till nya lagbestämmelser. Dessa förslag är enligt min mening nödvändiga för att kunna fastställa vad som krävs för att en ansökan ska vara giltig samt vem som rent faktiskt är behörig att ansöka om konkurs. Frågan som uppkommer med de nya förslagen är i vilken lag bestämmelserna ska föras in i.

Som redogjorts för borde det krävas ett stämmobeslut om att bolaget eller föreningen ska försättas i konkurs och att protokollet från denna stämma ska utgöra ett beslutsunderlag som ska bifogas med konkursansökan. Beträffande detta lagförslag borde det ha sin plats i konkurslagen. Konkurslagen gäller samtliga bolagsformer vilket innebär att det omfattar både aktiebolag och ekonomisk föreningar. Fördelen med att föra in denna bestämmelse i konkurslagen är att förslaget enbart behöver utredas en gång för en lag. Skulle bestämmelsen föras in i både aktiebolagslagen och lag om ekonomiska föreningar behöver således en utredning göras till båda lagarna. Fördelen med att föra in bestämmelsen i båda lagarna är att det blir mer tydligt för ledningen i bolaget eller föreningen vad som krävs för en giltig konkursansökan. Dock är det enligt min mening mer relevant att föra in denna förslagna lagbestämmelse i konkurslagen pga. att den passar in där då det redan stadgas vad som krävs för en konkursansökan.

Vid införande i konkurslagen är det enligt min mening fördelaktigt att bestämmelsen ingår i 2 kap. KL som redan innehåller bestämmelser gällande konkursansökan och konkursbeslutet. 2 kap. 3 § KL stadgar hur en ansökan av gäldenären går till samt vad som ska bifogas till ansökan. Därmed är det aktuellt att det förs in i denna bestämmelse och att således utöka den redan befintliga bestämmelsen i 2 kap. 3 § KL. Dock bör 2 kap. 3 § 1 st. KL finnas kvar som den är nu men att det som behöver förtydligas beträffande att beslutsunderlag ska bifogas till konkursansökan ska föras in i bestämmelsens 2 st., dvs. 2 kap. 3 § 2 st. KL.

Bestämmelsen borde därmed se ut som följande:

”Till ansökan krävs att ett protokoll med beslut från stämman bifogas, som fattats genom förslag från styrelsen enligt aktiebolagslagen (2005:551) och lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Protokollet ska innehålla ett beslut om att stämman är överens om att bolaget är på obestånd.”

4.4.2 Lagförslag om hur beslut om konkurs fattas

Det kan dock krävas ett förtydligande om huruvida beslut om konkursansökan fattas i både aktiebolagslagen och lag om ekonomiska föreningar. Att föra in bestämmelserna i två lagar kräver dock en del utredning men det är enligt min mening viktigt att det är tydligt och därmed bör det göras på detta sätt. Hur beslut om konkursansökan bör fattas borde föras in i dels 25 kap. ABL, dels i 11 kap. FL. I 25 kap. ABL finns bestämmelserna om likvidation och konkurs och därmed är det kapitlet aktuellt för hur beslut om konkurs ska fattas. I 11 kap. FL finns bestämmelserna om likvidation och upplösning av en ekonomisk förening och detta kapitel blir därmed aktuellt för hur beslut om konkurs ska fattas. De förslag som förs in i lag om ekonomiska föreningar kommer även tillämpas för bostadsrättsföreningar då det enligt 1 kap. 1 § 2 st. BRL stadgas att lag om ekonomiska föreningar tillämpas på bostadsrättsföreningar.

Förslag om hur beslut fattas i ett aktiebolag bör ta plats i 25 kap. 48 § ABL och byter därmed plats med den nuvarande bestämmelsen. Att föra in bestämmelsen i 25 kap. 48 § ABL är enligt min mening passande då det idag är denna bestämmelse, och vidare, som reglerar konkursförfarandet i ett aktiebolag. Huruvida förslag om konkurs ska fattas bör se ut som nedan:

”Förslag om att ansöka om konkurs ska väckas av styrelsen. Förslaget ska sedan tas upp på en extra insatt bolagsstämma snarast möjligt. Bolagsstämman ska då besluta om konkurs.

Är beslut om att ansöka om konkurs så pass brådskande att en bolagsstämma inte hinner hållas får styrelsen, med godkännande från minst hälften av samtliga styrelseledamöter, besluta om att ansöka om konkurs.

Information om beslut ska genast gå ut till samtliga berörda.”

Förslag om hur beslut fattas i en ekonomisk förening och bostadsrättsförening bör ta plats i 11 kap. 19 § FL. Det finns dock redan bestämmelser i 19 § om konkurs, men det bör ges en ny ordning. Den nya bestämmelse är en inledande bestämmelse om hur ett konkursbeslut fattas

och bör därför vara den första bestämmelsen i ordningen. Huruvida förslag om konkurs ska fattas bör föras därmed föras in i 11 kap. 19 § FL och bör se ut som nedan:

”Förslag om att ansöka om konkurs ska väckas av styrelsen. Förslaget ska sedan tas upp på en extra insatt föreningsstämma snarast möjligt. Föreningsstämman ska då besluta om konkurs.

Är beslut om att ansöka om konkurs så pass brådskande att en föreningsstämma inte hinner hållas får styrelsen, med godkännande från minst hälften av samtliga styrelseledamöter, besluta om att ansöka om konkurs.

Information om beslut ska genast gå ut till samtliga berörda.”

4.4.3 Lagförslag om vem som är behörig att göra konkursansökan

Vidare måste det förtydligas vem som rent faktiskt är behörig att lämna in konkursansökan till tingsrätten i både aktiebolagslagen och lag om ekonomiska föreningar. Likt lagförslaget ovan krävs att det görs två utredningar av lagförslaget för varje lag men det blir enligt min mening mer tydligt. Den som rent faktiskt är behörig i ett aktiebolag att ansöka om konkurs borde förtydligas i en lagbestämmelse direkt efter huruvida förslag om konkurs bör fattas för att få sammanhängande och tydliga regler gällande konkursansökan. Därmed borde behörighetskravet föras in i 25 kap. 49 § ABL och bör se ut som nedan:

”Behörig att ansöka om konkurs är den eller de styrelseledamöter, den verkställande direktören eller den särskilda firmatecknaren som sedan senast dagen för stämmoprotokollets tecknande är registrerad hos Bolagsverket.”

Den som rent faktiskt är behörig att ansöka om konkurs i en ekonomisk förening bör, med grund i var det lagförslag om hur beslut om konkurs fattas ska ta plats, stadgas i 11 kap. 20 FL och bör se ut som nedan:

”Behörig att ansöka om konkurs är den eller de styrelseledamöter, den verkställande direktören eller den särskilda firmatecknaren som sedan senast dagen för stämmoprotokollets tecknande är registrerad hos Bolagsverket.”