på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska
överty-gelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv (känsli-ga personuppgifter). Uppgifter om en person som behandlas på annan grund ska dock få kompletteras med känsliga per-sonuppgifter, om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Känsliga personuppgifter ska också få behand-las, om detta är nödvändigt för diarieföring eller om uppgif-terna har lämnats till Kustbevakningen i en anmälan eller lik-nande och behandlingen är nödvändig för handläggningen.
Uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med promemorians.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har tillstyrkt eller har inte haft något att invända mot förslaget. Lunds universitet har ifrågasatt behovet av en bestämmelse om att personers utse-ende ska beskrivas objektivt eftersom regeringsformens be-stämmelser om objektivitet och saklighet gäller också för Kust-bevakningen. Vidare har universitetet ifrågasatt om inte kravet bör gälla alla personuppgifter i registren. Formuleringen föreslås därför utgå.
Skäl för förslaget: I lagstiftning om behandling av person-uppgifter har känsliga personperson-uppgifter en särställning. Enligt 13 § personuppgiftslagen (1998:204) är det i princip förbjudet att behandla känsliga personuppgifter utan enskildas samtycke. Med känsliga personuppgifter avses uppgifter som avslöjar en persons ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filoso-fiska övertygelse eller medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Om sådana uppgifter måste behand-las i offentlig verksamhet utan samtycke, behövs det särskilda och avvikande bestämmelser för i vilka fall detta får göras.
I 9 § förordningen (2003:188) om behandling av personupp-gifter inom Kustbevakningen finns en avvikande bestämmelse som handlar om känsliga personuppgifter. Av bestämmelsen, som definierar känsliga personuppgifter på samma sätt som i 13 § personuppgiftslagen, framgår även att om uppgifter om en
person redan behandlas på annan grund, får dessa kompletteras med känsliga personuppgifter, om det är oundgängligen nödvän-digt för syftet med behandlingen.
Kustbevakningen bör ha samma möjligheter som idag att re-gistrera och på annat sätt behandla känsliga personuppgifter i verksamheten. I denna promemoria föreslås därför, i likhet med utredningen, att det i lagförslaget ska finnas en bestämmelse av vilken framgår att uppgifter om en person inte ska få behandlas enbart på grund av vad som är känt om en persons ras eller et-niska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska över-tygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv (känsliga personuppgifter). Det innebär t.ex. att det inte är tillåtet att i Kustbevakningens verksamhet föra register över, eller på annat sätt göra anteckningar om, enskilda personer enbart på den grunden att de tillhör en viss etnisk grupp.
Såvitt avser begreppet ras poängteras följande. Riksdagen har uttalat att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser och ur biologisk synpunkt följaktligen heller ingen grund för att använda ordet ras om människor. An-vändningen av ordet ras i författningstexter riskerar enligt riks-dagen att underblåsa fördomar. Riksriks-dagen har dock, med anled-ning av ett krav i en motion, konstaterat att den inte har möjlig-het att besluta att ordet ska utmönstras ur all lagstiftning, efter-som det så gott efter-som uteslutande används i författningar efter-som grundas på internationella överenskommelser eller författningar som genomför EG-direktiv (bet. 1997/98:KU29 s. 7). Använd-ningen av ordet ras har även kritiserats i propositionen till den nya diskrimineringslagen (prop. 2007/08:95 s. 117). I proposi-tionen ”En reformerad grundlag” (prop. 2009/10:80) föreslog regeringen att begreppet ras utmönstras ur regeringsformen.
Riksdagen har antagit förslaget (se avsnitt 3.1). Det har emeller-tid inte varit möjligt att i detta lagförslag utmönstra ordet ras och därmed ändra den vedertagna beskrivningen av känsliga per-sonuppgifter, jfr t.ex. 13 § personuppgiftslagen och 11 § lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbe-kämpande verksamhet. Ambition är dock att i ett annat
sam-manhang se över frågan om huruvida ordet ras bör utmönstras i all lagstiftning.
Det föreslås vidare att det även fortsättningsvis bör finnas en möjlighet för Kustbevakningen att komplettera uppgifter med känsliga personuppgifter när det är oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen. Detta bör komma till uttryck i lag-förslaget. På samma sätt som i 11 § lagen om behandling av upp-gifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och 2 kap.
10 § polisdatalagen (2010:361) bör dock ordet ”oundgängligen”
ersättas med ”absolut”. Som exempel kan nämnas att en person är aktuell i ett ärende, t.ex. en förundersökning. Om det är abso-lut nödvändigt för handläggningen av ärendet får de övriga upp-gifterna i ärendet kompletteras med känsliga personuppgifter.
Känsliga personuppgifter kan även få behandlas i underrättelse-verksamhet och underrättelse-verksamhet med gränskontroll. Skulle Kustbe-vakningen få ett tips från allmänheten om en person som troli-gen smugglar narkotika, måste naturligtvis anteckningar få föras om sådant som är nödvändigt för att underlätta identifiering vid gränsen, t.ex. fysiska kännetecken och etniskt ursprung m.m. På samma sätt är det i den informationsbearbetning som äger rum i underrättelseverksamheten tillåtet att anteckna känsliga person-uppgifter om personer som på saklig grund kan antas utöva brottslig verksamhet, under förutsättning att de känsliga uppgif-terna är nödvändiga för att få fram den fullständiga underrättel-seinformation som behövs.
Föreslagen bestämmelse om känsliga personuppgifter bör gäl-la oavsett för vilket ändamål uppgifterna behandgäl-las. Ett undantag från begränsningen av behandling av känsliga personuppgifter föreslås emellertid när det gäller behandling som är nödvändig för diarieföring, eller om uppgifterna har lämnats till Kustbevak-ningen i en anmälan eller liknande och behandlingen är nödvän-dig för handläggningen. Undantaget är föranlett av Kustbevak-ningens behov av att alltid ha möjlighet att diarieföra och hand-lägga inkommande anmälningar och liknande skrivelser. Skälen för detta har utvecklats i avsnitt 8.6. Sådan behandling bör vara tillåten även i de fall där inkommande anmälningar innehåller
känsliga personuppgifter. Detta bör komma till uttryck i föresla-gen lagtext.
Slutligen bör det i lagtexten framhållas att uppgifter som be-skriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet. Utredningen har lämnat ett motsvarande förslag. Syftet är att förhindra att personer beskrivs i förklenande ordalag som kan anses kränkande för individen.
Denna bestämmelse får inte medföra att omskrivning sker av vad någon har uppgivit vid t.ex. ett förhör.
Såsom Lunds universitet har anfört finns krav på att uppgifter om en persons utseende alltid ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet och att detta redan följer av re-geringsformens krav på objektivitet och saklighet, ett krav som naturligtvis även gäller i fråga om andra uppgifter. Emellertid finns det anledning att i detta sammanhang likväl särskilt betona vikten av att denna typ av uppgifter utformas på ett sätt som inte kan uppfattas som kränkande. Det finns också anledning att framhålla att en motsvarande bestämmelse återfinns i lagen om