Behandling av uppgifter för att tillhandahålla

Förslag: Personuppgifter som behandlas i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet ska också få behandlas om det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs i

1. brottsbekämpande verksamhet hos Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyn-digheten, Tullverket och Skatteverket,

2. brottsbekämpande verksamhet hos utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation,

3. annan verksamhet hos Kustbevakningen för

a) utredning och beslut i ärenden som rör vattenförore-ningsavgift,

b) tillsyn och kontroll enligt lag eller förordning, 4. en annan myndighets verksamhet

a) om Kustbevakningen enligt lag eller förordning är skyl-dig att bistå mynskyl-digheten med viss uppgift, eller

b) om informationen tillhandahålls inom ramen för myn-dighetsöverskridande samverkan mot brott.

Personuppgifter som behandlas enligt de primära ändamå-len ska även få behandlas om det är nödvändigt för att till-handahålla information till riksdagen och regeringen samt till annan, om skyldighet att lämna uppgifter följer av lag eller förordning.

För att tillhandahålla information för andra ändamål än de ovan uppräknade får behandling ske endast om det nya ända-målet i det enskilda fallet inte kan anses oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.

Utredningens förslag: Innehåller inte någon motsvarande bestämmelse. Utredningen har i stället föreslagit att personupp-gifter som har samlats in i den brottsbekämpande verksamheten

inte ska få behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in.

Remissinstanserna: Har tillstyrkt eller har inget att invända mot utredningens förslag.

Skäl för förslaget

Allmänna utgångspunkter

I avsnitt 9.2 har lämnats förslag till hur lagens ändamålsreglering bör utformas och vilka de primära ändamålen bör vara i Kustbe-vakningens brottsbekämpande verksamhet. I detta avsnitt disku-teras vilka sekundära ändamål som bör anges för sådan verksam-het eller med andra ord i vilken utsträckning uppgifter som har samlats in i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet ska få användas även av andra myndigheter eller i annan verk-samhet som Kustbevakningen bedriver. Det rör sig alltså om be-handling för ett annat ändamål än det ursprungliga. I och med att regleringen av sekundära ändamål inte föreslås vara uttömmande finns det vidare ett visst utrymme att tillhandahålla uppgifter även för andra ändamål än de i lagen angivna, under förutsättning att det nya ändamålet inte kan anses oförenligt med insamlings-ändamålet (finalitetsprincipen). Som tidigare har betonats är dock målsättningen att de sekundära ändamålen ska vara så full-ständiga som möjligt och omfatta merparten av Kustbevakning-ens uppgiftsutlämnande.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att utlämnande av uppgifter även kan ske inom ramen för något av de primära ändamålen. Utlämnande av uppgifter till andra kan i många fall vara ett led i den egna brottsbekämpande verksamheten och så-ledes omfattas av de primära ändamålen.

Frågan om det behövs en särskild ändamålsbestämmelse som ger stöd för behandling av personuppgifter för bl.a. planering, uppföljning och utvärdering av Kustbevakningens verksamhet uppmärksammas här. En sådan ändamålsbestämmelse återfinns idag i 7 § förordningen (2003:188) om behandling av personupp-gifter inom Kustbevakningen. I lagstiftningsärendet angående lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets

brottsbekämpande verksamhet uttalade emellertid Lagrådet att en sådan bestämmelse är obehövlig (prop. 2004/05:164 s. 179).

Lagrådet ansåg att planering, uppföljning och utvärdering av verksamhet är en integrerad del av själva verksamheten och inte någon fristående aktivitet som behöver regleras särskilt. Något sådant ändamål finns därför inte angivet i nyss nämnda lag. Av samma skäl avstod regeringen från att föreslå någon sådan ända-målsbestämmelse för polisens vidkommande (prop. 2009/10:85 s. 116). Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning än vad regeringen har gjort tidigare, vad avser Kustbevakningens verksamhet.

Tillhandahållande av information till andra brottsbekämpande myndigheter

Det är från brottsbekämpningssynpunkt angeläget att samhällets samlade resurser används på ett så rationellt och effektivt sätt som möjligt. En väl utvecklad samverkan mellan de olika myn-digheterna som har ett ansvar för brottsbekämpningen ger goda förutsättningar att bekämpa nationell och internationell brotts-lighet. Att brottsbekämpande myndigheter bör samverka fram-står därför som självklart liksom att en sådan samverkan förut-sätter möjligheter till ett effektivt utbyte av information. Ett väl fungerande informationsutbyte skapar förutsättningar att se kopplingar mellan brottslighet inom skilda myndigheters an-svarsområden. Det är därför viktigt att den moderna teknikens möjligheter kan tas till vara för sådant informationsutbyte. Så bör t.ex. möjligheterna att få tillgång till underrättelseinforma-tion genom direktåtkomst förbättras. De risker för intrång i den personliga integriteten som direktåtkomst och andra former av elektroniskt informationsutbyte kan ge upphov till och hur dessa risker bör hanteras diskuteras i avsnitt 11.

Det bör därför i lagförslaget uttryckligen anges att de uppgif-ter som behandlas i Kustbevakningens brottsbekämpande verk-samhet får behandlas för att tillhandahålla information som andra brottsbekämpande myndigheter behöver i sin brottsbe-kämpande verksamhet.

Motsvarande bestämmelser finns i lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, i förord-ningen (2006:937) om behandling av personuppgifter inom åkla-garväsendet och i den nya polisdatalagen finns bestämmelser om att behandling av personuppgifter får ske för att tillhandahålla information till övriga brottsbekämpande myndigheter.

Tillhandahållande av information till utländska brottsbekämpande myndigheter eller organisationer

Kustbevakningen måste kunna behandla personuppgifter i den utsträckning det behövs för att fullgöra internationella åtagan-den. Det kan exempelvis vara fråga om översändande av uppgif-ter till inuppgif-ternationella organisationer. Likaså måste Kustbevak-ningen kunna utföra sådan behandling som krävs för att lämna upplysningar till en utländsk myndighet om vilka åtgärder som har vidtagits i Sverige med anledning av utländsk information.

Eftersom det internationella informationsutbytet förutsätter att uppgifter i vissa fall kan lämnas utan föregående förfrågan från en annan stat, bör det vara möjligt att behandla och lämna ut uppgifter även om detta endast är ett allmänt åtagande enligt en viss överenskommelse och inte ett åtagande enligt en internatio-nellt bindande överenskommelse.

Mot den bakgrunden bör det i lagförslaget tas in en bestäm-melse om att uppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs i brottsbekämpande verksamhet hos utländsk myndighet eller mellanfolklig organisa-tion.

Tillhandahållande av information till annan verksamhet inom Kustbevakningen

För att Kustbevakningen ska kunna fullgöra arbetsuppgifter som faller utanför den brottsbekämpande verksamheten behöver myndigheten i vissa fall ha tillgång till uppgifter som har samlats in för brottsbekämpande ändamål. Uppgifter som behandlas inom den brottsbekämpande verksamheten behöver alltså i viss utsträckning kunna tillhandahållas till annan verksamhet. Men en

generell möjlighet att använda information, insamlad för brotts-bekämpande ändamål, i annan verksamhet hos Kustbevakningen inger vissa betänkligheter från integritetssynpunkt, bl.a. därför att det skulle kunna leda till en omfattande spridning av informa-tion.

Den omständligheten att Kustbevakningen kan ha ett behov av att få del av information i den brottsbekämpande verksamhe-ten bör, med hänsyn till vad som nyss nämnts, inte föranleda ett rutinmässigt tillhandahållande av sådana personuppgifter. Möj-ligheten att få tillgång till uppgifter av denna karaktär bör alltså förbehållas situationer i vilka det tydligt kan identifieras ett starkt behov i verksamheten. Det finns ett sådant behov för Kustbevakningen vad avser att använda personuppgifter som samlats in i den brottsbekämpande verksamheten dels i ärenden som rör vattenföroreningsavgift när det behövs för att utreda och besluta i sådana ärenden, dels när Kustbevakningen bedriver all tillsyn och kontroll som myndigheten är skyldig att utföra enligt lag eller förordning, t.ex. kontroll enligt utlänningslagen (2005:716) och tillsyn enligt förordningen (2006:311) om trans-port av farligt gods.

Ett överlämnande av personuppgifter från denna typ av brottsbekämpande verksamhet till annan verksamhet vid myn-digheten, främst för att inrikta kontroll- och tillsynsverksamhe-ten, sker redan idag regelmässigt.

Det föreslås därför att personuppgifter som har samlats in och behandlas i Kustbevakningens brottsbekämpande verksam-het även ska få behandlas i nu nämnda ärenden om detta är nöd-vändigt.

Tillhandahållande av information till myndigheter i vissa andra fall

Det finns även vissa andra fall där personuppgifter bör få be-handlas av Kustbevakningen för utlämnande. Kustbevakningen måste ha möjlighet att behandla personuppgifter, om det behövs för att fullgöra författningsenliga förpliktelser att biträda en

an-nan svensk myndighet. En bestämmelse om detta bör därför tas in i lagförslaget.

En effektiv brottsbekämpning förutsätter samverkan inte bara mellan myndigheter som har till uppgift att bekämpa brott utan även mellan brottsbekämpande myndigheter och andra myndig-heter. Sådan myndighetssamverkan förutsätter utbyte av infor-mation. Kustbevakningen bör därför ges möjlighet att behandla uppgifter för att tillhandahålla information till andra än brotts-bekämpande myndigheter, när syftet är att samverka mot brott.

Informationen bör få tillhandahållas om utlämnandet kan vara till nytta för den brottsbekämpande verksamheten. Begreppet samverkan kan omfatta flera olika former av samarbete. Exempel på samverkan är arbetet mellan polisen, Tullverket, Kustbevak-ningen och Migrationsverket vid gränskontroll.

Enligt 10 kap. 15 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) hindrar sekretess inte att uppgift lämnas till regering-en eller riksdagregering-en. Det bör därför i dregering-en här föreslagna lagregering-en an-ges att personuppgifter får behandlas, om det är nödvändigt för att tillhandahålla information till riksdagen och regeringen.

Det bör även anges att uppgifter får behandlas för att lämnas ut till andra, om Kustbevakningen enligt lag eller förordning är skyldig att tillhandahålla sådan information. En motsvarande bestämmelse finns i lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och i polisdatalagen (2010:361). Med andra avses i sammanhanget såväl myndigheter som enskilda. Med skyldighet att lämna ut uppgifter avses dels uppgiftsskyldighet enligt 10 kap. 28 § första stycket offentlig-hets- och sekretesslagen, dels andra författningsreglerade skyl-digheter att lämna ut uppgifter. Enligt 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen ska en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, i den mån hin-der inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Den bestämmelsen får anses innefatta en sådan skyldighet att lämna uppgifter som avses i den här föreslagna lagen (jfr prop. 2009/10:85 s. 121).

Uppgiftsskyl-dighet till enskilda finns bl.a. i regleringen av förundersöknings-förfarandet.

10 Gemensamt tillgängliga uppgifter i den

brottsbekämpande verksamheten

10.1 Uppgifter som får göras gemensamt