Behov av att förtydliga riksintresset kan skapa svårigheter

Riksintressebeskrivningen kan i olika grad behöva förtydligas för att

klargöra vad som ska beaktas under planläggningen. Har

beskriv-ningen fördjupats eller andra olika kunskapsunderlag tagits fram kan

det ge kommunen en vägledning om vad som ska skyddas och bevaras,

men även vad som kan omvandlas och tillskapas i riksintresset.109 En

av de intervjuade från länsstyrelsen menar dock att det är svårt att ge

kommunen kunskap kring vad som är viktigast när det gäller

anpass-ning till riksintresset i ett enskilt ärende. Detta eftersom

riksintres-sebeskrivningarna generellt sett är övergripande till sin karaktär och

det blir därmed svårt att bedöma hur det enskilda ärendet kommer att

107. Kommunens översiktsplan, länsstyrelsens fördjupade riksintressebeskrivning, kommunens

planprogram med tillhörande underlag och de detaljplaner som tas fram.

108. Växjö – Fördjupad beskrivning av ett riksintresse för kulturmiljön. 2009, s. 34.

påverka riksintresset. Det gör det också svårt att avgöra var gränsen

går för påtaglig skada.110 (se även 4.1.2 Ny bebyggelse bedömdes innebära

stor påverkan, s. 52f).

Ibland uppstår diskussioner mellan kommunen och länsstyrelsen

om hur riksintressets uttryck ska tolkas. Få av de intervjuade,

oav-sett om de arbetar på länsstyrelsen eller kommunen, upplever dock att

det förekommer motsättningar mellan kommunen och länsstyrelsen i

dessa frågor. Däremot menar de att det internt inom kommunen och

länsstyrelsen kan förekomma olika syn på riksintresset beroende på

bland annat sakkompetens och befattning.111 Med anledning av att

kommunen och länsstyrelsen kan tolka och förtydliga riksintresset

olika anger en av de intervjuade från länsstyrelsen att de i samband

med planarbeten krävt att kommunen behöver beskriva sin vision för

vissa områden och konsekvenser för den tänkta omvandlingen. När

kommunen gör detta kan det även bli tydligt om det finns en samsyn

mellan kommunen och länsstyrelsen, menar den intervjuade.112

I intervjuerna med kommunerna framkommer att motiv och uttryck

för vissa riksintressen inte alltid är tydliga i sina utpekanden och att de

därför kan bli svåra att hantera i planeringen.113 Personer i fokusgruppen

framhåller att kulturmiljövårdens riksintressen är komplexa i sin natur

eftersom de inte bara handlar om markanspråk utan även om

gestalt-ning. Systemet anges fungera som bäst när kommun och länsstyrelse

har en samsyn vad gäller allmänna intressen inom ramen för

över-siktsplaneringen, vilket är särskilt tydligt för riksintressen för

kultur-miljövården. Avvägningar mellan allmänna intressen ska vara gjorda

när detaljplaneringen sätter igång, redan i samband med

översiktspla-neringen. Så är det dock sällan, menar en deltagare i fokusgruppen.

Ofta är det först i detaljplaneringen som kommunen och länsstyrelsen

försöker få en samsyn om riksintresset. Ambitionen borde istället vara

att kommunen och länsstyrelsen redan innan detaljplaneringen startar

är överens om visioner och underlag rörande riksintresset.114

I fokusgruppen lyfts vidare att många gånger är det sammanhanget

som saknas. Det blir problematiskt om allt planarbete bedrivs i

detalj-planerna istället för i översiktsplaneringen. Det gör att för mycket

tyngd i hur riksintresset ska hanteras hamnar i detaljplaneringen, men

alla frågor går inte att lösa i detta skede. Fördjupningar av

översikts-110. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Intervjuer, 2018-10-22–2018-10-23.

111. Intervjuer med Eskilstunas kommun 2018-08-21 och Stockholms kommun 2018-10-05–2018-10-18.

112. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Intervjuer, 2018-04-12.

113. Intervjuer med Eskilstunas kommun 2018-08-21, Jönköpings kommun 2018-10-22, Länsstyrelsen

i Jönköpings län 2018-10-23 – 2018-10-30, Stockholms kommun 2018-10-05–2018-10-18 och

Länsstyrelsen i Stockholms län 2018-10-25.

planerna kan underlätta detta, genom att de är mer koncentrerade än

översiktsplanen och samtidigt kan ta ett helhetsgrepp om riksintresset.

I fokusgruppen lyfts att det formella glappet mellan

översiktsplane-ringen och detaljplaneöversiktsplane-ringen skapar ett dilemma. Vid en tidig dialog

med kommunen kan länsstyrelsen inte gå händelserna i förväg och

pröva detaljplanen.115 Riksintressebeskrivningen behöver vara tydlig

för att kunna användas i planeringen samtidigt kan innehållet ändå

vara svårt att tolka för en planhandläggare utan antikvarisk

kompe-tens. Här menar en deltagare i fokusgruppen att det rimliga är att

kommunen kontaktar länsstyrelsen och ställer frågor om riksintresset

och dess betydelse, att en dialog förs kring vilka uttryck kommunen

måste förhålla sig till.116 I fokusgruppen framhålls att riksintresset ofta

reduceras till enstaka objekt istället för hela miljöer. En kommun kan

sakna en förståelse för riksintresset, vilket kan leda till att diskussioner

och yttranden från länsstyrelsen fokuserar på objekten.117

SKL lyfter å sin sida fram vikten av att staten beskriver de värden

som riksintresseanspråken representerar. Kommunen måste kunna

förstå och förhålla sig till värdebeskrivningen, vilket kan vara svårt

med uttryck såsom offentliga byggnader, parker och järnvägsområden.

Dessa uttryck behöver formuleras mer precist för att kommunen ska

kunna använda det i sin planering. SKL lyfter likaså problematiken med

riksintresseområden som inte är tydliga i sin avgränsning. Detta gäller

exempelvis för riksintressen där olika typer av influensområden eller

”värdekärnor” anges, vilket lätt kan misstolkas. Det är viktigt att

områ-den är tydligt angränsade då det bara finns ”ett” riksintresse område.118

Ett annat exempel på något som kan vara svårt att hantera i

plan-läggningen är tidsgränser. För Eskilstuna finns en tidsgräns i

motiv-beskrivningen för riksintresset. Intervjuade från kommunen anger att

det är oklart vad som avses med tidsgränsen efter 1950 och att den

där-för är svår att hantera där-för kommunen. Tidsgränsen i detta fall uttrycks

även något olika i Riksantikvarieämbetets beskrivning (fram till tiden

efter 1950) i förhållande till den fördjupade riksintresse beskrivning

som länsstyrelsen har tagit fram (hur staden med sin

tillverknings-industri formats från 1600-talet till 1900-talets första hälft).119 En av de

intervjuade från länsstyrelsen har förståelse för att tidsgränsen

upp-levs svår och har generellt iakttagit att tidsgränser kan upplevas som

ganska svårhanterliga för kommuner.120

115. Möte fokusgrupp 2019-05-17.

116. Möte fokusgrupp 2019-05-21.

117. Möte fokusgrupp 2019-05-17.

118. SKL, synpunkter inskickade till Riksantikvarieämbetet 2019-05-15.

119. Se bilaga 1, Fallstudie Verkmästaren 6 och 7 m.fl., centrum, Eskilstuna kommun.

120. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Intervjuer, 2018-08-22.

3.2.3 Förståelse finns för riksintresset men det är svårt att