• No results found

Behov av kommunal service

Kommunal service måste planeras utifrån ett långsiktigt behov samt också med möjligheter till utveckling. Bra kommunal service kräver god tillgänglighet, säkerhet och en närhet i

vardagsmiljön. För att kommunens verksamheter skall kunna utveckla den service som

kommunens invånare efterfrågar så måste tillgång till mark och lokaler prioriteras och beredas plats tidigt i den övergripande planeringen.

En uppskattning av det långsiktiga behovet av förskolor, grund- och gymnasieskolor,

idrottshallar, 11-spelsplaner samt LSS och äldreboenden utifrån ”Ett framtidssäkrat Sollentuna”

Bilaga 1

38 framgår av figur 34. Uppskattningen utgår från de nyckeltal som inventeringen av lokalbehov för respektive nämnd är baserad på och avser behov bortom 2026 och förutsätter att pågående projekt genomförs enligt plan.

Figur 34 Långsiktigt behov (2030-2080) av de vanligaste funktionerna för kommunal service, enligt ”Ett framtidssäkrat Sollentuna”

* Beräknat på ett nyckeltal på ca 1,5 hallar/10 000 inv. (Nuvarande nyckeltal 1,27)

** Beräknat på ett nyckeltal på ca 1 plan/10 000 inv. (Nuvarande nyckeltal 0,98)

Utifrån högalternativet kommer det långsiktiga behovet av förskoleplatser att uppgå till 2 700 och grund- och gymnasieskoleplatser uppgå till 6 000. Det skulle innebära ett behov av ca 20-25 nya förskolor och ca 5-6 nya skolor i kommunen efter 2026. En del av platserna i det långsiktiga behovet kan troligen omhändertas genom att befintliga skolor byggs om och moderniseras för ett effektivare lokalnyttjande.

Med samma beräkning uppgår det långsiktiga behovet till 4-5 fullstora idrottshallar. Om varje ny skola planeras med en idrottshall kommer behoven med stor sannolikhet kunna omhändertas i gemensamma projekt. Det långsiktiga behovet av 11-spelsplaner uppgår enligt samma

beräkning till ca 4-5 planer.

När det gäller olika boenden är det svårare att beräkna ett långsiktigt behov. Bland annat för att det finns en uppenbar osäkerhet kring vilka servicegrader som kommer att vara aktuella på så lång tidshorisont. Men även för att det är osäkert hur många platser som kommer att tillskapas i kommunen under de kommande tio åren.

Beräknat med samma metod som i inventeringen så kan det långsiktiga behovet vid högalternativet uppgå till ca 135 platser i LSS boende och ca 550 platser i

äldreboende. I LSS boende ingår både gruppbostäder och serviceboenden.

Till dessa funktioner tillkommer all annan kommunal service, som bibliotek, simhall,

familjecentraler, sociala bostäder, kulturlokaler och idrottsanläggningar m.m. Funktioner som är mer komplexa att beräkna med hjälp av nyckeltal eller som inte har ett lika stort markanspråk som exempelvis en skola eller en idrottshall. Det är dock viktigt att dessa funktioner kan öka i relation till den förväntade befolkningsökningen. Ett sätt är att skapa förutsättningar för en eventuell utbyggnad av befintliga lokaler och anläggningar, som exempelvis simhallen eller biblioteken.

Privata aktörer kan spela en stor roll för att tillgodose det framtida behovet av lokaler och verksamhet för kommunal service inom vissa verksamhetsområden. Delar av behovet

Funktion LÅG HÖG LÅG HÖG

Förskola, antal platser 6 400 8 100 5 400 1 000 2 700

Grundskola F-9, antal platser 12 900 16 300 11 900 1 000 4 400 Gymnasieskola, antal platser 3 800 4 800 3 200 600 1 600

Idrottshallar*, antal hallar 14 18 13-14 0-1 4-5

11-spelsplaner**, antal planer 9-10 12 7-8 1-3 4-5

LSS boende, antal platser 250 315 180-220 30-70 95-135

Äldreboende, antal platser 750-850 900-1050 500-700 50-350 200-550 Totalt behov Resurs

2026

Tillkommande behov

Bilaga 1

39 tillgodeses redan idag av privata aktörer, exempelvis finns flertalet fristående förskolor och skolor. Dessutom köper kommunen platser i exempelvis äldreboenden enlig Lagen om

valfrihetssystem (LOV). Privata aktörers omfattning inom olika verksamhetsområden påverkar kommunens egna behov av verksamhetslokaler och gör det svårare att prognosticera behovet på sikt. Kommunen kan ej hänvisa invånare till privata aktörer samtidigt som de privata aktörerna kan välja att ta emot en stor andel invånare från andra kommuner. Det har dessutom visat sig att privata aktörer inom vissa verksamhetsområdet har haft svårt att etablera sig i nyproducerade lokaler p.g.a. höga hyresnivåer.

Väsjön

I Väsjöprojektet planeras för ca 4 500 nya bostäder med en tillkommande befolkning på ca 11 000-12 000. Den nya stadsdelen kommer att innehålla både småhus och flerbostadshus, även om huvuddelen är den sistnämnda.

Enligt projektdirektivet kommer bostäderna att byggas mellan 2017-2032. Fram till 2026 förväntas det produceras ca 320 bostäder/år. Det är betydligt fler än de ca 130 bostäder/år som det nedjusterade bostadsantagandet innehåller för Väsjön, d.v.s. det som ligger till grund för befolkningsprognosen 2017-2026. Det innebär att den förväntade befolkningsutvecklingen i Väsjön de kommande 10-20 åren är svår att förutse.

Det långsiktiga behovet av förskoleplatser kan beräknas till ca 600-700 platser. Under en period är det dock möjligt att behovet uppgår till ca 900-1 000 platser, beroende på i vilken takt

bostäderna produceras. Det långsiktiga behovet av grundskoleplatser kan beräknas till ca 1 000 i F-9, men i likhet med förskoleplatser så kommer det troligtvis finnas ett tidsbegränsat behov av ca 1 400 platser. Bara i F-6 kan behovet överstiga ca 1 200 platser under en femårsperiod.

Fram till 2026 planeras en ny grundskola för ca 600 elever i F-6 alt. F-9, samt ett flertal

förskolor för totalt ca 600-740 barn. Det innebär att det i grundskola kan finnas ett behov av ca 400 platser på lång sikt och ytterligare ca 400 tidsbegränsade platser under en period. Gällande förskola kan det finnas ett behov av ca 300 tidsbegränsade platser. Allt detta förutsatt att bostadsproduktionen genomförs i enlighet med projektdirektivet.

Intill skolan planeras en fullstor idrotthall. På sportfältet planeras för flytt av vissa befintliga idrottsanläggningar samt eventuellt nya funktioner.

Ett äldreboende planeras i Norra Väsjön. Fram till 2026 planeras inga LSS boenden i Väsjön.

På sikt är det eftersträvansvärt att det ingår LSS boenden i den nya stadsdelen, och eventuellt då i de delområden som det återstår att ta fram detaljplan för, dvs. Norrsätra och Västra Norrsätra.

Ett nytt äldreboende kan med fördel integreras med en förskola i dessa områden.

Södra Häggvik

I Södra Häggvik ingår ca 4 700 nya bostäder enligt den översiktliga planeringen. Samtliga av dessa är i flerbostadshus. Området är idag präglat av handel och småindustri, och där de flesta fastigheter ägs av privata fastighetsägare. Stadsdelsutvecklingen innebär att flera

fastighetsägare vill ändra nuvarande markanvändning till bostäder. Kommunen äger idag endast en ytterst begränsad del av marken i Södra Häggvik.

Omvandlingen förväntas innebära en befolkningsökning på ca 10 000-12 000 nya invånare. Det totala behovet av förskoleplatser kan beräknas till 650-800 platser och det totala behovet av

Bilaga 1

40 grundskoleplatser i F-9 till ca 1 000-1 200. Ett tidsbegränsat behov kan sannolikt tillkomma med ca 200-300 platser för både förskola och grundskola, beroende på genomförandetakt.

En förskola för 140 barn planeras i områdets nordvästra del, dvs. den del som ALM Equity äger. Det innebär att ca 550-650 platser, eller ca 5-6 förskolor, behöver säkerställas i

kommande planering och exploatering i området. Det behöver även ingå en grundskola för ca 900-1 000 elever i den nya stadsdelen. Under de planeringsförutsättningar som råder fram till 2026 är det troligt att skolan ej behöver byggas innan dess. Om förtätningen och

bostadsproduktionen i Södra Häggvik sker snabbare än vad som medges i kommunens befolkningsprognos kan det såklart bli aktuellt med ett tidigare genomförande. Oavsett är det av stor vikt att kommunen kan säkerställa att stadsdelen kommer att innehålla en skola, samt att kommunen har full rådighet över genomförandet av projektet. Med andra ord behöver

kommunen säkra tillgången på mark i Södra Häggvik för en skola integrerad med en förskola och fullstor idrottshall.

Rotebro

I Rotebro ingår ca 4 000 nya bostäder enligt stadsbyggnadsvisionen (Vision Rotebro), vilket skulle innebära ca 10 000-12 000 nya invånare. Den utgår från en förtätning och utveckling av stationsområdet i Rotebro och genomförandet av den nya stadsdelen är beräknad till 2040.

Nästan alla bostäder som ingår i visionen ligger längre fram i tiden än vad som ingår i inventeringsperioden.

Vision Rotebro innebär ett behov av ca 600-800 förskoleplatser och 900-1 100

grundskoleplatser. Ett tidsbegränsat behov kan tillkomma med ca 200-300 platser för både förskola och grundskola, beroende på genomförandetakt. Det är svårt att veta hur kapaciteten i förskola och grundskola kommer att se ut på så lång sikt. Särskilt med hänsyn till att det finns en stor del fristående enheter i Rotebro. Utgångspunkten bör därför vara att den nya stadsdelen ska vara självförsörjande gällande förskola och grundskola. Det innebär att samtliga platser behöver säkerställas i planeringen, dvs. ca 5-8 förskolor och en grundskola för ca 900-1 000 elever. Planeringen bör medge att skolan kan integreras med en förskola och eventuellt en idrottshall.

Stadsdelen bör även inrymma både äldreboende och LSS boenden.

Eftersom planeringen befinner sig i ett tidigt skede bör det utredas vilka övriga funktioner inom kommunal service som kan inrymmas.

Helenelund och Tureberg

På lång sikt förväntas även en förtätning av Sollentunas södra kommundelar, Helenelund och Tureberg. Enligt rapporten rör det sig om ca 2 500-5 500 nya bostäder. En stor del av dessa ingår redan i det nedjusterade bostadsantagandet och är därför redan medräknade i den tioåriga befolkningsprognosen. Vi högalternativet handlar det om en tillkommande befolkning på ca 8 000 bortom 2026.

Enligt barn- och utbildningsnämndens inventering av lokalbehov kommer det att finnas en överkapacitet i grundskolan vid 2026. Den är emellertid inte tillräcklig för att möta ett

kommande behov som högalternativet skulle innebära. Eftersom kommunikationerna är goda i Helenelund och Tureberg bör det även övervägas att de långsiktiga planerna även inrymmer en gymnasieskola, där upptagningsområdet är större.

Bilaga 1

41 Förslag

För att kunna möta de långsiktiga behoven bortom 2026 föreslås följande i kommande planering:

 För att säkerställa tillgången till mark för en skola integrerad med förskola och fullstor idrottshall i Södra Häggvik föreslås ett markförvärv om ca 10 000-20 000 kvm.

 I kommande planering för Södra Häggvik bör ytterligare 5-7 förskolor samt boenden möjliggöras.

 I kommande planering i Väsjön (Norrsätra och Västra Norrsätra) bör en grundskola med integrerad förskola ingå. Storleken på skolan är beroende av om bostadsantagandet för Väsjöprojektet kommer att utökas på sikt. Inom samma planering bör ytterligare 1-2 förskolor ingå, varav en kan vara integrerad med ett äldreboende. Dessutom bör planering och kommande exploatering i området även möjliggöra för LSS boenden, både grupp- och serviceboende.

 I kommande planering för Rotebro (avser visionens område) bör 5-8 förskolor

möjliggöras, samt en grundskola med integrerad förskola och eventuellt en idrottshall.

 I kommande planering och exploatering för Helenelund och Tureberg bör mark säkerställas för ytterligare en skola, med eventuellt integrerad förskola och idrottshall.

Med hänsyn till nuvarande underkapacitet och kommande exploatering i Tureberg bör den lokaliseras där.

 Funktionsprogrammen utvecklas för att åstadkomma effektivare lokaler för samtliga kontors verksamhet. Exempelvis avseende volym för skolor, förskolor och

äldreboenden.

Bilaga 1

42

Related documents