Bilaga 1
LOKALRESURSPLAN 2019-2026
Sollentuna kommun
2017-11-10
Bilaga 1
2
Förord
Sollentuna kommun använder ca 250 000 kvadratmeter lokalyta till en årlig hyreskostnad av ca 400 000 000 kr. 64 % av lokalytan äger kommunen till ett bokfört värde på ca 1 800 000 000 kr.
Hyreskostnaderna utgör ca 10 % av kommunens totala verksamhet.
Denna lokalresursplan har utvecklats utifrån tidigare års processer i ett samarbete med verksamheter, fastighetsägare och kommunledning.
2016 inrättades en strategisk lokalenhet på ekonomiavdelningen, som succesivt har byggts upp under 2017, med uppdrag att utveckla kommunens strategiska och operativa lokalverksamhet.
Regler har framtagits som behandlar kommunens styrning, planering, uppföljning och
ansvarsfördelning. Processer för samarbete, systematik och effektivisering är under utveckling samt dialog med verksamhetskontor om gränsdragning, projekt och ärendehantering.
Lokalerna ska bidra till en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksamhetsmiljö som skapar förutsättning för hög produktivitet och kvalitet hos kommunens verksamhet.
Kostnaderna ska vara så låga som möjligt och med största möjliga effektivetet. Detta kräver samordning och planering ur ett övergripande kommunperspektiv. Lokalresursplanen 2019- 2026 är ett steg i att utveckla kommunens beslutsunderlag.
Jonas Appelgren Tobias Svalstedt Vilhelm Backman
Lokalstrateg Lokalstrateg Chef Strategisk lokalenhet
Bilaga 1
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Syfte och mål ... 4
Förutsättningar och organisation ... 4
Avgränsning ... 5
Lokalbestånd ... 6
Area ... 6
Hyra ... 8
Befolkningsprognos 2017-2026 ... 10
Kommundelar ... 10
Viktiga åldersklasser... 11
Bostadsbyggande ... 13
Omvärldsanalys ... 15
Inventering av lokalbehov 2019-2026 ... 17
Barn- och ungdomsnämnden ... 17
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 22
Kultur- och fritidsnämnden ... 24
Vård- och omsorgsnämnden ... 28
Socialnämnden ... 31
Administrativa lokaler ... 33
Utblick 2050 ... 35
Befolkningsframskrivningar ... 35
Behov av kommunal service ... 37
Lokalförsörjningsplan 2019-2023 ... 42
Bilagor ... 44
Bilaga 1
4
Inledning
Planering av lokalresurser i Sollentuna kommun utgår från verksamheternas behov och de gemensamma ekonomiska förutsättningarna.
Inventering av lokalbehov ska synliggöra kommunens behov av lokaler för respektive kontors verksamhet vilket utgör grunden i det årliga inventeringsarbetet och leder fram till
kommunledningskontorets lokalresursplan. Denna plan är ny för i år och ger på sikt bättre förutsättningar för en strategisk kommunövergripande lokalförsörjningsplan.
Inventeringsperioden har förlängts för att stämma överens med kommunens tioåriga befolkningsprognos, 2017-2026. I lokalresursplanen ingår dessutom en utblick med en tidshorisont mot 2050.
Lokalresursplanen innehåller bland annat;
- Lokalbeståndets utveckling - Befolkningsprognoser
- Verksamheternas utveckling och behov av lokaler
- Nyckeltal och statistik för vägledning och styrning av lokalbehov - Faktorer i omvärlden som påverkar lokalbehovet
- Investeringsbehov och framtida årskostnader
Syfte och mål
Syftet med en kommunövergripande lokalresursplan är att skapa en samlad och överblickbar plan över kommunens lokalresurser och identifiera behov av verksamhetslokaler. Planen ska även utgöra underlag för prioritering och beslut samt kommunens fortsatta planerings- och budgetarbete.
Lokalresursplaneringens övergripande mål är att uppnå en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet och kvalitet hos kommunens verksamheter.
Planen ska ge förutsättning för samplanering av lokalbehov, där kommunnyttan är i fokus.
Förutsättningar och organisation
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunkoncernens behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål.
Kommunledningskontoret leder processen och är sammanhållande för kommunens lokalresursplanering.
Bilaga 1
5 Respektive nämnd redovisar sin verksamhets lokalbehov och bär kostnaderna för nyttjade fastigheter, lokaler, anläggningar och bostäder för sociala ändamål. Omfattningen regleras i hyresavtal.
Inventering av lokalbehov för respektive nämnd har tagits fram i samverkan mellan kommunledningskontoret och respektive kontor. Lokalresursplanen har tagits fram av kommunledningskontoret. Dessa underlag ligger till grund för lokalförsörjningsplanen som tagits fram i samverkan mellan kommunledningskontoret och trafik- och fastighetskontoret.
Fastighetsägare ansvarar för investeringar, anpassningar, förvaltning, underhåll och drift av lokalerna och anläggningarna.
Inom Sollentuna kommunkoncern utövas fastighetsägandet av kommunstyrelsen, Sollentuna kommunfastigheter AB och AB Sollentunahem (kommande Sollentunahem AB). Trafik- och fastighetsnämnden förvaltar lokaler och fastigheter som ägs av kommunstyrelsen.
Sollentuna kommunfastigheter AB är ett nybildat bolag med avsikt att succesivt överta ägandet av kommunens verksamhetslokaler.
Avgränsning
Lokalresursplanen hanterar enbart behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål för kontorens verksamhet. Behov av exempelvis infrastruktur och teknisk försörjning, kommersiella lokaler, parker, lekplatser, återvinningsstationer, parkeringsytor m.m. ingår ej.
Bilaga 1
6
Lokalbestånd
Sollentuna kommun hyr i nuläget ca 250 000 kvm för kontorens verksamhet. Den totala årshyran uppgår till ca 400 miljoner kr, fördelning av hyra och area framgår av figur 1.
Eget bestånd avser lokaler som kommunstyrelsen äger och trafik- och fastighetsnämnden förvaltar. Inhyrt avser lokaler som ägs av externa fastighetsägare, där även Sollentunahem ingår.
Utöver de lokaler som kommunen hyr för sin verksamhet, betalar kommunen även för viss kommunal service som utförs av privata/fristående aktörer. Hyra och area för dessa redovisas ej i planen.
Figur 1 Tabell med årshyra och area per kontor *KSS avser del av Turebergshuset (enl. utdrag ur LEB 2017- 10-11)
Area
Area avser generellt bruksarea (BRA) exkl. teknikutrymmen för eget fastighetsbestånd samt lokalarea (LOA) för inhyrt bestånd. Totalt hyr kommunen ca 160 000 kvm inom kommunens eget fastighetsbestånd och ca 90 000 kvm är inhyrt från externa fastighetsägare. Detta ger en fördelning på ca 64 % i eget bestånd och ca 36 % inhyrt avseende area.
Eget bestånd Inhyrt Totalt Eget bestånd Inhyrt Totalt
BUK 162 402 961 9 835 969 172 238 930 95 693 7 330 103 023
KFK 47 778 437 10 005 944 57 784 381 37 579 6 322 43 901
KLK 642 000 8 815 079 9 457 079 480 4 690 5 170
MBK 18 000 8 184 26 184 0 22 22
SOK 1 346 687 16 378 924 17 725 611 1 531 8 974 10 505
TFK 0 19 414 975 19 414 975 65 14 302 14 367
UAK 20 788 340 4 309 203 25 097 543 20 138 2 120 22 258
VOK 8 638 525 81 825 320 90 463 845 4 834 41 665 46 499
KSS* 8 254 894 8 254 894 4 442 4 442
Summa: 241 614 950 158 848 492 400 463 442 160 320 89 867 250 187
Årshyra (kr) Area (kvm)
Kontor:
Bilaga 1
7
Figur 2 Ar ea per kontor (%) *KSS avser del av Turebergshuset (enl. utdrag ur LEB 2017 - 10 - 11)
Den procentuella fördelningen av area per kontor framgår av figur 2. Fördelningen av eget bestånd respektive inhyrt skiljer sig mellan ko ntoren vilket framgår av figur 3 .
Figur 3 Area per kontor (kvm) fördelat på inhyrt resp. eget bestånd *KSS avser del av Turebergshuset (enl.
utdrag ur LEB 2017 - 10 - 11)
Bilaga 1
8
Hyra
Av den totala årshyran på ca 400 miljoner kr utgör ca 242 miljoner kr eget fastighetsbestånd och ca 159 miljoner kr inhyrt. Detta ger en fördelning på ca 60 % eget bestånd o ch ca 40 % inhyrt avseende hyra .
Kommunen hyr även ut lokaler till ex terna aktörer för ytt erligare ca 77 miljoner kr/år. D etta avser exempelvis fris t ående skolor och förskolor som bedriver verksamhet i kommunens lokaler.
Figur 4 Årshyra per kontor (%) *KSS avser del av Turebergshuset (enl. utdrag ur LEB 2017 - 10 - 11)
Den procentuella fördelningen av hyror per kontor framgår av figur 4 . Fördelningen av eget bestånd respektive inhyrt skiljer sig mellan kontoren vilk et framgår av figur 5 .
Bilaga 1
9
Figur 5 Årshyra per kontor (kr) fördelat på inhyrt resp. eget bestånd *KSS avser del av Turebergshuset (enl.
utdrag ur LEB 2017 - 10 - 11)
Den procentuella fördelningen av area och årshyra skiljer sig åt p.g.a. att hyran per kvm generellt är högre för inhyrt än för det egna fastighetsbestå ndet. Exempelvis utgör vård - och omsorgskontorets lokaler 19 % av kommunens totala area men 23 % av kommunens totala hyra. Utifr ån kommunens totala lokalbestånd ä r årshyran per kvm för eget bestånd ca 1 500 kr och för inhyrt ca 1 800 kr. Det bör dock påta las att hyresnivån skiljer sig åt mellan kontoren, bland annat kopplat till lokalernas funktion och komplexitet. Exempelvis ingår hyra men ej area för parkeringsplatser. Därtill bör påpekas att det i ett flertal av det inhyrda beståndets hyresavtal inte in går något inre underhåll, vilket i praktiken innebär att hyresnivån för dessa lokaler bör räknas upp med 10 - 15 % för att jämförelsen ska bli mer relevant.
Bilaga 1
10
Befolkningsprognos 2017-2026
Befolkningsprognosen är framtagen av Sweco Society och gäller för perioden 2017-2026.
Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen vid utgången av föregående år. I huvudsak är prognosen baserad på antaganden om in- och utflyttning, antal födda respektive döda samt kommunens bostadsprognos för de kommande tio åren. Prognosen överlämnades till
kommunen i sin helhet i maj 2017.
Sollentunas totala folkmängd var 71 023 personer vid årets slut år 2016. Under 2022 beräknas folkmängden överstiga 80 000 personer och fyra år senare, år 2026, överstiga 85 000. Mellan 2016 och 2026 förväntas en ökning på ca 20 %. Den totala folkmängden i Sollentuna förväntas således att öka stadigt, vilket den även gjort den senaste tioårsperioden samt sedan 1970, med undantag för åren kring 1980 och 2000.
Figur 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, utfall åren 1970-2016 och prognos för åren 2017-2026 (ur Befolkningsprognos 2017-2026 för Sollentuna kommun)
Den största ökningen förväntas ske mellan 2019 och 2024, då befolkningstillväxten överstiger 1 400 invånare varje år, vilket skulle innebära den största årliga ökningen sedan 70-talet sett till absoluta tal. En bidragande orsak till det är en förväntad hög bostadsproduktion, enligt
kommunens bostadsantagande.
Kommundelar
Sollentuna kommun är indelat i tio kommundelar. Bebyggelsen är dock koncentrerad till nio av dessa kommundelar, eftersom kommundelen Järvafältet till största del utgörs av ett
naturreservat.
Bilaga 1
11 Av den förväntade ökningen på totalt ca 14 000 invånare under planeringsperioden, står
Tureberg, Edsberg och Häggvik för ca 9 000. Andra kommundelar med en förväntad tillväxt är Helenelund och Rotebro med ca 1 600 nya invånare vardera.
Figur 7 Sollentunas kommundelar (ur Befolkningsprognos 2017-2026 för Sollentuna kommun)
Viktiga åldersklasser
I befolkningsprognosen finns vissa åldersklasser som har särskilt stor betydelse för kommunens behovsplanering av verksamhetslokaler. Det avser främst barn i åldern 0-18 år samt äldre från 65 år och uppåt.
De lägre åldersklasser som används vid behovsplaneringen är barn 1-5 år som utgör underlag för förskoleplanering, 6-12 år samt 13-15 år för grundskoleplanering och 16-18 år för
Bilaga 1
12 gymnasieplanering. I figur 8 framgår befolkningsutvecklingen för 1 - 18 åringar i respektive åldersklass från 1990 till 2026, dvs. både utfall och prognos.
De lägre åld ersklasserna utgör dessutom ett viktigt planeringsunderlag för behovsplaneringen av exempelvis idrottslokaler och anläggningar, där 6 - 12 åringar har en k oppling mot barnidrott och barn över 13 år mot ungdomsidrott.
Noterbart är att barn 6 - 12 år förväntas minska i antal under planeringsperioden. Samtidigt förväntas barn i övriga åldrar öka.
Från 1990 och framåt kan man tydligt se att befolkningsutvecklinge n inom åldersklasserna är mer periodisk och att en påtaglig uppgång inom en åldersklass följs av en lika påtaglig nedgång.
Man kan dessutom se att en stor barnkull 1 - 5 åringar följs av stor barnkull 6 - 12 åringar och sedan även 13 - 15 åringar samt 16 - 18 årin gar.
Figur 8 Befolkningsutveckling barn 1 - 18 år i Sollentuna kommun; utfall och prognos inkl. respektive exkl.
nya bostäder 1990 - 2026
Behovsplaneringen för äldreomsorg utgår från befolkningsutvecklingen inom åldersk lasserna från 65 år. I figur 9 kan man se hur det totala antalet 65 - åringar och äldre förväntas öka under de kommande tio åren. Den största ökningen förväntas dock ske inom kategorin 80 år och äldre.
Inom kategorin 65 - 79 åringar förväntas en ökning på 7 % under planeri ngsperioden. För kategorin 80 år och äldre är motsvarande ökning 60 %.
Bilaga 1
13
Figur 9 Befolkningsprognos 65 år och äldre
B ostadsbyggande
Till underlag för kommunens befolkningsprognos utgör bostadsantagandet en viktig faktor.
Bostadsantagandet är en sammanställning av respektive planeringsprojekts prognos för bostadsbyggande. Den sammanställningen är sedan anpassad efter de regionala prognoserna samt marknadsbedömningar för bostadsbyggande i regionen. Bostadsantagandet som
befo lkningsprognosen är beräknad på är således ett nedjusterat bostadsantagande för att skapa en rimlig prognos . Respektive projekts egna prognos för bostadsbyggande utgör dock en viktig planeringsförutsättning, särskilt i större stadsdelsutvecklingsprojekt so m Väsjön.
2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Antal bostäder 375 483 689 822 709 706 619 735 520 568
Figur 10 Årlig bostadsproduktion enl. nedjusterat bostadsantagande
Det nedjusterade bostadsantagandet enligt figur 10 innebär en högre bostadsproduktion än vad som producerats den senaste tioårsperioden i kommunen . Mellan 2007 - 2016 färdigställdes 3 409 bostäder och mellan 2017 - 2026 förväntas 6 226 bostäder färdigställas enligt det nedjusterade bostadsantagandet . Det finns ett flertal osäkerhetsfaktorer kring kommande års bostadsproduktion, däribland konjunktur - och marknadsförändringar.
En hög bostadsproduktion är således en förutsättning för den förväntade
befolkningsutvecklingen . I figur 8 framgår befolkningsut vecklingen med och utan nya bostäder.
Att det inte skulle produceras några bostäder de kommande tio åren förefaller osannolikt, även om bostadsproduktionen historiskt haft stora svängningar koppla t till exempelvis konjunktur och ränta. Respektive kurva för ”exkl bostäder” tydliggör hur stor påverkan
bostadsproduktionen har för befolkningsprognosen.
Bilaga 1
14 Noterbart är att bostadsproduktionen har en större betydelse för barn i lägre åldrar än vad den har för äldre barn. Det beror på att de flesta vårdnadshavare har barn i åldern 1-4 år när de flyttar till Sollentuna.
Av den förväntade bostadsproduktionen fram till 2026 utgörs knappt hälften av nya bostäder i Edsberg och Tureberg, ca 1 400 i respektive kommundel. Även Häggvik utgör en stor andel, ca 1 100, samt Helenelund och Rotebro med ca 700 vardera. En stor del av bostäderna ingår i större stadsdelsutvecklingsprojekt, som sträcker sig bortom 2026. Det gäller framförallt Väsjön, Södra Häggvik och Rotebro (Vision Rotebro) där det förväntas byggas över 4 000 bostäder inom respektive projekt på sikt.
En uppskattning av det långsiktiga behovet av kommunal service bortom 2026 redovisas under kapitel ”Utblick”.
Bilaga 1
15
Omvärldsanalys
Sollentunas planering av lokalresurser påverkas av en rad yttre faktorer som kommunen har svårt att påverka. Några av dessa som kan få särskilt stor betydelse kommenteras i detta kapitel.
Osäkerhet i bostadsbyggande
Bostadsantagandet som befolkningsprognosen är baserad på förutsätter en historiskt hög bostadsproduktion under de kommande tio åren. Det finns flera indikationer på att marknaden för nyproducerade bostäder är mer sårbar än vad som antagits de senaste åren, dvs. att
efterfrågan kan komma att falla. Efterfrågan påverkas av exempelvis utbud, konjunktur, ränteläge, hushållens betalningsförmåga och förändrade regler avseende amorteringskrav och ränteavdrag. En effekt av detta kan vara att ett flertal nybyggnadsprojekt avstannar under en period, och att bostadsproduktionen blir lägre än bostadsantagande. Detta påverkar
inflyttningen och därmed befolkningsutvecklingen i kommunen, särskilt avseende barn i lägre åldrar.
Enligt ”Regionala utvecklingsplanen för Stockholm” (RUFS) bedömningar anges en långsiktig bostadsproduktion på 300-450 bostäder/år för Sollentuna beroende på ett lågt respektive högt scenario. Befolkningsprognosen för 2017-2026 bygger på ett bostadsantagande på i genomsnitt ca 600-650 bostäder/år under planeringsperioden.
Hushållens storlek
Enligt Nordeas rapport ”Sverige: myten om bostadsbristen” (2017) beskrivs hushållens storlek.
I Sverige är hushållen mindre än vad de är i EU, 1,8 jämfört med 2,3 personer/hushåll. I rapporten görs antagandet att ”det kan inte uteslutas att de invandrare som bidrar till befolkningstillväxten framöver kommer att ha acceptans, eller till och med preferenser, för något större hushåll”. Förutom att det är av betydelse för efterfrågan på bostadsmarknaden kan det få till följd att det kan bli en koncentration av befolkningsökning till befintligt
bostadsbestånd i vissa områden, oavsett bostadsproduktionens volymer.
Inlåsningseffekter på bostadsmarknaden
En bidragande faktor till en begränsad rörlighet på bostadsmarknaden brukar förklaras med olika inlåsningseffekter. Det handlar t.ex. om att folk väljer att inte flytta på grund av
beskattning på kapitalvinsten. Vid ett scenario där inlåsningseffekterna minskar eller försvinner, skulle det kunna möjliggöra en större inflyttning i befintliga bostadsområden.
Byggkonjunktur
Den goda byggkonjunkturen har de senaste åren inneburit en minskad konkurrens bland entreprenörer vilket har lett till kraftigt ökade byggkostnader. Detta är problematiskt då de ökade byggkostnaderna för med sig höga hyresnivåer för kommunen under lång tid framöver.
Historiskt har dock byggkonjunkturen vänt snabbt. Det kan innebära att där det finns möjlighet att avvakta med projekt i tid, även finns en potentiell möjlighet att hålla nere hyresnivåerna över tid. I en sämre byggkonjunktur kan det därför vara mer fördelaktigt att genomföra lokalprojekt avseende kommunal service.
Bilaga 1
16 Ökad försörjningskvot
Enligt rapporten ”Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige”
(Stockholms läns landsting, 2017) är en av de viktigaste slutsatserna att invånarna blir äldre och yngre, vilket innebär att försörjningskvoten ökar. Den demografiska utmaningen som innebär att försörjningskvoten på sikt sannolikt ökar, förväntas leda till ökade kostnader för den
kommunala servicen. Detta får särskilt stor betydelse då investeringar i nya lokaler genererar en hög hyresnivå över lång tid framöver.
Migration
Den framtida situationen avseende migration är svårprognosticerade. Invandringens påverkan på befolkningstillväxten har de senaste åren varit stor. Hur det påverkar framgent är dock svårt att förutse.
Bilaga 1
17
Inventering av lokalbehov 2019-2026
Inventering av lokalbehov ska synliggöra kommunens behov av lokaler för respektive kontors verksamhet vilket utgör grunden i det årliga inventeringsarbetet.
Nytt för i år är att metoden har utvecklats samt att inventeringsperioden förlängts för att stämma överens med kommunens tioåriga befolkningsprognos, 2017-2026.
Nedan redovisas en sammanfattning av respektive kontors ”inventering av lokalbehov 2019- 2026”. Rapporterna enligt följande kapitel är antagna i respektive nämnd. Kapitel
”Administrativa lokaler ” avser främst kommunhuset, Turebergshuset, vilket inkluderar samtliga kontor.
Barn- och ungdomsnämnden
Nedan redovisas det behov av förskolor och grundskolor som framkommit vid ”inventering av lokalbehov 2019-2026”. Rapporten är antagen i barn- och ungdomsnämnden, 2017-10-24, och finns i sin helhet i bilaga 3.
Förskola
Det finns i dagsläget 72 förskolor i Sollentuna kommun, varav 21 är kommunala och 51 fristående. Den totala kapaciteten är beräknad till 4 146 platser. Behovsinventeringen av förskoleplatser utgår från barnunderlaget, som är beräknat till 90 % av antalet 1-5 åringar. I figur 11 framgår prognos, barnunderlag och kapacitet avseende förskola i hela kommunen.
Figur 11 Prognos barn 1-5 år, barnunderlag och kapacitet i förskola i Sollentuna kommun 2016-2026 0
1000 2000 3000 4000 5000 6000
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
Prognos 1-5 år Barnunderlag Kapacitet förskola
Bilaga 1
18 I kapaciteten ingår enbart beslutade förändringar, vilket innebär att det endast är projekt som är under genomförande som är medräknade. Det innebär dessutom att förskolor som återfinns i lokaler med tidsbegränsat bygglov endast är inkluderade under bygglovets giltighetstid. De projekt som innebär en ökad kapacitet framgår av figur 12.
Projekt Beskrivning Skede Planerat tillträde
Trummans förskola (i nya Skälbyskolan)
Förskola med 60 pl. integrerad i skolan Genomförande HT 2018 Bygatans förskola
(tidigare Texten)
Förskola med 140 pl. Evakueringslokaler för Töjnaskolans förskola mellan 2018-20.
Genomförande HT 2018/20 Tegelhagens förskola Förskola med 120 pl. integrerad i skolan Genomförande HT 2019 Töjnaskolans förskola Förskola med 140 pl. integrerad i skolan Genomförande HT 2020 Mallas förskola (i nya
Gärdesskolan)
Förskola med 100 pl. integrerad i skolan Genomförande HT 2020 Tillfällig förskola i nya
Väsjöskolan
Tillfällig förskola med 80 pl. i skolan Genomförande HT 2020
Figur 12 Pågående skolprojekt i Sollentuna
Vid en jämförelse mellan de olika kommundelarna, enligt figur 13, kan man se att den
förväntade underkapaciteten främst avser Tureberg och Edsberg. Historiskt sett har Helenelund tagit emot en stor andel barn från Tureberg. Detta beror delvis på att vårdnadshavarna i tre av statistikområdena i Tureberg (Fågelsången, Hersby och Skansen) tenderar att välja både förskola och grundskola i Helenelund. En annan viktig förklaring är att det finns en större kapacitet i Helenelund än vad det finns i Tureberg.
Den stora underkapaciteten som uppstår 2018 beror i första hand på att två förskolor har ett tidsbegränsat bygglov som löper ut under nästa år. Det sker även en förskjutning av kapaciteten från Tureberg till Häggvik då Trummans förskola flyttar till de nya lokalerna i Skälbyskolan.
Figur 13 Över- respektive underkapacitet i förskola för samtliga kommundelar
Över/underkap 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
Helenelund 141 183 141 155 136 70 26 -4 -31 -43 -52
Tureberg -142 -192 -236 -269 -164 -214 -243 -261 -285 -298 -305
Häggvik -9 -17 32 8 -21 -39 -61 -83 -102 -119 -134
Vaxmora 31 36 34 38 35 30 10 -10 -26 -41 -53
Edsberg -107 -136 -246 -296 -217 -249 -268 -277 -285 -292 -296
Sjöberg 98 93 83 85 83 69 48 35 24 21 14
Norrviken 18 30 36 34 36 32 16 7 -1 -8 -13
Viby -3 0 -5 -7 -9 -17 -26 -35 -42 -47 -50
Rotebro -27 -30 -31 -39 -67 -92 -121 -144 -165 -175 -182
Totalt Sollentuna 0 -32 -192 -291 -190 -410 -618 -771 -912 -1002 -1071
Bilaga 1
19 Alternativa scenarion
På grund av den stora osäkerheten i bostadsproduktion kopplat till befolkningsutveckling för barn 1-5 år har två scenarion tagits fram, enligt figur 14. Där har den totala över- respektive underkapaciteten i kommunen beräknats. Ett scenario avser en bostadsproduktion som ligger i samma nivå som den gjort de senaste tio åren, benämnt ”350 bostäder/år”. Ett annat scenario är beräknat på projektdirektivet för Väsjöns bostadsprognos.
Scenarion 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Enligt prognos 0 -32 -192 -291 -190 -410 -618 -771 -912 -1002 -1071 350 bostäder/år 0 -27 -161 -191 4 -145 -281 -380 -445 -501 -526 Projektdirektiv Väsjön 0 -31 -200 -416 -315 -662 -910 -1122 -1319 -1445 -1546
Figur 14 Över- respektive underkapacitet i antal platser förskola för de tre olika scenarion
Slutsatser och förslag förskola
Samtliga scenarion innebär en ökad underkapacitet under hela planeringsperioden, med undantag för 2020 då kapaciteten kommer att öka. I det lägsta scenariot (”350 bostäder/år”) kommer det enligt prognosen att uppstå en överkapacitet 2020. Redan efterföljande år förväntas däremot en underkapacitet på 145 platser i samma scenario. Enligt det här scenariot uppstår behov av en tillfällig kapacitetshöjning mellan 2018 och 2019, samt en ny förskola 2021, 2022, 2023 och 2025, vilket innebär totalt ca fyra nya förskolor fram till 2026.
Enligt scenariot som bygger på befolkningsprognosen tillkommer ett behov av en ny förskola 2019, 2021, 2023 och 2025. Det innebär ett behov av ca åtta nya förskolor fram till 2026.
Jämför man Väsjöns projektdirektiv med befolkningsprognosen, uppstår ett behov av ytterligare en förskola 2019, 2021, 2023 och 2026. Det innebär ett behov av ca tolv nya förskolor fram till 2026.
Vid planeringsperiodens slut skiljer det sig följaktligen ca 1 000 platser mellan det högsta och lägsta antagandet. Det är dock viktigt att poängtera att det inte nödvändigtvis enbart måste byggas nya förskolor för att möta de ökade behoven. En kapacitetsökning kan även uppnås genom ett effektivare lokalnyttjande och att lokaler ställs om från exempelvis grundskola till förskola.
För att kunna tillgodose det förväntade behovet av förskolelokaler i Sollentuna föreslås följande:
En ny förskola i Södersätra i Väsjön, totalt 120-140 platser från 2019
En ny förskola i kv Städet i Södra Häggvik, totalt 140 platser från 2020-21
En ny förskola i Väsjötorg, totalt 100-140 platser från 2021-22
En ny förskola i Rotebro, totalt 120-140 platser från 2022
En ny förskola i fd. mässområdet, totalt 120-140 platser från 2022-24.
Två nya förskolor i Södra Väsjön, totalt ca 240 platser från 2022-24
Ett antal projekt med fristående verksamhet påverkar behovsplaneringen. Det gäller Klax förskola, överlåtande av Trummans förskolas gamla lokaler, ny förskola på Tegelhagsvägen och i Ekodalen samt en förskola i Norra Väsjön. Totalt gäller det 450-500 platser mellan 2018- 2022.
Bilaga 1
20 Grundskola
I Sollentuna kommun finns det i dagsläget 33 skolor, varav 18 kommunala och 15 fristående.
Antalet avviker något från de uppgifter som Skolverket har beroende på att några kommunala enheter omfattar två skolor. De kommunala enheterna har en bedömd kapacitet på totalt 8 089 platser och de fristående har en bedömd kapacitet på ca 2 900 platser. En av de fristående enheterna är nyetablerad och har till största del elever från andra kommuner. Totalt finns det ca 11 000 grundskoleplatser i kommunen. Av dessa utgör de kommunala enheterna ca 75 % och de fristående ca 25 %.
Figur 15 Prognos barn 6-15 år, elevunderlag och kapacitet i grundskola i Sollentuna kommun 2016-2026
Behovsinventeringen av grundskoleplatser utgår från elevunderlaget, som är beräknat till 97 % av antalet 6-15 åringar. Elevunderlaget inkluderar in- och utpendling men exkluderar sär- och specialskolor. I kapaciteten ingår samtliga projekt som är i programskede eller under
genomförande. Kapacitetsökningen mellan 2018 och 2021 är ett resultat av att projekten enligt figur 16 förväntas färdigställas, och avser en ökning på ca 700-800 nya platser.
Projekt Beskrivning Skede Planerat tillträde
Skälbyskolan Tvåparallellig F-3 skola för ca 240 elever med integrerad förskola
Genomförande HT 2018 Tegelhagens skola Tvåparallellig F-9 skola för ca 600 elever med
integrerad förskola
Genomförande HT 2019 Töjnaskolan Treparallellig F-6 skola för ca 630 elever med
integrerad förskola
Genomförande HT 2020 Gärdesskolan Tvåparallellig F-9 skola för ca 600 elever med
integrerad förskola
Genomförande HT 2020 Väsjöskolan Treparallellig F-6 skola för ca 630 elever med
tillfällig förskola
Genomförande HT 2020 Eriksbergsskolan Tvåparallellig F-6 skola för ca 420 elever med
integrerad förskola
Program HT 2021/22
Figur 16 Pågående skolprojekt i Sollentuna 8 000
9 000 10 000 11 000 12 000 13 000 14 000
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
Prognos 6-15 år Elevunderlag F-9 Kapacitet F-9
Bilaga 1
21 Kommande lokalbehov redovisas i över- respektive underkapacitet i antal platser samt i antal klasser om 30 elever, både för hela kommunen samt olika planeringsområden. F-6 och åk 7-9 redovisas separat. Det är viktigt att poängtera att kapaciteten avser både kommunala och fristående enheter.
Över/underkapacitet i F-6 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Helenelund och
Tureberg
Elever 118 142 188 278 397 497 526 519 476 446 409
Klasser 4 5 6 9 13 17 18 17 16 15 14
Edsberg, Vaxmora och Sjöberg
Elever 30 55 98 62 567 527 494 465 407 337 401
Klasser 1 2 3 2 19 18 16 15 14 11 13
Häggvik, Norrviken, Viby och Rotebro
Elever 277 326 326 339 300 300 320 295 244 182 112
Klasser 9 11 11 11 10 10 11 10 8 6 4
Sollentuna kommun Elever 425 523 612 679 1264 1324 1339 1278 1127 965 922 Klasser 14 17 20 23 42 44 45 43 38 32 31 Över/underkapacitet i åk 7-9 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Helenelund och
Tureberg Elever -183 -202 -96 -181 -203 -244 -229 -196 -168 -147 -143 Klasser -6 -7 -3 -6 -7 -8 -8 -7 -6 -5 -5 Edsberg, Vaxmora och
Sjöberg
Elever 76 41 -19 -62 -93 -65 -66 -77 -91 -78 -83 Klasser 3 1 -1 -2 -3 -2 -2 -3 -3 -3 -3 Häggvik, Norrviken,
Viby och Rotebro
Elever 189 165 212 200 228 177 140 103 121 150 159
Klasser 6 6 7 7 8 6 5 3 4 5 5
Sollentuna kommun Elever 83 4 97 -43 -69 -132 -155 -169 -138 -76 -66
Klasser 3 0 3 -1 -2 -4 -5 -6 -5 -3 -2
Figur 17 Över- respektive underkapacitet i F-6 samt åk 7-9 i Sollentuna kommun
Slutsatser och förslag grundskola
Det kommer att vara en stor överkapacitet i F-6 i samtliga planeringsområden under hela planeringsperioden, med undantag av Tureberg där det finns en underkapacitet. Till ht 2020, när Väsjöskolan, Gärdesskolan och Töjnaskolan planeras att färdigställas, förväntas det finnas en överkapacitet på över 40 klasser (ca 1200 platser) enligt befolkningsprognosen.
Överkapaciteten beror främst på demografiska förändringar samt att kapaciteten ökar i och med redan planerade skolprojekt.
I åk 7-9 förväntas kapaciteten kunna omhänderta behoven fram till 2018. 2019 finns det en underkapacitet på en klass och följande år är den två klasser. Som mest finns det en
underkapacitet på 6 klasser 2023. Från 2024 förväntas den minska fram till 2026. Nuvarande och planerad kapacitet i åk 7-9 kommer därför ej att kunna omhänderta behoven under hela planeringsperioden. Den största underkapaciteten i åk 7-9 finns i Helenelund/Tureberg samt i Edsberg, Vaxmora och Sjöberg.
För att kunna tillgodose det förväntade behovet av grundskolelokaler i Sollentuna föreslås följande:
Töjnaskolan genomförs som en F-6 skola, trots önskemål om annan inriktning.
Bilaga 1
22
Utvärdering av skolorganisationen i Helenelund med hänsyn till minskat elevunderlag i F-6 samt ökat elevunderlag i åk 7-9. Utvärderingen avser Eriksbergsskolan,
Helenelundsskolan och Utbildning Silverdal.
Utredningar genomförs gällande kapacitetsökning i åk 7-9 och modernisering för Häggviksskolan och Edsbergsskolan.
Ett genomförande av Väsjöskolan förutsätter ett reducerat hyresavtal fram till att elevunderlaget i Väsjön medger en fullt utbyggd skola, om 5-15 år.
En skolfastighet i Södra Häggvik behöver säkerställas för kommande behov bortom 2026.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Nedan redovisas det behov av gymnasieplatser som framkommit vid ”inventering av lokalbehov 2019-2026”. Rapporten är antagen i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, 2017-10-25, och finns i sin helhet i bilaga 4.
Gymnasieskola
I Sollentuna finns totalt sex gymnasieskolor, och det totala antalet elever föregående läsår var 2 850. Den kommunala skolan Rudbecks gymnasium är den absolut största och utgör ca 73 % av kommunens totala kapacitet. Utbildningen på Rudbeck består av sex olika skolenheter med ett flertal program, både yrkes- samt högskoleförberedande. Likaså finns det bland de fristående skolenheterna en blandning mellan yrkes- och högskoleförberedande program.
Läsåret 2016/17 fanns det 2 610 elever folkbokförda i Sollentuna. Av dessa var ca 55 % inskrivna på en skolenhet i Sollentuna kommun. Återstående 45 % var inskrivna på en
skolenhet i en annan kommun, varav majoriteten i Danderyd och Stockholms stad. Det innebär en utpendling från kommunen på 1 180 elever.
Under samma period hade kommunen en inpendling på totalt 1 420 elever, varav 880 var inskrivna på Rudbeck och 540 i någon av de fristående enheterna.
Det innebär att Sollentuna hade en nettoinpendling på 240 elever förra läsåret, samt att den totala kapaciteten överstiger antalet elever folkbokförda i kommunen.
Eftersom en stor del av eleverna på Rudbeck kommer från närliggande kommuner har lokalbehovet beräknats på ett elevunderlag som är baserat på både kommunens
befolkningsprognos samt prognosen för hela länet, enligt figur 18.
Den totala kapaciteten på Rudbeck är i dagsläget beräknat till ca 2 100 platser. Det finns dock stora begränsningar i viktiga funktioner som öppen studieyta, lärsalar, aula, matsal, bibliotek, personalutrymmen m.m.
Bilaga 1
23
Figur 18 Prognos för elevunderlag på Rudbeck, både avseende elever folkbokförda i kommunen samt inpendlande elever från andra kommuner
Det pågår två lokalprojekt på Rudbeck som har betydelse för kapaciteten, enligt figur 19.
Projekt i lokalförsörjningsplanen Beskrivning Skede Ytterligare lokalbehov för fler
gymnasieklasser
Utöka kapaciteten med ca 500 platser på Rudbeck samt modernisera lokaler
Förstudie/Program Ändamålsenliga lokaler på Rudbeck Skapa mer ändamålsenliga och moderna
lokaler för teknik- och elprogrammen
Behovsanalys/Förstudie
Figur 19 utbildnings- och arbetsmarknadskontorets tidigare rapporterade behov i kommunens lokalförsörjningsplan 2018-2022
Slutsatser och förslag
Elevunderlaget på Rudbeck förväntas öka under hela planeringsperioden. Den största ökningen sker dock fram till 2020/21 då elevunderlaget förväntas uppgå till 2 500. 2026 förväntas
elevunderlaget vara 2 900. Nuvarande kapacitet förväntas vara överskriden redan kommande läsår.
Eftersom projektet som avser en utbyggnad på Rudbeck inte kommer att kunna genomföras förrän Gärdesskolans åk 7-9 evakueras 2020, är det sannolikt att kapaciteten ej kommer att öka i takt med elevunderlaget. En konsekvens av detta är att en mindre andel sökande kommer att få plats på Rudbeck och kommunen kommer att behöva förlita sig på att kapaciteten i hela länet och närliggande kommuner kan tillgodose behovet.
Oavsett om en utbyggnad kan ske till 2020 eller senare så finns det ett behov av att öka
kapaciteten på lång sikt, och att modernisera lokalerna och skapa en studiemiljö som har bättre förutsättningar att möta framtidens krav på undervisningslokaler.
För att kunna hantera det ökade elevunderlaget på Rudbeck mellan 2019-2021 så föreslås ett nytt projekt som avser att utreda olika möjligheter till kapacitetsökning. Målbilden är att
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Folkbokförda i Sollentuna Inpendling Elevunderlag Rudbeck
Bilaga 1
24 successivt kunna öka kapaciteten för varje år fram till att den planerade utb yggnaden på
Rudbeck är genomförd. Det kan eventuellt innebära att olika delar av de två tidigare rapporterade projekten kan brytas ut och genomföras i förväg. Några av de alternativ och resurser som kommer att utredas är bl.a. en tidigare utbyggnad av mats al, aula, andra mindre lokalanpassningar och ett eventuellt tidsbegränsat övertagande av paviljongerna som idag nyttjas av Gärdesskolan. I samband med att elevunderlaget och den totala kapaciteten förväntas öka på Rudbeck är det av stor vikt att även säker ställa tillgången till idrottshallar.
Kultur - och fritids nämnden
Nedan redovisas en sammanfattning av ”inventering av lokalbehov 2019 - 2026” för område idrott respektive kultur - och ungdomsverksamhet. Rapporten är antagen i kultur - och
fritidsnämnden, 2017 - 11 - 09, och finns i sin helhet i bilaga 5 .
Idrott
Sollentuna kommun har ett starkt föreningsliv, särskilt vad gäller idrottsföreningar. Det finns ett antal stora föreningar i kommunen men även en bredd där många olika sporter är
representerade. Detta ställer stora krav på kommunen då föreningarnas behov av ytor och lokaler för verksamhet är mycket stort och kraven från föreningslivet ofta höga. Inom kultur - och fritidskontoret finns en drifts - och anläggningsorganisation som sköter befintliga
idrottsan läggningar i kommunen samt en organisation för föreningsstöd och lokalbokning.
Idrottsverksamhet upp till 12 års ålder benämns barnidrott och verksamhet från 13 år benämns ungdomsidrott. I Sollentuna kommun fördelas kommunalt subventionerade träningstider samt stöd till aktiviteter för föreningsverksamhet inom åldersspannet 7 – 20 år.
Figur 20 U tvecklingen av antalet 6 - 12 - åringar ( potentiella utövare barnidrott) respektive antalet 13 - 19 - åringar ( potentiella utövare ungdomsidrott)
Prognosen över antalet potentiella utövare inom barn - respektive ungdomsidrottens
åldesintervall på 6 - 12 år och 13 - 19 år utgör ett viktigt beslutsunderlag för framtida satsningar
Bilaga 1
25 inom området. Även nyckeltal och jämförelser med andra kommuner kan utgöra ett bra
beslutsunderlag varför detta redovisas på utvalda delar.
Antalet ungdomar 13-19 år förväntas öka de kommande 4-6 åren till stor del p.g.a. att barn folkbokförda i kommunen idag övergår i ungdomsålder. Från 2020 förväntas antalet ungdomar och barn vara lika stort till antalet, ca 7 500 vardera vilket framgår av figur 20.
Antalet barn 6-12 år förväntas minska fram till 2023 för att sedan sakta ta fart uppåt igen.
Observera dock att prognosen för 6-12-åringar är mer osäker p.g.a. att den i större utsträckning är beroende av en bostadsproduktion enligt bostadsantagandet. Om bostadsproduktionen skulle bli lägre än bostagsantagandet kommer antalet 6-12-åringar att minska ytterligare under
planeringsperioden.
I kommunen fanns år 2016 sex 11-spelsplaner i konstgräs. Ytterligare en 11-spelsplan i konstgräs har tillkommit när inomhushallen för fotboll invigdes hösten 2017. Av figur 21 framgår nyckeltal avseende antalet 11-spelsplaner i konstgräs per 10 000 invånare. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna relativt bra till med ett nyckeltal på 0,98 mot snittet bland Stockholms läns kommuner på 0,83.
Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby
Sthlm läns kommuner 11-
spelsplaner konstgräs
0,98* 1,84 1,15 0,40 0,91 0,83
Figur 21 Nyckeltal över antalet konstgräsplaner år 2016, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)
* inkluderat nya inomhushallen på Norrvikens IP klar 2017 (Nyckeltal 2016: 0,84)
Utöver 11-spelsplanerna i konstgräs finns det även tre 11-spelsplaner i naturgräs, sex 7- spelsplaner i konstgräs samt ett antal mindre grusplaner i kommunen, ofta på skolgårdar.
I kommunen fanns år 2016 nio fullstora sporthallar av storleken 18x36 till 22x42 meter. Av figur 22 framgår nyckeltal avseende antalet idrottshallar per 10 000 invånare. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna relativt bra till med ett nyckeltal på 1,27 mot snittet bland Stockholms läns kommuner på 1,25.
Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby
Sthlm läns kommuner
Idrottshallar 1,27* 0,92 2,16 4,03** 1,59 1,25
Figur 22 Nyckeltal över antalet idrottshallar 18x36 m till 22x42 m år 2016, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)
* ca 1,39 inkluderat nya hallen i Edsberg under byggnation 2017 (planerad klar ht18)
** Har ett stort antal hallar av den mindre storleken 18x36 m
Om samtliga hallar som ligger i lokalförsörjningsplanen skulle genomföras i närtid skulle det ge ett nyckeltal på ca 1,94 (14 hallar mot dagens 9) jämfört med länssnittet på 1,25 (2016).
Bilaga 1
26 Planerade hallprojekt är i stor utsträckning integrerade med planerade skolprojekt och tänkta att nyttjas för skolidrotten vardagar kl. 8-16. Det framtida behovet av hallar kan således även kopplas till barn- och ungdomsnämndens behov. Exempelvis förväntas barnkullarna i Helenelund/Eriksberg respektive Edsberg/Väsjön inte vara tillräckligt stora för att fylla nya Eriksbergsskolan och Väsjöskolan under planeringsperioden enligt befolkningsprognosen. Det är därför troligt att kultur- och fritidsnämnden initialt får stå för en större del av kostnaden för hallar där elevunderlag saknas vilket i så fall kräver ökade anslag.
I dagsläget debiterar kultur- och fritidskontoret skolenheterna motsvarande hälften av hyres- och driftskostnaden för idrottshallar. Generell bedömning av enbart hyresnivån för en nybyggd fullstor hall ligger i dagsläget på ca 3,5-4 milj. kr/år.
I kommunen finns utöver de fullstora hallarna även ett antal sporthallar och gymnastiksalar.
Dessa hallar och salar ligger i eller i anslutning till Sollentuna grundskola och utgör därmed ett komplement till de fullstora hallarna. Då särskilt för de lägre åldrarna inom barnidrotten (6-12- åringar).
Befintlig fördelning av hallar och planer på områdesnivå får ses som relativ god. I de mest tätbefolkade områdena med bäst kommunikationer finns de fullstora sporthallarna vilket kompletteras av mindre hallar och salar i anslutning till kommunens skolor i samtliga kommundelar. Konstgräsplaner av storleken minimum 7-spelsplan finns också i princip i samtliga kommundelar.
Avseende nyttjandegraden för sporthallar och gymnastiksalar så har större hallar en mycket hög nyttjandegrad medan det finns en viss potential i att öka nyttjandet för de mindre hallarna och gymnastiksalarna, särskilt avseende sena kvällstider. Dock måste beaktas att de mindre hallarna och salarna nyttjas särskilt mycket för de lägre åldrarna inom barnidrotten (6-12-åringar).
I Sollentuna kommun finns utöver hallar och planer även ett antal specialanläggningar som Sollentunavallen med friidrottsanläggning och regional inomhushall för friidrott, en simhall, två ishallar samt bandyplan utomhus vintertid, en inomhushall för fotboll (11-spelsplan på
konsgräs), Väsjöbacken skidanläggning, tre större och ett mindre utegym och ett flertal motionsspår och elljusspår.
Simhallen samt Väsjöbacken drivs på entreprenad av privata aktörer på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden. Dessutom finns en rad anläggningar som inte drivs i kommunens regi, t.ex.
ridklubbar, racket-/tennisklubbar och golfklubbar.
Vad avser nyckeltal för specialanläggningar ligger simhallen lägre än snittet i länet, något som nämnden i en framtid bör ha i åtanke.
Kultur- och ungdomsverksamhet
I kulturspåret ingår utöver verksamhetsområdet kultur även ungdomsverksamhet. De största områdena inom kulturen i Sollentuna är biblioteken och kulturskolan.
Kommunens biblioteksbestånd är idag bestående av tre enheter: huvudbiblioteket beläget i Sollentuna centrum, Tureberg, samt två mindre filialer: Arena Rotebro och Arena Edsberg.
Filialerna har en meröppet funktion utöver sina bemannade öppettider utformade som kontrakt med låntagare över 18 år.
Av figur 23 framgår nyckeltal avseende antalet fysiska besök vid kommunala bibliotek år 2016, antal/invånare. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna något under snittet.
Bilaga 1
27 Bibliotek Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands
Väsby
Sthlm läns kommuner
Besökare 4,5 8,0 8,8 5,8 - 6,5
Figur 23 Nyckeltal över antalet fysiska besök vid kommunala bibliotek år 2016, antal/inv. (källa: kolada.se)
I två av de tre till befolkningsmängd räknat största kommundelarna Tureberg och Edsberg finns det idag bibliotek. De områden som förväntas ha den största befolkningstillväxten fram till 2026 är Edsberg, Tureberg och Häggvik. Utifrån bibliotekens nuvarande lokalisering kan påtalas att det saknas bibliotek i kommunens södra delar, dvs. i Helenelund.
Kulturskolan har idag ca 1700 elevplatser varav merparten av undervisning sker i enskild eller mindre gruppkonstellationer i kulturskolans lokaler på Rudbecksvägen i Edsberg. Kulturskolans utbud innefattar exempelvis dans och musik som t.ex. piano- och gitarrlektioner. Av figur 24 framgår nyckeltal avseende elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel (%) av invånare 7-15 år.
Kulturskola Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby
Sthlm läns kommuner
7-15-åringar 18 % 23 % 15 % 15 % 17 % 22 %
Figur 24 Nyckeltal från 2016 över elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel (%) av invånare 7-15 år (källa: kolada.se)
På tio års sikt förväntas gruppen, 7-15-åringar, som helhet endast öka med ca 7 % att jämföra med befolkningen i stort som förväntas öka med ca 20 %.
Framtida prioritering av behov
Tidigare års lokalbehovsinventering resulterade i lokalförsörjningsplan 2018-2022, vilket i praktiken är en lista med potentiella projekt. Beskrivning och status för projekten framgår av bilaga 5.
Behov av lokaler och anläggningar inom ramen för kultur- och fritidsverksamheten är ofta förenade med relativt stora investeringskostnader och behov av ökade anslag vilket gör det nödvändigt att prioritera. Det är svårt att ställa olika behov gentemot varandra då behoven ser så olika ut och har uppstått av olika anledningar. För att underlätta framtida prioriteringar har projekten enligt bilaga 5 delats in i fyra områden; ”projekt idrottshallar”, ”projekt tvingande underhåll”, ”projekt kopplat till Väsjön” samt ”projekt övriga lokaler/anläggningar”.
Behov inom området ”idrottshallar” grundar sig t.ex. i den idag stora efterfrågan och höga nyttjandegraden av kommunens fullstora sporthallar. Dock spelar jämförelser med andra
kommuner och ambitionsnivån in som en viktig faktor inför framtida projekt och prioriteringar.
Även befolkningsutvecklingen, demografin och inte minst barnkullarnas storlek kopplat till de hallar som hänger ihop med planerade skolor i olika områden spelar in som en viktig faktor.
Bilaga 1
28 Behov inom området ”tvingand e underhåll” är egentligen inga nya be hov utan inrymmer
nödvändiga reinvesteringar för att kunna bibehålla nuvarande ambitionsnivå inom den aktuella verksamheten som berörs.
Behov ”kopplat till Väsjön” är inga nya behov utan en förutsättning för att bibehålla nuvarande resurser. Behoven är di rekt kopplade till stadsutvecklingen i Väsjön som får konsekvenser för befintlig verksamhet inom kultur - och fritidsområdet på platsen. Detta område är problematiskt då behoven är initierade av Väsjöprojektet p.g.a. att de måste flytta anläggningar/lokaler till förmån för ny infrastruktur.
Behov inom området ”projekt övriga lokaler/anläggningar” är mer spretigt. H är inryms exempelvis specialanläggningar som kan hänföras till att bibehålla eller utveckla
ambitionsnivån kopplat till exempelvis framtida och hi storisk befolkningsökning. För befintliga specialanläggningar minskar resursen per invånare i takt med att befolkningen ökar.
Att föra in ett resonemang om vilka områden som är prioriterade före andra är svårt men nödvändigt i framtida prioritering.
Vård - och omsorgs nämnden
Nedan redovisas behov av platser inom verksamhetsområde funktio nshinder respektive äldreomsorg som framkomit vid ” Inventering av lokalbehov 2019 - 2026”. Rapporten är antagen i vård - och omsorgsnämnden, 2017 - 09 - 26, och finns i sin helhet i bilaga 6.
Funktionshinder
Det finns två kategorier av bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), gruppbostad och servicebostad.
I nuläget finns i Sollentuna 63 platser i gruppbostad och 52 platser i servicebostad som är upphandlade enligt LOU alternativt drivs av S olom och bemannas av AB Solom.
Utöver dessa platser finns 12 platser i servicebostad samt 4 platser i gruppbostad enli gt LOV. Dessutom köps 31 platser för vuxna och 7 platser för barn i bostad med särskild service enligt LSS samt 17 platser för vuxna och barn i särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL). Vid 4 av de köpta platserna delas kostnaden med Socialkontoret.
Totalt betalar nämnden således för 186 platser . A v h e l a b ef o l kn i n g e n ä r d e t ca 0,262 % (186 platser/71023 invånare) som bor i n å g on f o r m a v L SS - bos t a d.
Vid ett antagande om en konstant servicegrad, d.v.s. andelen av befolkningen som har behov av LSS - bostad, skulle behovet fram till 2026 se ut enligt figur 25. Vid ett sådant antagande skulle det behövas ca 38 (224 - 186) nya boendeplatser fram till år 2026.
Figur 25 Behov av särskilda boenden förutsatt konstant servicegrad
Bilaga 1
29 Behovet vid ett antagande om en konstant servicegrad bedöms dock vara lägre än det verkliga behovet de närmaste åren. Bedömningen grundar sig dels på beräkningar som har gjorts kring redan kända personer som antas ha behov av boende längre fram, uppskattningar av antalet nya ärenden samt antalet förhandsbesked. Beräkningarna visar på ett behov av ca 3-5
gruppbostadsplatser samt 5-8 servicebostadsplatser årligen under de kommande fem åren.
Till detta ska även läggas de tillkommande platserna som uppkommer när befintliga LSS- boenden behöver byggas om eller avvecklas för att uppnå de krav i form av lagstiftning och föreskrifter som finns på LSS-boenden idag. Dock bör beaktas att ca 28 % av de boende i gruppbostad över 60 år, vilket behöver tas i beaktande då det är troligt att omsättningen på boendena kommer att öka de kommande åren.
Slutsats behov av LSS-boenden
Sammanfattningsvis gör nämnden bedömningen att en ny grupp- eller servicebostad behöver tillkomma per år för att täcka det uppskattade behovet. Behovet av servicebostäder bedöms dock som större än gruppbostäder varför en fördelning på 2/3 servicebostäder och 1/3
gruppbostäder förordas. I praktiken behöver det således tillkomma en gruppbostad var tredje år och två servicebostäder under loppet av tre år.
I kommunens framtida planering bör beaktas huruvida nämnden eller annan aktör (och i slutändan kunden) ska ha råd att bära tillkommande högre hyror för nybyggda boenden. Detta oavsett LOV-avtal eller LOU-upphandling av utförare.
Äldreomsorg
Antalet äldre i kommunen förväntas öka fram till 2026. Gruppen 80 år och äldre förväntas öka betydligt mer än gruppen 65-79 år under planeringsperioden, 60 % respektive 7 %.
Befolkningsprognosen för varje femårsintervall framgår av figur 26. Gruppen 65 år och äldre kan inte ses som en homogen grupp sett till befolkningsutveckling.
Bilaga 1
30
Figur 26 Befolkningsutveckling i olika åldersintervall , 65 år och äld re
Antalet äldre på särskilt boende i Sollentuna är ca 522 st. (inklusive Tors backe men ej
inkluderat korttidsboende). Av dessa är 112 st. 65 - 79 år och 410 st. 80 år och äldre. Medelåldern för äldre på särskilt boende i Sollentuna är 84,4 år ( 2016, kolada.se) . För samtliga kommuner är medelålder n i genomsnitt 83,9 år ( 2016, kolada.se).
Vid ett antagande om att servicegraden, d.v.s. andelen av befolkningen som har hjälp idag, kommer att vara konstant kommer det framtida behovet av särskilda boendeplat ser se ut enligt figur 27.
Figur 27 Behov av särskilt boende för gruppen 65 år och äldre
En konstant servicegrad på ca 4,70 % skulle generera ett behov av ca 104 nya (626 - 522) platser i särskilt boende i nom äldreomsorg fram till 2026. Ett antagande om att servicegraden förblir konstant till 2026 är dock orealistiskt då den grupp, 80 år och äldre, som har störst hjälpbehov ökar betydlig mer än gruppen 65 år och äldre i stort. Det är därför relevant att sep arera gruppen i två intervaller, 65 - 79 år och 80 år och äldre.
Med nuvarande servicegrad på ca 14,93 % för gruppen 80 år och äldre skulle enbart denna grupp generera ett behov av 244 (654 - 410) nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026 vilket framgår av figur 28. Med nuvarande servicegrad på ca 1,34 % för gruppen 65 - 79 år skulle denna grupp generera ett behov av 8 (120 - 112) nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026 vilket framgår av figur 29 . Genom att separera gruppe n äldre i de två huvudgrupperna, 65 - 79 år och 80 år och äldre, blir det uppskattade behovet av nya platser i särskilt boende inom äldreomsorg fram till 2026 totalt 252 (244+8) mot 104 vid antagande om konstant servicegrad för hela gruppen (65 år och äldre) .
Bilaga 1
31
Figur 28 Behov av särskilt boende för gruppen 80 år och äldre
Figur 29 Behov av särskilt boende för gruppen 65 - 79 år
Slutsats be hov av platser inom äldreomsorg
Sammanfattningsvis gör nämnden bedömning en att 104 - 252 nya platser inom äldreomsorg kommer att behövas fram till 2026. Detta med tyngdpunkt åt 252 platser enligt resonemang ovan. För att tillgodose detta behov föreslås att det, utöver de boenden som kommunen har eller kommer att ha LOV - avtal med , även planeras för ett nytt boende i Väsjön, med fördel integrerat med en förskola i området Norrsätra eller Västra Norrsätra enligt vad som framgår av bilaga 6
”Vård - och omsorgsnämnden, i nventering av lokalbehov”
En möjlig kompletterande strategi som kommunen bör ha i åtanke är att tillskapa fler platser i trygghetsboenden likt omvandlingen av Tors backe. Att sträva efter att komplettera utbudet av ytterligare attraktiva boenden för äldre (exempelvis trygghetboende n) är något som bör
övervägas vilket framgår av bilaga 6 ”Vård - och omsorgsnämnden, i nventering av lokalbehov”.
Socia lnämnden
Nedan redovisas en sammanfattning av ”inventering av lokalbehov 2019 - 2026” för
socialnämndens verksamhet. Rapporten är antagen i socialnämnden , 2017 - 10 - 17 , och finns i sin helhet i bilaga 7 .
Socialnämnden behöver ha en kontinuerlig tillgång till sociala bostäder. Befolkningsökningen ställer krav på att socialtjänsten anpassar resurser, kompetens och insatser för att möta de kommande behoven. Bostadsförsörjningen kommer vara en fortsatt utmanin g för kommunen såsom bostäder för nyanlända flyktingar, utslussningslägenheter för ensamkommande ungdomar med PUT, permanent uppehållstillstånd, personer utsatta för våld i nära relationer samt långvarigt hemlösa. Insatser för självförsörjning och försörjn ingsstöd är en förutsättning för ett inkluderande samhälle.
Alla typer av boenden som Socialkontoret har ansvar över har ett utökat slitage. Under 2016/2017 kommer ett arbete att påbörjas gällande gränsdragningar mellan kommunen och Sollentunahem samt and ra externa fastighetsägare både avtalsmässigt och även
underhållsmässigt. Syftet med detta arbete är att få till en underhållsplan i de fastigheter kommunen hyr in till Socialkontoret och för att se över vilka renoveringsbehov som finns idag.
Genom gränsdr agning i avtalen svarar ofta fastighetsägaren för yttre underhåll och verksamheten ansvarar för inre underhåll.
Enligt prognos en kommer antal barn och unga öka med ca 2 200 fram till 2026. Ökningen kommer på olika sätt innebära att nuvarande behov av lokal er kommer att kvarstå och lokallösningar för framtida lokalbehov behöver vara flexibla. För att kunna följa lagens
