Året har hittills fullständigt dominerats av coronapandemin och distansundervisningen. Det är ett år sedan som Folkhälsomyndighetens rekommendationer angav att distansundervisning gällde för gymnasieeleverna i olika omfattning i perioder. Det har handlat om allt från all undervisning på distans till att en eller två årskurser är skolförlagda och resten på distans. Under perioden har yrkesprogrammens karaktärsämnen varit skolförlagda, likaså introduktionsprogrammen till hälften.
Dessutom har de elever som av en eller annan anledning varit i behov av extrastöd kunnat vara i skolan. Gymnasiesärskolan och de anslagsfinansierade enheterna har inte omfattats av
distansstudierna. Hanteringen av distansundervisningen har varit och är något som i stort sett upptar skolledarnas vardag. I den ständigt pågående uppföljningen av studieresultaten bland eleverna ser vi ett ökande antal F (icke godkänt) -varningar och tydliga tecken på ökad upplevd psykisk ohälsa. Vi är mycket oroliga för vad det gångna året ska innebära i form av lägre resultat på alla områden och framför allt då gällande andelen gymnasieexamen.
Efter ett beslut i tidigare Barn- och utbildningsnämnden att starta det nya Zetterbergsgymnasiet till höstterminen 2021 är organisationen snart på plats. Rektor är anställd, de nya lokalerna anpassas, åk 9-eleverna har valt och ett intensivt arbete pågår inför skolstarten till hösten. En konsekvens av starten av Zetterbergsgymnasiet blir att programmen på skolorna flyttas runt och alla enheter kommer att bli berörda. En utmaning under de kommande åren för de nu fyra skolorna är att få en bärkraftig ekonomi eftersom storleken på skolorna minskar och med det förutsättningarna för verksamheten. Framför allt är det S:t Eskils gymnasium som har ett pågående omställningsarbete på grund av minskat elevunderlag som till stor del beror på ökad konkurrens från fristående
gymnasieskolor. Rekarnegymnasiet har också en stor utmaning att anpassa verksamheten till den nya verkligheten. Rekarnegymnasiet genomför dessutom en stor satsning på sin idrottsprofil med en satsning på både bredd och elit som vilket förhoppningsvis ger ökat söktryck till utbildningarna.
Tyvärr visar inte de preliminära siffrorna någon ökning och det återstår ett arbete med att
marknadsföra skolans nya profil. På Rekarnegymnasiet pågår ombyggnadsarbeten och anpassningar av verksamheten inför idrottssatsningen. I uppstarten av Zetterbergsgymnasiet fylls inte alla platser upp vilket också påverkar gymnasieskolornas totala ekonomi.
Grund för beslutet är den befolkningsökning på drygt 700 personer i gymnasieålder som beräknas fram till 2030. Starten av Zetterbergsgymnasiet är en nödvändighet för att ha beredskap i kommunen för detta. Om satsningarna slår väl ut och andelen elever som väljer kommunal gymnasieskola framöver ökar något kommer den överkapacitet som finns idag att fyllas ut med elever. Det är dock en utmaning ekonomiskt de kommande åren innan elevökningen har kommit.
Bilden nedan visar befolkningsprognosen över elever i gymnasieålder. Den lägre stapeln är en prognos av elever i den kommunala gymnasieskolan om de insatser som görs slår går enligt plan.
6
Fler fristående aktörer visar intresse av att etablera gymnasieverksamhet i Eskilstuna. Sedan ett par år tillbaka väljer fler inpendlande elever en fristående skola framför en kommunal skola. Det är svårt att göra en bedömning hur elever kommer att välja framöver men vi måste ta elevökningen i
beaktande vid planeringen av kommunala gymnasieskolor framåt i tiden. Vi ser mönster från andra kommuner att de fristående gymnasierna ökar antal elever. Osäkerheten med friskolor som etablerar sig finns alltid vilket gör planeringsförutsättningarna komplicerade. Kommunen har ett ansvar att se till att det finns plats för elever i gymnasieålder medan fristående inte har samma ansvar.
Elevprognosen pekar även på fler elever till gymnasiesärskolan de kommande åren.
Elevutvecklingen har under några år varit negativ, vilket genererar lägre intäkter i form av skolpeng för nämnden. De riktade statsbidragen till gymnasiet har minskat de senaste åren. Detta har varit och är en utmaning för gymnasieskolan som behöver parera denna intäktsminskning med anpassningar i sina verksamheter. Givetvis behöver anpassningar göras, men det är en utmaning för skolorna som man behöver vara medveten om. Nedan en illustration över utvecklingen av skolpeng och bidrag jämfört med elevutvecklingen.
Nedan ett försök att illustrera att vad gymnasieskolans skolpeng går till och hur fördelningen sett ut och prognosticeras se ut över tid. Med de ändrade förutsättningarna i finansiering är det klart att det kräver anpassningar att trots detta klara en undervisning på en lika god nivå. Vi ser en risk att inte klara ekonomin i balans nästa år och glappet beräknas öka och vara det dubbla på fem års sikt. Detta under förutsättning att statsbidrag och liknande håller sig på den nivå som är idag.
Förutsättningarna att klara hålla vissa av våra utbildningar har ändrats i takt med vårt samhälle. Vissa yrkesinriktade program kräver utrustning som i dagens föränderliga samhälle inte kan finansieras genom köp på samma sätt som tidigare. Utrustningen blir helt enkel omodern fortare än den hinner skrivas av som investering. Detta innebär i praktiken att vi behöver hitta finansieringslösningar, typ leasing, vilket ökar driftskostnaderna på dessa program betydligt. Skolpengen är inte anpassad för dessa driftskostnader, men vi har inget val om utbildningarna ska bedrivas. En anpassning av skolpengen för vissa program skulle behöva göras för att kunna hålla utrustning som utbildar eleverna på den typ av maskiner läroplan och senare näringslivet kräver för att få eleverna anställningsbara.
En avgörande faktor när det gäller framtiden för våra ungdomar är att de klarar gymnasieexamen och är rustade för att komma i arbete eller gå till högre studier. Det har visat sig att parametern att inte ha en gymnasieexamen är en stor risk för ett utanförskap senare i livet. Vi ser att elever på
introduktionsprogrammet som tidigt går vidare till nationellt program och elever som går
yrkesintroduktion och läser yrkesämnen tillsammans med elever på nationellt program lyckas bättre med sina studier. Initiativ till ökat samarbete mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan är taget och påbörjat. Syfte är att förenkla övergången mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen för de elever som inte fått sin gymnasieexamen efter avslutade studier på gymnasieskolan. Ett problem idag är att eleverna från introduktionsprogrammen saknar en naturlig väg in till vuxenutbildningen efter sina år på gymnasieskolan och riskerar att inte fullfölja den utbildningsgång som påbörjats. För många av dessa ungdomar kan det ta flera år innan de åter kommer in i utbildningsvärlden, år som riskerar ett permanentat utanförskap. Genom en ökad samordning mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen kan denna risk förebyggas.
Trygghet och studiero får höga värden i elevenkäten på respektive skola. Det innebär dock att gymnasiet inte kan minska sitt trygghetsskapande arbete utan det måste hela tiden säkerställas tillsammans med arbetet med värdegrunden.
Mentors in Violence Prevention, MVP-programmet som också är också kopplat till arbetet i de prioriterade stadsdelarna. Programmet har ett jämställdhetsperspektiv och ska uppmärksamma både pojkars och unga mäns samt flickors och unga kvinnors attityder och beteende kopplat till våld.
Rekarnegymnasiet har under läsåret fortsatt satsningen med att utbilda medarbetare i programmet och i med årets arbete har samtliga elever på Rekarnegymnasiet genomgått programmet och skolledningen ser tydliga resultat av denna insats. Jämställdhetsarbetet är ett viktigt fokusområde i gymnasieskolans verksamheter och därför angeläget för alla tre skolorna och ingår samtliga i arbetet med modellskolekonceptet. I kommunens storsatsning "Trygga unga" prioriteras i första hand Rekarnegymnasiet av gymnasieskolorna.
Det utbildas alldeles för få gymnasielärare i hela landet vilket kommer att innebära hög konkurrens mellan kommunerna om att rekrytera nya lärare. Bristen på kompetenta medarbetare kommer att öka och det blir allt viktigare att behålla nuvarande medarbetare och de låga sjukskrivningstalen.
8
Digitalisering
Under 2021 genomför Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med Arbetsmarknad och vuxenförvaltningen en verksamhetsförstudie för att kartlägga skolans framtida av behov it-stöd på flera organisatoriska nivåer. Förstudien ska leda fram till en upphandling av en ny skoladministrativ plattform under börjar av 2022. Det är ett första steg mot ett konsoliderat systemstöd som ska ge den kommunala skolan ett tydligt digital ramverk för administrativa processer för samtliga skolformer på ett sammanhållet sätt inom samtliga skolformer.
Syftet är att effektivisera förvaltningskostnader, säkerställa dataskydd och ge Eskilstuna kommuns kommunala förskola och skola, det vill säga elever och personal, tydliga ramar och långsiktiga förutsättningar att arbeta digitalt.
Efter genomförd upphandling tar nästa steg vid att förändringsleda och säkerställa
effekthemtagningar av investeringen i organisationen och hos brukare. Att förändra arbetssätt som idag är manuella eller personbundna, ge möjlighet till skoladministration över enhetsgränser, säkra kompetensprofiler och skapa möjligheten till en datadriven skolförbättring är exempel som kräver fortsatt utveckling. Vissa processer kommer att behöva särskilt fokus ur ett digitaliseringsperspektiv och är i behov av samlad kraft i kommunen
Sammantaget finns ett investeringsbehov som ska leda till att vi förnyar och moderniserar förskola och skola för att möta framtiden och de utmaningar som finns i Eskilstuna idag. Därför kommer arbetet påverka samtliga anställda, elever och vårdnadshavare inom skolan i olika omfattning. För att maximera nyttohemtagning behöver vi förända hur vi genomför vårt uppdrag de kommande åren.
Det ska leda till att vi inte bara effektiviserar och konsolidera teknik utan också anpassar vår
organisation och dess arbetssätt samt utvecklar tjänster som möter de behov som finns hos brukare och anställda.
Likvärdig tillgång till digitala lärresurser
Digitala läromedel och lärresurser bör vara tillgängliga, ändamålsenliga och användbara, så att de underlättar arbetssituationen för berörd personal. Därför behovs en långsiktig utvecklingsplan med finansiering för digitaliseringen av verksamheterna. Det finns ett behov av att kostnadseffektivt finansiera den digitala lärresurser i våra verksamheter.
För gymnasiet handlar det om att samordna upphandling av digitala lärresurser och standardisera utbud i skolan i den omfattning det är förenligt med de olika programmens behov. Ökad samordning kan ge mer likvärdig tillgång men också möjlighet att styra satsningar på fortbildningar i rätt riktning.
Ur ett kommunövergripande perspektiv kommer gymnasiet att behöva nyttja de upphandlade leverantörer som finns i kommunen och som är anpassade för skolverksamhet i syfte att minska redundans och säkra informationssäkerhet och förvaltningskostnader.
Det pågår en utredning för att starta en sjunde enhet, motsvarande Lyktans verksamhet, då behovet av platser ökar för elever som tas hem från externa placeringar (HVB-hem och SIS) och för de elever som placeras i Eskilstuna från andra kommuner. För detta behöver ytterligare flytt av medel från Kommunstyrelsen till Gymnasienämnden göras.
Vi har behov av en ny anslagsfinansierad verksamhet till följd av hemtagning av externplacerade elever. Verksamheten behöver anpassade lokaler med säkerhetsklassning. Detta är en verksamhet där kommunen tidigare behövt köpa externa skolplatser till eleverna. Då fler elever idag finns kvar i kommunen måste vi därför klara skolgången i vår egna verksamhet. En flytt av medel från KS skulle
därför behöva göras då kostnaderna uppstår inom kommunen och inte som tidigare externt. Flytt av medel behöver göras från Kommunstyrelsen till Gymnasienämnden med 6,3 mnkr.
Det finns behov av att utöka antalet platser på Rekarnevillan från åtta till tolv platser, vilket skulle kunna göras med en ganska liten resursförstärkning. Det skulle behövas en förstärkning av
personalen med motsvarande en 50% tjänst. För att kunna göra denna utökning behövs en utökning av anslaget till Gymnasienämnden. Utökning av elever till anslagsverksamheten skulle minska kostnaden i form av skolpeng istället. Det totala anslaget som gymnasienämnden är också något lågt då vi idag behöver ta från skolpengen för att klara anslagsverksamheternas ekonomi i balans. Totalt behövs ett tillskott och flytt till anslag med 0,9 mnkr. Utökningen av Rekarnevillan beräknas till 0,3 mnkr av dessa och resterande medel behövs för att kunna bedriva denna verksamhet på ett ändamålsenligt sätt.