Gymnasienämnden Datum Diarienummer
Barn- och utbildningsförvaltningen 2021-03-31 GN/2021:35
Kvalitet och kommunikation Handlingsnummer
Malin Söderroos 2021:228
1 (2)
Gymnasienämnden
Behov och prioriteringar 2022 - Gymnasienämnden
Förslag till beslut
1. Behov och prioriteringar 2022 för gymnasienämnden godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Nämndens främsta prioriteringar för 2022 är:
Förbättra och behålla goda kunskapsresultat i gymnasieskolan genom ökat fokus på de nationella målen och stärkt systematiskt kvalitetsarbete
Ökad genomströmning på introduktionsprogrammen genom att fler elever blir behöriga till nationella program eller bli anställningsbara.
Bevaka hur effekterna av covid-19 påverkat elevernas studieresultat och mående.
Utöka antalet anslagsfinansierade enheter med en sjunde enhet och bygga ut verksamheten på Rekarnevillan
Förbättrat stöd och effektiviseringar genom digitalisering och fortsatt samarbetet med RISE partnerskap
Ekonomi i balans på alla enheterna
Arbeta för ökad trygghet på gymnasieskolorna
Ärendebeskrivning
Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om behov och prioriteringar till 2022 som ett underlag till kommunfullmäktiges årsplan, samt till nämndens egen verksamhetsplan för 2021. Dokumentet ska sändas till
kommunstyrelsen senast den 16 april och presenteras på budgetberedningen.
_______
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Eskilstuna kommun 2021-03-31 2 (2)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Ingrid Sköldmo Monica Widelund
Förvaltningschef Skolområdeschef
2021-04-16 14:47
Behov och prioriteringar 2022
Gymnasienämnden
Behov och prioriteringar 2022
Status: Påbörjad Rapportperiod: 2021-04-30 Organisation: Gymnasienämnden
Innehållsförteckning
Sammanfattning...1
A. Behov...4
B. Prioriteringar ...9
C. Investeringar ...11
Bilagor ...12
2
Sammanfattning
Gymnasienämndens främsta prioriteringar för 2022 är att:
Förbättra och behålla goda kunskapsresultat i gymnasieskolan genom ökat fokus på de nationella målen och stärkt systematiskt kvalitetsarbete
Ökad genomströmning på introduktionsprogrammen genom att fler elever blir behöriga till nationella program eller blir anställningsbara.
Bevaka hur effekterna av covid-19 påverkat elevernas studieresultat och mående.
Utöka antalet anslagsfinansierade enheter med en sjunde enhet och bygga ut verksamheten på Rekarnevillan
Förbättrat stöd och effektiviseringar genom digitalisering och fortsatt samarbete med RISE partnerskap
Arbeta för ökad trygghet på gymnasieskolorna
Året har hittills fullständigt dominerats av coronapandemin och distansundervisningen. Det är ett år sedan som Folkhälsomyndighetens rekommendationer angav att distansundervisning gällde för gymnasieeleverna i olika omfattning i perioder. Det har handlat om allt från all undervisning på distans till att en eller två årskurser är skolförlagda och resten på distans. Under perioden har yrkesprogrammens karaktärsämnen varit skolförlagda, likaså introduktionsprogrammen till hälften.
Dessutom har de elever som av en eller annan anledning varit i behov av extrastöd kunnat vara i skolan. Gymnasiesärskolan och de anslagsfinansierade enheterna har inte omfattats av
distansstudierna. Hanteringen av distansundervisningen har varit och är något som i stort sett upptar skolledarnas vardag. I den ständigt pågående uppföljningen av studieresultaten bland eleverna ser vi ett ökande antal F (icke godkänt) -varningar och tydliga tecken på ökad upplevd psykisk ohälsa. Vi är mycket oroliga för vad det gångna året ska innebära i form av lägre resultat på alla områden och framför allt då gällande andelen gymnasieexamen.
Antalet elever i gymnasieålder ökar och gymnasienämnden har fattat ett beslut om att utöka gymnasieorganisationen med Zetterbergsgymnasiet till augusti 2021. Gymnasienämndens beslut bedöms säkerställa lokalbehovet för gymnasiet under de kommande tio åren. Då detta är en långsiktig planering kommer finansieringen för den kommunala gymnasieskolan bli problematisk innan elever fylls på. Vi ser i de ekonomiska prognoserna de kommande åren att kostnaderna är stora i förhållande till de intäkter som beräknas komma. Över tid är dock bedömningen att detta är den enda vägen att gå. Det pågår planering för att utöka tillgången till idrottslokaler och för att möta behovet på Rekarnegymnasiet med dess idrottsprofil samt Rinmansgymnasiet och
Zetterbergsgymnasiet som saknar egna idrottslokaler idag. Det ökar kostnaderna ytterligare, men är en nödvändighet.
Gymnasieskolan har en hög andel behöriga och legitimerade lärare vilket innebär att undervisningen bedrivs med hög kompetens, vilket visar sig i de goda kunskapsresultat som gymnasieeleverna uppnår. Det utbildas alldeles för få gymnasielärare i hela landet vilket kommer att innebära hög konkurrens mellan kommunerna om att rekrytera nya lärare. Bristen på kompetenta medarbetare kommer att öka och det blir allt viktigare att behålla nuvarande medarbetare och de låga
sjukskrivningstalen.
Yrkesprogrammen
Sökbilden vad gäller yrkesprogram som erbjuds i den kommunala skolan ser till viss del likartad ut som förra året. Bygg- och anläggnings-, fordon- och transport- samt vård- och omsorgsprogrammet dominerar sökbilden. Dock så kan vi skönja en nedåtgående trend på dessa tre program i jämförelse med förra året. Glädjande är att Barn- och fritidsprogrammet har en kraftig uppgång i år vilket kan bero på att de satsningar som genomfördes förra året i samarbete med förskolan och förvaltning.
Vidare att det är ett fortsatt intresse för handels- och administrationsprogrammet. Det är dock oroväckande att el- och energiprogrammet minskar i år då trenden se senaste året varit det motsatta.
Högskoleförberedande programmen
På de högskoleförberedande programmen dominerar Samhällsvetenskaps-, Teknik- och
Naturvetenskapsprogrammet. Det vikande intresset för Ekonomiprogrammet förra året har vänt med en rejäl uppgång. Dock ser vi ett minskat söktryck på Teknikprogrammet i relation till den uppgång i antal sökande som var förra året medan naturvetenskapsprogrammet ökat. De estetiska
programmen har också ett större söktryck i jämförelse med tidigare år. Det Samhällsvetenskapliga programmet på Rekarnegymnasiet visar ett klart lägre intresse mot föregående år.
Introduktionsprogrammen
På fyra år har antalet elever på introduktionsprogrammet minskat från cirka 1000 till 682 men minskningen beror till stora delar på att de nyanlända eleverna till Språkintroduktionen minskat i motsvarande omfattning. Ca. 20% av eleverna på gymnasiet går på introduktionsprogrammen. I riket är motsvarande siffra 15% så gymnasieskolan i Eskilstuna har ett fortsatt stort fokus på att utveckla verksamheten för att öka genomströmningen på programmen, det vill säga att eleverna på dessa program gör sig behöriga till nationellt program. Att klara en gymnasieexamen är en tydlig
4
vattendelare när det gäller framtiden för våra ungdomar. Det har visat sig att parametern att inte ha en gymnasieexamen är en stor risk för ett utanförskap senare i livet.
Anslagsfinansierade enheterna
Sedan årsskiftet finns en ny enhet, Rinmangymnasiet 3, som rymmer alla sex resursenheter som finns inom gymnasieskolan: Rekarnevillan, ERC, Balsta, Fristadshus, Vattenpasset och Lyktan och nu med en gemensam rektor. I dessa verksamheter finns ungefär 100 elever och till övervägande del på introduktionsprogrammet Individuellt alternativ och vi ser stora fördelar med denna
organisationsförändring. Med en gemensam ledning för dessa enheter ökar förutsättningarna för att samordna insatserna för dessa ungdomar för att de ska klara av sina studier på bästa sätt.
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan är delaktiga i samarbetet med " Samverkan för bästa skola" (SBS), som är ett initiativ och inbjudan från skolverket. Under handledning av Uppsala universitet ska verksamhetens kompetens öka i arbetet med läroplanens mål, huvudsakligen med ett fokus på elevernas
kunskapsutveckling mot att tidigare haft ett mer omsorgsfokus. Under våren skrivs slutrapporten för arbetet.
Från 67 elever 2017 till 105 i mars 2021 är en mycket stor ökning. Eskilstuna har viss inpendling av gymnasiesärskoleelever från andra kommuner men den största ökningen står de interna elever i Eskilstuna för. Det har varit en utmaning att anpassa organisationen och att utveckla verksamheten.
A. Behov
Året har hittills fullständigt dominerats av coronapandemin och distansundervisningen. Det är ett år sedan som Folkhälsomyndighetens rekommendationer angav att distansundervisning gällde för gymnasieeleverna i olika omfattning i perioder. Det har handlat om allt från all undervisning på distans till att en eller två årskurser är skolförlagda och resten på distans. Under perioden har yrkesprogrammens karaktärsämnen varit skolförlagda, likaså introduktionsprogrammen till hälften.
Dessutom har de elever som av en eller annan anledning varit i behov av extrastöd kunnat vara i skolan. Gymnasiesärskolan och de anslagsfinansierade enheterna har inte omfattats av
distansstudierna. Hanteringen av distansundervisningen har varit och är något som i stort sett upptar skolledarnas vardag. I den ständigt pågående uppföljningen av studieresultaten bland eleverna ser vi ett ökande antal F (icke godkänt) -varningar och tydliga tecken på ökad upplevd psykisk ohälsa. Vi är mycket oroliga för vad det gångna året ska innebära i form av lägre resultat på alla områden och framför allt då gällande andelen gymnasieexamen.
Efter ett beslut i tidigare Barn- och utbildningsnämnden att starta det nya Zetterbergsgymnasiet till höstterminen 2021 är organisationen snart på plats. Rektor är anställd, de nya lokalerna anpassas, åk 9-eleverna har valt och ett intensivt arbete pågår inför skolstarten till hösten. En konsekvens av starten av Zetterbergsgymnasiet blir att programmen på skolorna flyttas runt och alla enheter kommer att bli berörda. En utmaning under de kommande åren för de nu fyra skolorna är att få en bärkraftig ekonomi eftersom storleken på skolorna minskar och med det förutsättningarna för verksamheten. Framför allt är det S:t Eskils gymnasium som har ett pågående omställningsarbete på grund av minskat elevunderlag som till stor del beror på ökad konkurrens från fristående
gymnasieskolor. Rekarnegymnasiet har också en stor utmaning att anpassa verksamheten till den nya verkligheten. Rekarnegymnasiet genomför dessutom en stor satsning på sin idrottsprofil med en satsning på både bredd och elit som vilket förhoppningsvis ger ökat söktryck till utbildningarna.
Tyvärr visar inte de preliminära siffrorna någon ökning och det återstår ett arbete med att
marknadsföra skolans nya profil. På Rekarnegymnasiet pågår ombyggnadsarbeten och anpassningar av verksamheten inför idrottssatsningen. I uppstarten av Zetterbergsgymnasiet fylls inte alla platser upp vilket också påverkar gymnasieskolornas totala ekonomi.
Grund för beslutet är den befolkningsökning på drygt 700 personer i gymnasieålder som beräknas fram till 2030. Starten av Zetterbergsgymnasiet är en nödvändighet för att ha beredskap i kommunen för detta. Om satsningarna slår väl ut och andelen elever som väljer kommunal gymnasieskola framöver ökar något kommer den överkapacitet som finns idag att fyllas ut med elever. Det är dock en utmaning ekonomiskt de kommande åren innan elevökningen har kommit.
Bilden nedan visar befolkningsprognosen över elever i gymnasieålder. Den lägre stapeln är en prognos av elever i den kommunala gymnasieskolan om de insatser som görs slår går enligt plan.
6
Fler fristående aktörer visar intresse av att etablera gymnasieverksamhet i Eskilstuna. Sedan ett par år tillbaka väljer fler inpendlande elever en fristående skola framför en kommunal skola. Det är svårt att göra en bedömning hur elever kommer att välja framöver men vi måste ta elevökningen i
beaktande vid planeringen av kommunala gymnasieskolor framåt i tiden. Vi ser mönster från andra kommuner att de fristående gymnasierna ökar antal elever. Osäkerheten med friskolor som etablerar sig finns alltid vilket gör planeringsförutsättningarna komplicerade. Kommunen har ett ansvar att se till att det finns plats för elever i gymnasieålder medan fristående inte har samma ansvar.
Elevprognosen pekar även på fler elever till gymnasiesärskolan de kommande åren.
Elevutvecklingen har under några år varit negativ, vilket genererar lägre intäkter i form av skolpeng för nämnden. De riktade statsbidragen till gymnasiet har minskat de senaste åren. Detta har varit och är en utmaning för gymnasieskolan som behöver parera denna intäktsminskning med anpassningar i sina verksamheter. Givetvis behöver anpassningar göras, men det är en utmaning för skolorna som man behöver vara medveten om. Nedan en illustration över utvecklingen av skolpeng och bidrag jämfört med elevutvecklingen.
Nedan ett försök att illustrera att vad gymnasieskolans skolpeng går till och hur fördelningen sett ut och prognosticeras se ut över tid. Med de ändrade förutsättningarna i finansiering är det klart att det kräver anpassningar att trots detta klara en undervisning på en lika god nivå. Vi ser en risk att inte klara ekonomin i balans nästa år och glappet beräknas öka och vara det dubbla på fem års sikt. Detta under förutsättning att statsbidrag och liknande håller sig på den nivå som är idag.
Förutsättningarna att klara hålla vissa av våra utbildningar har ändrats i takt med vårt samhälle. Vissa yrkesinriktade program kräver utrustning som i dagens föränderliga samhälle inte kan finansieras genom köp på samma sätt som tidigare. Utrustningen blir helt enkel omodern fortare än den hinner skrivas av som investering. Detta innebär i praktiken att vi behöver hitta finansieringslösningar, typ leasing, vilket ökar driftskostnaderna på dessa program betydligt. Skolpengen är inte anpassad för dessa driftskostnader, men vi har inget val om utbildningarna ska bedrivas. En anpassning av skolpengen för vissa program skulle behöva göras för att kunna hålla utrustning som utbildar eleverna på den typ av maskiner läroplan och senare näringslivet kräver för att få eleverna anställningsbara.
En avgörande faktor när det gäller framtiden för våra ungdomar är att de klarar gymnasieexamen och är rustade för att komma i arbete eller gå till högre studier. Det har visat sig att parametern att inte ha en gymnasieexamen är en stor risk för ett utanförskap senare i livet. Vi ser att elever på
introduktionsprogrammet som tidigt går vidare till nationellt program och elever som går
yrkesintroduktion och läser yrkesämnen tillsammans med elever på nationellt program lyckas bättre med sina studier. Initiativ till ökat samarbete mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan är taget och påbörjat. Syfte är att förenkla övergången mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen för de elever som inte fått sin gymnasieexamen efter avslutade studier på gymnasieskolan. Ett problem idag är att eleverna från introduktionsprogrammen saknar en naturlig väg in till vuxenutbildningen efter sina år på gymnasieskolan och riskerar att inte fullfölja den utbildningsgång som påbörjats. För många av dessa ungdomar kan det ta flera år innan de åter kommer in i utbildningsvärlden, år som riskerar ett permanentat utanförskap. Genom en ökad samordning mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen kan denna risk förebyggas.
Trygghet och studiero får höga värden i elevenkäten på respektive skola. Det innebär dock att gymnasiet inte kan minska sitt trygghetsskapande arbete utan det måste hela tiden säkerställas tillsammans med arbetet med värdegrunden.
Mentors in Violence Prevention, MVP-programmet som också är också kopplat till arbetet i de prioriterade stadsdelarna. Programmet har ett jämställdhetsperspektiv och ska uppmärksamma både pojkars och unga mäns samt flickors och unga kvinnors attityder och beteende kopplat till våld.
Rekarnegymnasiet har under läsåret fortsatt satsningen med att utbilda medarbetare i programmet och i med årets arbete har samtliga elever på Rekarnegymnasiet genomgått programmet och skolledningen ser tydliga resultat av denna insats. Jämställdhetsarbetet är ett viktigt fokusområde i gymnasieskolans verksamheter och därför angeläget för alla tre skolorna och ingår samtliga i arbetet med modellskolekonceptet. I kommunens storsatsning "Trygga unga" prioriteras i första hand Rekarnegymnasiet av gymnasieskolorna.
Det utbildas alldeles för få gymnasielärare i hela landet vilket kommer att innebära hög konkurrens mellan kommunerna om att rekrytera nya lärare. Bristen på kompetenta medarbetare kommer att öka och det blir allt viktigare att behålla nuvarande medarbetare och de låga sjukskrivningstalen.
8
Digitalisering
Under 2021 genomför Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med Arbetsmarknad och vuxenförvaltningen en verksamhetsförstudie för att kartlägga skolans framtida av behov it-stöd på flera organisatoriska nivåer. Förstudien ska leda fram till en upphandling av en ny skoladministrativ plattform under börjar av 2022. Det är ett första steg mot ett konsoliderat systemstöd som ska ge den kommunala skolan ett tydligt digital ramverk för administrativa processer för samtliga skolformer på ett sammanhållet sätt inom samtliga skolformer.
Syftet är att effektivisera förvaltningskostnader, säkerställa dataskydd och ge Eskilstuna kommuns kommunala förskola och skola, det vill säga elever och personal, tydliga ramar och långsiktiga förutsättningar att arbeta digitalt.
Efter genomförd upphandling tar nästa steg vid att förändringsleda och säkerställa
effekthemtagningar av investeringen i organisationen och hos brukare. Att förändra arbetssätt som idag är manuella eller personbundna, ge möjlighet till skoladministration över enhetsgränser, säkra kompetensprofiler och skapa möjligheten till en datadriven skolförbättring är exempel som kräver fortsatt utveckling. Vissa processer kommer att behöva särskilt fokus ur ett digitaliseringsperspektiv och är i behov av samlad kraft i kommunen
Sammantaget finns ett investeringsbehov som ska leda till att vi förnyar och moderniserar förskola och skola för att möta framtiden och de utmaningar som finns i Eskilstuna idag. Därför kommer arbetet påverka samtliga anställda, elever och vårdnadshavare inom skolan i olika omfattning. För att maximera nyttohemtagning behöver vi förända hur vi genomför vårt uppdrag de kommande åren.
Det ska leda till att vi inte bara effektiviserar och konsolidera teknik utan också anpassar vår
organisation och dess arbetssätt samt utvecklar tjänster som möter de behov som finns hos brukare och anställda.
Likvärdig tillgång till digitala lärresurser
Digitala läromedel och lärresurser bör vara tillgängliga, ändamålsenliga och användbara, så att de underlättar arbetssituationen för berörd personal. Därför behovs en långsiktig utvecklingsplan med finansiering för digitaliseringen av verksamheterna. Det finns ett behov av att kostnadseffektivt finansiera den digitala lärresurser i våra verksamheter.
För gymnasiet handlar det om att samordna upphandling av digitala lärresurser och standardisera utbud i skolan i den omfattning det är förenligt med de olika programmens behov. Ökad samordning kan ge mer likvärdig tillgång men också möjlighet att styra satsningar på fortbildningar i rätt riktning.
Ur ett kommunövergripande perspektiv kommer gymnasiet att behöva nyttja de upphandlade leverantörer som finns i kommunen och som är anpassade för skolverksamhet i syfte att minska redundans och säkra informationssäkerhet och förvaltningskostnader.
Det pågår en utredning för att starta en sjunde enhet, motsvarande Lyktans verksamhet, då behovet av platser ökar för elever som tas hem från externa placeringar (HVB-hem och SIS) och för de elever som placeras i Eskilstuna från andra kommuner. För detta behöver ytterligare flytt av medel från Kommunstyrelsen till Gymnasienämnden göras.
Vi har behov av en ny anslagsfinansierad verksamhet till följd av hemtagning av externplacerade elever. Verksamheten behöver anpassade lokaler med säkerhetsklassning. Detta är en verksamhet där kommunen tidigare behövt köpa externa skolplatser till eleverna. Då fler elever idag finns kvar i kommunen måste vi därför klara skolgången i vår egna verksamhet. En flytt av medel från KS skulle
därför behöva göras då kostnaderna uppstår inom kommunen och inte som tidigare externt. Flytt av medel behöver göras från Kommunstyrelsen till Gymnasienämnden med 6,3 mnkr.
Det finns behov av att utöka antalet platser på Rekarnevillan från åtta till tolv platser, vilket skulle kunna göras med en ganska liten resursförstärkning. Det skulle behövas en förstärkning av
personalen med motsvarande en 50% tjänst. För att kunna göra denna utökning behövs en utökning av anslaget till Gymnasienämnden. Utökning av elever till anslagsverksamheten skulle minska kostnaden i form av skolpeng istället. Det totala anslaget som gymnasienämnden är också något lågt då vi idag behöver ta från skolpengen för att klara anslagsverksamheternas ekonomi i balans. Totalt behövs ett tillskott och flytt till anslag med 0,9 mnkr. Utökningen av Rekarnevillan beräknas till 0,3 mnkr av dessa och resterande medel behövs för att kunna bedriva denna verksamhet på ett ändamålsenligt sätt.
B. Prioriteringar
Arbetet med kärnuppdraget att förbättra och behålla goda kunskapsresultat i gymnasieskolan genom ökat fokus på de nationella målen och stärkt systematiskt kvalitetsarbete fortsätter genom att
ha ökat fokus på de nationella målen
Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet
förstärka rektorers pedagogiska ledarskap
nedprioritera aktiviteter som förtar fokus från kärnuppdraget
Fokus under 2021 kommer att vara att minska undervisningsskulden men också måendeskulden som uppkommit till följd av distansundervisningen. För närvarande arbetar skolorna intensivt med att kompensera eleverna för det som har varit svårt att genomföra i distansundervisningen. Vi välkomnar vår del Coronamiljarden som möjliggör insatser under 2021 men befarar att ytterligare insatser kommer att behövas under 2022 och eventuellt 2023 för att hämta igen det elever tappat under perioden med distansundervisning
Extra undervisning
Studiehandledning
Utökat stöd för undervisning
Samtalsstöd för mående
Lovskolor
Digital utrustning
Kompetensutveckling för digitalisering
Fjärde läsår för elever som inte nått gymnasieexamen.
Ett annat prioriterat område är att skapa trygghet på gymnasieskolorna genom att
kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor
stärka jämställdhetsarbetet bland annat genom modellskola
10
aktivt delta i kommunens storsatsning av Trygga unga
fortsätta och utveckla arbetet med Mentors in Violence Prevention (MVP) Vi ser på Rekarnegymnasiet att arbetet med MVP ger resultat i både studieresultat och
trygghetsarbetet. Det är dock mycket kostsamt med vikarier och att utbilda medarbetare. Det finns en ambition att alla gymnasieskolorna under närmaste åren påbörja arbete med MVP men inte ekonomiska förutsättningar.
Ett tredje prioriterat område är att fler elever ska komma i arbete eller gå vidare till högre studier när de slutar gymnasiet
Arbeta med att öka elevernas närvaro och minska risken för avhopp
Utveckla Im-programmen så att fler elever tidigare blir behöriga till nationellt program
Utveckla samarbete med AVF för att underlätta övergången mellan gymnasieskolan och vuxen utbildningen för de elever som inte nått gymnasieexamen på gymnasieskolan.
Genomlysa kommunala aktivitetsansvaret för att få fler hemmasittare tillbaka till studier
Starta en ny enhet motsvarande Lyktan för att kunna svara upp mot behov av platser för de elever som tas hem från externa placeringar (HVB-hem och SIS) och för de elever som placeras i Eskilstuna från andra kommuner.
Digitalisering
Under 2021 genomför Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med Arbetsmarknad och vuxenförvaltningen en verksamhetsförstudie för att kartlägga skolans framtida av behov it-stöd på flera organisatoriska nivåer. Förstudien ska leda fram till en upphandling av en ny skoladministrativ plattform under börjar av 2022. Det är ett första steg mot ett konsoliderat systemstöd som ska ge den kommunala skolan ett tydligt digital ramverk för administrativa processer för samtliga skolformer på ett sammanhållet sätt inom samtliga skolformer.
Syftet är att effektivisera förvaltningskostnader, säkerställa dataskydd och ge Eskilstuna kommuns kommunala förskola och skola, det vill säga elever och personal, tydliga ramar och långsiktiga förutsättningar att arbeta digitalt.
Efter genomförd upphandling tar nästa steg vid att förändringsleda och säkerställa
effekthemtagningar av investeringen i organisationen och hos brukare. Att förändra arbetssätt som idag är manuella eller personbundna, ge möjlighet till skoladministration över enhetsgränser, säkra kompetensprofiler och skapa möjligheten till en datadriven skolförbättring är exempel som kräver fortsatt utveckling. Vissa processer kommer att behöva särskilt fokus ur ett digitaliseringsperspektiv och är i behov av samlad kraft i kommunen
Sammantaget finns ett investeringsbehov som ska leda till att vi förnyar och moderniserar förskola och skola för att möta framtiden och de utmaningar som finns i Eskilstuna idag. Därför kommer arbetet påverka samtliga anställda, elever och vårdnadshavare inom skolan i olika omfattning. För att maximera nyttohemtagning behöver vi förända hur vi genomför vårt uppdrag de kommande åren.
Det ska leda till att vi inte bara effektiviserar och konsolidera teknik utan också anpassar vår
organisation och dess arbetssätt samt utvecklar tjänster som möter de behov som finns hos brukare och anställda.
Likvärdig tillgång till digitala lärresurser
Digitala läromedel och lärresurser bör vara tillgängliga, ändamålsenliga och användbara, så att de underlättar arbetssituationen för berörd personal. Därför behovs en långsiktig utvecklingsplan med finansiering för digitaliseringen av verksamheterna. Det finns ett behov av att kostnadseffektivt finansiera den digitala lärresurser i våra verksamheter.
För gymnasiet handlar det om att samordna upphandling av digitala lärresurser och standardisera utbud i skolan i den omfattning det är förenligt med de olika programmens behov. Ökad samordning kan ge mer likvärdig tillgång men också möjlighet att styra satsningar på fortbildningar i rätt riktning.
Ur ett kommunövergripande perspektiv kommer gymnasiet att behöva nyttja de upphandlade leverantörer som finns i kommunen och som är anpassade för skolverksamhet i syfte att minska redundans och säkra informationssäkerhet och förvaltningskostnader.
Vi har sett ett minskande antal elever i den kommunala gymnasieskolan under några år och med nya Zetterbergsgymnasiet kommer det att bli tufft ekonomiskt de närmaste åren då elevantalet väntas stiga först inom några år. Organisationen är stabil med det elevantal som är under vårterminen 2021, men med ökad andel fasta kostnader behöver organisationen justeras ytterligare. Ett
omställningsarbete planeras för att klara att hålla en ekonomi i balans, men ytterligare utmaning har uppkommit i och med att statsbidraget för introduktionsprogram tagits bort med kort varsel. För Eskilstuna kommunala gymnasieskola innebär det en intäktsförlust på 3 mnkr per år. Elevantalet är fortsatt stort på introduktionsprogrammen, vilket innebär att behovet finns kvar, men inte
finansieringen via statsbidrag. Gymnasieskolan kommer under hösten att stå inför en tuff utmaning då elevantalet (och därmed intäkterna) ska delas på fyra skolor, men fasta kostnaderna är framöver på en högre nivå än tidigare. Starten av Zetterbergsgymnasiet är nödvändigt för framtida elevökning, men ger en riktig utmaning för verksamheten idag som behöver klara undervisningen med mindre medel. Samordning i verksamheterna är en nödvändighet och det arbetas intensivt med att dela resurser och effektivisera för att klara en ekonom i balans de närmaste åren. En genomlysning från grunden av programpriserna behöver göras, men kommer att kräva verksamhetskunskap då läroplanen är en viktig faktor i kostnadsbilden och analysen. Detta är ett stort och resurskrävande arbete som kommer att behöva genomföras när pandemin lugnat ner sig.
C. Investeringar
Tillgängliga prognoser för barn-/elevutvecklingen för de närmaste åren visar en ökning för gymnasieskolans del drygt 100 elever per år fram till 2026. Siffran baseras på SCB:s prognos från september 2020, vilken är nedjusterad från tidigare prognos. För att möta kommande elevökningar har Gymnasienämnden beslutat att starta Zetterbergs gymnasiet som kommer att stå klart för inflyttning till augusti 2021.
Behovet av minst en ny fullstor idrottshall för gymnasieskolorna är mycket stort. Det nya
Zetterbergsgymnasiet har ingen idrottshall och Rinman och Rekarne har redan idag svårt att få ut sina idrottstimmar i de hallar de har till förfogande.
Barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med Kultur och fritidsförvaltningen i detta ärende då även de har ett ökat behov av hallar för idrottsföreningarna.
En översyn av alla gymnasieskolans lokaler har gjorts för att effektivisera gymnasieskolans lokalyta och planera för framtidens lokalbehov.
12
Olika delar av Rinmans gymnasiet har byggt om i etapper och på Rekarnegymnasiet pågår investeringar inför införandet av nya program och idrotts- och hälsa inriktning.
Ett samarbetsprojekt, som berör Grundskolenämnden, Gymnasienämnden och Servicenämnden pågår på området St Eskil och Fristadsskolan. För gymnasiets del innebär det ny matsal och elevcafeteria.
Verksamhetsanpassning/ Utemiljö
Medel för anpassning av verksamheter av arbetsmiljöskäl är ett ständigt behov. Ändrade myndighetskrav påkallar också fortgående en anpassning av våra lokaler.
Till detta tillkommer några större mer allmänna investeringsbehov, som till exempel hissar och nya brandsäkra återvinningsstationer.
Säkerhetsanpassningar
Som en konsekvens av omvärldsfaktorer behöver vi investera i säkerhetshöjande utrustning. Behov av en allmän upprustning. Säkerhetssamordaren på förvaltningen gör varje år långsiktiga planeringar.
Budget för verksamhetsanpassningar och säkerhetsanpassningar sätts gemensamt för Förskolenämnden, Grundskolenämnden och Gymnasienämnden.
Bilagor
Investeringsbudget
Beslutsunderlag till projektinvestering
