6 Överväganden och förslag
6.1 En samlad förordning för statens stöd till ideella
6.1.1 Behov av förändring
Betungande administration och överlappande syften
De lokala organisationerna uppger att förfarandet med att ansöka om medel genom olika statsbidragsprocesser är administrativt betungande. Även Socialstyrelsen har en tung administrativ börda, i form av att bedöma, besluta om och kontrollera användningen av de olika bidragen, inklusive att bevaka att bidrag inte ges med överlap-pande syften.
Genom att bidragen från Socialstyrelsen hanteras i olika förord-ningar till riksorganisationerna och de lokala organisationerna kan bidrag till respektive organisationer delvis överlappa varandra. Ex-empelvis kan kvinno- och tjejjourer få statsbidrag av Socialstyrelsen för att delta i utbildningar som ROKS och Unizon anordnar. Sam-tidigt kan nu nämnda riksorganisationer erhålla bidrag från Social-styrelsen i syfte att genomföra utbildningar för medlemsorganisa-tionerna. Om bidragen till riksorganisationerna och de lokala organ-isationerna skulle ges utifrån en och samma förordning, skulle dessa i större utsträckning kunna utformas och bedömas i förhållande till varandra.
Avgränsningar mot socialnämndens ansvar
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2016 att stärka kvinno- och tjejjourernas arbete genom att avsätta 25 miljoner kronor för 2015 och därefter 100 miljoner kronor årligen. Som skäl till förstärkningen anförs att de ideella kvinno- och tjejjourerna utför ett betydelsefullt arbete med att ge stöd och skydd till kvinnor som har utsatts för våld. Stödet avser att bidra till långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för de aktuella kvinno- och tjejjourerna.104 Det huvudsakliga syftet med satsningen är alltså att stödja jourerna i deras arbete med våldsutsatta kvinnor. Så som satsningen är formulerad, kan den dock ha bidragit till en osäkerhet om den avser att stärka kvinno- och tjejjourer i syfte att förbättra situationen för våldsutsatta barn och kvinnor eller att säkra finansieringen av dessa organisationer i deras roll som kompletterande aktör till det kommunala åtagandet. Om avsikten tolkas som att förbättra stödet
104 Prop. 2015/16:1 Utgiftsområde 13, s. 71.
och skyddet till våldsutsatta barn och vuxna faller detta inom det kommunala åtagandet, och syftet uppfylls inte genom satsningar på kvinno- och tjejjourer. Om avsikten däremot tolkas som att stärka förutsättningarna för kvinno- och tjejjourer i deras roll som opinionsbildare och ge kompletterande service till samhällets med-borgare, korrelerar syftet med satsningarna.
Mycket talar för att målsättningen med statsbidraget inte har varit tydligt uttryckt, varför stödet inte bidragit till att förtydliga kommuners och kvinnojourers roller och ansvar. Exempelvis har det förekommit att kommuner har hört av sig till Socialstyrelsen för att få hjälp med att kunna bistå sin lokala jour med att få del av stats-bidraget, med hänvisning till att kommunen inte själv har budget att prioritera arbetet med våldsutsatta barn och kvinnor. Kvinnojourer har å sin sida anfört att mer medel i form av statsbidrag behövs med tanke på att kraven höjs på kvinnojourer som bedriver verksamhet med skyddat boende.105 Det finns en risk att statsbidraget till och med har bidragit till att upprätthålla en tidigare identifierad osäkerhet kring förväntningar, ansvar och uppdrag mellan kommuners socialtjänst och ideella kvinnojourer.106 Med denna osäkerhet följer en risk för att brottsoffer även fortsättningsvis blir en sidoordnad fråga i kommuners arbete, istället för att ansvaret för denna grupp integreras i kommuners ordinarie verksamhet.
När det gäller tjejjourerna är det mer uppenbart att deras uppdrag utgör ett komplement till det kommunala åtagandet. Kommuner köper inte heller insatser av tjejjourer som en del i att de ska genom-föra insatser enligt socialtjänstlagen.
Slutligen är det viktigt att fastslå att kommunens ansvar för vålds-utsatta vuxna och barn innebär ett betydligt bredare uppdrag än det som kan tillhandahållas av lokala kvinnojourer. I kommunens ansvar ingår bl.a. att vid behov kunna ge ekonomiskt bistånd, ansvara för att barn får det stöd och skydd de behöver samt säkerställa skolgång och tillgång till hälso- och sjukvård. Vuxna ska vid behov kunna få insatser i form av föräldraskapsstöd och andra relevanta insatser. Av detta följer att kvinnojourer å ena sidan och det offentliga åtagandet å andra sidan inte är utbytbara storheter. Kvinno- och tjejjourer är ett viktigt komplement till det offentliga åtagandet och kan, om de själva vill det, utföra insatser på uppdrag av socialnämnden. Lika lite
105 Se t.ex. debattartikel i Dagens samhälle, publicerad den 16 april 2018.
106 SOU 2006:65 och SOU 2017:112 s. 318.
som statsbidrag till Pensionärernas Riksorganisation (PRO) eller Barnens Rätt i Samhället (BRIS) i grunden kan stärka äldres eller utsatta barns möjligheter att få hjälp och stöd inom ramen för social-tjänstens uppdrag, kan bidrag riktade till kvinno- och tjejjourer åstadkomma detta. Det kan vidare noteras att det i många kom-muner saknas en lokal ideell kvinno- och tjejjour. Långt ifrån alla våldsutsatta kvinnor och flickor kommer i kontakt med civil-samhällets organisationer. Däremot kommer många i kontakt med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Av Socialstyrelsens senaste rapport om dödsfallsutredningar framgår exempelvis att nästan alla vuxna som myndigheten utredde 2016–2017 hade varit i kontakt med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och/eller andra myndig-heter en tid före sin död.107 För att alla våldsutsatta som behöver skydd och stöd ska kunna uppmärksammas och erbjudas relevanta insatser räcker det alltså inte att förlita sig på det angelägna arbete som genomförs av ideella kvinno- och tjejjourer.
Stöd till våldsutövande män eller hbtq- personer omfattas inte av de särskilda satsningarna
Mansjourer och liknande organisationer som arbetar med våldsföre-byggande åtgärder riktade till män och pojkar har inte kunnat få del av regeringens särskilda satsningar inom ramen för förordningen om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer. Inte heller nås de organisa-tioner som arbetar med att ge stöd och skydd till våldsutsatta hbtq- personer av satsningarna. Detta eftersom förordningen om stats-bidrag till kvinno- och tjejjourer är inriktad på kvinno- och tjej-jourers arbete mot mäns och pojkars våld mot kvinnor och flickor.
Ideella organisationer som arbetar med åtgärder riktade till män och pojkar respektive hbtq- personer omfattas dock av de särskilda ut-vecklingsmedel och/eller uppdrag i regleringsbrev i form av stats-bidrag som Socialstyrelsen fördelar.
107 Dödsfallsutredningar 2016–2017. Socialstyrelsen 2018.
6.1.2 En ny förordning med utgångspunkt i det sjätte