Konsekvenser för ideella organisationer

Antalet ansökningar från behöriga organisationer enligt den nya förordningen

Förslaget till bidragsförordning enligt denna promemoria riktar sig till ideella organisationer som bedriver verksamhet med huvudsakligt ändamål att stödja eller förbättra situationen för brottsoffer eller arbeta förebyggande eller motverkande inom områdena mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck eller prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Social-styrelsen har uppgett att de år 2017 identifierat cirka 224 unika ideella föreningar, i huvudsak kvinno- och tjejjourer, som aktuella bidragsmottagare enligt tidigare bidrag på området. Detta antal bör väsentligen motsvara antalet bidragsberättigade föreningar enligt den förordning som nu föreslås.

Någon förändring av beviljade anslag bör inte vara aktuellt med anledning av den nya förordningen, utan det är endast en fråga om hur befintliga medel ska fördelas. Som redan angetts, beror anslagens storlek på politiska prioriteringar och beslut som ligger utanför denna promemorias påverkansområde. När det gäller riksorganisa-tioner och organisariksorganisa-tioner som bedriver verksamhet av riksintresse bedöms i allt väsentligt de organisationer vars verksamhet idag omfattas av 1 § tredje strecksatsen förordningen om statsbidrag till visas organisationer på det sociala området m.m. motsvara de organisationer som kommer att få del av medel enligt den nya förordningen.

På den lokala nivån kommer dock tillämpningsområdet för den nya förordningen att breddas i förhållande till förordningen om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer. Detta eftersom tillämpnings-området sammanfaller med den nationella strategin och därmed även riktar sig till organisationer som ger insatser till män som utsätts för respektive utövar eller riskera att utöva våld, våldsutsatta hbtq-personer eller i övrigt bedriver brottsstödjande eller förebyggande verksamhet inom tillämpningsområdet. För att bedöma vilka organisationer som kan tillkomma i förhållande till de lokala kvinno- och tjejjourerna, kan en väg vara att undersöka vilka organisationer som beviljats de särskilda utvecklingsmedlen om våld i nära relationer. Detta bidrag riktar sig till ideella föreningar och stiftelser som bedriver verksamhet på lokal nivå, alltså inte bara till lokala kvinno- och tjejjourer. En genomgång av ansökningarna för år 2017 visar att ett 20-tal organisationer som inte är kvinno- eller tjejjourer har ansökt om medel enligt detta bidrag. Det handlar i huvudsak om lokala brottsofferjourer, verksamheter vid Stadsmissionen och RFSL samt mansjourer som t.ex. arbetar med insatser till vålds-utövande män. Ett rimligt antagande är att flera av dessa organisa-tioner kommer att ansöka om och beviljas statsbidrag enligt den nya förordningen. Det bedöms att ytterligare runt 20 lokala ideella organisationer kommer att kunna ta del av bidrag enligt den nya förordningen. När det gäller de lokala brottsofferjourerna, kommer det att behöva bedömas i varje enskilt fall huruvida dessa har sådan verksamhet som huvudsakligen stödjer brottsoffer enligt de i förordningen angivna områdena. De lokala brottsofferjourerna

finansieras huvudsakligen genom det bidrag som Brottsoffer-myndigheten fördelar, dvs. enligt förordningen (1994:426) om brottsofferfond.

I den nya förordningen föreslås ett organisationsbidrag som ska fördelas lika mellan de sökande. Tidigare har kvinno- och tjejjourer kunnat ansöka om organisationsbidrag för bidragsåren 2016 och 2017. Detta möjliggjordes genom förordningsändringar, enligt vilka kvarvarande anslagna medel för respektive år fick fördelas som organisationsbidrag. Genom en ändring i vårbudgeten 2018 bereddes kvinno- och tjejjourer möjlighet att ansöka om ett organisations-bidrag även för organisations-bidragsåret 2018.¹⁶² För bidragsåren 2018 och 2019 har de anslagna medlen kunnat fördelas som verksamhetsbidrag.

Administrativa kostnader

Storleken på de ideella organisationerna kan variera. Vissa av dem har anställd personal medan andra enbart drivs av volontärer.

Unizon uppger exempelvis att av deras kvinnojourer har runt en tredjedel inte någon eller endast ett fåtal anställda, en fjärdedel fyra anställda eller fler och några få omkring 20 anställda. En ideell organisation (ideell förening eller en stiftelse) som ansöker om bidrag kommer att behöva avsätta tid för upprättande av ansökan och redovisning av använda medel. Detta är dock ingen tillkom-mande uppgift, eftersom organisationerna redan idag gör detta. En lokal ideell organisation, beroende på dess inriktning, kan idag ansöka om upp till tre av bidragen som Socialstyrelsen fördelar på våldsområdet. I framtiden kommer samma organisation bara att behöva ansöka enligt en förordning, även om det kan bli aktuellt att ansöka om två olika bidrag enligt denna förordning (organisations-bidrag och verksamhets(organisations-bidrag). Vidare bör den nya förordningen minska risken för återbetalningsskyldighet, eftersom risken för dubbelt bidrag för samma ändamål minskar. Den nya förordningen förväntas sammantaget leda till ett överskådligare regelverk och därmed underlätta för såväl de sökande organisationerna som för Socialstyrelsen.

162 Av dessa medel ska enligt 5 a § förordningen om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer 9/10 av tillgängliga medel komma lokala kvinno- och tjejjourer till del (45 miljoner kronor) och 1/10 deras riksorganisationer till del (5 miljoner kronor).

Den nya förordningen förväntas också leda till en förenkling av ansöknings- och återrapporteringsförfarandet i den del som avser organisationsbidraget. Organisationsbidraget förslås lämnas med ett fast belopp som är lika för samtliga sökande. I promemorian har övervägts om detta bidrag skulle bestå av en fast och en rörlig del.

Som beskrivits ovan skulle den rörliga delen av bidraget leda till en kostnadsineffektiv administration hos Socialstyrelsen. Även de sökande skulle ha drabbats av merarbete vid en sådan ordning.

Bestämmelsen, i dess utformning enligt förslaget, kommer att gynna mindre organisationer som proportionellt sett tilldelas högre bidrag än en större organisation. En mindre organisation kan ha svårare att bära sina organisationskostnader än en större organisation och kan därför vara i behov av ett relativt sett högre bidrag.

Med utgångspunkt i vad en ansökan bör innehålla enligt 11 § i författningsförslaget, uppskattas tidsåtgången för att upprätta en ansökan om organisationsbidrag till 4–8 timmar. Tidsåtgången för att upprätta en ansökan avseende verksamhetsbidrag bedöms vara längre.

Tiden för att upprätta en sådan ansökan bör inte skilja sig väsentligt från tidigare förfarande, varken vad gäller riksnivå/riksintresse eller den lokala nivån. Det har framförts till utredningen att tiden som föreningarna behöver lägga på att upprätta dessa ansökningar är omfattande och bör förenklas. Många av de uppgifter som efter-frågas är dock av sådan art att de lätt bör kunna tas fram eftersom uppgifterna normalt redovisas i andra sammanhang på förenings-rättlig grund.