Behov och metodbegränsningar är en kritisk fråga

Tidigare här har vi tagit upp frågan om relationen mellan beställare av ekosystem- tjänstanalyser (oftast kommuner men också företag) och genomförare av analy- serna (miljökonsulter, forskare). I det här läget när utvecklingen av ekosystem- tjänstarbetet är i en tidig fas så är alla parter prövande och i vissa fall famlande. Konsulterna vi intervjuat upplever att

intresset för analyser är stort och att det idag finns en stor konkurrens. Eko- systemtjänstanalyser av olika sorter är en ny och växande marknad för konsulterna. Detta läge har såväl positiva som

negativa konsekvenser för hur arbetet med ekosystemtjänstanalyser utvecklas när det gäller metodutveckling,

användbarhet och kvalitet.

Konsulterna upplever i nuläget att beställare av analyser bara vagt och översiktligt kan formulera vad de vill ha. Det försvårar förstås både för konsulten att åstad- komma relevanta analyser och för beställaren att få något som är användbart och av

”.. jag tror att de flesta accepterar begreppet som sådant, men sedan så vet de kanske inte så mycket om vad det innebär. Det svåra blir när vi kommer ner till konkreta frågor. Än så länge så är vi ganska teoretiska, och letar redskap helt enkelt för att jobba med dem.”

[kommun]

”..Det gör att många uppdrag [om

ekosystemtjänstanalyser] är svåra att svara på, de vill ha guld och gröna skogar och helst ha det gjort till torsdag. Då gäller det att hitta vad det är som de egentligen vill ha, men jag upplever att det i många lägen är anbud som är väldigt simpla som går hem.”

god kvalitet. Beställarna å sin sida upplever ofta att de inte har tid att skaffa sig tillräcklig överblick om arbetet med ekosystemtjänster. De lämnar i vissa fall över ansvaret till konsulterna att ha den

överblicken.

Då har vi tidigare visat att det inte heller för alla konsulter finns tid och resurser för omfattande inläsning eller utveck- lingsprojekt. Vissa har dock den

möjligheten – läget för konsultföretag verkar variera här. Det uttrycks också från kommuner att man inte vet hur mycket konsulterna har på fötterna för sina

analyser. Hur mycket kan man lita på den produkt man får? I en kommun uttryckte man tydligt sitt missnöje med att konsultens underlag för en ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna i ett område var alldeles för magert - i relation till antalet studier som värdet byggde på och för att värderingen måste anpassas till platsen. Senare här tar vi dock upp hur arbetskrävande det är att få fram platsspecifika data för en värdering av eko-systemtjänster

och att när man arbetar inter-nationellt med liknande värderingsstudier så använder man sig av schablondata. Det ska naturligtvis vara schabloner som är rimliga. Och här behövs utvecklings- arbete och fler studier för att få fram bra schabloner som fungerar för svenska förhållanden.

Det är svårt att beställa när man inte riktigt vet vad en ekosystemtjänstanalys är – hur den görs och hur den kan användas eller till vad. Det är svårt att vara konsult eller forskare när man får en beställning som är vag eller som inte passar till de metoder som finns. En konsult beskriver just en sådan situation. Metoden hen brukar använda utgår ifrån ett utgångsläge och några alternativa scenarier för utvecklingen. Utifrån dessa så ser man

sedan på hur värdet hos tjänsterna kommer att påverkas och det ger ett underlag för att välja det alternativ som är bäst. Kommunen hade dock behov att få svar på en annan fråga – hur ska vi utveckla det här området för att göra minst skada, vad ska vi spara, vad är viktigt. Det fanns heller inte några

alternativ att studera. Att svara på kommunens fråga säger konsulten ”är svårare och kräver mycket mer resurser”. En annan konsult uttrycker tydligt vad hen behöver veta för att kunna producera en bra produkt. Kommunen behöver kunna uttrycka sina behov och låta konsulten komma in i ett tidigt skede så att arbetet kan

”..de här konsultfirmorna måste läsa in sig på det här nu så att de kan det här. För det här kan ju inte vi göra på en kommun. Vi har ju inte den möjligheten.”

[kommun]

”Sedan är det ju svårt, jag vet, för att det är olika när du hamnar på en ny våtmark, så är det olika variabler som spelar roll. Upp i norra Sverige betyder det en sak, och i södra en annan, och så vidare.… och då tycker jag att konsulterna har för lite på fötterna.”

[kommun]

”Jag kan se, utifrån min kunskapspåse, att jaha, det är det här som de vill ha. Då kan jag se en koppling som de inte kan se själva, gentemot andra metoder eller andra forskare i andra länder och så vidare.”

beskriva hur en kommunal planeringsprocess ser ut och vilken roll en arkitekt har. Om beställaren kan beskriva på ett bra sätt det sammanhang som ekosystem- tjänstanalysen ska ingå i och vilka frågor man behöver svar på då kan konsulten utifrån sina kunskaper göra en bra insats.

Det är idag ännu inte helt klart när och hur eko-systemtjänstanalyser fungerar som bra besluts-underlag i olika fall. Det behövs fler erfarenheter av hur det fungerat i praktiken för att vi ska kunna svara på

den frågan. Detta är inte lätt att veta för vare sig beställare eller genomförare eftersom idag kan kartläggningar av ekosystemtjänster se olika ut till sitt innehåll.

Relationen och kommunikationen mellan beställare-genomförare är viktig för att skapa relevanta analyser och relevanta förväntningar på analysen. Beställare måste vara kunniga i att beskriva sina behov och de planerings- och besluts- processer som analysen ska ingå i. Konsulterna måste kunna redogöra för begränsningarna i de analyser och

metoder som finns idag. Flera konsulter och kommunföreträdare förstår att vi just nu befinner oss i en utvecklingsfas som vi måste ta oss igenom. Relevant och god kvalitet på ekosystemtjänstanalyser är självklart viktiga mål för beställare och utförare av analyserna. Vari den goda kvalitén består är inte självklart idag men det står helt klart att det kan kräva mycket arbete, åtminstone inledningsvis.