Ovanstående resultat och resultaten som bekräftar tidigare resultat visar hittills vad som har genomförts och förändrats samt vilka förväntningar som finns på ekosystemtjänster som en väg framåt. Bredden och variationen i det som behöver utvecklas, förändras och läras på individuell och organisatorisk nivå framgår tydligt (4.2, 4.8). Det betyder att insatser för att åstadkomma att ”betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället” (Miljödepartementet 2012) behöver utgå från en förståelse av vad som lokalt och regionalt och inom olika sektorer upplevs som behov, utmaningar och frustration. Resultaten visar även att flera av förväntningarna på arbetet med ekosystemtjänster kan infrias – under rätt förutsättningar och villkor.
Som vi har visat i vår inledande teori om hur lärande går till så inbegriper lärande tre viktiga dimensioner i nära samspel. Den första dimensionen har vi tagit upp här och som består av vad som ska läras av attityder, färdigheter, fakta och så vidare. I läroprocesser så samspelar detta med motivationen att förändra sitt sätt att arbeta. I våra intervjuer finns en hel del om motivationen att arbeta med ekosystemtjänster som ett verktyg och det tar vi upp i nästa avsnitt.
5.2.2. Motivation att lära i relation till ekosystemtjänster
En viktig motiverande faktor är de förväntningar och förhoppningar som är knutna till ekosystemtjänster. I vår studie ser vi att det finns stora förväntningar (4.3.5) om vad som kan åstadkommas av förändringar i miljö- och naturvårdsarbetet med ekosystemtjänstperspektiv och analyser. Det handlar om att, i planering och beslutsfattande, skapa större förståelse för naturens värden i sig och för människor och samhällen, att bättre beslutsunderlag kan skapas och därmed bidra till bättre beslut från miljö- och naturvårdssynpunkt. I vårt material är det i första hand miljö- och naturvårdarna som uttrycker att det är aktörer som inte är så insatta i miljö- och naturvård som behöver lära sig och förändras. Det handlar dock även om att miljö- och naturvårdens aktörer själva ska få nya och praktiska verktyg för att kunna identifiera vad som är naturens nyttor för just människan och att kunna på mer solid basis visa nyttornas värde (med olika metoder) för människan och hennes behov och samhälleliga aktiviteter. Att det finns stora förväntningar på vad som kan åstadkommas genom ekosystemtjänstperspektiv och analyser vet vi från politiska och vetenskapliga, internationella och svenska mer övergripande och
teoretiska resonemang (Kumar 2010, Harrison et al. 2014). Våra resultat visar att förväntningarna nu även finns på en mycket praktisk och lokal nivå i Sverige. De visar också hur förväntningarna ser ut i olika organisatoriska kontexter och för olika sektorer det vill säga där ekosystemtjänstarbetet ska omsättas.
Det är också tydligt att de svenska miljömålen, och däribland främst etappmålet om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, liksom Naturvårdsverkets kommunika- tionsprojekt har inspirerat flera av de intervjuade (4.3.1). Flera har redan i sin ut- bildning läst om ekosystemtjänster och motiverats att arbeta vidare med detta till exempel som konsulter. Att många kommuner och företag börjat arbeta med eko- systemtjänster är också motiverande – man ser möjligheterna och vill vara del av utvecklingen på fältet. På den privata sidan lyfter man också fram vikten av att in- satser att arbeta med ekosystemtjänster synliggörs och att detta är en viktig motive- rande faktor för ett företag eller en bransch (4.3.3). Över lag är de vi intervjuat sedan länge engagerade i miljö- och naturvårdsarbete inom olika sektorer och drivs därför också av ett eget engagemang för miljöfrågorna utöver sitt uppdrag eller sin tjänst.
Dessa förväntningar hos kommuner och företag har lett till ett antal pilot- och utvecklingsprojekt. Många prövar sig fram just nu och olika metoder och angreppssätt utvecklas. I de fall arbetet har blivit relevant och användbart för verksamheten så har tydliga fördelar kommit fram som vi har visat ovan och det är naturligtvis fortsatt motiverande (4.7). Relevans och konkretion i relation till verksamhetens inriktning är avgörande att få till i ekosystemtjänstarbetet för att skapa fortsatt motivation för arbetet (4.3.3). När till exempel ekosystemtjänstdata ligger till grund för hela verksamheten är det viktigt att få med sig alla. Då kan ekosystemtjänstbegreppet ibland och för vissa aktörer upplevas som för distanse- rande och teoretiskt. Då kan det vara respektfullt att byta ut begreppet ekosystem- tjänster mot ett begrepp som är mer konkret och nära den verksamhet där begreppet ska användas – så att alla från ledning till längst ut i organisationen känner sig berörda (4.3.3).
Ekosystemtjänstbegreppet upplevs av alla i princip som ett pedagogiskt, förnyande och motiverande begrepp. Men i en konkret verksamhet eller ekosystemtjänst- analys kan det – som beskrivs ovan – inte alltid upplevas som pedagogiskt. Man introducerar egna begrepp eller använder mer vardagliga begrepp som till exempel ”naturens gratistjänster” för att få fler motiverade och få dem med sig (4.8.8). Som vi också har beskrivit ovan har arbetet i vissa fall inte fallit så väl ut. Flera uttrycker vidare frustration över oklarheter i ekosystemtjänstbegreppet, att det saknas tydligt uppdrag om vad som ska göras (att det till exempel inte finns i regleringsbrevet), och att alla gör på sitt sätt just nu och man vet inte vad som är rätt eller bra i angreppssätt eller metoder. Att ekosystemtjänstarbetet är i en tidig utvecklingsfas betyder, för det första, en stor osäkerhet om vad det är för resultat och nytta man kan få ut av en ekosystemtjänstanalys och många undrar vad det är
utvecklingsfas betyder att allt tar mer tid och kostar mer just nu. Flera uttrycker dock att man förstår att ekosystemtjänstarbetet är i en utvecklingsfas och att det troligen blir bättre med tiden det vill säga att arbetet med till exempel analyser kommer att kräva mindre tid och resurser när relevanta rutiner, metoder och schabloner har utvecklats vartefter. (4.8)