6. Resultat och Analys
6.4 Behov av stöd
6.4.1 Specialiserad vård
Vuxenhandläggarna är överens om att det är behovet som styr vilka insatser som den enskilde erbjuds, vilket gör att insatserna anpassas utifrån klientens behov. Öppenvård och behandlingshem kan erbjuda klienten stöd i vardagssysslor såsom betala räkningar, ansöka om försörjningsstöd, städa och laga mat vid behov. En vuxenhandläggare beskriver att missbruk sällan är den enda problematiken utan att det ofta finns psykisk ohälsa i grunden, vilket gör det viktigt att psykiatrin kopplas in. Flera av vuxenhandläggarna beskriver däremot de svårigheter som kan uppstå när klienterna är i behov av stöd från psykiatrin, på grund av exempelvis långa vårdköer och krav på nykterhet. Samtliga vuxenhandläggare uttrycker även brister när det gäller anpassat stöd som inkluderar och stödjer kvinnan i sin kommande föräldraroll. Det framkommer att det finns behandlingshem som både stödjer kvinnan i sin föräldraroll och stöttar kvinnan till ett liv fritt från missbruk, dock beskriver en intervjuperson att “det inte är jättemånga behandlingshem som tar emot gravida kvinnor”. Samma intervjuperson uttrycker även senare i intervjun att det finns behov av fler välfungerande öppenvårdsinsatser och stödboenden som tar emot gravida kvinnor, vilket uttrycks på följande sätt:
Vi behöver fler välfungerande, och nu säger jag välfungerande inte fler i antalet utan fler bra stödboenden och öppenvårdsinsatser. Det skulle behövas fler behandlingshem som tar emot gravida kvinnor och vet hur man ska jobba med gravida med missbruk och även familjebild.
En av vuxenhandläggarna beskriver att ett tätare samarbete med handläggare på enheten för barn och unga i dessa sammanhang vore gynnande, vilket uttrycks extra viktigt nu vid införandet av barnkonventionen:
För i den bästa av världar så är det väl naturligtvis väldigt bra om man skulle kunna ha den kontakten att man har en barnhandläggare inne en liten stund före och utreder hur den här vuxne individen resonerar kring sitt blivande föräldraskap.
Att missbruk ofta är sammankopplat med psykisk ohälsa styrks även i tidigare forskning som beskriver att stöd kring psykisk ohälsa kan leda till minskat missbruk under graviditeten (Watt et al., 2014). Intervjupersonernas uttalanden tyder på att de anser att gravida kvinnor behöver ett mer anpassat stöd utifrån graviditeten, vilket kan styrkas i tidigare forskning. Niccols et al. (2012) beskriver att integrerad behandling tar hänsyn till hela kvinnans livssituation såsom graviditet och eventuell psykisk ohälsa. Integrerad behandling har visat en mindre risk för skador på barnet, vilket kan tänkas vara ett resultat av ett minskat missbruk. Vuxenhandläggarna beskriver ett behov av mer välfungerande insatser för målgruppen, vilket kan tänkas styrkas i kvinnornas ofta komplexa livssituation. Det kan antas finnas brist på specialiserad vård för dessa kvinnor där både det kommande barnet och eventuell psykisk ohälsa beaktas, trots att ett tydligt behov av stöd inom dessa områden beskrivs av vuxenhandläggarna. Att dessa resurser saknas kan tänkas begränsa det arbete som bedrivs idag. Vuxenhandläggarna beskriver även en förhoppning om ett närmare samarbete med enheten för barn och unga i dessa ärenden. Behov av samarbete inom den egna organisationen kan tänkas
35 tyda på att specialiserad vård, i form av arbetsrutiner, behöver upprättas inom den egna organisationen för att kunna hjälpa dessa kvinnor på bästa sätt.
7. Slutsatser
7.1 Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka vilket stöd som kan ges till gravida kvinnor med missbruksproblematik. Vidare avsåg studien att undersöka hur vuxenhandläggare uppfattar lagstiftningen när det kommer till att ge stöd till gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt vilka etiska konflikter som kan uppstå i arbetet med målgruppen. Studiens resultat visade att gravida kvinnor med missbruksproblematik är en utsatt grupp med omfattande problematik. För att kunna ge kvinnorna den vård de behöver finns det många olika typer av stöd och insatser som kan ges för att hjälpa dessa kvinnor. Vuxenhandläggarna beskriver att inom öppenvården kan olika typer av samtalsbehandling ges, enskilt eller i grupp, i form av KBT, tolvstegsbehandling eller stödsamtal. Vid behov kan kvinnorna få behandlingshem eller insats i form av stödboende. Vuxenhandläggarna beskrev att behandlingen vid missbruk och graviditet är densamma som om kvinnan inte hade varit gravid, då missbruket inte skiljer sig. Däremot poängterar samtliga vuxenhandläggare att graviditeten blir ytterligare en aspekt att ta hänsyn till. Enheten för barn och unga, försörjningsstöd, kriminalvården, mödravårdscentralen och andra hälso- och sjukvårdsaktörer är några av de enheter och myndigheter som vuxenhandläggarna samverkar med för att tillgodose kvinnans behov. Samtidigt som vuxenhandläggarna uppgav att det finns möjligheter att utforma vården efter kvinnans behov, finns det fortfarande en brist när det kommer till specialiserad vård som tar hänsyn till både missbruket och graviditeten. Det finns skilda meningar hos vuxenhandläggarna när det gäller huruvida lagstiftningen är tillräcklig eller bristande. Två vuxenhandläggare uppgav att de upplever lagstiftningen som tillräcklig när det gäller missbruk och graviditet. De två andra vuxenhandläggarna beskrev LVM som begränsade då man inte kan beakta det ofödda barnet, vilket enligt dem behövs för att hjälpa kvinnan när stöd på frivillig väg inte räcker till, på grund av exempelvis bristande insikt och förmåga. Studien visade att en anledning till att vuxenhandläggarna uppfattade lagstiftningen olika grundande sig i etiska dilemman, såsom det etiska dilemmat kring kvinnans självbestämmanderätt kontra det ofödda barnets bästa. Ytterligare etiska dilemman som framgick i studien var frivilligt under tvång och det etiska dilemmat kring allians och anmälningsplikt. De olika etiska dilemman som framgick i studien, visade på de svårigheter som uppstår i arbetet med målgruppen och att samtliga vuxenhandläggare av denna anledning beskrev området som komplext.
7.2 Forskningsdiskussion
Det finns bristande befintlig svensk forskning som rör det stöd vuxenhandläggare har att erbjuda gravida kvinnor med missbruksproblematik, vilket enligt oss gjorde studiens syfte relevant. Det har även identifierats en avsaknad av internationell forskning kring ämnet vilket ökar behovet av studien. Den forskning som finns gällande stöd är internationell och fokuserar främst på läkemedelsbehandling (Howard, 2015; Jones et al., 2012), vilket har liten relevans för det sociala arbetet, då läkemedelsbehandling är hälso- och sjukvårdens ansvar och inget som socialtjänsten kan bevilja. I resultatet framgår det att det, enligt vuxenhandläggarna, är viktigt
36 med specialiserad vård för att kunna hjälpa både kvinnan och det ofödda barnet. Tidigare internationell forskning styrker vuxenhandläggarnas uttalanden om integrerad behandling, där det framgick att behandling med fokus på missbruket, graviditeten och andra faktorer i kvinnans liv bidrog till mindre skador hos barnet, vilket även gynnade kvinnan (Niccols et al. 2012; Milligan et. 2011). Ytterligare forskning beskrev vikten av kvinnans delaktighet i beslut om vård, där delaktighet beskrivs vara en faktor som ökade chanserna för kvinnan att fullfölja behandlingen (Deegan & Drake, 2006 i Howard et al., 2019). Vuxenhandläggarna i vår studie poängterade precis som tidigare forskning vikten av att kvinnan ska vara delaktig i beslutsfattande för att vården ska kunna bli lyckad.
7.3 Metoddiskussion
Studien är av kvalitativ karaktär där semistrukturerade intervjuer användes. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer kunde vi få en djupgående beskrivning kring arbetet med gravida kvinnor med missbruksproblematik, vilket vi troligtvis inte hade fått genom exempelvis enkäter. Att använda sig av semistrukturerade intervjuer möjliggjorde att ytterligare information kring ämnet framkom än det som frågades efter, vilket kan tänkas vara en förutsättning för att få en mer djupgående beskrivning av forskningsområdet. Att få en detaljerad empiri var för studiens syfte viktigt. Det var svårt att hitta vuxenhandläggare som var villiga att ställa upp på en intervju, vilket resulterade i enbart fyra intervjuer. En möjlig anledning till fåtal intresserade kan bero på att ärenden med gravida kvinnor med missbruksproblematik sker i liten utsträckning, och att få vuxenhandläggare har erfarenhet av att arbeta med målgruppen och därmed upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att delta i studien. Det faktum att enbart fyra vuxenhandläggare intervjuades kan anses som en brist då det skapar en mindre omfattande bild av forskningsområdet. Ytterligare en brist med studien är att två av intervjupersonerna hade begränsad erfarenhet att arbeta med målgruppen, då det enbart haft ett ärende vardera. Det gjorde att de enbart kunde berätta om det enskilda fallet vilket kan tänkas göra deras svar begränsade, och kan antas påverka studiens tillförlitlighet. En styrka med studien är att intervjupersonerna arbetar på fyra olika socialkontor runt om i Mellansverige vilket kan tänkas gett oss en större inblick i vilket stöd kvinnorna kan få. Det bidrog också till att vi kunde urskilja eventuella likheter och skillnader i arbetet med dessa kvinnor, vilket är en styrka med studien.
7.4 Slutdiskussion
Studien har relevans för det sociala arbetet, både i det praktiska arbetet med målgruppen samt då studien visar behov av vidare forskning. Analys av empirin visade att samarbetet mellan vuxenhandläggare och handläggare på enheten för barn och unga skiljer sig åt på flera områden. Att det inte tycks finnas framställda riktlinjer på hur arbetet med gravida kvinnor med missbruksproblematik ska gå till, kan ses som en begränsning, då det i dagsläget tycks bli upp till varje socialkontor att utveckla rutiner för hur arbetet ska gå till. Endast en av de fyra socialkontor som benämns i denna studie, hade en tydlig handlingsplan för samarbetet med enheten för barn och unga. Studien identifierar därmed ett behov av att undersöka hur samarbetet med enheten för barn och unga bör se ut i dessa ärenden och därefter upprätta nationella riktlinjer. Det kan tänkas vara av betydelse att ha ett samarbete med enheten för barn
37 och unga där dessa kan arbeta med kvinnan utifrån kvinnans kommande föräldraroll i kombination med vuxenhandläggare som stöttar kvinnan utifrån missbruksproblematiken. Studien visade ytterligare att det finns begränsningar i den mån specialiserad vård kan erbjudas till gravida kvinnor med missbruksproblematik. Detta trots det faktum att både studiens empiri och tidigare forskning visar att gravida kvinnor med missbruk ofta har en omfattande problematik och en utsatt livssituation. Kvinnornas levnadsförhållanden och områdets komplexa karaktär kan tänkas styrka att kvinnorna är i behov av vård som tar hänsyn till deras missbruk, men också ger kvinnan redskap att hantera känslor kring sin graviditet och det kommande föräldraskapet. Forskning kring specialiserad vård behövs, då det delvis finns bristande kunskap om målgruppen, samt i vilken mån specialiserad vård hade kunnat utvecklas för att kunna ge utökat stöd till kvinnan, både för hennes egen skull, men också utifrån kvinnans rätt att föda ett friskt barn.
38
Referenslista
Litteratur och rapporter
Akademikerförbundet SSR. (2015). Etik i socialt arbete: Etisk kod för socialarbetare.
Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Från:
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete.pdf
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Askheim, O., & Starrin, B. (2007). Utmaningar i socialt arbete. I O. Askheim & B. Starrin (Red.), Empowerment i teori och praktik (s. 206-217). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Blennberger, E. (2002). Forskning om etiska frågor för socialt arbete: Utredning inom
Socialstyrelsens projekt Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. (2004-123-
1) Stockholm: Socialstyrelsen.
Blennberger, E. (2013). Bemötandets etik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Blennberger, E. (2016). Etik för socialt arbete. I A, Meeuwisse., H, Swärd., S, Sunesson., M, Knutagård (Red.), Socialt arbete - en grundbok (s. 372-392). Stockholm: Natur och Kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Danermark, B., Ekström, M., Jakobsen, L., & Karlsson, J. (2003). Att förklara samhället. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Engelstad, F. (2006). Vad är makt?. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.) Handbok i kvalitativ analys (s. 16–43). Stockholm: Liber.
Healy, K. (2000). Social work practices: contemporary perspectives on change. (1. uppl.) London: SAGE.
Healy, K. (2014). Social work theories in context: creating frameworks for practice. (2. uppl.) Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Hermerén, G. (2018). Utgångspunkter för etisk analys i socialt arbete. I U, Pettersson. (Red.),
Etik och socialtjänst. (s. 13-44). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2. uppl.) Malmö: Gleerups.
39 Jepson Wigg, U. (2015). Att analyser livsberättelser. I A. Fejes & R. Thornberg (red.) Handbok
i kvalitativ analys (s. 238–255). Stockholm: Liber.
Kant, I. (2004). Kritik av det praktiska förnuftet. (1. uppl.) Stockholm: Thales.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, L. & Sunesson, P. (2019). Nya sociallagarna med kommentarer i lydelsen den 1
januari 2019. Johanneshov: MTM.
Månson, P. (2010). Jurgen Habermas och moderniteten. I P, Månson (red.). Moderna
samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker (s.307-371). Stockholm: Norstedt.
Nilstun, T., Lundqvist, A., & Löfmark, R. (2006). Etik och ansvar i sjukvården: från sinnelag
till situation. Lund: Studentlitteratur.
Rønning, R. (2007). Brukarmedverkan och empowerment - gammalt vin i nya flaskor?. I O. Askheim & B. Starrin (Red.), Empowerment i teori och praktik (s.33-47). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Saleebey, D. (2013). Introduction: power in the people. In D, Saleebey (Ed.), The strengths
perspective in social work practice. (pp.1-24). Boston, MA: Pearson.
Sandström, S. (2008). Makten du har: att hantera makt i socialt arbete. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende: Stöd
för styrning och ledning. (2019-1-16). Stockholm: Socialstyrelsen.
Starrin, B. (2007). Empowerment som förhållningssätt - kan vi lära oss något av Pippi Långstrump?. I O. Askheim & B. Starrin (Red.), Empowerment i teori och praktik (s. 62-75). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Statens medicinsk-etiska råd (2018). Etik: en introduktion. (4. uppl.). Stockholm: SMER.
Swärd, H., & Starrin, B. (2016). Makt i socialt arbete. I A, Meeuwisse., H, Swärd., S, Sunesson., M, Knutagård (Red.), Socialt arbete - en grundbok (s. 393-413). Stockholm: Natur och Kultur.
Thorsén, H. (2016). Människosyn och etik. (3. uppl.) Stockholm: Remus.
Tännsjö, T. (1998). Vårdetik. (3. uppl.) Stockholm: Thales.
40 Tännsjö, T. (2002). Tvångsvård: om det fria valets etik i hälso- och sjukvård. (1. uppl.) Stockholm: Thales.
Westerlund, H. (2007). Det finns bruk för alla - empowerment utanför arbetsmarknaden?. I O. Askheim & B. Starrin (Red.), Empowerment i teori och praktik (s.90-103). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Ödman, P. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Øverlid, B. (2007). Empowerment är svaret, men vad är frågan?. I O. Askheim & B. Starrin (Red.), Empowerment i teori och praktik (s.48-61). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Vetenskapliga artiklar och avhandlingar
Angelotta, C., & Appelbaum, P. (2017). Criminal charges for child harm from substance use in pregnancy. Journal of the American Academy of Psychiatry and the Law, 45(2), 193-203.
Gutierrez, L. (1990). Working with women of color: An empowerment perspective. Social
Work, 35(Mar 90), 149-153.
Howard, H. (2015). Experiences of opioid-dependent women in their prenatal and postpartum care: Implications for social workers in health care. Social work in Health Care. 55(1), 61-85. doi: 10.1080/00981389.2015.1078427
Howard, H., Freeman, K., & Clark, K. (2019). U.S. survey of shared decision making use for treating pregnant women presenting with opioid use disorder. Substance use & Misuse, 54(13), 2241-2250. doi:10.1080/10826084.2019.1644524
Jones, H., Heil, S., Baewert, A., Arria, A., Kaltenbach, K., Martin, P., & Fischer, G. (2012). Buprenorphine treatment of opioid‐dependent pregnant women: A comprehensive review.
Addiction, 107(1), 5-27. doi: 10.1111/j.1360-0443.2012.04035.x
Kao, C., Schonbrun, Y, C., Zlotnick, C., Bates, N., Todorova, R., Chien-Wen, J., & Johnson, J. (2013). A qualitative study of treatment needs among pregnant and postpartum women with substance use and depression. Substance Use & Misuse, 48(14), 1498-1508. doi: 10.3109/10826084.2013.800116
Keegan, J., Parva, M., Finnegan, M., Gerson, A., & Belden, M. (2010). Addiction in Pregnancy.
Journal of Addictive Diseases: Women, Children and Addiction, 29(2), 175-191. doi:
10.1080/10550881003684723
Lambert B., Scheiner. M., & Campbell, D. (2010). Ethical Issues and Addiction. Journal of
Addictive Diseases: Women, Children and Addiction, 29(2), 164-174. doi: 10.1080/10550881003684673
41
Lindén, K. (1991). Kvinnor, hälsa, handling: [Women, health, action]. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten).
Milligan, K., Niccols, A., Sword, W., Thabane, L., Henderson, J., & Smith, A. (2011). Birth outcomes for infants born to women participating in integrated substance abuse treatment programs: A meta-analytic review. Addiction Research & Theory, 19(6), 542-555. doi: 10.3109/16066359.2010.545153
Niccols, A., Milligan, K., Smith, A., Sword, W., Thabane, L., & Henderson, J. (2012). Integrated programs for mothers with substance abuse issues and their children: A systematic review of studies reporting on child outcomes. Child Abuse & Neglect, 36(4), 308-322. doi: 10.1016/j.chiabu.2011.10.007
Paterno, M., Low, M., Gubrium, A., & Sanger, K. (2019). Mothers and Mentors: Exploring Perinatal Addiction and Recovery Through Digital Storytelling. Qualitative health research.
29(4), 545-556. doi:10.1177/1049732318777474
Perselli, J. (1998). Fostersyn i svensk rätt. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten).
Reitan, T. (2011). Gravida missbrukare i svensk tvångsvård. Nordic Studies on Alcohol and
Drugs, 28(3), 211-233. doi:10.2478/v10199-011-0021-4
Reitan, T. (2017). Lagen eller magen? Förvaltningsrätten och LVM-mål rörande gravida kvinnor. Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, 40(3-4), 132-150.
Silva, S., Pires, A., Guerreiro, C., & Cardoso, A. (2012). Balancing motherhood and drug addiction: The transistion to parenthood of addiction mothers. Journal of Health Psychology
18(3), 359-367. doi:10.1177/1359105312443399
Simmat-Durand, L., Genest, L., & Lejeune, C. (2014). Early childhood consequences of polydrug use during pregnancy. Journal of Neonatal Nursing, 20(4), 189-196. doi:10.1016/j.jnn.2013.10.002
Simmat-Durand, L., & Lejeune, C. (2012). Polydrug use during pregnancy and neonatal outcome: Data from a ten-year retrospective French study. Journal of Neonatal Nursing, 18(6), 232-240. doi:10.1016/j.jnn.2012.02.002
Söderstrom, K. (2012). Mental preparation during pregnancy in women with substance addiction: A qualitative interview-study. Child and Family Social Work, 17(4), 458-467. doi:10.1111/j.1365-2206.2011.00803.x
42 Söderström, K., & Skolbekken, J. (2012). Pregnancy and substance use – the Norwegian z 10– 3 solution.1 Ethical and clinical reflections related to incarceration of pregnant women to protect the foetus from harmful substances. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 29(2), 155- 171. doi:10.2478/v10199-012-0011-1
Van Scoyoc, A., Harrison, J., & Fisher, A. (2017). Beliefs and Behaviors of Pregnant Women with Addictions Awaiting Treatment Initiation. Child and Adolescent Social Work Journal,
34(1), 65-79. doi: 10.1007/s10560-016-0474-0
Watt, M., Eaton, L., Choi, K., Velloza, J., Kalichman, S., Skinner, D., & Sikkema, K. (2014). “It's better for me to drink, at least the stress is going away”: Perspectives on alcohol use during pregnancy among South African women attending drinking establishments. Social Science &
Medicine, 116, 119-125. doi:10.1016/j.socscimed.2014.06.048
Wilhoit, L. F., Scott, D. A., & Simecka, B. A. (2017). Fetal alcohol spectrum disorders: Characteristics, complications, and treatment. Community Mental Health Journal, 53(6), 711- 718. doi:10.1007/s10597-017-0104-0
Wright Nielsen, T. (2009). Viljen til at frigøre. En undersøgelse af empowerment i praksis. (Doktorsavhandling, Socialhögskolan, Lunds universitet). Hämtad från https://portal.research.lu.se/ws/files/3221570/1365620.pdf
Zand, D., Chou, J., Pierce, K., Pennington, L., Dickens, R., Michael, J., & White, T. (2017). Parenting self-efficacy and empowerment among expectant mothers with substance use disorders. Midwifery, 48, 32. https://doi.org/10.1016/j.midw.2017.03.003
Lagar och förordningar
Ds 2009:19. Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet. Stockholm: Edita Sverige AB.
Lov om kommunale helse- og omsorgstjenester m.m. (helse- og omsorgstjenesteloven). LOV 2011-06-24 nr 30.
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (SFS 1988:870). Stockholm: Socialdepartementet.
Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 1981/82:22. Socialutskottets betänkande om lag om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm: Justitiedepartementet.
SOU 1987:11. Skydd för det väntade barnet: delbetänkande: 1. Åtgärder vid missbruk m.m.
under graviditet. Stockholm: Justitiedepartementet.
43
Webbsidor
Folkhälsomyndigheten. (2017). Narkotikabruk och hälsa. Hämtad 2020-05-14 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning- tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/narkotikabruk-och-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Narkotikasituation i världen. Hämtad 2020-05-14 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning- tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/internationellt/narkotikasituationen-i- varlden/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Alkoholens skadeverkningar. Hämtad 2020-05-14 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning- tobak-och-spel-andts/alkohol/skadeverkningar/
44
Bilagor
Intervjuguide
Allmänna frågor
• Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du arbetat här?
• Vad har du för erfarenhet av gravida kvinnor med missbruksproblematik?
• Vad tänker du på när du hör missbruk och graviditet?
• Hur ofta förekommer missbruk under graviditet?
• Hur kommer dessa ärenden till socialtjänstens kännedom?
Arbetssätt
• Hur arbetar ni för att kvinnan ska genomgå sin graviditet nykter och drogfri?
• Hur ser kvinnorna/kvinnans livssituation i övrigt ut, generellt sett?
• Kan graviditeten i sig vara en motivationsfaktor till att ta emot behandling?
• Vilka insatser kan erbjudas?
• I vilken utsträckning har kvinnan möjlighet att välja behandlingsform?
• Anser du att man borde arbeta annorlunda med gravida missbrukare än ”vanliga” missbrukare, varför/varför inte?
• Hur brukar kvinnor med missbruksproblematik förhålla sig till rollen som blivande förälder?
• Skiljer sig arbetsalliansen från andra missbruksärenden?
• Hur arbetar ni förebyggande med missbruksproblematik?
Etik
• När du hör etisk konflikt, i relation till ämnet, vad tänker du på då?
• Hur ser du på kvinnans självbestämmanderätt kontra det väntade barnets bästa?
• Kan det väntade barnet skadas av missbruk under graviditeten?
• Kan du ge exempel på när den etiska konflikten varit påtaglig i ditt arbete?
Handlingsutrymme
• På vilket sätt förhåller du dig till de lagar som berör denna målgrupp?
• I Norge finns tvångsvård vid graviditet och missbruk med hänsyn till det ofödda barnet, vad tycker du om det?
• Anser du att den svenska tvångslagstiftningen bör se annorlunda ut?
• Hur upplever du ditt handlingsutrymme i dessa ärenden?
• Förekommer samverkan med andra myndigheter gällande målgruppen? om ja, hur?
• Om 10 år, hur skulle du vilja att vården för gravida kvinnor med missbruksproblematik ska se ut?