5.4.1 Upplevelser kring behovet av livslångt lärande
Informanterna uttrycker vikten av att lära sig nytt hela tiden och hur viktigt det är att själv ta ansvar för detta även om stöd finns från omgivningen. Om detta säger Anna så här:
Det krävs att man är nyfiken för att hålla sig ajour och träffa människor och delge information till varandra. Man tar reda på olika branscher och nyttjar sitt privata nätverk och hör vad som händer i deras branscher. Det handlar mycket om hur man själv intresserar sig, det är upp till en själv.
Calle berättar att han ofta uttrycker idéer om hur han vill att saker och ting ska fungera i sitt arbete, vilket rektorn har gett honom positiv respons på. Han menar att han inte är fullärd bara för att han jobbat i 10 år, utan att han lär sig nytt hela tiden. För att kunna upprätthålla ett livslångt lärande trycker han mycket på vikten av ödmjukhet och att lyssna på andra och att mycket på att är upp till studie- och yrkesvägledaren själv vad man vill göra och hur mycket man vill göra i sitt arbete. Diana uttrycker att det finns ett stort behov av livslångt lärande idag eftersom samhället är mer föränderligt och att det i sin tur kräver att man kan förändra och anpassa sig. Elsa säger att det är hennes egen skyldighet att se till att hon är uppdaterad men att det alltid finns folk runt omkring henne att fråga om så behövs ”det positiva är att jag får lära mig mycket genom mitt dagliga arbete med kollegor och människor omkring mig”. När det gäller behovet av livslångt lärande menar Fredrik att det är viktigt att hålla sig ajour gällande utbudet av gymnasieansökningar. För att upprätthålla ett livslångt lärande i arbetet anser Fredrik att det krävs nyfikenhet, att tycka det man gör är roligt men också att känna en yrkesstolthet, att vara känd för att göra ett bra jobb. Han menar att man inte kan sitta stilla och tro att allt regnar över en och att det alltid finns ett behov av att lära sig nytt då det hela tiden sker förändringar
inom skolan, på Skolverket eller hos andra berörda myndigheter. Han menar att man måste vara beredd på att titta på nya saker och ta till sig det som passar för just den skolan.
5.4.2 Livslångt lärande på egen hand
Informanterna gör mycket på egen hand när det gäller livslångt lärande. Internet är en primär källa när det gäller att hitta information om saker och hålla sig uppdaterad. Beata läser även böcker för att hålla sig uppdaterad vilket hon dessutom får avsatt tid för att göra. Fredrik håller sig även uppdaterad genom de utskick som han får från Skolverket och andra myndigheter.
5.4.3 Stöd från andra individer
Informanterna har stöd från framför allt rektor när det gäller material och aktiviteter som främjar deras livslånga lärande. Om Anna säger till sin rektor att hon vill/behöver gå någon kurs så får hon det. Rektorn själva kan också skicka över information om kurser och fråga om det är något Anna är intresserad av att gå på. Vill Beata köpa en bok eller gå en utbildning som kan vara bra för hennes arbete så får hon det av rektorn. Calle upplever också att han har bra stöd från kollegor och ledningsgruppen. Fredrik tycker också att det är viktigt att ha bra kollegor som man kan ringa, t ex andra studie- och yrkesvägledare, kontaktpersoner vid antagningsenheten och gymnasiet.
5.4.4 Nyttjandet av nätverk, grupper och andra organisationer
Informanterna nyttjar på olika sätt nätverk, grupper och andra organisationer i sitt livslånga lärande. Anna pratar om vikten av nätverk och är själv med i Samsyv, ett nätverk för studie-och yrkesvägledare i Malmö kommun där man träffas ca två gånger per år. Fredrik är också med i detta nätverk. Beata är inte med i detta men jobbar en dag i veckan på en gymnasieskola som en fortbildningsaktivitet, vilket hon tycker är bra då hon på så vis blir insatt i vad som händer i gymnasievärlden. Anna, Beata, Elsa, Diana och Fredrik går också på informationsträffar. Elsa inhämtar också nya kunskaper genom olika workshops och möten. Anna gick senast en kurs i genusmedveten vägledning. Hon tycker att det är jätteroligt att det händer så mycket och att hon får utvecklas. Diana säger att hon får kunskaper via föreläsningar, vilket skapar möjlighet till att utbyte av information. Fredrik åker också på studiebesök till andra skolor för att ta del av deras
5.4.5 Svårigheter och behov gällande det livslånga lärandet
Genom intervjuerna framkommer det att livslångt lärande inte alltid sker friktionsfritt, utan att det finns perspektiv som fokuserar på svårigheter och behov. Även om Beata försöker gå på kurser, informationsdagar, öppet hus på skolor säger hon att det inte riktigt finns tid för detta, utan att hon bara går på saker som är nödvändiga för arbetet. Svårigheten som Elsa uttrycker det är att veta vad som är relevant. Hon får gå på kurser och liknande om hon känner att hon är i behov av det men att det oftast är tiden som sätter stopp för vad som är möjligt. Hon lyfter även fram intressets betydelse och att helt enkelt prioritera vad som är aktuellt och intressant för henne att kunna. Elsa upplever också att det finns en negativ aspekt av det livslånga lärandet. Kravet att ständigt vara uppkopplad och att lära sig nytt, kan skapa en viss stress. Hon menar på att det ofta är tiden som inte räcker till och att det påverkar henne negativt.
Diana efterfrågar dock någon form av kompetensutveckling inom nya vägledningsteorier och forskning som kommer framkommer inom vägledning. Hon uttrycker även ett behov att få veta mer vad som händer på arbetsmarknaden. Vidare nämner hon att det måste avsättas tid och resurser för detta och att ansvaret måste ligga på huvudmannen (Malmö Stad) att se till att så att de som studie- och yrkesvägledare får utbildning inom det. Hon nämner även att det borde ligga i rektorns intresse att vilja ha kompetensutbildad personal.
5.5 Sammanfattning
Gällande allt snabbare kommunikation och tekniska framsteg, trycker informanterna på vikten av att ta ansvar för sitt lärande och förhållningssätt till dessa tendenser, samtidigt som de uttrycker ett behov av att få hjälp om problem uppstår. De ser både möjligheter och faror med dessa tendenser och upplever att de helt enkelt måste lära sig hantera och anpassa sig till dem.
Informanternas upplevelser av hur pass globaliseringen påverkar deras dagliga arbete skiljer sig åt. Informanterna möter och hanterar dock globaliseringstendensen på något sätt oavsett hur lite eller mycket de anser att den påverkar deras arbete.
Genom intervjuerna uppdagades det att skolan upplevdes olika med avseende på organisatoriska förändringar. Den beskrivs som en nästintill orörlig kloss, där de förändringar som sker inte påverkar det dagliga arbetet särskilt mycket. Å andra sidan talar informanter om
små förändringar i skolan som sker hela tiden, vilket gör att skolan också ses som ständigt föränderlig.
Informanterna uttrycker vikten av att lära sig nytt hela tiden och hur viktigt det är att själv ta ansvar för detta även om stöd finns från omgivningen. Framför allt har de stöd från rektor. De gör mycket på egen hand när det gäller livslångt lärande och nyttjar på olika sätt nätverk, grupper och andra organisationer. Det framkommer dock att livslångt lärande inte alltid sker friktionsfritt. Tidsbrist och svårighet att veta vad som är relevant att lära sig lyfts fram som en problematik.
6 Analys
Syftet med undersökningen var att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja sitt livslånga lärande. I detta kapitel ska vi analysera vårt resultat med hjälp av det teoretiska ramverket. Med stöd av Ellströms begrepp; anpassningsinriktat respektive utvecklingsinriktat lärande ämnar vi synliggöra vilket lärande informanterna talar om att de utövar i sitt arbete. Banduras och Hewsons begrepp; individuell agens, proxy-agens och kollektiv agens ska hjälpa oss att förstå på vilket sätt våra informanter nyttjar sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet.