Anpassning och utveckling - Studie- och yrkesvägledares tankar om livslångt lärande i ett föränderligt kunskapssamhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Anpassning och utveckling

Studie- och yrkesvägledares tankar om livslångt lärande i ett

föränderligt kunskapssamhälle

Adaption and development

Career counsellors' thoughts on lifelong learning in a changing knowledge society

Camilla Göransson

&

Madeleine Laurell

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2015-06-04

Examinator: Roland Ahlstrand Handledare: Niklas Gustafson Fakulteten för

Sammanfattning

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och

yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- och

yrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande. Det utvecklingsinriktade lärandet ger upphov till att anamma kunskaper så att de kan nyttjas fullt ut i det dagliga arbetet medan det anpassningsinriktade lärandet utmärks av reproduktiva aktiviteter. När aktiviteter skulle genomföras var proxy-agens (kontroll och verkan genom andra enskilda individer) det lättaste sättet att nyttja kontakter. Aktiviteter som tillämpades genom individuell och kollektiv agens (kontroll och verkan genom sig själv respektive genom sociala grupper) var det mest tids- och resurskrävande oavsett hur pass effektiva de i sig var för det livslånga lärandet. De olika agensnivåerna tenderade att vävas samman. Informanters inställning till lärande kunde vara förlagd på individuell agensnivå, medan de samtidigt nyttjade andra individer och nätverk för att främja sitt livslånga lärande. Inställningen till livslångt lärande utifrån individuell agens skapade i högre grad stress. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken studie-och yrkesvägledare på grundskolor i Malmö stad.

NYCKELORD:

Förord

Idén till detta arbete väcktes genom vårt intresse för hur vi, i vår framtida yrkesroll, skulle kunna manövrera i ett föränderligt kunskapssamhälle. Som studie- och yrkesvägledare förväntas vi kunna hjälpa andra individer att möta alla de krav och villkor som ingår i ett detta. För att kunna göra detta, upplevde vi att det från vår sida också krävs ett fokus på livslångt lärande och ständig utveckling. Genomgående för arbetet har vi gett varandra ständig återkoppling på de delar av arbetet som var och en haft huvudansvar för. Camilla har haft ett huvudansvar för tidigare forskning och metod. Madeleine har haft ett huvudansvar för teoriförankring och analys. Ett gemensamt ansvar har tagits för inledning, resultat, diskussion och skapandet av intervjubilagan. Dock har var och en varit aktivt deltagande i skapandet av samtliga delar då vi har varit beroende av att ge feedback på och korrigera varandras texter. Avslutningsvis vill vi tacka Niklas Gustafson för ett gediget engagemang och för relevant feedback på vårt arbete.

Innehållsförteckning

1 Inledning

...

1.1

Syfte och frågeställningar...

1.2

Avgränsningar...

1.3

Förtydligande och användning av begrepp...

1.3.1 Studie- och yrkesvägledare...10

1.3.2 Lärande...10 1.3.3 Livslångt lärande...11 1.3.4 Globalisering...11 1.3.5 Socialt nätverk...11 1.3.6 Agens

...

Uppsatsens disposition...

2 Tidigare forskning

...

2.1

Behovet av att kunna möta ett föränderligt kunskapssamhälle...

2.2

Informellt lärande på arbetsplatser med sociala relationer i fokus...

2.3

Olika typer av kunskap som påverkar lärande...

2.4

Sammanfattning...

3 Teoriförankring

...

3.1

Lärande ur ett kontextuellt perspektiv - anpassningsinriktat

respektive utvecklingsinriktat lärande...

3.2

Individuell agens...

3.3

Proxy-agens...

3.4

Kollektiv agens...

3.5

Sammanfattning...

4.1

Val av metod...

Urval...

Datainsamling...

Analysmetod...

Forskningsetiskt förhållningssätt...

5 Resultat

...

5.1

Allt snabbare kommunikation och tekniska framsteg...

5.1.1 Balansen mellan eget ansvar och behov av stöd...25

5.1.2 Tunn linje mellan möjligheter och faror...26

5.1.3 Anpassning och att lära sig som en självklarhet...27

5.1.4 Bristen respektive behovet av tid...27

5.2

Globalisering...

5.2.1 Stora skillnader i upplevelser av globaliseringens påverkan...28

5.2.2 Att möta och hantera globaliseringens effekter...28

5.3

Organisatoriska förändringar...

5.3.1 Upplevelsen av skolan som en tungrodd och seg kloss...29

5.3.2 Upplevelsen av skolan som ständigt föränderlig...30

5.4

Behovet av livslångt lärande...

5.4.1 Upplevelser kring behovet av livslångt lärande...31

5.4.2 Livslångt lärande på egen hand...32

5.4.3 Stöd från andra individer...32

5.4.4 Nyttjande av nätverk, grupper och andra organisationer...32

5.4.5 Svårigheter och behov gällande det livslånga lärandet...33

5.5

Sammanfattning...

6 Analys

...

6.1

Anpassning till kunskap som en del i det livslånga lärandet...

6.3

Handlingsutrymme – en avgörande faktor för

ett effektivt livslångt lärande...

6.4

Rektor och kollegor som viktiga tillgångar för

det livslånga lärandet...

6.5

Betydelsefulla nätverk och organisationer utanför skolan...

6.6

Kopplingar mellan hög grad av ansvarskänsla och stress...

6.7

Sammanfattning...

7 Diskussion...

Resultatdiskussion...

Metoddiskussion...

Teoridiskussion...

Slutdiskussion...

7.5

Förslag på vidare forskning...

8 Referenslista

1 Inledning

Kunskapssamhället, som utgörs av sammanflödet och överföringen av information, kommunikation, är en av de viktigaste faktorerna som fordrar ett livslångt lärande (Longworth 2003, 9). I takt med kunskapssamhällets framväxt kommer behovet av professionell vägledning att öka och spela en allt viktigare roll (Lärarnas Riksförbund 2010). Vad gäller vägledningens professionella standard har studie- och yrkesvägledaren ”ett särskilt ansvar för att utveckla sitt professionella kunnande” (Lärarnas Riksförbund 2010). Studie- och yrkesvägledare förväntas således att kontinuerligt jobba med sitt livslånga lärande på något sätt i förhållande till kunskapssamhället.

Ekstrand och Nordin (2007, 110) lyfter fram just det livslånga lärandet som ett naturligt inslag i dagens samhälle. De belyser framför allt kunskapssamhällets föränderlighet och hur detta i sin tur kräver en allt högre kunskapsnivå och flexibilitet hos individen, som hela tiden måste lära nytt för att kunna möta samhällets förändringsbehov och ökade krav. För studie- och yrkesvägledare innebär det att de i sin tur själva måste kunna manövrera i detta föränderliga kunskapssamhälle för att därmed kunna hjälpa eleverna att kunna göra välgrundade val.

I Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (2013, 22) går det att läsa följande:

En utgångspunkt i läroplanerna är att den som arbetar med studie- och yrkesvägledning i skolan ska kunna utföra arbetet på ett professionellt sätt. Det kräver att skolans personal ges möjlighet att ständigt utveckla sin kompetens inom området, och att kompetensutvecklingen utgår från utvärderingar av skolans arbete med studie- och yrkesvägledning.

I lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun står det att det finns ett behov av en kvalitetshöjning gällande studie- och yrkesvägledningen och att ”studie- och yrkesvägledning av god kvalitet är mycket viktig för att elever ska kunna göra välgrundade val” och att ”det finns mer att göra för att elever ska göra mer underbyggda val till gymnasieskolan.” (Malmö stad 2015, 26). Vidare går det att läsa följande: ”...behovet av studie- och

yrkesvägledning är högre i Malmö med tanke på kommunens elevsammansättning.”, vilket härleds till de allt fler utlandsfödda bosatta i Malmö och deras behov av ökat vägledningsstöd (Malmö stad 2015, 26). Det framförs även att omfattningen av studie- och yrkesvägledare anses vara för liten, vilket tydliggörs i Malmö stads granskningsrapport där problematiken lyfts upp då ”En del studie- och yrkesvägledare tjänstgör på flera olika grundskolor” (Malmö stad 2014, 3)

Enligt de dokument och rapporter som vi presenterat tidigare i inledningen är problemområdet att det inom Malmö stad finns brister när det gäller kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen och att det finns mer att göra inför elevers gymnasieval. Vi är medvetna om att det finns strukturella faktorer som påverkar elevers förmåga att genomföra välgrundade val och att ansvaret inte enbart ligger hos vägledaren. Däremot behövs det enligt Lärarnas Riksförbund (2010) ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen.

Enligt Dresch och Lovén (2003, 2, 18) förväntas studie- och yrkesvägledare kunna hjälpa elever att manövrera i ett föränderligt kunskapssamhälle. De framhåller att nya trender och tendenser ställer högre krav på vägledning idag, då den ställs inför nya utmaningar och villkor.

Pryor & Bright (2011, 3) menar att nedanstående punkter, översatta av oss, är tendenser som kännetecknar en ny, föränderlig verklighet i kunskapssamhället.

 Allt snabbare kommunikation  Organisatoriska förändringar  Behovet av livslångt lärande  Globalisering

 Tekniska framsteg

Med utgångspunkt i att det finns brister när det gäller kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen och att livslångt lärande fån studie- och yrkesvägledarnas sida fordras, har vi valt att fokusera vår studie kring kommunala grundskolor inom Malmö stad. Vi vill vidare undersöka hur studie- och yrkesvägledare, verksamma på grundskolor i Malmö stad pratar om hur deras lärande sker i förhållande till de tendenser som Pryor & Bright (2011, 3) presenterar. Detta då studie- och yrkesvägledare har en framträdande roll när det kommer till att hjälpa elever i deras utbildnings- och yrkesval, som i sin tur är påverkade av ovanstående tendenser.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande.

 Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete?

 På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet?

1.2 Avgränsningar

Vi kommer inte att fokusera på lärande ur ett kognitivt perspektiv, då det utifrån studien inte är intressant att se hur informanterna lär sig genom tanke- och handlingsmönster som med tiden automatiseras (Ellström 1996, 149). Vi kommer heller inte att fokusera på de negativa konsekvenserna av lärande såsom inlärd hjälplöshet, passivisering, underordning m fl (Ellström 1996, 148). I studien ingår inte heller att titta på lärstilar, motivationsfaktorer för lärande, personliga egenskaper eller miljöers påverkan på lärande.

1.3 Förtydligande och användning av begrepp

1.3.1 Studie- och yrkesvägledare

Med studie- och yrkesvägledare menar vi personer som har en formell studie- och yrkesvägledarutbildning och som bedriver studie- och yrkesvägledning på sin arbetsplats. Begreppet är framför allt centralt i resultat- och analyskapitlen.

1.3.2 Lärande

Med lärande avses här relativt varaktiga förändringar av en individs kompetens som ett resultat av individens samspel med sin omgivning.

Den typ av lärande som vi främst kommer att fokusera på i den här uppsatsen är det informella lärandet, som sker i arbetet eller i vardagslivet (Ellström 1996, 147). Dock kommer vi också att ge utrymme för att analysera det formella lärandet, d v s det lärande som sker planerat via utbildningar eller kurser (Ellström 1996, 147). Då vår undersökning utgår från lärande i förhållande till omvärldstendenser som är bundna till en specifik arbetsplats, kommer lärandet fokuseras kring ett kontextuellt perspektiv, d v s att lärandet är en social process (Ellström 1996, 150).

1.3.3 Livslångt lärande

Enligt Ellström (1996, 30) så bygger begreppet livslångt lärande på tre principer, där den första principen syftar till att en individ lär sig under hela sin livstid. Den andra principen handlar om att lärandet sker i olika kontexter, både i vardagslivet och på arbetsplatsen men också genom formell utbildning, ett planerat lärande såsom exempelvis fortbildning. Den tredje principen utgår från att individen har det som krävs för att princip ett och två ska kunna förverkligas och som utgör hela lärprocessen.

1.3.4 Globalisering

Globaliseringsbegreppet är svårt att definiera på grund av sin komplexitet. Begreppet härleds ofta till ett ökat beroende och samarbete länder emellan. Vi kommer att använda begreppet utifrån att det sker någon form av samhällsutveckling där sociala, politiska, kulturella, ekonomiska och miljömässiga faktorer spelar roll (Jensen & Tollefsen 2012, 8).

1.3.5 Socialt nätverk

Sociala nätverk bygger på mänskliga relationer, som i sin tur skapar ett socialt system bestående av interaktioner individerna emellan (Aresik-Ram & Elf 1999, 11).

1.3.6 Agens

Agens är ett tillstånd av aktivitet och kan härledas till upplevelsen av att agera, få saker att hända, utöva makt och kontrollera. Mänsklig agens utgår från att individen har intentioner, makt samt är rationella (Hewson 2010, 13-14).

1.4 Uppsatsens disposition

I Tidigare forskning presenteras den forskning som knyter an till studiens syfte och frågeställningar med betoning på informellt lärande i förhållande till kunskapssamhället. Därefter presenteras Teoretiska utgångspunkter, i vilket vi utgår från Ellströms (1996) teori om anpassningsinriktat respektive utvecklingsinriktat perspektiv på lärande samt Banduras (2001) och Hewsons (2010) agensbegrepp. I Metod presenteras den kvalitativa metoden, som låg till grund för undersökningen. Vi redogör för val av metod, vår urvalsgrupp, datainsamling, analysmetod och forskningsetiska förhållningssätt. I Resultat tematiseras det empiriska materialet i vår undersökning utifrån Pryor & Brights (2011) punkter. Därefter följer Analys, i vilket vi förklarar vårt resultat utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Slutligen följer en

2 Tidigare forskning

Utifrån studiens problemområde som utgår från att det finns brister när det gäller kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen inom Malmö stads grundskolor, presenteras forskning nedan som knyter an till vårt problemområde, syfte och frågeställningar på olika sätt. Som underlag har vi använt oss av en vetenskaplig rapport, en doktorsavhandling och tre vetenskapliga artiklar som på olika sätt berör livslångt lärande. Vi kommer först att skriva om behovet av att kunna möta ett föränderligt kunskapssamhälle, Därefter följer forskning kring informellt lärande på arbetsplatser med sociala relationer i fokus. Slutligen presenteras forskning om olika typer av kunskap som påverkar lärande.

2.1 Behovet av att kunna möta ett föränderligt kunskapssamhälle

Dresch och Lovén (2003, 2) visar att vägledarens roll påverkas av de förändringar som nu sker i omvärlden och på arbetsmarknaden. Genom intervjuer med både vägledare och elever fick de fram empiriskt material som visade på att nya trender och tendenser ställer högre krav på vägledning idag då den ställs inför nya utmaningar och villkor. Författarna lyfter också fram att studie- och yrkesvägledare måste anamma en större helhetssyn (Dresch & Lovén 2003, 3). Även Hanson (2004, 6) skriver att eftersom vi tycks gå mot ett mer komplext samhälle, i vilket kunskap står i fokus, behöver vi hela tiden uppdatera våra kunskaper så att dessa kan möta dagens ökade arbetsvillkor för att främja utveckling för både organisationer men också för den enskilda individen.

Medan Dresch & Lovén menar att en större helhetssyn fordras, lyfter Hanson (2004, 9) fram det livslånga lärandet, villigheten att lära sig nya saker och förmågan att anpassa sig till förändringar och att kunna handskas med det stora informationsflödet som vi omges av, som något centralt för att kunna verka i dagens samhälle. I rapporten betonas också svårigheten att skapa balans mellan individens behov och dess handlingsutrymme med arbetets ökade krav

(Hanson 2004, 7). Att skapa denna balans mellan inre behov och yttre krav som Hanson trycker på, skulle enligt vår tolkning kunna underlättas genom att anamma den större helhetssyn, som Dresch & Lovén förespråkar. För att studie- och yrkesvägledare då ska kunna möta det föränderliga kunskapssamhället, krävs inte bara ett utvecklingsorienterat livslångt lärande som Hanson menar, utan också ett större helhetstänk.

Dornan (2012, 17, 21) har använt egna tidigare studier av hur medicinstudenter lär sig på arbetsplatser samt andra publikationer för att belysa det nuvarande tillståndet vad gäller lärande på arbetsplatsen. Vi kunde se att en del av de slutsatser som drogs var relevanta även för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Exempelvis snuddar han vid den problematik som Hanson tog upp avseende mötet mellan inre behov och yttre krav genom sin slutsats om att en medveten ansträngning krävs för att både främja lärande i arbetsmiljöer och för att få det dagliga arbetet gjort (Dornan 2012, 21). Utifrån detta ser vi att studie- och yrkesvägledare kan ha ett inre behov av att lära sig nytt medan yttre krav från exempelvis rektor kräver att dagliga uppgifter blir gjorda. Två andra slutsatser som Dornan identifierade i sin studie var att ökad arbetsbelastning försvårar för individen att lära sig av det praktiska arbetet samt att fortbildning är en fas i det livslånga lärandet som tenderar att försummas. Den ansträngning som Dornan pratar om gällande att å ena sidan lära sig nytt och å andra sidan få det dagliga arbetet gjort kan till viss del handla om förmågan till att inta en större helhetssyn som Dresch och Lovén anser vara viktig.

2.2 Informellt lärande på arbetsplatser med sociala relationer i

fokus

Pozgaj (2008, 53) har som mål att ge uppmärksamhet åt det informella lärandet som en möjlig väg till det livslånga lärandet. För detta användes en kvantitativ studie i form av enkäter. Författaren argumenterar för det informella lärandet där hon skriver att en fördel med denna typ av lärande är att individen själv bestämmer vad, när, var, med vem och hur denne ska lära sig. Själva processen i att införskaffa kunskap utifrån ett informellt lärandeperspektiv är enligt författaren livslång och sker ofta ”i skuggan” genom att individen får information från böcker och Internet, utbyter erfarenheter, pratar med kollegor, lär sig av misstag med mera.

Eraut (2010, 247-249) har fokuserat på att förstå och undersöka informellt lärande på arbetsplatser utifrån teoretiska ramverk. I sin studie har han främst använt sig av intervjuer men även observationer. Två av de frågeställningar som hans studie fokuserar på är just vad som lärs samt hur det lärs.

Att lära sig genom social interaktion, som Pozgaj menar är ett utmärkande drag för informellt lärande är något som även Eraut (2010, 267) lyfter fram men att det beror på hur kvaliteten av relationerna ser ut på arbetsplatsen. Att ge och få feedback är framförallt viktigt och oftast avgörande för de flesta lärandeprocesserna enligt honom.

Liksom Eraut, drog Dornan (2012, 21) slutsatsen att konstruktiv feedback från en stödjande kollega eller chef hjälper lärandet.

2.3 Olika typer av kunskap som påverkar lärande

Eraut (2010, 263) diskuterar begreppen kulturell kunskap och personlig kunskap. Kulturell kunskap spelar en nyckelroll i de flesta arbetsbaserade utförandena och aktiviteterna. Det kan diskuteras huruvida denna typ av kunskap kan göras explicit eller förklaras i text. Vad som dock anses som generellt vedertaget är att kulturell kunskap fås informellt genom deltagande i sociala aktiviteter och ofta tas denna kunskap för given eftersom individer är omedvetna om hur detta influerar deras beteende (Eraut 2010, 263). I motsats till kulturell kunskap, definierar författaren personlig kunskap som något individer för med sig in i situationer som möjliggör för dem att tänka, interagera och uppträda (Eraut 2010, 263). Det omfattar inte bara personliga tolkningar av offentligt kodad kunskap, utan också vardagskunskap om människor och situationer, färdigheter, minnen, självkännedom, attityder och känslor

(Eraut 2010, 264). Enligt vår uppfattning skulle kulturell kunskap kunna omvandlas till personlig kunskap. Å ena sidan influerar kulturell kunskap beteenden, å andra sidan är attityder exempel på personlig kunskap som i sin tur är en del av ett beteende. Ur denna synpunkt tenderar kunskap att enbart reproduceras såvida det inte finns en medvetenhet kring hur kulturell kunskap faktiskt influerar beteenden.

Hanson (2004, 6) menar att det är viktigt att främja utveckling för att kunna möta nya krav och villkor i samhället. Enligt vår uppfattning kräver utvecklingsinriktade aktiviteter en

medvetenhet, annars riskerar kunskapen att enbart reproduceras. Utifrån detta resonemang blir det helhetstänk som Dresch och Lovén förespråkar än viktigare då det möjliggör för individer att kunna bli medvetna om hur kunskaper influerar deras beteenden, attityder och inställningar i nya lärandesituationer.

2.4 Sammanfattning

Nya trender och tendenser ställer högre krav på vägledning idag, då den ställs inför nya utmaningar och villkor. En större helhetssyn samt förmåga att anpassa sig och lära sig nytt är två saker som lyfts fram för att kunna möta ett föränderligt samhälle. En problematik som belyses är balansen mellan att dels ta hänsyn till inre behov, dels ta hänsyn till yttre krav.

Genom informellt lärande ges individen möjlighet att själv bestämma vad, när, var, med vem och hur denne ska lära sig, där sociala faktorer är speciellt betydelsefulla för lärandeprocessen på arbetet, som till exempel att ge och få feedback. Slutsatser som dragits gällande lärande på arbetsplats är att det krävs en medveten ansträngning från individens sida, att konstruktiv feedback från kollegor och chef främjar lärandet och att ökad arbetsbelastning försvårar praktiska inlärningsprocesser. Gällande kulturell och personlig kunskap menar vi att det krävs en medvetenhet kring den kunskap vi tar in och hur den vidare påverkar våra beteenden, attityder och inställningar då detta har betydelse för nya lärandesituationer.

Det som framför allt brister i den tidigare forskningen är ett mer precist fokus på studie- och yrkesvägledarna och hur det nya kunskapssamhället påverkar dem i sitt arbete och i sin yrkesroll. Vi hade framförallt svårt att hitta forskning kring vilka kunskapsbehov som studie- och yrkesvägledare behöver för att kunna möta tendenser såsom den allt snabbare kommunikationen och de tekniska framstegen, organisatoriska förändringar och globalisering samt hur dessa i sin tur kräver ett livslångt lärande. Hur förutsättningar för lärande ser ut när det kommer till studie-och yrkesvägledare hade varit intressant att få ta del av, då de trots allt förväntas vara uppdaterade och ligga i framkant för att kunna manövrera och vägleda i ett föränderligt kunskapssamhälle.

3 Teoriförankring

I detta kapitel kommer vi först att skriva om lärande ur ett kontextuellt perspektiv, anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande. Därefter kommer vi att redogöra för tre olika nivåer av hur individer kontrollerar och verkar i sin omgivning, nämligen individuell agens, proxy-agens och kollektiv agens.

3.1 Lärande ur ett kontextuellt perspektiv - anpassningsinriktat

respektive utvecklingsinriktat lärande

Kontextuellt lärande innebär att kunskapen är kontextbunden och att individer tillägnar sig tankesätt och handlingsmönster genom aktiv delaktighet i en arbetsgemenskap. Lärandet ses därmed som en social process (Ellström 1996, 150).

Det kontextuella lärandet kan delas upp i två sorters lärande (Ellström 1996, 150-153). Det anpassningsinriktade lärandet innebär att individen lär sig något utifrån givna uppgifter, mål och förutsättningar utan att ifrågasätta eller försöka ändra dessa. Anpassningsinriktat lärande fokuserar på arbetsuppgifter som rör delar, avsnitt eller komponenter av ett större system i vilka individen har en given befattning och där denne ansvarar för redan givna arbetsuppgifter. Anpassningsinriktat lärande kan också beskrivas som reproduktivt lärande (Ellström 1996, 152-153).

Det utvecklingsinriktade lärandet innebär att uppgiften, målet eller förutsättningarna inte tas för givna. Individen tar själv ansvar för att undersöka, identifiera, tolka och formulera dessa. Individen lär sig inte bara att lösa problem utan också att formulera dem samt kan välja metoder, och bedöma en situation och dess krav. Utvecklingsinriktat lärande fokuserar på arbetsuppgifter som rör helheten eller systemet i stort där individen tar ”ansvar för större områden eller processer” (Ellström 1996, 152). En förutsättning för detta lärande är att individen lär sig tänja

på gränser och kunna utnyttja sin frihet i situationen. Utvecklingsinriktat lärande kan också beskrivas som kreativt lärande (Ellström 1996, 151, 153).

Ellströms anpassningsinriktade respektive utvecklingsinriktade lärandebegrepp kan hjälpa oss att förstå hur informanterna förhåller sig till kunskapssamhället i fråga om att anpassa sig till dem eller att utvecklas utifrån dessa.

3.2 Individuell agens

Individuell agens är den mest fundamentala formen av agens, bestående av individuellt agerande oavsett om det är i privata eller i offentliga miljöer (Hewson 2010, 13). Den mest centrala aspekten i individuell agens är individens tro på egen förmåga (Bandura 2001, 10) att kunna utöva direkt kontroll över de sociala villkor och institutionella förfaranden som påverkar sitt dagliga liv (Bandura 2001, 13). En sådan kontroll kan exempelvis utgöras av att själv ha tillräckligt med resurser och tid för att kunna uppnå ett önskat läge, att ha en betydelsefull och stark roll i samhället med stor chans att kunna påverka andra individer och system. Det kan också utgöras av mer specifika saker som att kunna prata för sig och ta för sig för att på så vis öka chansen att påverka och kontrollera olika situationer.

Denna typ av kontroll är dock inte från början biologiskt inbyggd i oss och kräver stor kunskap och färdigheter uppnådda genom hårt arbete. Att ha kontroll och verka självständigt i en ständigt föränderlig värld kräver kontinuerliga investeringar i tid, ansträngning och resurser för självutvecklande. Denna individuella kontroll medför också tungt ansvar, stress och risker (Bandura 2001, 13). Ett exempel på detta är en högt uppsatt chef inom en organisation som har resurser och makt att kunna utöva direkt kontroll över organisationen. Samtidigt har denna chef ett stort ansvar och höga förväntningar på sig att fatta rätt beslut och utföra sitt jobb på ett korrekt sätt.

3.3 Proxy-agens

I många miljöer har inte människor direkt kontroll över sociala villkor och institutionella förfaranden som påverkar deras liv. Under dessa omständigheter söker individer välmående, säkerhet och önskade resultat genom andra, proxy-agens (Bandura 201, 13). Konkret kan detta innebära att individen genom förhandlingar på olika sätt nyttjar andras resurstillgångar, expertis, maktställningar etc som säkrar individens önskade utfall. Med andra ord måste individen koordinera sig med andra för att uppnå sådant som de inte kan uppnå på egen hand. Framgångsrikt fungerande involverar kontroll och verkan genom andra för att också kunna frigöra tid och kraft att direkt kunna styra över andra delar av livet (Bandura 2001, 13). Hewson (2010, 14) skriver att proxy-agens innebär att en person agerar på bekostnad av någon annan vilket kan medföra problem om individernas intressen skiljer sig åt i situationen.

3.4 Kollektiv agens

När individer samarbetar skapar de kollektiva entiteter och så länge det inom dessa bedrivs någon form av verksam aktivitet blir entiteten till en kollektiv agent (Hewson 2010, 14). Företag, stater, klasser och sociala nätverk kan vara exempel på sådana kollektiva agenter. En viss grad av samstämmighet krävs för att kunna forma intentioner, att fatta beslut och agera (Hewson 2010,14). En individ bedriver ur denna definition kollektiv agens, då vederbörande agerar inom och för ett socialt nätverk t ex.

Individuell, proxy- och kollektiv agens är användbara begrepp för undersökningen då vart och ett av dem synliggör olika insatser för och effekter på det livslånga lärandet.

3.5 Sammanfattning

Det kontextuella lärandet ses som en social process och kan i sin tur delas in i anpassningsinriktat respektive utvecklingsinriktat lärande. Det anpassningsinriktade lärandet kan

beskrivas som ett reproduktivt lärande medan det utvecklingsinriktade lärandet kan ses som kreativt lärande. Det utvecklingsinriktade lärandet förutsätter att individen också lär sig att tänja på gränser och utnyttja sin frihet i situationen.

Individuell agens innebär att individer har tro och förmåga att utöva direkt kontroll över de sociala villkor och institutionella förfaranden som påverkar sitt dagliga liv. Att ha kontroll och verka självständigt i en ständigt föränderlig värld kräver kontinuerliga investeringar i tid, ansträngning och resurser för självutvecklande och medför också tungt ansvar, stress och risker. I många miljöer har inte människor direkt kontroll över sociala villkor och institutionella förfaranden som påverkar deras liv. Under dessa omständigheter söker individer välmående, säkerhet och önskade resultat genom andra, proxy-agens. Individen nyttjar andras resurstillgångar, expertis, maktställningar med mera. När individer samarbetar skapar de kollektiva entiteter och så länge det inom dessa bedrivs någon form av verksam aktivitet blir entiteten till en kollektiv agent. Företag, stater, klasser och sociala nätverk kan vara exempel på sådana kollektiva agenter.

4 Metod

I detta kapitel redogör vi vilken metod som används för att få svar på de frågor vi har i vår undersökning. Vi redovisar hur undersökningen gick till för att få fram det empiriska materialet. Därefter går vi in på urval samt de etiska ställningstaganden som vi hade i beaktande när vi genomförde vår undersökning.

4.1 Val av metod

Vi använde oss av kvalitativ metod i vår undersökning. Detta för att vi ville erhålla ett kunskapsdjup inom vårt valda ämnesområde (Larsen 2009, 22). Mer specifikt ville vi bättre kunna förstå informanternas sätt att resonera kring sitt egna livslånga lärande i ett föränderligt kunskapssamhälle samt hur de använder sitt sociala nätverk i sitt yrke. Utifrån vårt syfte och dess frågeställningar ansåg vi att den kvalitativa metoden var bäst lämpad för vår undersökning. Genom att ställa enkla och raka frågor där vi undersöker informanternas tankar kring livslångt lärande var vår förhoppning att få innehållsrika och beskrivande svar som underlag till vår studie (Trost 2010, 25).

Vid kvalitativ metod är det lättare att säkerställa validiteten, resultatets relevansnivå (Larsen 2009, 80). Detta gjorde vi genom att intervjua yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor för att samla in relevant empiri utifrån problem, syfte och frågeställningar. Däremot är reliabiliteten inte lika lätt att uppnå, det vill säga att erhållen information ska vara helt tillförlitlig eftersom resultaten från intervjuerna kan tolkas olika av olika forskare eller att informanten påverkas av själva intervjusituationen eller av personen som intervjuar dem (Larsen 2009, 81).

Intervjuformen som vi använde oss av var ostrukturerade intervjuer, där ett flertal frågor ställdes och där informanten fick möjlighet att prata fritt kring området (Larsen 2009, 84).

4.2 Urval

Vår urvalsgrupp var sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskola inom Malmö stad och som har verkat på samma ställe under minst fem år. Detta då vi ville öka chanserna att de hade upplevt hur tendenser såsom globalisering, snabb kommunikationsteknologi och omorganisationsförändringar har påverkat dem och hur detta i sin tur har krävt en ökad kunskapsinhämtning.

Till viss del gjordes ett godtyckligt urval, vilket innebär att vi själva valde ut informanter som vi ansåg vara lämpligast för undersökningens syfte, där vi tog hänsyn till aspekter såsom utbildning och geografi (Larsen 2009, 77). Vi hade som krav att de vi intervjuade skulle vara utbildade och verksamma som studie-och yrkesvägledare på Malmö stads grundskolor.

För att komma i kontakt med informanterna, mejlade vi alla studie- och yrkesvägledare inom Malmö kommuns grundskolor, vilket kan härledas till snöbollsmetoden, då vi ansåg att de satt inne med information som vi efterfrågade (Larsen 2009, 78). Deras kontaktuppgifter hittade vi på Malmö kommuns webbsida. Via mejlet förklarade vi vårt syfte med undersökningen och våra frågor. Responsen var låg i förhållande till det totala antalet studie- och yrkesvägledare som vi kontaktade. Fyra svarade och två hade vi sen tidigare kontakt med. De fyra som tog kontakt med oss svarade via mejl, varpå vi ringde upp dem för att boka in tid och datum för intervju.

4.3 Datainsamling

Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer, då vi ville undersöka vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja sitt livslånga lärande. Vi ansåg att kvalitativa intervjuer var bäst lämpade utifrån undersökningens syfte. Intervjuformen som tillämpades var ostrukturerade intervjuer, där ett flertal frågor ställdes och där informanten fick möjlighet att prata fritt kring området (Larsen 2009, 84).

Vi var väl pålästa inom vårt område innan intervjuerna genomfördes och vi ämnade utföra intervjuerna på respektive studie- och yrkesvägledares arbetsplats. Dessutom gjordes en testintervju innan för att se att frågorna var tillräckligt väl utformade utifrån vårt syfte och dess

Vid samtliga intervjutillfällen användes en intervjuguide, där ordningsföljden av frågorna var densamma oavsett intervjutillfälle (Trost 2010, 71-72). För att undvika risken att missa något under intervjutillfället och tappa fokus på den som blir intervjuad spelades även intervjuerna in (Trost 2012, 74). Målet var att hålla våra intervjuer till max 80 minuter och vi började varje intervju med så kallat ”varmprat” i syfte att bygga upp ett förtroende oss emellan.

Vi var väl medvetna att reliabiliteten i informationen vi fick kunde brista (Larsen 2009, 81). Detta då resultaten från intervjuerna kunde tolkas olika av oss eller att informanten påverkades av själva intervjusituationen eller av oss som intervjuare (Larsen 2009, 81).

4.4 Analysmetod

Det empiriska materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys, vilket syftar till att materialet samlas in och tolkas för att man ska kunna urskilja gemensamma beteendemönster, tendenser och skillnader (Larsen 2009, 101-102).

Det första som gjordes var att transkribera de inspelade intervjuerna för att därefter koda texterna utifrån Pryor & Brights tendenser. I detta kodade material letade vi sedan efter mönster i form av likheter, skillnader och framträdande drag för att kunna skriva samman resultatdelen utifrån olika underteman. Under resultatets framväxt fanns den teoretiska referensramen med i bakgrunden då vi sökte efter mönster i empirin. I analysdelen bearbetades och tematiserades dessa drag en gång till, nu med större fokus på det teoretiska ramverket, vårt problemområde, syfte och våra frågeställningar. Vi gjorde även en datareduktion där vi tog bort sådan information som vi inte ansåg relevant utifrån vår undersökning (Larsen 2009, 98).

4.5 Forskningsetiskt förhållningssätt

Baserat på vår studie utgick vi från de forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 1990). Vi följde de etiska råden vid insamlingen av vårt empiriska material; informationskravet, samtyckeskravet,

Informationskravet innebär att forskarna ska delge information till de som deltar i

undersökningen vad syftet är med deras medverkan. Syftet med vår studie framgick redan i första mejlet som skickades ut till informanterna när vi letade intervjupersoner. Informanternas deltagande är frivillig och de kan när som helst avbryta sin medverkan om så önskas, vilket vi delgav vid intervjutillfällena (Vetenskapsrådet 1990, 7). Detta var vi medvetna om och förberedda på under hela intervjun, exempelvis att informanterna skulle kunna behöva eller vilja avbryta intervjun av någon anledning.

Samtyckeskravet innebär att uppgiftslämnaren själv bestämmer om de vill delta i

undersökningen/studien, på vilka villkor de deltar och hur länge de kommer att medverka (Vetenskapsrådet 1990, 9-10). Detta upplyste vi samtliga informanter om vid intervjutillfället.

Konfidentialitetskravet omfattar sekretess samt frågan som berör offentlighet. Etiskt känsliga

uppgifter ska beaktas med varsamhet och tystnadsplikt är av största vikt. Alla namn och arbetsplatser i vår undersökning ersattes av fingerade namn. Vi informerade informanterna om att både deras personliga namn samt namn på skola inte skulle kunna undanröjas i vårt arbete. När arbetet blev klart raderades alla inspelningar och transkriberingar. Under arbetes gång var det endast vi som författare, som hade tillgång till intervjuerna, både i inspelad och skriftlig form (Vetenskapsrådet 1990, 12).

Nyttjandekravet, beskriver hur det empiriska material som framkommer endast får användas i

syfte av forskningsändamålet (Vetenskapsrådet 1990, 14), vilket vi också informerade informanterna om vid intervjutillfället.

5 Resultat

I detta kapitel presenteras det empiriska material som vi fick fram genom våra intervjuer. Svaren presenteras utifrån Pryor & Brights tendenser; allt snabbare kommunikation, organisatoriska förändringar, behovet av livslångt lärande, globalisering samt tekniska framsteg, som vi presenterade i inledningen. Dock har vi valt att slå samman allt snabbare kommunikation med tekniska framsteg då det var tydligt att informanterna kopplade samman dessa tendenser med varandra. Utifrån tendenserna urskilde vi teman, vilka identifierades genom innehållsanalys. Dessa teman har vi satt som underrubriker. Samtliga intervjupersoner har fått fingerade namn; Anna, Beata, Calle, Diana, Elsa och Fredrik. I slutet av kapitlet presenteras en sammanfattning av resultatet.

5.1 Allt snabbare kommunikation och tekniska framsteg

5.1.1 Balansen mellan eget ansvar och behov av stöd

Gällande den allt snabbare kommunikationen och tekniska framsteg, såsom allt mer ökad mejlkorrespondens, lättillgänglig information och tekniskt pedagogiska hjälpmedel, trycker informanterna på att ta ansvar för sitt lärande och förhållningssätt till dessa tendenser, samtidigt som de uttrycker ett behov av att få hjälp om problem uppstår. Varken Anna, Beata eller Calle upplever att de får något direkt stöd i att kunna möta den allt snabbare kommunikationen och den tekniska utvecklingen och känner heller inget större behov av stöd. I stället menar de att det är så samhället ser ut och att det gäller att anpassa sig, våga vara öppen för ny teknik, våga använda den och själv testa sig fram. Samtidigt är de till viss del beroende av andra om tekniken t ex strular. Anna uttrycker detta behov så här:

Vi har ju support i Malmö kommun som man kan ringa till för strul med datorer och telefoner. Man märker att man är väldigt ”lost” när man inte har tillgång till nätet. Vi har också tillgång till en IT-pedagog som kan hjälpa en.

Diana, Elsa och Fredrik däremot uttrycker det annorlunda genom att de upplever att de faktiskt har stöd för att möta den allt snabbare kommunikationen och den tekniska utvecklingen från IT-support, rektor och kollegor. Samtidigt menar de att det är upp till dem själva att be om stöd när tekniken inte fungerar, det vill säga att ett visst ansvar fortfarande ligger hos dem själva.

5.1.2 Tunn linje mellan möjligheter och faror

Informanterna uttrycker både möjligheter och faror med snabb kommunikation och tekniska framsteg och hur dessa påverkar dem i deras dagliga arbete. Diana nämner att hon tror att all papper för sikt kommer att försvinna för att istället ersättas digitalt. Hon berättar vidare att Malmö Stad idag arbetar med en app-funktion ”Mapp”, vilket gör det möjlighet att komma åt mejl och dokument oavsett vart man befinner sig. Även Beata och Elsa uttrycker att den tekniska utvecklingen har skapat möjligheter att snabbare komma i kontakt med människor, vilket de bara ser som positivt. Elsa menar också att den tekniska utvecklingen är grunden för att allt ska fungera och datorn ser hon som en viktig informationsbas. Fredrik pratar om hur Power Point-presentationer med bilder underlättar hans jobb då det ibland är lättare att framföra ett budskap med bilder än med ord. Han ger ett exempel på en teknisk utveckling som underlättat arbetet när det gäller att samordna samtal där tolk behövs. ”Det senaste jag köpte in var såna externa högtalare till telefonen. Alla kan prata med alla, alla kan höra alla vid tolkning. Den används ganska flitigt”.

Elsa betonar dock att utvecklingen även till viss del påverkar henne negativt eftersom hon hela tiden måste ligga steget före och att det är svårt att veta vad som är nytt och vart hon ska leta. Anna säger att hon märker en tendens av att eleverna tillskansar sig information via nätet och menar att detta inte alltid är så positivt då många osanningar och försäljningsinriktad reklam sprids via nätet. Hon framhåller att informationen på Internet är bristfällig och vinklad, vilket gör att elever kan få en felaktig bild av ett yrke och då måste Anna som studie- och yrkesvägledare kunna korrigera den felaktiga bilden och informationen. När det gäller sociala medier framhåller Anna vikten av att vara försiktig med hur hon använder sig av sociala medier, såsom Facebook och liknande och hur viktigt det är att dra gränsen mellan henne som privatperson och som tjänsteman. Beata upplevde på ett liknande sätt att hon från början hade en avsikt med användandet av Facebook, men lärde sig samtidigt hur detta faktiskt påverkade hennes professionella roll på ett negativt sätt. Om Facebook säger Beata så här:

Innan hade jag en Facebook-sida så att jag snabbare kunde kommunicera med eleverna vilket var bra för man fick alltid tag i dem snabbt där men jag tog bort den eftersom dem addade mig och då fick jag se deras privata bilder och ibland var det fest bilder och det ville jag inte se, blir för personligt.

5.1.3 Anpassning och att lära sig som en självklarhet

Informanterna uttrycker att den allt snabbare kommunikationen och den snabba tekniska utvecklingen fordrar att de lär sig hantera den och helt enkelt anpassa sig till den. Calle säger att han är väldigt töjbar och flexibel och säger att han är från skrivmaskinsåldern och har lärt sig allt från grunden. Han känner sig inte främmande för något nytt, utan lär sig hur det fungerar. Han uttrycker att man ska våga ta emot de moderna medierna och omvandla dem till hur man själv jobbar. Diana trycker på att det handlar om att anpassa sig till förändringarna och att man tvingas in i dessa förändringar. Fredrik tycker att den snabba kommunikationen och Internet gjort att tillgången till information och leverans och mottagande av information är blixtsnabb. För att kunna hantera denna tendens menar Fredrik att man måste hänga med.

Det gäller ju att man hänger med. Att går kurser, vara nyfiken, inte vara rädd för att prova saker. Sen måste man fråga ibland när man inte begriper...hur gör man.

5.1.4 Bristen respektive behovet av tid

Det framkommer att det finns brister i form av tid för att kunna möta den allt snabbare kommunikationen och de tekniska framstegen och att det skulle behövas mer tid för att dels identifiera kunskaper som behövs, dels för att faktiskt ta dessa kunskaper till sig. Elsa lyfter fram att det måste finnas utrymme och tid för att lära. Det framkommer också i samtalet att hon hade önskat att det fanns en samordnare för alla studie- och yrkesvägledare som tog ut det som var viktigt för dem att veta, då hon själv inte tycker att det finns tid eller ork att sortera bland all information. Den kunskap som Fredrik menar behövs för att möta den allt snabbare kommunikationen och den tekniska utvecklingen beror på situationen och att tiden är en viktigt avgörande aspekt. Fredrik säger att man själv får läsa sig till en del och prova sig fram. Han framhåller dock att detta också är en tidsaspekt, hur mycket tid man ska lägga på vissa saker och om det är värt den tiden:

Det är från fall till fall. Vissa saker ger jag fan i att lära mig, för det tar för mycket tid att sätta sig in i det... och det finns ingen mening för mig att lära mig vissa system som jag ändå inte har någon användning för. Det är bättre att fokusera på det man behöver.

Även Elsa uttrycker sitt behov av mer tid ”..men hur ska jag veta vad jag behöver, det finns ju så mycket, jag skulle behöva mer tid för att möta denna tendens.”

5.2 Globalisering

5.2.1 Stora skillnader i upplevelser av globaliseringens påverkan

Informanternas upplevelser av hur pass globaliseringen påverkar deras dagliga arbete skiljer sig åt. Varken Beata och Elsa känner att de är i behov av något speciellt för att kunna möta globaliseringen då de menar att det är på gymnasiet som detta blir mer aktuellt. De menar att elever på gymnasiet är mer i färd att möta omvärlden och att det i sin tur kanske påverkar studie-och yrkesvägledare där på ett annat sätt än på grundskolan. Diana studie-och Fredrik däremot upplever globaliseringen som direkt påtaglig i deras dagliga arbete. Diana har märkt ett ökat intresse från eleverna att studera utomlands och hon märker att den tendensen har ökat dem senaste åren och att det i sin tur ställer ett ökat kunskapskrav från hennes sida. Hon säger att hennes omvärldskunskaper har tvingats öka i samband med globaliseringen och att det krävs att hon hela tiden håller sig uppdaterad vad som sker i andra länder. En effekt av globaliseringen är även den ökade rörligheten länder emellan och hon har många elever från andra kulturer som är i större behov av hjälp, då de saknar kunskaper inom det svenska skolsystemet. Fredrik säger att verksamheten på skolan speglar omvärlden; ”Du ser ju på klientelet som kommer hit ju. Det är en form av globalisering. Vi får ju en smakbit från hela världen här.”

5.2.2 Att möta och hantera globaliseringens effekter

Informanterna möter och hanterar globaliseringstendensen på något sätt oavsett hur lite eller mycket de anser att den påverkar deras arbete. Anna och Beata upplever inte att globaliseringen påverkar dem särskilt mycket i sitt dagliga arbete. Trots detta uttrycker de ändå att de måste hålla sig uppdaterade i studier och arbete utomlands. Vissa av eleverna på Beatas skola har själv bott

utomlands och då berättar de saker för henne om detta. Då tänker Beata att hon skulle läsa mer om skolsystemet i andra länder men känner inte att hon har tid till detta och vet dessutom inte vilket land hon ska titta på; ”det är ju så mycket....vart ska man börja.” Både Anna och Beata får på egen hand sätta sig in i studier och arbete utomlands och upplever inte att de får något direkt stöd i denna aktivitet. De använder främst datorn för att hålla sig uppdaterade.

Calle, Diana och Fredrik använder andra redskap än datorn för att hantera de krav som globaliseringen ställer på dem i deras arbete. Calle tycker att man ska se hur andra länder man jobbar med vägledningen och se hur man kan anpassa deras metoder till Sverige medan Diana ofta tar stöd från andra studie- och yrkesvägledare i olika nätverksträffar. Fredrik träffar många olika sorters människor och han säger att han måste lära sig om nya kulturer för att kunna möta människorna han möter i sitt arbete. Han tror också att globaliseringen för människor närmare varandra och medför en ökad förståelse. För detta krävs en nyfikenhet och att inte vara rädd för det okända.

5.3 Organisatoriska förändringar

5.3.1 Upplevelsen av skolan som en tungrodd och seg kloss

Genom intervjuerna uppdagades det att skolan upplevdes som en nästintill orörlig kloss, där de förändringar som skedde inte påverkade det dagliga arbetet särskilt mycket. Varken Anna, Elsa eller Calle kan identifiera organisatoriska förändringar som direkt påverkar deras arbete. Elsa menar på att alla de förändringar som sker inom Malmö Stad påverkar studie- och yrkesvägledare men att de oftast tar så långt tid att genomföra så att man inte märker det direkt på individnivå. Anna beskriver skolan som en seg kloss och Beata använder ett liknande uttryck:

Du vet skolan är ju en tungrodd kloss. Det är hela tiden mycket utredningar som görs, man försöker påverka men det går ej. Andra grupper är viktigare än oss studie- och yrkesvägledare. Jag känner dock att jag får stöd av rektorn. Jag kan ju också komma till honom om jag vet något, för han har så mycket han ska vara insatt i.

Även Elsa menar på att de organisatoriska förändringar som sker får hon besked om genom rektorn och att de ofta inte påverkar henne så direkt på individnivå. Hon nämner även att

informationsutbyte som sker genom Elevhälsoteamet skapar möjlighet att ta del av dem organisationsförändringar som hon direkt berörs av. Hon känner att hon får det stöd hon behöver utav rektor och kollegor när det sker någon form av organisationsförändring.

5.3.2 Upplevelsen av skolan som ständigt föränderlig

Även om skolan som helhet anses vara relativt oföränderlig, uttrycks å andra sidan små förändringar som ständigt tycks ske. Beata menar att även om skolan är en ”tungrodd kloss” så säger hon att det hela tiden kommer nya förordningar och blanketter som hon måste förhålla sig till. Detta är dock något som chefen har bestämt, så hon har inget val än att anpassa sig till detta. Dock vet hon oftast om dessa förändringar i god tid. Så här säger hon om de små förändringarna som sker, i form av ständigt uppdaterade blanketter i detta fall:

Ibland blir jag irriterad om man inte får göra det man tänkt och planerat eller om man tryckt upp en massa blanketter och sen kommer det en ny blankett... men ofta vet jag i god tid vad som kommer att komma, man får ju ofta nyhetsbrev som berättar vad som sker och jag försöker hålla mig uppdaterad.

I motsats till skolan som en tungrodd kloss, framkommer det också att skolan som helhet upplevs som en ständigt föränderlig mekanism. Diana och Fredrik upplever att skolan som organisation är i ständig förändring. Diana upplever att det är många organisationsförändringar inom skolan och nämner att sammanslagningen av de olika stadsdelarna och hur de nu går under grundskoleförvaltningen. Tanken att allas skolor nu ska ligga under Grundskoleförvaltningen är att skolan ska vara likvärdiga oavsett var i Malmö man bor. Om organisationsförändringarna säger Diana följande:

Alla de här organisationsförändringarna är röriga, jag brukar bara gilla läget...man har ju inte så mycket att välja på....ja då får man i så fall byta jobb och det orkar jag inte då är det ju nytt igen och så ska man sätta sig in i det. Det kan ju dock vara bra med omorganisationer, för det utvecklar men det gäller att man också ta tillvara på det som har varit bra och som fungerar.

Fredrik menar att verksamheten som han befinner sig i är i ständig förändring. Delvis då elevantalet skiftar hela tiden. Skolan har också slagits samman med två andra verksamheter men detta är inget som Fredrik känner av i praktiken. Däremot tycker han att skolan blir bättre och

själva hela tiden. Vad kan vi göra bättre nästa gång, vad gjorde vi fel denna gång”. Fredrik säger också att framförhållning är jätteviktigt och att skolan måste ligga steget före, att de måste hålla kolla på var eleverna befinner sig hela tiden i sina studier. Allt ska vara genomtänkt. Han framhåller att skolan alltid är i ständig förändring då elevantalet på skolan skiftar hela tiden. Han och rektorn diskuterar mycket tillsammans om strategier för skolans bedrivande verksamhet.

5.4 Behovet av livslångt lärande

5.4.1 Upplevelser kring behovet av livslångt lärande

Informanterna uttrycker vikten av att lära sig nytt hela tiden och hur viktigt det är att själv ta ansvar för detta även om stöd finns från omgivningen. Om detta säger Anna så här:

Det krävs att man är nyfiken för att hålla sig ajour och träffa människor och delge information till varandra. Man tar reda på olika branscher och nyttjar sitt privata nätverk och hör vad som händer i deras branscher. Det handlar mycket om hur man själv intresserar sig, det är upp till en själv.

Calle berättar att han ofta uttrycker idéer om hur han vill att saker och ting ska fungera i sitt arbete, vilket rektorn har gett honom positiv respons på. Han menar att han inte är fullärd bara för att han jobbat i 10 år, utan att han lär sig nytt hela tiden. För att kunna upprätthålla ett livslångt lärande trycker han mycket på vikten av ödmjukhet och att lyssna på andra och att mycket på att är upp till studie- och yrkesvägledaren själv vad man vill göra och hur mycket man vill göra i sitt arbete. Diana uttrycker att det finns ett stort behov av livslångt lärande idag eftersom samhället är mer föränderligt och att det i sin tur kräver att man kan förändra och anpassa sig. Elsa säger att det är hennes egen skyldighet att se till att hon är uppdaterad men att det alltid finns folk runt omkring henne att fråga om så behövs ”det positiva är att jag får lära mig mycket genom mitt dagliga arbete med kollegor och människor omkring mig”. När det gäller behovet av livslångt lärande menar Fredrik att det är viktigt att hålla sig ajour gällande utbudet av gymnasieansökningar. För att upprätthålla ett livslångt lärande i arbetet anser Fredrik att det krävs nyfikenhet, att tycka det man gör är roligt men också att känna en yrkesstolthet, att vara känd för att göra ett bra jobb. Han menar att man inte kan sitta stilla och tro att allt regnar över en och att det alltid finns ett behov av att lära sig nytt då det hela tiden sker förändringar

inom skolan, på Skolverket eller hos andra berörda myndigheter. Han menar att man måste vara beredd på att titta på nya saker och ta till sig det som passar för just den skolan.

5.4.2 Livslångt lärande på egen hand

Informanterna gör mycket på egen hand när det gäller livslångt lärande. Internet är en primär källa när det gäller att hitta information om saker och hålla sig uppdaterad. Beata läser även böcker för att hålla sig uppdaterad vilket hon dessutom får avsatt tid för att göra. Fredrik håller sig även uppdaterad genom de utskick som han får från Skolverket och andra myndigheter.

5.4.3 Stöd från andra individer

Informanterna har stöd från framför allt rektor när det gäller material och aktiviteter som främjar deras livslånga lärande. Om Anna säger till sin rektor att hon vill/behöver gå någon kurs så får hon det. Rektorn själva kan också skicka över information om kurser och fråga om det är något Anna är intresserad av att gå på. Vill Beata köpa en bok eller gå en utbildning som kan vara bra för hennes arbete så får hon det av rektorn. Calle upplever också att han har bra stöd från kollegor och ledningsgruppen. Fredrik tycker också att det är viktigt att ha bra kollegor som man kan ringa, t ex andra studie- och yrkesvägledare, kontaktpersoner vid antagningsenheten och gymnasiet.

5.4.4 Nyttjandet av nätverk, grupper och andra organisationer

Informanterna nyttjar på olika sätt nätverk, grupper och andra organisationer i sitt livslånga lärande. Anna pratar om vikten av nätverk och är själv med i Samsyv, ett nätverk för studie-och yrkesvägledare i Malmö kommun där man träffas ca två gånger per år. Fredrik är också med i detta nätverk. Beata är inte med i detta men jobbar en dag i veckan på en gymnasieskola som en fortbildningsaktivitet, vilket hon tycker är bra då hon på så vis blir insatt i vad som händer i gymnasievärlden. Anna, Beata, Elsa, Diana och Fredrik går också på informationsträffar. Elsa inhämtar också nya kunskaper genom olika workshops och möten. Anna gick senast en kurs i genusmedveten vägledning. Hon tycker att det är jätteroligt att det händer så mycket och att hon får utvecklas. Diana säger att hon får kunskaper via föreläsningar, vilket skapar möjlighet till att utbyte av information. Fredrik åker också på studiebesök till andra skolor för att ta del av deras

5.4.5 Svårigheter och behov gällande det livslånga lärandet

Genom intervjuerna framkommer det att livslångt lärande inte alltid sker friktionsfritt, utan att det finns perspektiv som fokuserar på svårigheter och behov. Även om Beata försöker gå på kurser, informationsdagar, öppet hus på skolor säger hon att det inte riktigt finns tid för detta, utan att hon bara går på saker som är nödvändiga för arbetet. Svårigheten som Elsa uttrycker det är att veta vad som är relevant. Hon får gå på kurser och liknande om hon känner att hon är i behov av det men att det oftast är tiden som sätter stopp för vad som är möjligt. Hon lyfter även fram intressets betydelse och att helt enkelt prioritera vad som är aktuellt och intressant för henne att kunna. Elsa upplever också att det finns en negativ aspekt av det livslånga lärandet. Kravet att ständigt vara uppkopplad och att lära sig nytt, kan skapa en viss stress. Hon menar på att det ofta är tiden som inte räcker till och att det påverkar henne negativt.

Diana efterfrågar dock någon form av kompetensutveckling inom nya vägledningsteorier och forskning som kommer framkommer inom vägledning. Hon uttrycker även ett behov att få veta mer vad som händer på arbetsmarknaden. Vidare nämner hon att det måste avsättas tid och resurser för detta och att ansvaret måste ligga på huvudmannen (Malmö Stad) att se till att så att de som studie- och yrkesvägledare får utbildning inom det. Hon nämner även att det borde ligga i rektorns intresse att vilja ha kompetensutbildad personal.

5.5 Sammanfattning

Gällande allt snabbare kommunikation och tekniska framsteg, trycker informanterna på vikten av att ta ansvar för sitt lärande och förhållningssätt till dessa tendenser, samtidigt som de uttrycker ett behov av att få hjälp om problem uppstår. De ser både möjligheter och faror med dessa tendenser och upplever att de helt enkelt måste lära sig hantera och anpassa sig till dem.

Informanternas upplevelser av hur pass globaliseringen påverkar deras dagliga arbete skiljer sig åt. Informanterna möter och hanterar dock globaliseringstendensen på något sätt oavsett hur lite eller mycket de anser att den påverkar deras arbete.

Genom intervjuerna uppdagades det att skolan upplevdes olika med avseende på organisatoriska förändringar. Den beskrivs som en nästintill orörlig kloss, där de förändringar som sker inte påverkar det dagliga arbetet särskilt mycket. Å andra sidan talar informanter om

små förändringar i skolan som sker hela tiden, vilket gör att skolan också ses som ständigt föränderlig.

Informanterna uttrycker vikten av att lära sig nytt hela tiden och hur viktigt det är att själv ta ansvar för detta även om stöd finns från omgivningen. Framför allt har de stöd från rektor. De gör mycket på egen hand när det gäller livslångt lärande och nyttjar på olika sätt nätverk, grupper och andra organisationer. Det framkommer dock att livslångt lärande inte alltid sker friktionsfritt. Tidsbrist och svårighet att veta vad som är relevant att lära sig lyfts fram som en problematik.

6 Analys

Syftet med undersökningen var att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja sitt livslånga lärande. I detta kapitel ska vi analysera vårt resultat med hjälp av det teoretiska ramverket. Med stöd av Ellströms begrepp; anpassningsinriktat respektive utvecklingsinriktat lärande ämnar vi synliggöra vilket lärande informanterna talar om att de utövar i sitt arbete. Banduras och Hewsons begrepp; individuell agens, proxy-agens och kollektiv agens ska hjälpa oss att förstå på vilket sätt våra informanter nyttjar sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet.

6.1 Anpassning till kunskap som en del i det livslånga lärandet

Informanterna talar om hur de förhåller sig till Pryor & Brights (2011, 3) tendenser, som presenterats tidigare i inledningen, genom anpassning utan större ifrågasättande, vilket enligt Ellström (1996) skulle beskrivas som ett anpassningsinriktat lärande.

Vad gäller den allt snabbare kommunikationen och den tekniska utvecklingen framhåller informanterna dessa tendenser som något självklart som de är tvungna att anpassa sig till. Ur denna synpunkt kan detta synsätt tolkas som ett lärande som i hög grad är anpassningsinriktat, dvs. att informanterna inte ifrågasätter syftet med att lära sig använda ny teknik, utan accepterar den rakt av för att de känner sig tvungna (Ellström 1996, 151).

Informanter uttrycker att det finns ett ökat intresse hos eleverna att studera och jobba utomlands, vilket medför ökade kunskapskrav från informanternas sida. Att studera och arbeta utomlands är något som de måste kunna förbereda eleverna på. Denna kunskap är något som informanterna själva får tillskansa sig. Diana nämner också att globaliseringen har medfört ökade omvärldskunskaper och att det krävs en ständig uppdatering gällande vad som händer i andra länder samt att det finns många elever på skolan från andra kulturer som är i större behov av hjälp, då de saknar kunskaper inom det svenska skolsystemet. Även Fredrik nämner elever med

annan kulturell bakgrund och hur han måste hänga med och lära sig om nya kulturer. För dessa informanter sker kunskapsinhämtningen och lärandet på en mer anpassningsinriktad nivå, då de lär sig för att uppnå ett i förhand bestämt mål där detta tas för givet och inte ifrågasätts (Ellström 1996, 152-153). De ska dels kunna vägleda elever mot internationella studier och arbete, dels lära sig om andra kulturer och införskaffa omvärldskunskaper för att klara av sitt arbete. De definierar inte heller lärandesituationens krav, utan de krav som ställs på lärandet är definierade på förhand genom elevers önskningar och genom förändringar i samhället och omvärlden.

Beata och Elsa uttrycker att de organisationsförändringar som sker på skolan medför att de inte har annat val än att anpassa sig till och acceptera dem. De bedriver ett anpassningsinriktat lärande i förhållande till de organisationsförändringar som sker på deras respektive arbetsplats. De varken ifrågasätter det de måste lära sig eller är med och påverkar vad eller varför de ska lära sig (Ellström 1996, 151).

6.2 Utveckling av kunskaper som en del i det livslånga lärandet

Till skillnad från det anpassningsinriktade lärandet som handlar om anpassning, framhåller informanterna också hur de ifrågasätter tendenserna och de nya kunskaperna som de måste förhålla sig till. De talar om hur de analyserar och omvandlar ny kunskap till användbara verktyg i sitt dagliga arbete eller att de helt enkelt inte anser att kunskapen är adekvat utifrån deras arbetsuppgifter. Detta förhållningssätt är ett exempel på utvecklingsinriktat lärande.

Calle och Fredrik uttrycker vikten av att ta den nya kunskapen ett steg längre och anpassa den till arbetet. Fredrik uttryckte att han utvecklat IT-relaterade saker som varit till nytta för honom i sin yrkesroll. Anna och Beata uttryckte hur de kunde se hur användandet av sociala medier såsom Facebook påverkade deras professionella roll på ett negativt sätt samt att Anna också ibland var tvungen att korrigera felaktig information som elever läst sig till på Internet. I dessa fall är detta en form av utvecklingsinriktat lärande, då informanterna själva tagit ansvar för att formulera nya sätt för att kunna handskas med uppgiften (Ellström 1996, 153). Rent konkret analyserade informanterna hur den snabba kommunikationen och de tekniska framstegen kunde nyttjas eller inte nyttjas för den delen.

Calle säger att det är viktigt att se hur det jobbas med vägledning i andra länder gällande metoder som skulle kunna användas i hans eget arbete. Beata och Elsa tycker däremot att omvärldskunskaper blir viktigare i samband med vägledning på gymnasienivå. I dessa fall finns drag av ett mer utvecklingsinriktat lärande. I Calles fall utnyttjar han sin roll som vägledare för att kunna välja metoder (Ellström 1996, 153) för att sedan kunna identifiera vad det egentligen är som han vill lära sig och varför (Ellström 1996, 151) genom att anpassa och tillämpa hämtad kunskap utifrån sin egen arbetsplats förutsättningar. I Beatas och Elsas fall ifrågasätter de vad det är de ska lära sig och gör en så kallad diagnos av hela lärandesituationen (Ellström 1996, 151, 153) då de anser att kunskap om omvärlden inte är lika relevant för dem som arbetar på grundskola.

Fredrik uttrycker att skolan som de är verksamma på är i ständig förändring som till stor del grundar sig i det skiftande elevantalet. Han framhåller dock att han hela tiden försöker utvärdera sitt eget arbete och reflektera över vad som kan göras bättre till en annan gång och vad som eventuellt gick fel. Han menar att framförhållning är viktigt i en ständigt föränderlig organisation och att han hela tiden måste ligga steget före och att allt måste vara genomtänkt. Han och rektorn på skolan diskuterar mycket tillsammans om strategier för skolans bedrivande verksamhet och känner att han måste vara beredd på att titta på nya saker och ta till sig det som passar för just den skolan. Fredrik bedriver i hög grad ett utvecklingsinriktat lärande i förhållande till organisationsförändringar som sker på hans arbetsplats. Han utnyttjar sin roll för att värdera resultatet av sitt arbete och han är med och definierar mål, syften och förutsättningar för de förändringar som ska göras (Ellström 1996, 153). En viktig aspekt i detta är att han har handlingsutrymme i form av tid och makt som bidrar till ett utvecklingsinriktat lärande (Ellström 1996, 151).

6.3 Handlingsutrymme – en avgörande faktor för ett

utvecklingsinriktat lärande

De informanter som hade stort handlingsutrymme, i form av tid, frihet och mandat, tillämpade i högre utsträckning ett utvecklingsinriktat lärande.